PROFIL 2026-02-06

Sveriges Åkeriföretag stärker sin organisation med tre nya medarbetare. Det handlar om en transportekonom, en kommunikatör och en jurist.Martin Andersson anslöt nyligen som transportekonom hos Sveriges Åkeriföretag. Han har omfattande erfarenhet från åkerinäringen, bland annat som provingenjör och testförare samt som systemtekniker, vilket har gett honom en djup förståelse för både fordon, teknik och åkeriföretagens vardag. I sin nya roll kommer han att arbeta med affärsutveckling samt utveckling av affärsverktyg kopplade till ekonomi och index, med målet att skapa tydligare beslutsunderlag och effektiva verktyg för åkeriföretag.Ungefär samtidigt tillträder Kevin Green rollen som jurist med uppgift att ge Sveriges Åkeriföretags medlemmar juridiskt stöd i frågor som rör bland annat affärsjuridik, avtal, tvister samt regelverk inom transportsektorn. Han kommer närmast från en affärsjuridisk advokatbyrå och har därutöver erfarenhet från domstolsväsendet samt bred kompetens inom bolagsjuridik, obeståndsrätt och ansvarsskador.Den tredje rekryteringen är Sara Andréasson, ny kommunikatör. Hon kommer att stärka organisationens externa kommunikation och bidra till att synliggöra åkerinäringens betydelse för samhälle och näringsliv.Nyligen rekryterades även Simon Palme till en nyinrättad tjänst som näringspolitisk strateg.– Att förstärka organisationen med den här samlade kompetensen är ett viktigt steg i vår fortsatta utveckling. Tillsammans tillför våra nya medarbetare både specialistkunskap och kraft som stärker vårt arbete för en konkurrenskraftig och hållbar åkerinäring. Sammantaget står vi nu ännu bättre rustade att driva åkerinäringens frågor, stötta våra medlemsföretag och bidra med en tydlig och relevant röst i samhällsdebatten, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag.

LAGAR & REGLER 2026-02-05

Regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att förbättra kvaliteten i och tillgängligheten till uppgifter i utstationeringsregistret. Syftet är att stärka arbetet mot arbetslivskriminalitet och minska arbetstagares utsatthet.Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem och en inkomstkälla för organiserad brottslighet. Nu vill regeringen försvåra utnyttjandet av utländsk arbetskraft i Sverige.Utländska arbetsgivare som tillfälligt sänder en arbetstagare till Sverige för att utföra en tjänst ska sedan tidigare anmäla uppgifter om utstationeringen till Arbetsmiljöverket. Skatteverket har dock i sina tidigare nationella lägesbilder över befolkningen bedömt att uppgifterna i utstationeringsregistret över lag håller låg kvalitet. Det är något man anser försvårar både Arbetsmiljöverkets tillsyn, arbetsmarknadens parters möjlighet att övervaka anställningsvillkoren och myndigheters samverkan.Därför får Arbetsmiljöverket i uppdrag att kartlägga förutsättningarna och vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten i och tillgängligheten till uppgifter i utstationeringsregistret för relevanta myndigheter och arbetsmarknadens parter. Myndigheten ska också vid behov analysera och redovisa andra möjliga åtgärder.– Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt hot mot samhället, arbetstagare och seriösa företag. Regeringen fortsätter krafttagen för att stoppa kriminella på arbetsmarknaden. Det stärker tryggheten på arbetsmarknaden och arbetet mot den organiserade brottsligheten, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).En viktig utgångspunkt är att informationen i utstationeringsregistret ska bli mer jämförbar med uppgifter hos andra myndigheter. Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Migrationsverket ska därför stödja Arbetsmiljöverket i genomförandet. Myndigheten ska även ha löpande kontakt med arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer.Syftet med uppdraget är att skapa bättre förutsättningar att förebygga regelöverträdelser och brottslighet på arbetsmarknaden.Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 16 november 2026.

FÖRETAGANDE 2026-02-05

Sveriges Åkeriföretags Hallandsförening har byggt en ny tvätthall för lastbilar i Halmstad. Anläggningen är utformad för att minimera resursanvändningen, är öppen dygnet runt och klarar HCT-fordon.Den som passerar E6 utanför Halmstad har nu möjligheten att få sin lastbil tvättad i en av landets mest moderna tvätthallar. Bakom investeringen står Sveriges Åkeriföretags regionala Hallandsförening genom föreningens fastighetsbolag, Halmstadsåkarnas Fastighetsaktiebolag.– Bolaget ska gynna åkerinäringen, det är därför det finns, och vi kom fram till att vi har både marken och möjligheten. Vi bestämde också att om vi bygger så ska anläggningen vara av absolut modernaste snitt och för HCT-fordon, säger Niklas Reinholdt, styrelseordförande i bolaget.Han menar att det råder brist på tvätthallar i regionen och att det dessutom finns en efterfrågan på en mer modern tvätthall som också kan ta de allra största och längsta fordonen. Miljöansvaret har varit en central utgångspunkt i projektet. Omkring 85 procent av vattnet återvinns i processen, och tvätthallen använder även regnvatten. Totalt går det därför bara åt omkring 25 liter färskvatten per tvätt.– En vanlig dusch förbrukar ungefär 60 liter. Dessutom slipper man kalkprickar genom att regnvatten används vid sköljningen, säger Niklas Reinholdt.Systemet läser av varje fordons profil och anpassar tvätten efter fordonets utformning och behov. För den som önskar finns även möjlighet till manuell tvätt. Anläggningen är dessutom öppen dygnet runt och är utrustad med en webbkamera som gör att tvättsugna förare på distans kan se om den är ledig eller om det är kö.Anläggningen är byggd för att klara HCT-fordon på upp till 34,5 meter, vilket få eller inga andra tvätthallar i södra delen av landet gör. För att kunna använda tvätten registrerar man sitt företag och fordonen på webbsidan tvatthallenhalmstad.se. När detta är gjort är det bara att åka fram till hallen där en kamera läser av fordonet och stället in rätt tvätt. Medlemmar i Sveriges Åkeriföretag erbjuds dessutom ett extra förmånligt pris.Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag gillar att medlemsföretagen går ihop om den här typen av satsningar.– Efterfrågan på gemensamma nyttor är stor, inte minst när det gäller service som är svår eller kostsam för enskilda företag att ordna själva. Genom att äga marken och utveckla anläggningen långsiktigt skapas stabila förutsättningar för både kvalitet och rimliga priser, säger han.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-02-04

Enligt årets gymnasiebarometer från Tya får 82 procent av gymnasieeleverna som tar examen från Fordons- och transportprogrammet jobb efter avslutad utbildning. Siffrorna bekräftar det positiva läget på arbetsmarknaden som Svensk Åkeritidning rapporterade om förra veckan.I förra veckan skrev vi om Svenskt Näringslivs genomgång av utbildningar som leder till jobb, där gymnasiets fordons- och transportprogram låg i topp. Nu har Tya (Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd) presenterat sin årliga gymansiebarometer (tidigare ”Skolledarrapporten”) och där bekräftas de goda jobbutsikterna på transportmarknaden.2025 tog 87 procent av eleverna på utbildningen examen och av dem gick 82 procent direkt ut i jobb. Samma trend går att spåra i Skolverkets senaste statistik, som visar att 79 procent av eleverna som tog examen från Fordons- och transportprogrammet 2020 har etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter avslutad utbildning. Det är den högsta etableringsgraden av samtliga yrkesprogram, långt över genomsnittet på 64 procent. Lena Törnstrand, projektledare på Tya säger att detta är något branschen vetat om länge.– Ändå har vi utmaningar med att få beslutsfattare att satsa på fler utbildningsplatser på lång sikt. Det kommer att leda till kompetensbrist i branschen och missade skatteintäkter för kommunerna.Under 2025 startades två helt nya transportutbildningar i Ljusdal och på Gotland, dessutom stoppades beslutet om nedläggning på Malgomajskolan i Vilhelmina. I snitt har utbildningarna två sökande per utbildningsplats. Flera län rapporterar ett söktryck på 2,5 elever per plats eller mer.– För ungdomarna i län med så högt söktryck blir det extra svårt att genomföra sina yrkesdrömmar och där bör utbildningsplatserna utökas, konstaterar Lena Törnstrand.Trenden med allt fler tjejer på transportinriktningen har bromsat in, med 31 procent kvinnliga elever jämfört med 33 procent i rapporten för 2024/2025.– Det är svårt att säga om det är en tillfällig nedgång eller ett trendbrott, men sett till de senaste årens utveckling tror vi att intåget av tjejer på transportinriktningen är här för att stanna, säger Lena Törnstrand.FAKTA UR GYMNASIEBAROMETERN TRANSPORTPROGRAMMET 2025/2026– 87 % av eleverna på inriktning transport tog gymnasieexamen.– 76 % gick ut med CE-körkort och 88 % med C-körkort. Samtliga erhöll yrkeskompetensbevis (YKB).– 31 % är andelen kvinnliga elever på transportinriktningen i årskurs 2.– 82 % fick jobb som lastbilsförare direkt efter examen.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-02-04

För tredje året i rad får Iveco det internationella priset Sustainable Truck of the Year. I år är det den biometandrivna IVECO S-Way LNG som utses till vinnare i dragbilskategorin.Utmärkelsen Sustainable Truck of The Year instiftades 2016 av den italienska branschtidningen Vado e Torno och delas årligen ut av en oberoende jury bestående av specialiserade transportjournalister. Bedömningen baseras på flera hållbarhets- och effektivitetskriterier, däribland minskade utsläpp, säkerhet, förarkomfort samt fordonets totala miljöpåverkan.– Detta är en utmärkelse som vi är väldigt stolta över. Med Iveco S-Way LNG får svenska åkerier en beprövad lösning som redan idag möjliggör kraftigt minskade CO2-utsläpp, särskilt vid användning av biometan, utan att göra avkall på räckvidd, driftsäkerhet eller lönsamhet, säger Marcus Torin, Country Sales Manager på Hedin Nordic Truck AB, generalagent för Iveco i Norden.Dragbilen som fått priset drivs av en 500 hk xCursor 13-motor från FPT Industrial. Prestandan är jämförbar med motsvarande dieselversioner.– De senaste uppdateringarna av modellen har även inneburit tydliga förbättringar inom säkerhet, komfort och ergonomi, som är avgörande för långa körningar på nordiska vägar. Priset visar att det är ett bra alternativ för framtidens gröna transporter, men också ett fullt gångbart alternativ för långväga tunga transporter i Sverige, säger Marcus Torin.

HÅLLBARHET 2026-01-29

Axfood, med butikskedjor som Willys, Hemköp och City Gross, har nått sitt mål om att alla transporter mellan lager och butik ska ske fossilfritt. Omställningen omfattar drygt 200 egna lastbilar, och minst lika många inhyrda.Axfoods omställning till förnybara drivmedel och el gäller transporter mellan lager och butiker i hela landet och omfattar både den egna fordonsflottan och inhyrda transporter.– Vi tar ansvar för att minska vår klimatpåverkan och visar samtidigt att det går att ställa om från fossilt till förnybart här och nu. Arbetet fortsätter nu med att minska utsläppen ytterligare genom ökad elektrifiering, säger Simone Margulies, vd och koncernchef för Axfood.Utfasningen av fossila drivmedel har gått snabbare än koncernens tidigare planer, där slutåret var 2030. Med start i den egna fordonsflottan, och därefter i nära samarbete med transportleverantörer, har Axfood drivit ett systematiskt arbete för att ställa om till förnybara alternativ som biogas, HVO och el.– En central del i arbetet har varit att utveckla och omförhandla avtal, där tydliga krav på förnybara drivmedel kombinerats med långsiktighet och gemensamt ansvarstagande. Genom ett nära och konstruktivt samarbete med leverantörer har omställningen kunnat genomföras i hög takt och med bibehållen leveranssäkerhet, säger Hans Bax, vd för Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.Simone Margulies pekar ändå på utmaningen i att förnybara drivmedel ofta är dyrare än fossila alternativ.– Vi visar att näringslivet kan och vill bidra till att nå klimatmålen. För att Sverige ska nå sina miljömål behöver hållbara transporter vara konkurrenskraftiga också ur ett kostnadsperspektiv. Därför krävs det långsiktiga och tydliga styrmedel från politiken som driver på omställningen, säger Simone Margulies.Axfood ökar nu sitt fokus på elektrifiering. I dag är cirka 15 procent av lastbilarna eldrivna och målet är att minst hälften av den egna lastbilsflottan ska vara elektrisk senast 2030. Koncernen har successivt investerat och testat olika typer av eldrivna fordon, utvecklat laddinfrastruktur och samarbetat med fordonstillverkare, transportleverantörer och andra aktörer för att driva på utvecklingen. 2021 togs den första helelektriska tunga lastbilen i drift och erfarenheterna har varit viktiga för att kunna skala upp elektrifieringen på ett sätt som fungerar i den dagliga verksamheten. 

FORDONSTEKNIK 2026-01-28

En ny studie som VTI gjort med en av transportföretaget Gordons ellastbilar visar att fordonet presterar lika bra i stadsmiljö som en dieselvariant. Men det finns utmaningar för storskalig omställning.Varje dag levereras tusentals matkassar, apoteksvaror, livsmedel och paket runt om i våra städer. I studien ”Fossilfria sista milen leveranser i städer” från VTI som finansierats av Trafikverket undersökte forskarna lätta ellastbilar i verklig drift. Studien har gjorts tillsammans med Gordon, som dagligen levererar temperaturkänsliga livsmedel och läkemedel i storstadsmiljö, och resultaten visar att den nya generationens ellastbilar presterar minst lika bra som dieselfordon. Varken höga krav på räckvidd, antal stopp och drift av kylaggregat utgör något problem.– Våra resultat visar att tekniken nu är mogen. Med 4,25-tons ellastbilar får transportörer samma förutsättningar som med diesel, både när det gäller lastkapacitet och räckvidd. Det gör elektrifieringen av sista milen fullt genomförbar redan i dag, även om det finns en del utmaningar som måste lösas, säger Jessica Wehner, forskare på VTI.En avgörande faktor till de goda resultaten är att 4,25-tonslastbilar har använts. Sverige införde 2024 en försöksverksamhet där ellastbilar med en totalvikt på upp till 4,25 ton tillåts köras med B-körkort. På så sätt kan fordonet ha tillräcklig batterikapacitet utan att förlora lastutrymme.I pilotstudien körde en av Gordons ellastbilar i vanlig drift i Stockholm, med samma förutsättningar som skulle gällt för en diesellastbil: 70–90 kilometer per dag med kylaggregat i gång. Resultaten var jämförbart med ett dieselalternativ, trots att bara omkring 30 procent av batteriets kapacitet behövde användas per arbetspass. Studien visar också att det räcker med nattladdning vid terminal. Ytterligare en bonus var att förarna tyckte att ellastbilen ger en påtagligt bättre arbetsmiljö.Men det finns enligt studien också hinder som måste lösas för att elektrifieringen ska kunna skalas upp i samhället.– Vi vill vara med och bidra till den här omställningen på alla sätt vi kan. En förutsättning här är långsiktiga och förutsägbara regelverk. Försöksverksamheten med B-körkort för lätta ellastbilar behöver gå från en tillfällig dispens till ett permanent regelverk. Det behövs också bättre elnätskapacitet för att möjliggöra vidare utbyggnad av laddstationer på våra distributionscentraler. Här vill vi se att myndigheter fattar långsiktiga beslut som möjliggör investeringar, säger Ali Ghoce, vd på Gordon.Rekommendationer för lyckad omställningVTI föreslår flera åtgärder för att accelerera omställningen:Långsiktigt stabila styrmedelSnabbare processer för elnätsanslutningUtbyggd laddinfrastruktur vid logistiknoderÖkad kunskap om energihantering och laddstrategier

FÖRETAGANDE 2026-01-28

För andra året i rad är Volvo Lastvagnar marknadsledare i Europa för tunga lastbilar över 16 ton. För helåret 2025 hade företaget en total marknadsandel på 19 procent. 2024 landade Volvo Lastvagnars marknadsandel i Europa på tunga lastbilar från 16 ton och uppåt på 17,9 procent. När 2025 summeras har den svenska tillverkaren adderat ytterligare en dryg procentenhet till 19,0. Största marknaderna, räknat på antal registrerade Volvolastbilar, blev Storbritannien, Frankrike, Polen, Tyskland och Litauen.Volvos FH Aero-lastbil för fjärrtransporter har blivit populär hos de europeiska transportföretagen, med sin aerodynamik, sidospeglar med kamera och bättre bränsleeffektivitet. Totalt beställdes nästan 33 000 FH Aero-lastbilar i Europa under förra året.– Vårt mål är att vara våra kunders bästa affärspartner, och att vara marknadsledande är ett bevis på det förtroende kunderna har för oss. Det gör oss väldigt stolta, och jag vill rikta ett stort tack till våra kunder och våra anställda för denna fantastiska prestation, säger Roger Alm, vd för Volvo Lastvagnar.Han lyfter fram FH Aero som bolagets lysande stjärna inom fjärrtransporter.– Många kunder berättar för mig om att de upplever fantastisk prestanda och bränsleekonomi med Aero, säger Roger Alm.Globalt sett var Volvo Lastvagnar marknadsledare eller det näst största varumärket i 30 länder under 2025.– Vi kommer att fortsätta utveckla och introducera nya lastbilar som bidrar både till våra kunders verksamheter och till minskade koldioxidutsläpp i vår bransch. Genom att investera i flera tekniker kan vi erbjuda transportlösningar som passar en mängd olika kundbehov och marknader, säger Roger Alm.”Europa” innebär EU samt Storbritannien, Norge och Schweiz.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-27

Att välja ett yrkesprogram är i många fall en bra väg till jobb för blivande gymnasieelever. När gymnasieprogrammen listas efter hur många som jobbar efter tre år hamnar Fordon- och transportprogrammet allra högst.Svenskt Näringsliv har listat gymnasieprogrammen utifrån hur många studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter att ha tagit examen. I botten ligger Humanistiska programmet, Naturvetenskapliga programmet och International Baccaleurate där en hög andel studenter i stället gått vidare till nya studier. I toppen på jobbligan finns i stället VVS- och fastighet, Bygg- och anläggning och Industritekniskt program där 73 till 75 procent av eleverna fått jobb. Men allra högst hamnar Fordon- och transportprogrammet med 76 procent.Programmen som ligger högst hamnar också i topp när månadslönerna rankas efter medianlön. Fordon- och transporteleverna har den fjärde högsta medianlönen av de listade programmen med 34 250 kr.I en artikel i DN konstaterar Johan Olsson, kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, att många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men att yrkesprogrammen inte är en del i den bilden. Han påpekar också att Fordon- och transportprogrammet är bra då hela branschen är engagerad i utbildningens kvalitet, vilket gör att den levererar personal med kompetens som företagen efterfrågar. Han konstaterar också att den nya skolreformen innebär att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra hur många utbildningsplatser som skapas på de olika programmen, men att det är en mycket stor förändring och att det kommer att ta tid innan den slår igenom fullt ut.