Svensk Åkeritidning nr 2 2026

INFRASTRUKTUR 2026-05-19

Trafikverket ska på regeringens uppdrag förbättra produktiviteten, upphandlingen och insamlingen av information om statliga vägar och järnvägar. Syftet är att få ut mer av skattepengarna, öka innovationer och minska åtgärdstiderna.Uppdraget inkluderar att Trafikverket ska se över vilken information som myndigheten har om väg- och järnvägsanläggningars omfattning och de delkomponenter som de byggs upp av, samt hur tillståndet för anläggningarna är idag och i vilken takt tillståndet förväntas förändras under kommande år. Regeringen menar att den typen av information är viktigt för att entreprenörer som vill lämna anbud i upphandlingar ska kunna lämna korrekta uppgifter och göra rättvisande kostnadskalkyler.– Regeringen har sedan dag ett fokuserat på att rusta svensk infrastruktur och att skattebetalarnas pengar används så effektivt som möjligt. Arbetet med kostnadskontroll har stärkts och nu får Trafikverket i uppdrag att ytterligare stärka produktiviteten, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.Trafikverket ska även se över hur omfattningen och storleken på anbudsförfrågningar påverkar hur många entreprenörer som är villiga att delta i upphandlingsprocessen. Med mer variation i storlek på kontrakt tänker man att stordriftsfördelar bättre kan vägas mot ökad konkurrens från fler potentiella entreprenörer. Regeringen önskar också se ett ökat fokus på kvalitet som konkurrensfaktor i upphandlingar där det är lämpligt och möjligt.–  Det är viktigt att upphandlingar genomförs effektivt och bidrar till en god konkurrens mellan entreprenörer och främjar bland annat innovationsutveckling. I arbetet med att ta i kapp eftersatt underhåll är det viktigt att förkorta åtgärdstiderna, vilket bland annat ingår i uppdraget, säger Andreas Carlson.Trafikverket ska även säkerställa att upphandlingar utvärderas. Syftet är både att öka den ekonomiska effektiviteten och att minska risken för otillåten påverkan och ekonomisk brottslighet. En förbättrad uppföljning av hur ekonomiska medel används har efterfrågats av bland andra Riksrevisionen.Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 februari 2027.

LAGAR & REGLER 2026-05-20

Införandet av den nya miljözonen (klass 3) i centrala Stockholm har återigen stoppats av Länsstyrelsen. Myndigheten säger nej efter att ha behandlat ett överklagande och med motiveringen att nyttan med att införa zonen inte överväger de samhällsekonomiska konsekvenserna. Ärendet ska nu få sitt slutliga avgörande hos Transportstyrelsen.Stockholms stad har beslutat att införa en miljözon av klass 3 i en del av city, totalt omkring 20 kvarter. Syftet som angetts är att minska luftföroreningarna från bensin- och dieselbilar. Nu har Länsstyrelsen i Stockholms län alltså stoppat planerna, för andra gången.– Jag beklagar att Länsstyrelsen har upphävt beslutet om miljözon klass 3. Vi kommer att överklaga det beslutet till Transportstyrelsen, säger Lars Strömgren (MP) trafikborgarråd i Stockholms stad.Länsstyrelsen har tidigare ansett att frågan inte varit tillräckligt utredd och man valde därför i maj 2025 att stoppa reformen. Det beslutet överklagades av Stockholms stad och Transportstyrelsen gick då på stadens linje då man ansåg att frågan var tillräckligt utredd. Ärendet hamnade återigen hos Länsstyrelsen som fick ta ställning till den konkreta utformningen av miljözonen. Nu har Länsstyrelsen alltså landat i att återigen stoppa införandet. Nästa instans är återigen Transportstyrelsen som får avgöra om det blir en miljözon eller inte.Enligt Miljöpartiet visar Stockholms stads analys att miljözonen i city är nödvändig för att leva upp till WHO:s riktlinjer för luftkvalitet i området.– Den som vill komma till rätta med luftföroreningarna utan att införa miljözon klass 3 skulle behöva förbjuda biltrafiken helt. Det tycker jag är ett sämre alternativ. Miljözonen gör att vi kraftigt kan minska de hälsofarliga utsläppen och samtidigt tillåta nödvändiga transporter och leveranser, säger Lars Strömgren. Om miljözon klass 3Miljözon klass 3 är en trafikreglering som begränsar vilka fordon som får köra på en gata. Den tillåter som huvudregel bara elfordon och utsläppssnåla gasfordon. För tung trafik tillåts även utsläppssnåla laddhybrider. Regleringen gäller dygnet runt alla dagar på de berörda gatorna. Den aktuella miljözonen i Stockholm avser kvarteren som ramas in av Kungsgatan, Birger Jarlsgatan, Hamngatan och Sveavägen. Klaratunnelns in- och utfart vid Mäster Samuelsgatan ingår i miljözonen.Källa: Miljöpartiet

FORDONSTEKNIK 2026-05-13

Trafikanalys prognoser för fordonsflottan 2026–2029 visar att antalet nyregistrerade fordon väntas öka de kommande åren samtidigt som elektrifieringen fortsätter att stärkas. Man räknar med att en fjärdedel av alla nyregistrerade tunga lastbilar är eldrivna 2029.Efter några svaga år väntas antalet nyregistrerade fordon öka fram till 2029. För personbilar innebär det omkring 295 000 nyregistreringar per år i genomsnitt – en nivå nära de senaste årens genomsnitt, men fortsatt lägre än före pandemin. Även lätta och tunga lastbilar väntas öka något, men i dämpad takt och med fortsatt känslighet för konjunkturutvecklingen.Andelen nyregistrerade elbilar bedöms öka från omkring 40 procent idag till över 50 procent 2029. Andelen laddhybrider förväntas ligga kvar på en hög nivå, men minska något mot slutet av perioden. De fossildrivna bilar fortsätter att minska i andel.Trenden pekar åt samma håll för alla fordonsslag på väg, men i olika takt och från olika nivåer.– För lätta lastbilar fortsätter omställningen, men i en långsammare takt, där elandelen väntas uppgå till cirka 30 procent 2029. Tunga lastbilar ökar från låga nivåer, en fjärdedel bedöms vara eldrivna vid periodens slut. Bussarna står för den snabbaste utvecklingen, där över hälften av nyregistreringarna väntas vara eldrivna i slutet av prognosperioden, säger Mikael Levin, projektledare vid Trafikanalys.Den nya huvudprognosen från Trafikanalys bygger på att konjunkturen förbättras under 2026 och därefter stabiliseras. Det verkliga utfallet kommer dock att påverkas av konjunktur, energipriser, geopolitik och kommande styrmedel.