FORDONSTEKNIK 2026-10-23

Hundratals nya svenska lastbilar ska bidra till både Ukrainas och Sveriges försvar och transportförmåga. Parallellt behövs reservdelskapacitet och rustade vägar för att hålla hela logistikkedjan i gång. Även nya drivlinor testas för att bredda förmågan.Rad efter rad av splitternya gröna lastbilar står som i givakt på Scanias anläggning i Uppsala. Bara leveransservice och vissa kompletteringar kvarstår innan de lämnas vidare till Försvarsmakten.Tecken om inte på krig så åtminstone ofred. Dessutom bevis på att upprustningen inte bara engagerar vapentillverkare eller stridsvagnsleverantörer, utan definitivt också lastbils- och transportsektorn.– Vi pratar logistiktransportbilar – materiel och till viss del personal, bekräftar Mikael Eriksson, servicemarknadsdirektör på Scania Sverige, angående leveranserna till Försvarsmakten.Som kollegan Jon Segersten uttrycker det – ”lastbilar fast gröna”. En mycket viktig del av ett fullödigt försvar, oavsett det gäller Sverige, Ukraina eller varsomhelst.– En av lärdomarna från det hemska som händer i Ukraina är att de som vinner logistiken bakom kan vinna mycket av helheten, fortsätter Mikael Eriksson.Redan i januari i fjol tillkännagav regeringen att 146 lastbilar skulle doneras till Ukraina för att stärka landets förmåga i kriget mot Ryssland. Sverige passar samtidigt på att rusta upp även den egna fordonsparken. Hela 775 lastbilar – med option på ytterligare 575 – beställdes av FMV på uppdrag av Försvarsmakten i februari 2025, med leverans fram till slutet av 2026. Kontraktsvärdet uppgick till 1,4 miljarder kronor.– Inga av dessa är anskaffade för donation till Ukraina, säger Jonas Silfver Wikstrand, sektionschef för tunga hjulfordon på FMV.I stället anger FMV att beställningarna av nya lastbilar syftar till en ”föryngring och utökning av lastbilsparken för att möta tillväxten av förband i Försvarsmakten”. Lastbilarna som doneras till Ukraina tas samtidigt från den existerande flottan.

TRAFIKSÄKERHET 2026-10-23

En undersökning från Svenska däcksäkerhetsrådet visar att var fjärde svarande har erfarenhet av att ett tungt fordon tappat ett hjul under de senaste fem åren. Undersökningen pekar också på att många incidenter riskerar att aldrig bli kända.Svenska däcksäkerhetsrådet har undersökt erfarenheter av tappade hjul på lastbilar och andra tunga fordon i Sverige. Totalt svarade 222 personer på enkäten, som huvudsakligen riktades till åkerier och däckverkstäder. Var fjärde respondent (25 procent) hade erfarenhet av att ett tungt fordon tappat ett hjul under de senaste fem åren, antingen som förare, att en kollega råkat ut för detta eller genom reparation av ett drabbat fordon.– Ett hjul från en tung lastbil som lossnar i farten har en enorm rörelseenergi och kan orsaka allvarliga olyckor. Våra resultat visar att detta är ett problem som behöver uppmärksammas och analyseras mer, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen och sammankallande för Svenska däcksäkerhetsrådets arbetsgrupp som genomförde enkäten.Enligt undersökningen är det vanligast att hjul lossnar från släp och trailer. Näst vanligast i undersökningen är att hjul på drivaxeln tappas. I åtta procent av svaren hade händelsen lett till en trafikolycka, i något fall med personskador som krävde sjukhusvård.Skador på fordon är också vanliga. Hela 86 procent av dem som hade erfarenhet av tappade hjul uppgav att det drabbade fordonet hade skadats. Var tionde angav att andra fordon fått omfattande skador eller skadats så svårt att de inte gick att reparera.Undersökningen pekar också på att det kan finnas ett mörkertal. Sju av tio svarande bedömer att det finns eller kan finnas en risk att incidenter inte blir kända, exempelvis för att åkerier eller verkstäder vill undvika negativ uppmärksamhet. OM UNDERSÖKNINGENUndersökningen genomfördes sommaren 2025. Underlaget är begränsat och resultaten kan enligt Svenska däcksäkerhetsrådet därför inte användas för att beräkna hur vanligt det är att tunga fordon tappar hjul i Sverige. Rådet rekommenderar ytterligare studier, tydligare råd om säker hjulmontering och efterkontroll samt bättre uppföljning av tappade hjul i trafikolycksstatistiken.

HÅLLBARHET 2026-10-16

Personal som mår bra är en vinst för både företaget och individen och den kan inte bara mätas i pengar. Det menar piteåbaserade Pohjanen & Ström som fortsätter att utveckla sitt uppmärksammade företagshälsoprojekt Psykbra. I våras tilldelades åkeriet Sveriges Åkeriföretags nyinstiftade hållbarhetspris.Pohjanen & Ströms arbetsmiljöinsats för att motverka psykisk ohälsa på arbetsplatsen och bland ungdomarna i Piteå har rönt uppmärksamhet under flera år. Vd Anders Ringbjer och delägaren David Ström berättar att de framför allt fått påstötningar från näringslivet i Piteå.– Psykisk ohälsa är ett viktigt ämne i samhällsdebatten och det här är inget branschspecifikt projekt. Så många ringer och är nyfikna. Självklart vore det roligt om det även kunde förankras bland fler företag i åkeribranschen, säger Anders Ringbjer.Svensk Åkeritidning har tidigare (nr 1/2025) skrivit om Psykbra som startade för cirka tre år sedan. Utgångspunkten för projektet var att den egna personalen representerar ett tvärsnitt av befolkningen och att det med stor sannolikhet finns kollegor på företaget som inte mår bra. Därför är det viktigt att uppfatta signaler i tid och försöka förebygga problemen.Med hjälp av regelbundna och personliga personalenkäter och projekt bland ungdomarna i Piteå ville Pohjanen & Ström uppmuntra till engagemang och samtal. Ett av projekten, en epa-träff, arrangerades i samarbete med Ungdomsmottagningen i Piteå, representanter från elevhälsan samt fältassistenter.

INFRASTRUKTUR 2026-10-15

Elektrifieringen av industrier, digital infrastruktur och transporter kräver mer överföringsförmåga i elnätet. Det statliga elnätsbolaget Vattenfall Eldistribution föreslår nu årliga investeringar på 11 miljarder de kommande fem åren.Vattenfall Eldistributions nätutvecklingsplan uppdateras vart annat år och är till för att olika intressenter ska kunna planera sina verksamheter långsiktigt. Nu är planen för 2027–2036 på remiss och där föreslås drygt 450 kapacitetshöjande projekt.– Vi ser stora behov av investeringar i nya anslutningar, ökning i befintlig elnätkapacitet samt förnyelse av befintlig infrastruktur i åtminstone 15 av de 18 län där vi har region- eller lokalnät. Genom investeringarna skapar vi förutsättningar för tillväxt, ökad beredskap och robusthet liksom den elektrifiering som krävs för att Sverige ska kunna stärka sin konkurrenskraft och ställa om till ett fossilfritt samhälle, säger Annika Viklund, vd på Vattenfall Eldistribution. De kapacitetshöjande projekten, som ska läggas till flera hundra underhållsprojekt per år, befinner sig i olika skeden av planering och genomförande. Omkring 70 av projekten är redan under byggnation, och merparten av de övriga planeras att tas i drift till 2031.– Sverige står inför nästa stora investeringsfas i elsystemet. Det kräver betydande investeringar, men det är investeringar som kommer skapa värde och nytta för kunder och samhälle under decennier framöver. Elnätet är dessutom en samhällskritisk infrastruktur och spelar en avgörande roll för Sveriges motståndskraft och beredskap, säger Annika Viklund.Planen omfattar drygt 19 000 mil elnät som ska underhållas och byggas ut i de 18 län och drygt 150 kommuner där Vattenfall Eldistribution har elnät. De närmsta fem åren ska de årliga investeringarna uppgå till 11 miljarder kronor. Se sent som 2022 låg investeringsramen på drygt 5 miljarder kronor, och Vattenfall har därefter växlat upp sina investeringar successivt.Nätutvecklingsplanen har enligt Vattenfall tagits fram i nära dialog med kommuner, kunder och andra intressenter vars planer påverkar framtidens elnät. 

POLITIK 2026-10-14

Det irländska ordförandeskapet vill skära ner på transportfinansieringen i EU:s kommande långtidsbudget. Den internationella vägtransportorganisationen IRU menar att det hotar Europas konkurrenskraft och klimat- och säkerhetsambitioner.Det irländska ordförandeskapet i EU:s ministerråd har lagt fram ett kompromissförslag för EU:s nästa långtidsbudget som avser åren 2028–2034. Det innebär en minskning med åtta procent jämfört Kommissionens förslag. IRU skriver också att man fått uppgifter om att en del av minskningen rör den del av Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) som är öronmärkt för transportsektorn. Fonden finansierar viktiga transportförbindelser över hela Europa och den föreslagna minskningen uppges vara fem miljarder euro.– Vi beklagar denna avsikt. Den kommer i en tid då Europa behöver långsiktiga investeringar i gränsöverskridande korridorer, infrastruktur för utsläppsfria fordon, säkra och trygga parkeringsplatser samt digital och smart infrastruktur. Det är satsningar som de nationella budgetarna inte kan bära på egen hand, säger Raluca Marian, chef för IRU:s EU-kontor i en kommentar.– Vi uppmanar medlemsstaterna att ompröva förslaget.Det finns redan idag en stor efterfrågan på medel från CEF för att finansiera transport- och infrastruktursatsningar. En mindre budgetram skulle ytterligare öka gapet mellan tillgång och efterfrågan.IRU och 45 europeiska transportorganisationer efterfrågade tidigare i år minst 100 miljarder euro till nästa CEF-period. Nu vill IRU samarbeta med EU-institutionerna och medlemsstaterna under förhandlingarna för att säkerställa att transportprioriteringarna får fullt genomslag i budgetramen.

LAGAR & REGLER 2026-10-13

Sveriges Åkeriföretag och Tullverket har inlett ett samarbete för att stärka arbetet mot smuggling, tullbrottslighet och infiltration i transportnäringen. Förhoppningen är att fler misstänkta transportupplägg ska upptäckas tidigare.Transportflöden och logistikkedjor kan utnyttjas av kriminella aktörer.  Genom att kombinera Tullverkets kompetens med åkerinäringens kunskap och närvaro i transportflödena vill myndigheten och branschorganisation öka chansen att misstänkta upplägg upptäcks tidigare.Samarbetet omfattar bland annat arbete mot infiltration, smuggling och tullbrott samt ett löpande informationsutbyte mellan Tullverket och åkerinäringen. – Våra medlemsföretag finns mitt i transportflödena varje dag och ser sådant som kan vara svårt att upptäcka på annat sätt. Tillsammans med Tullverket kan vi öka kunskapen, bli bättre på att identifiera avvikelser och motverka att kriminella aktörer får fäste i näringen, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag.En viktig del i arbetet som lyfts fram är att öka uppmärksamheten på sådant som avviker från det normala. Det kan handla om ovanliga transportupplägg, misstänkta förfrågningar, oseriösa aktörer eller andra omständigheter som väcker frågor. – Åkerinäringen är en viktig samarbetspartner i arbetet mot smuggling och tullbrott. När Tullverkets kontrollverksamhet kombineras med de observationer som görs ute i transportkedjan kan misstänkta upplägg upptäckas tidigare och möjligheterna för kriminella aktörer att utnyttja logistiken begränsas, säger Mikael Lindgren på Tullverket. 

FÖRETAGANDE 2026-10-13

Eliassons Åkeri har haft en stadig tillväxt de senaste åren. Nu har företaget invigt ett nytt kontorshus på fastigheten i Kristianstad, där även verkstaden fått sig ett stort lyft.Anläggningen på Kabelvägen byggdes 1977 i en tid när Eliassons Åkeri såg helt annorlunda ut. Bara under de senaste sex–sju åren har verksamheten femdubblats enligt bolaget, och idag har Eliassons omkring 70 egna lastbilar och totalt cirka 170 fordonsenheter. Lokalerna har blivit att trängre i takt med expansionen.– Tidigare har vi gjort mindre utbyggnader och nästan hunnit växa ur dem innan de varit färdiga. Den här gången ville vi göra det ordentligt, säger Tommie Eliasson, delägare i Eliassons Åkeri.Resultatet är bland annat en helt ny kontorsbyggnad i tre våningar på närmare 900 kvadratmeter, där den översta våningen framför allt är avsedd för konferenser och utbildningar. Eliassons har lagt stor vikt vid arbetsmiljön, med större och luftigare kontor, moderna system för ventilation och värme och en behagligare ljudmiljö.– Skillnaden är enorm. I det gamla kontoret kunde ljud och ibland även lukt från verkstaden leta sig in. Nu är det så tyst att man nästan tror att man är ensam i huset. Personalen är jättenöjd och resultatet blev faktiskt bättre än jag hade förväntat mig, säger Tommie Eliasson.

INFRASTRUKTUR 2026-10-09

Den 6 december öppnar den första delen av E4 Förbifart Stockholm, sträckan Häggvik–Hjulsta. År 2030 väntas de sista delarna av förbifarten öppna.Essingeleden har i många decennier varit den huvudsakliga länken mellan de norra och södra delarna av Stockholmsregionen. Sedan 2001 har planeringen och arbetet för en ny väg runt Stockholm pågått, och nu är det alltså snart premiär för den första delsträckan av det som kallas Förbifart Stockholm. Premiären sker hela fyra år tidigare än vad som ursprungligen var planerat.– Att vi nu öppnar sträckan mellan Häggvik och Hjulsta är ett viktigt steg för förbättrad framkomlighet i regionen, framför allt i de norra delarna. Vi får kortare restider och fler alternativa resvägar. De omkringliggande vägarna, bland annat Kymlingelänken, Rotebroleden och E18 Enköpingsvägen avlastas, säger Camilla Magnusson, projektchef för E4 Förbifart Stockholm.

FORDONSTEKNIK 2026-10-08

Volvo Autonomous Solutions har börjat transportera gods till tredjepartsanläggningar längs transportkorridoren Dallas–Houston. Till sin hjälp har man teknik för autonom körning från Waabi.Volvo Autonomous Solutions (V.A.S.) använder sig av sitt eget autonoma transportekosystem Autona/freight som integreras i företaget Warps fraktnätverk i transportkorridoren mellan Dallas och Houston. Waabi står för tekniken som rör autonom körning och tillsammans skapas en transportlösning med fordons- och transportledning, terminaler och kundanläggningar, drift samt support som är utformad för att kunna skalas upp. Lastbilen som används, Volvo VNL Autonomous, är utvecklad från grunden för autonom körning, med redundans i sex säkerhetskritiska system. Transporterna som körs nu genomförs med en observatör i förarsätet.– Tillsammans med Warp och Waabi för vi in autonoma godstransporter i kundverksamheten inom ett av logistikens mest krävande segment. Det visar hur snabbt vårt ekosystem kan anpassas till nya kunder och mer komplex verksamhet. Det vi lär oss längs korridoren Dallas–Houston kommer att hjälpa oss att stärka vårt partnerskap och kontinuerligt förbättra ekosystemet i takt med att vi skalar upp, säger Nils Jaeger, chef för Volvo Autonomous Solutions. Erfarenheterna från verksamheten på sträckan Dallas–Houston ska förbereda bolagen för ytterligare rutter och stödja en bredare uppskalning av autonoma godstransporter under de kommande åren.