FÖRETAGANDE 2026-06-09

LBC Frakt i Värmland planerar att förvärva XR Logistik, inklusive dotterbolagen Olssons Åkeri och XR Terminal. Affären omfattar verksamheter med en samlad omsättning på över en miljard kronor och omkring 160 medarbetare. Nu återstår bland annat konkurrensprövning, med ambitionen att köpet ska genomföras i början av juli.Förvärvet innebär en kraftfull förstärkning av LBC Frakts kapacitet, geografiska räckvidd och kundbas. Samtidigt är utgångspunkten tydlig för den Värmlandsbaserade lastbilscentralen – verksamheterna ska fortsätta nära sina marknader, under befintliga varumärken och med lokal ledning.– De bolag vi nu avser att förvärva passar mycket väl in i vår struktur och vår långsiktiga strategi. XR har en bakgrund och en kultur som på många sätt ligger nära LBC Frakt, med stark lokal förankring, entreprenörskap och ett stort nätverk av drivna åkerier. Geografin, kundbasen och verksamheternas kompetens kompletterar vår koncern på ett naturligt sätt. Vi vill också rikta ett varmt tack till säljarna för en bra och konstruktiv process och för förtroendet att låta oss fortsätta utveckla de här fina bolagen, säger Lars Reinholdsson, styrelseordförande i LBC Frakt i Värmland.LBC Frakt har under de senaste åren varit en av åkerinäringens starkaste pådrivare i omställningen, digitaliseringen och i att skapa effektivare processer. Ambitionen är nu att stegvis dela erfarenheter, arbetssätt och systemstöd där det ger konkret nytta för kunder, medarbetare och åkerier. LBC Frakt och XR Logistik ska fortsätta att vara en av branschens mest innovativa och kundnära logistikkoncerner.– Kunderna ska få en starkare partner utan att tappa närheten. XR har likt LBC Frakt byggt upp en stark kompetens, nära kundrelationer och ett arbetssätt som vi ser fram emot att utveckla vidare tillsammans, säger Anders Lööf, vd på LBC Frakt i Värmland.XR Logistik, som idag ägs av Skrotfrag och Eggens Åkeri, ska alltså även framöver drivas som ett eget bolag – men nu inom LBC Frakt-koncernen. Bolagets lokala närvaro, kundrelationer och samverkan med anslutna åkerier är centrala delar av affären.

POLITIK 2026-06-05

I en ny rapport från forskningsinstitutet SNS undersöker nationalekonomerna Maria Börjesson och Jacob Lundberg hur olika skatter och avgifter påverkar transportsektorn och hur vi väljer att transportera både oss själva och gods. Den föreslår bland annat att skatterna och avgifterna i framtiden ska vara på en nivå som motsvarar de kostnader som transporterna ger upphov till, varken mer eller mindre.Sverige ska senast år 2030 införa en nya avståndsbaserad skatt för vägtrafik. Hur denna ska utformas kommer att debatteras allt flitigare och nu har forskarna Maria Börjesson och Jacob Lundberg, båda två nationalekonomer, tagit fram en rapport med namnet ”Skatter på transporter – smartare styrning för effektivare transportsystem”. Den tar ett helhetsgrepp om de skatter och avgifter som belastar transportsektorn och vilka effekter de får.Rapporten analyserar hur skatter och avgifter i transportsektorn kan utformas för att bättre spegla de kostnader som transporter ger upphov till. Den täcker de viktigaste skatterna och avgifterna – drivmedelsskatter, fordonsskatter, trängselskatter, banavgifter, farledsavgifter, parkeringsavgifter, moms och förmånsbilsbeskattning – och sätter dem i ett bredare institutionellt och nationalekonomiskt sammanhang, med hänsyn till EU-rättsliga ramar. Rapporten presenterar 18 konkreta reformförslag som sammantaget bedöms ge ett nettotillskott till statskassan på 10–20 miljarder kronor per år.Den bärande principen i rapporten är att skatter och avgifter i första hand bör motsvara de externa kostnader som trafiken orsakar – trängsel, buller, utsläpp, olyckor och slitage – varken mer eller mindre. Analysen bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur samt offentlig statistik över transporter, skatteintäkter och offentliga utgifter.En slutsats i rapporten är att prissättningen på transporter har större påverkan på tillgängligheten och den samhällsekonomiska effektiviteten än vad exempelvis investeringar i ny infrastruktur har.Vill du läsa hela rapporten, eller en summering av de viktigaste slutsatserna, så kan du göra det här.Rapportens reformförslag, i korthet:·       Höj momsen på persontransporter till 25 procent.·       Verka för en EU-överenskommelse som momsbelägger internationella persontransporter.·       Medge fullt momsavdrag för inköp av bilar.·       Höj dieselskatten i relation till bensinskatten, så att bränslena beskattas lika i förhållande till energiinnehåll och koldioxidutsläpp.·       Avskaffa drivmedelsskatternas indelning i koldioxid- och energiskatt och ersätt denna med en mer enhetlig struktur.·       Höj drivmedelsskatterna, där EU ETS II ingår, i stället för reduktionsplikten, så att de bättre speglar vägtrafikens samhällskostnader.·       Sänk fordonsskatten som kompensation för de högre drivmedelsskatterna, men behåll malus på nya bilar.·       Avskaffa dieseltillägget i fordonsskatten.·       Utforma trängselskatten mer träffsäkert med bättre metoder.·       Inför en distansbaserad eurovinjettavgift för tung trafik som motsvarar dess samhällsekonomiska marginalkostnad.·       Avskaffa boendeparkeringen.·       Stärk lagstiftningen för att tydliggöra att parkeringsavgifterna inte får vara högre än vad som motiveras av platsbrist.·       Höj parkeringsavgifterna på gatumark i centrala lägen och sänk dem där det inte råder platsbrist.·       Avskaffa nedsättningen av förmånsvärden för miljöbilar.·       Sänk förmånsvärdena för äldre förmånsbilar.·       Utred trafikförsäkringsskattens syfte och nivå.·       Höj banavgifterna och differentiera dem i högre grad med hänsyn till både slitage på banan och trängsel.·       Styr i högre grad mot marginalkostnadsprissättning inom sjöfarten.

SVENSK ÅKERITIDNING 2026-06-04

I detta nummer av Svensk Åkeritidning möter vi Christer Ohlsson som berättar om Ohlssonskoncernens resa till toppen och varför han menar att företagets bästa tid är just nu. Vi har också frågat partierna hur de vill lösa transportutmaningarna inför valet 2026 och sammanfattar svaren i en unik enkät. Dessutom guidar vi dig genom nyheterna och höjdpunkterna inför Elmia Lastbil samt reder ut hur effektavgifterna fungerar och vilken påverkan de kan få på ditt företags kalkyl.

LAGAR & REGLER 2026-06-04

I höstas föreslog regeringen att högsta tillåtna hastighet för så kallad bärgningsboggi höjs från 30 till 40 km/h. Nu är det klart att trafikförordningen ska ändras enligt förslaget och den nya regleringen träder i kraft 1 december i år.Vid bärgning av fordon med låsta hjul, till exempel elbilar, fyrhjulsdrivna fordon och vissa automatväxlade bilar, kan fordonets framaxel behöva lyftas. Ett sätt att göra det är att använda en bärgningsbil som är utrustad med en lyftanordning som hissar upp det havererade fordonets ena hjulpar och låter det andra hjulparet rulla fritt mot vägbanan under färden. Metoden, som också används när det inte är möjligt eller tillåtet att gå in i ett fordon, kallas i lagspråk för ”särskild bärgningsanordning”. Ett oftare använt begrepp är ”bärgningsboggi” eller ”bärgningsdolly”.– Med den här ändringen skapar vi bättre förutsättningar för effektivare bärgningar och ökad trafiksäkerhet. Att hastigheten höjs innebär att det nu blir möjligt att använda den här metoden för bärgning även på motorväg. Det gör att vägar kan öppnas snabbare efter olyckor, vilket gynnar både trafikanter och samhällsekonomin, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.Tidigare har den här kombinationen av fordon alltså fått köras i 30 km/h, vilket har begränsat möjligheterna att använda bärgningsmetoden, särskilt på motorvägar. Sveriges Åkeriföretag har tidigare propagerat för liknande ändringar och varit remissinstans för förslaget.Om bärgningsboggi (särskild bärgningsanordning)En särskild bärgningsanordning (även ibland kallad bärgningsboggi) består av två hjulpar som placeras på varsin sida av den axel på det havererade fordonet som inte är upplyft på bärgningsbilens lyftbom. De två hjulparen kopplas sedan ihop via balkar som med hjälp av hävstänger trycks mot det havererade fordonets hjul så att dessa inte längre vilar mot marken utan i stället bärs upp av den särskilda bärgningsanordningen. Det havererade fordonet kan då transporteras utan att något av dess hjul rullar mot vägen.

FORDONSTEKNIK 2026-06-04

Volvo Autonomous Solutions och Boliden har sedan 2023 kört autonoma transporter av stenfyllnadsmaterial vid Bolidens anläggning i Garpenberg. Nu har projektet avslutats och några av slutsatserna är att autonoma transporter ger tydliga fördelar i gruvmiljö och fungerar i stor skala.Projektet var det första steget inom ramen för samförståndsavtal som undertecknades mellan Volvo och Boliden 2023. Som en del av projektet transporterades material från ett stenbrott på Bolidens område för att förstärka ett lokalt sandmagasin och höja dammvallen. Totalt transporterades nära 700 000 ton stenfyllnadsmaterial autonomt – motsvarande cirka 280 olympiska simbassänger eller den sammanlagda vikten av omkring 100 Eiffeltorn. Volvos autonoma transportsystem genomförde mer än 11 000 transportcykler och körde totalt 5 600 mil.  Volvo konstaterar efter projektet att autonomi har tydliga fördelar för gruvindustrin, särskilt för att stärka säkerheten och effektiviteten i verksamheten.– Med mer än 700 000 ton transporterat i Garpenberg har vi visat att autonoma transporter fungerar i stor skala, under verkliga förhållanden och i kundernas dagliga drift, säger Ingo Stuermer, teknikchef på Volvo Autonomous Solutions.  I projektet har en autonom Volvo FH-lastbil för gruvdrift kombinerats med Volvos egenutvecklade virtuella förare och operativt stöd och underhåll. Grunden är nu lagd för fortsatt samarbete mellan Volvo Autonomous Solutions och Boliden.

HÅLLBARHET 2026-06-04

Utsläppen av växthusgaser i Sverige ökade betydligt mellan år 2023 och 2024, framför allt på grund av att reduktionsplikten för diesel sänktes i januari 2024. Men nu har kurvan vänt neråt, enligt statistik från SCB.Under 2025 minskade utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin, jämfört med föregående år. En orsak är minskad användning av fossil diesel, samtidigt som användningen av biodiesel (HVO) ökat. Det visar ny preliminär statistik från SCB.De totala utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin uppgick under 2025 till 51,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter – ett mått som gör det möjligt att jämföra olika växthusgasers klimatpåverkan genom att räkna om utsläppen till motsvarande mängd koldioxid.– Det motsvarar en minskning med 1,8 procent jämfört med 2024, säger Nils Brown, statistiker på SCB.Under samma period ökade BNP i fasta priser med 1,5 procent, vilket resulterade i att utsläppsintensiteten minskade med 3,2 procent.Sett ur ett längre tidsperspektiv var utsläppen under 2025 högre än årsutsläppen mellan 2020 och 2023. Jämfört med 2019 har utsläppen 2025 däremot minskat med 5,4 procent.Utsläppen minskade i sju av nio branschgrupper. I mängd växthusgaser mätt var minskningen allra störst inom tillverkningsindustrin, med 2,8 procent. I procent mätt var minskningen däremot som störst inom byggbranschen. Här minskade utsläppen med 5,4 procent. I branschgruppen ”transportindustri” minskade utsläppen med 2,3 procent. De enda ökningarna skedde inom branschgrupperna ”jordbruk, skogsbruk och fiske” samt ”utvinning av mineral”.En viktig faktor bakom de minskade utsläppen i transportsektorn är att reduktionsplikten justerades upp till 10 procent för både bensin och diesel den 1 juli 2025.

FORDONSTEKNIK 2026-06-03

Mercedes-Benz utökar nu sitt program av eldrivna lastbilar med en ny version av E-Actros. Den nya varianten, med beteckningen Lowliner, är utvecklad för volymtransporter där maximal lastvolym är avgörande.Den nya modellversionen är framtagen för att möta behovet inom volymtransporter. Tack vare en låg kopplingshöjd, i nivå med en dieseldriven lastbil, ger ekipaget större invändig volym i trailern. Lastbilen kan utrustas med antingen två eller tre batteripaket, vilket gör att den kan anpassas med fokus på nyttolast eller räckvidd. – Vi har fått många förfrågningar på den här typen av applikation och kan nu erbjuda en lösning baserad på samma beprövade teknik som E-Actros 600, säger Pär Hildestrand på Veho Import som är distributör för Mercedes-Benz lastbilar i Sverige.Precis som övriga E-Actros-modeller är Lowliner utvecklad som en eldriven lastbil från grunden. Den är utrustad med e-axel och elmotorer integrerade i bakaxeln, vilket innebär att traditionell transmission och kardanaxel saknas.Modellen erbjuds som dragbil (4x2) med 4 000 millimeter hjulbas och en markhöjd som motsvarar en diesellastbil. Det gör att det går att kombinera hög transporteffektivitet med maximal invändig höjd inom lagstadgade totalhöjder. Räckvidden är omkring 50 mil vid en totalvikt på 40 ton och med tre batteripaket – i nivå med standardversionen av E-Actros 600. Nyttolasten hamnar på maximalt 21 ton.Även E-Actros 400 släpps i en Lowliner-version, utrustad med två batteripaket. Den lägre fordonsvikten gör att nyttolasten för denna blir cirka 24 ton.De nya Lowliner-modellerna kommer att kunna beställas från och med tredje kvartalet 2026.

HÅLLBARHET 2026-06-02

Bring har som första större leveransföretag i Danmark ställt om hela sin flotta av lätta lastbilar till eldrift för sista milen-leveranser av paket. Sedan den 1 juni körs samtliga paketleveranser med varubilar upp till 4,25 ton på el.I maj levererades de sista åtta eldrivna fordonen, vilket innebär att Brings elektrifiering av sista milen-leveranser nu är fullt genomförd. Bring är därmed alltså det första större leveransföretaget i Danmark som når full elektrifiering av sin paketdistribution för sista milen-leveranser.– Paketvolymerna i Danmark har ökat med 27 procent det senaste året, vilket har krävt en större omställning av fordonsflottan än planerat. Att nu nå 100 procent elektrifiering av last mile är en viktig milstolpe. Vi visar att det går att leverera snabbt och pålitligt, samtidigt som vi reducerar utsläppen markant, säger Bjarne Lauritsen, driftsdirektör på Bring Danmark.För att möjliggöra omställningen har Bring byggt ut laddinfrastruktur vid samtliga terminaler i Danmark.Posten Bring fortsätter nu att skala upp elektrifieringen i övriga Norden. Målet är att den egna fordonsflottan ska vara fossilfri senast 2030, och att hela värdekedjan ska nå netto noll senast 2040.– I Sverige är vi eldrivna i de tre storstäderna, och innan 2027 är slut ska alla Brings paketleveranser i Sverige med varubil upp till 4,25 ton vara elektrifierade, säger Catherine Löfquist, hållbarhetschef på Bring.

POLITIK 2026-05-28

Efter drygt ett och ett halvt år har den så kallade styrmedelsutredningen nu överlämnats till regeringen. Utredningen föreslår bland annat en höjd reduktionsplikt, högre skatter på fossila drivmedel, men lägre elskatt och fortsatta investeringsstöd för ny fossilfri teknik.Regeringen tog på onsdagen emot betänkandet av ”Utredningen om styrmedel för ett fossilfritt samhälle”. Uppdraget har varit att analysera vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen på ett kostnadseffektivt, acceptabelt och säkert sätt. Målet är att nå det nationella klimatmålet för 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har på klimatområdet inom ESR-sektorn (utsläpp som uppstår utanför EU:s handelssystem ETS 1, vilket till största del är inrikes transporter).Utredningen har också haft i uppdrag att säkerställa att åtagandena nås utan att hushåll och näringsliv drabbas av orimligt höga kostnader.– Utredningen bekräftar regeringens bild om att Sverige ligger före i elektrifieringen och att det är den enda långsiktiga lösningen på klimatet. Sverige ska fortsätta vara ett globalt föredöme – genom elektrifiering, innovation och fossilfri energi. Jag ser fram emot att få sätta mig in i alla förslag i detalj, säger vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.Utredningen drar slutsatsen att biodrivmedel fortfarande har en viktig roll att spela i övergången till en fossilfri transportnäring. Den pekar också på att elektrifieringen behöv bättre ekonomiska förutsättningar och långsiktiga spelregler.Bland förslagen finns en successivt höjd reduktionsplikt som föreslås uppgå till 21 procent år 2028, 23 procent år 2029 och 25 procent år 2030. Utredningen föreslår även förändringar i drivmedelsbeskattningen, bland annat höjd energiskatt, samt flera åtgärder för att stärka konkurrenskraften för fossilfria alternativ och förbättra investeringsförutsättningarna för ny teknik.Sveriges Åkeriföretag har länge drivit linjen att omställningen kräver långsiktiga och förutsägbara spelregler, och välkomnar därför flera av slutsatserna i utredningen.– Åkerinäringens omställning kräver en kombination av flera drivtekniker och kompletterande styrmedel. För näringen är långsiktiga spelregler avgörande för att företag ska kunna investera i nya fordon och fossilfria lösningar, säger Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag.Ett annat förslag i utredningen är en förlängd klimatpremie och sänkt elskatt. Sveriges Åkeriföretag vill förutom detta se skattebefrielse för massbalanserad flytande biogas, en stärkt inhemsk produktion av biodrivmedel, en snabbare utbyggnad av depåladdningsstationer och incitament för transportköpare att välja fossilfria transporter.Även Transportföretagen gillar inriktningen på att skapa långsiktighet i omställningen och Svebio välkomnar inte oväntat förslaget på höjd reduktionsplikt och ökad produktion av inhemskt biodrivmedel.Utredningens förslag kommer nu att analyseras i Regeringskansliet, men redan samma dag som överlämnandet skedde gick flera ministrar och företrädare ut och uttalade sig negativt om delar av utredningens förslag. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att en höjd reduktionsplikt är en dålig idé och även Johan Britz (L) är skeptiskt till förslaget. Jimmie Åkesson (SD) tyckte enligt DN.se att förslaget om reduktionsplikten är ”fantasilöst”.