FÖRETAGANDE 2026-02-13

Ansökningarna till Klimatpremien har ökat kraftigt de senaste två åren. Idag är handläggningstiden omkring ett år, men Energimyndigheten hoppas nu att bättre resurser, ny teknik och vassare ansökningar ska korta tidsramen framöver.Klimatpremien infördes 2020 och är ett statligt stöd från Energimyndigheten som idag kan ges vid köp av hållbara tunga fordon och arbetsmaskiner samt lätta lastbilar. Så sent som 2023 uppgick antalet ansökningar till endast 270, men efter att lätta ellastbilar blev stödberättigade 2024 skenade ansökningarna till nästan 3 700. Förra året landade de på nästan 4 200 och pressen på Energimyndigheten har blivit hård. Det kan nu ta omkring ett år att få en ansökan beviljad. Svensk Åkeritidning ställde några frågor till myndigheten om hur läget är just nu och hur prognosen ser ut för den närmsta tiden. Finns det fler faktorer bakom era långa handläggningstider än den kraftiga ökningen av antalet ansökningar?– De många ansökningarna kombineras med att vi har en begränsande bemyndiganderam, att vi fått utökade kontrollkrav och att många ansökningar har fel eller bristfälliga underlag. I dag har vi omkring 7 600 ärenden i beredning. Vad gör ni för att lösa problemen?– Vi genomför tre större åtgärder för att korta köerna. Det handlar om tillfällig extra personal för att kunna handlägga fler utbetalningar, att vi tar fram ett automatiserad ansökningsflöde samt att vi jobbar med tydlig information genom bättre vägledning på hemsidan. Syftet där är att minska antalet fel och frågor från stödsökande.Hur vanligt är det att ansökningar inte är fullständiga?– De flesta ansökningar om stöd är kompletta, men vid begäran om utbetalning saknas ofta fullständiga eller korrekta underlag, vilket förlänger handläggningstiden.Vad är de vanligaste felen i ansökningarna, och vad blir resultatet av dessa fel?– Det är många fel som kan leda till avslag, kompletteringsbegäran eller en förlängd handläggningsprocess. De vanligaste är dessa:1. Beställning innan ansökan skickats in: Ansökan måste skickas in innan något fordon beställts. En ansökan som skickas in efter beställning av ett fordon kommer att avslås.2. Felaktiga eller bristfälliga dokument: Här kan det handla om att offerter skickas in i stället för fakturor för att styrka den stödberättigande kostnaden. Det kan också handla om att fakturorna är otydliga eller ofullständiga.3. Avsaknad av leasingavtal: Vissa leasingtagare skickar inte in avtal för både miljöfordonet och jämförbart fordon, vilket krävs.4. Felaktiga uppgifter om de minimis-stöd: Många tror felaktigt att allt stöd inom Klimatpremien är så kallat de minimis-stöd.5. Sena eller uteblivna kompletteringar: En missad deadline kan leda till att ärendet avslutas. Ibland öppnar sökande ett nytt ärende i stället för att svara i det befintliga.6. Fel effektangivelser för arbetsmaskiner: Om effekten beräknas fel eller anges på annat sätt än maskinens faktiska nettoeffekt kan det leda till avslag.7. Dubbla utbetalningsbegäranden: Vissa företag har begärt utbetalning för samma fordon flera gånger eller för fordon som redan fått stöd.8. Fel fordonstyp i ansökan: Ansökan måste stämma med begäran om utbetalning. Det går inte att exempelvis söka stöd för en tung lastbil i ansökan, men lätt lastbil i begäran om utbetalning.9. Interna misstag hos företag: Bristande intern samordning kan leda till fel, dubbla ärenden och att kontaktuppgifter inte uppdateras när ansvariga byts ut.Vad ska man tänka på som åkeri för att inte riskera att ansökan drar ut på tiden eller måste göras om?– Läs igenom vägledning och handledning noggrant innan ansökan samt kontrollera uppgifter och dokument en extra gång. Se till att de personer som arbetar med ansökningarna är uppdaterade och följer ärendena genom hela processen. Svara på kompletteringsbegäran inom utsatt tid och håll koll på sista datum för begäran om utbetalning. Om oklarheter uppstår bör den sökande kontakta myndigheten.

LAGAR & REGLER 2026-02-12

Förhandlingarna om en ny EU-lag för mått och vikt för tunga fordon kan starta, efter ett beslut i ministerrådet i december. Förslaget innebär bland annat att elektriska lastbilar tillåts vara tyngre och längre än andra lastfordon med motsvarande kapacitet. För svensk del är det viktigaste att regelverket för de allra tyngsta och längsta lastfordonen i gränsöverskridande trafik inte hotas av förändringar.Bara några veckor före nyåret kom EU:s transportministrar överens om sin förhandlingslinje för nya regler för mått och vikt för tunga fordon (Direktiv 96/53/EG).Ministerrådets position innebär bland annat att så kallade nollutsläppsfordon, i praktiken helelektriska och vätgasdrivna fordon, tillåts vara upp till 4 ton tyngre och 90 cm längre än dagens begränsningar. Dessutom har hotet mot de nationella undantagen undanröjts.– Vi är nu i ett mycket bättre läge i mått- och viktfrågan än vi var för bara tre och ett halvt år sedan, säger Torsten Laksafoss Holbek som är vd för Nordic Logistics Association, NLA, de nordiska åkeriföretagens organisation i Bryssel.Han menar att frågan om mått och vikt hos tunga fordon har varit en av de tre mest prioriterade för NLA under de sista åren.– Oscar Hylén som är vd för Sveriges Åkeriföretag har varit mycket aktiv i frågan, liksom Erik Østergaard som leder DTL – Danske Vognmænd. Även åkeriernas branschorganisationer i Norge och Finland har varit mycket engagerade i samarbetet.

FÖRETAGANDE 2026-02-12

I maj förra året tog Sunnemo Åkeri emot Stora Åkeripriset vid Sveriges Åkeriföretags årsmötesmiddag. Utvecklingen för det framsynta Karlstadföretaget har sedan dess varit stabil, även om man också känt av den svagare konjunkturen. Med nya signaler från marknaden hoppas vd Christer Friberg nu på att 2026 blir ett år för tillväxt.Det är snökaos i Värmland när Svensk Åkeritidning ringer upp Christer Friberg som sitter i bilen på väg mot LBC Frakt. Vägen är inte den bästa, men Sunnemo Åkeris vd har överseende och konstaterar att det ibland kommer mer snö på en gång än vad som går att ta hand om. Snöröjning är dock inget som Sunnemo ägnar sig åt själva, men bolaget breddar löpande sin verksamhet på andra sätt. Senaste större nyheten är köpet av Karlstad Flygfrakt, ett tvåbilsåkeri som kör flyggods mellan Värmland och Landvetter utanför Göteborg. En affär som slutfördes på nyårsdagen då Sunnemo tog över verksamheten.– Bilarna samlar in gods under dagen från olika platser i Värmland, och kör sedan ner till Landvetter. Där lossas det och annat flyggods lastas på för returtransport tillbaka till Värmland dagen efter. Varje slinga tar två dagar och vi har alltså två bilar som kör.En annan nyhet är att Sunnemo Åkeri tagit sin andra ellastbil i drift, på linjen Värmland– Eskilstuna. Sedan september kör den byggmateriel till en bygghandel fem dagar i veckan, något som Christer Friberg tycker har fungerat ypperligt. Hållbarhet är fortfarande viktigt för Sunnemo, men Christer Friberg erkänner att det är svårt med den ”politiska dimensionen” – skatter, priser och regler.– Vad kommer vi att köra på om 10 år? Det är ju så länge våra investeringar ska leva. Det här fortsätter att vara en osäkerhetsfaktor, konstaterar han.Även konjunkturen har varit en osäkerhetsfaktor senaste tiden. Christer Friberg tycker att bolaget har lyckats parera det bra, men hoppas att trenden ska vända tydligare uppåt under 2026 och att en förbättrad konjunktur hjälper företaget att växa.– Jag tycker att man får signaler nu ute från marknaden.

PROFIL 2026-02-06

Sveriges Åkeriföretag stärker sin organisation med tre nya medarbetare. Det handlar om en transportekonom, en kommunikatör och en jurist.Martin Andersson anslöt nyligen som transportekonom hos Sveriges Åkeriföretag. Han har omfattande erfarenhet från åkerinäringen, bland annat som provingenjör och testförare samt som systemtekniker, vilket har gett honom en djup förståelse för både fordon, teknik och åkeriföretagens vardag. I sin nya roll kommer han att arbeta med affärsutveckling samt utveckling av affärsverktyg kopplade till ekonomi och index, med målet att skapa tydligare beslutsunderlag och effektiva verktyg för åkeriföretag.Ungefär samtidigt tillträder Kevin Green rollen som jurist med uppgift att ge Sveriges Åkeriföretags medlemmar juridiskt stöd i frågor som rör bland annat affärsjuridik, avtal, tvister samt regelverk inom transportsektorn. Han kommer närmast från en affärsjuridisk advokatbyrå och har därutöver erfarenhet från domstolsväsendet samt bred kompetens inom bolagsjuridik, obeståndsrätt och ansvarsskador.Den tredje rekryteringen är Sara Andréasson, ny kommunikatör. Hon kommer att stärka organisationens externa kommunikation och bidra till att synliggöra åkerinäringens betydelse för samhälle och näringsliv.Nyligen rekryterades även Simon Palme till en nyinrättad tjänst som näringspolitisk strateg.– Att förstärka organisationen med den här samlade kompetensen är ett viktigt steg i vår fortsatta utveckling. Tillsammans tillför våra nya medarbetare både specialistkunskap och kraft som stärker vårt arbete för en konkurrenskraftig och hållbar åkerinäring. Sammantaget står vi nu ännu bättre rustade att driva åkerinäringens frågor, stötta våra medlemsföretag och bidra med en tydlig och relevant röst i samhällsdebatten, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag.

LAGAR & REGLER 2026-02-05

Regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att förbättra kvaliteten i och tillgängligheten till uppgifter i utstationeringsregistret. Syftet är att stärka arbetet mot arbetslivskriminalitet och minska arbetstagares utsatthet.Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem och en inkomstkälla för organiserad brottslighet. Nu vill regeringen försvåra utnyttjandet av utländsk arbetskraft i Sverige.Utländska arbetsgivare som tillfälligt sänder en arbetstagare till Sverige för att utföra en tjänst ska sedan tidigare anmäla uppgifter om utstationeringen till Arbetsmiljöverket. Skatteverket har dock i sina tidigare nationella lägesbilder över befolkningen bedömt att uppgifterna i utstationeringsregistret över lag håller låg kvalitet. Det är något man anser försvårar både Arbetsmiljöverkets tillsyn, arbetsmarknadens parters möjlighet att övervaka anställningsvillkoren och myndigheters samverkan.Därför får Arbetsmiljöverket i uppdrag att kartlägga förutsättningarna och vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten i och tillgängligheten till uppgifter i utstationeringsregistret för relevanta myndigheter och arbetsmarknadens parter. Myndigheten ska också vid behov analysera och redovisa andra möjliga åtgärder.– Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt hot mot samhället, arbetstagare och seriösa företag. Regeringen fortsätter krafttagen för att stoppa kriminella på arbetsmarknaden. Det stärker tryggheten på arbetsmarknaden och arbetet mot den organiserade brottsligheten, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).En viktig utgångspunkt är att informationen i utstationeringsregistret ska bli mer jämförbar med uppgifter hos andra myndigheter. Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Migrationsverket ska därför stödja Arbetsmiljöverket i genomförandet. Myndigheten ska även ha löpande kontakt med arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer.Syftet med uppdraget är att skapa bättre förutsättningar att förebygga regelöverträdelser och brottslighet på arbetsmarknaden.Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 16 november 2026.

FÖRETAGANDE 2026-02-05

Sveriges Åkeriföretags Hallandsförening har byggt en ny tvätthall för lastbilar i Halmstad. Anläggningen är utformad för att minimera resursanvändningen, är öppen dygnet runt och klarar HCT-fordon.Den som passerar E6 utanför Halmstad har nu möjligheten att få sin lastbil tvättad i en av landets mest moderna tvätthallar. Bakom investeringen står Sveriges Åkeriföretags regionala Hallandsförening genom föreningens fastighetsbolag, Halmstadsåkarnas Fastighetsaktiebolag.– Bolaget ska gynna åkerinäringen, det är därför det finns, och vi kom fram till att vi har både marken och möjligheten. Vi bestämde också att om vi bygger så ska anläggningen vara av absolut modernaste snitt och för HCT-fordon, säger Niklas Reinholdt, styrelseordförande i bolaget.Han menar att det råder brist på tvätthallar i regionen och att det dessutom finns en efterfrågan på en mer modern tvätthall som också kan ta de allra största och längsta fordonen. Miljöansvaret har varit en central utgångspunkt i projektet. Omkring 85 procent av vattnet återvinns i processen, och tvätthallen använder även regnvatten. Totalt går det därför bara åt omkring 25 liter färskvatten per tvätt.– En vanlig dusch förbrukar ungefär 60 liter. Dessutom slipper man kalkprickar genom att regnvatten används vid sköljningen, säger Niklas Reinholdt.Systemet läser av varje fordons profil och anpassar tvätten efter fordonets utformning och behov. För den som önskar finns även möjlighet till manuell tvätt. Anläggningen är dessutom öppen dygnet runt och är utrustad med en webbkamera som gör att tvättsugna förare på distans kan se om den är ledig eller om det är kö.Anläggningen är byggd för att klara HCT-fordon på upp till 34,5 meter, vilket få eller inga andra tvätthallar i södra delen av landet gör. För att kunna använda tvätten registrerar man sitt företag och fordonen på webbsidan tvatthallenhalmstad.se. När detta är gjort är det bara att åka fram till hallen där en kamera läser av fordonet och stället in rätt tvätt. Medlemmar i Sveriges Åkeriföretag erbjuds dessutom ett extra förmånligt pris.Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag gillar att medlemsföretagen går ihop om den här typen av satsningar.– Efterfrågan på gemensamma nyttor är stor, inte minst när det gäller service som är svår eller kostsam för enskilda företag att ordna själva. Genom att äga marken och utveckla anläggningen långsiktigt skapas stabila förutsättningar för både kvalitet och rimliga priser, säger han.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-02-04

Enligt årets gymnasiebarometer från Tya får 82 procent av gymnasieeleverna som tar examen från Fordons- och transportprogrammet jobb efter avslutad utbildning. Siffrorna bekräftar det positiva läget på arbetsmarknaden som Svensk Åkeritidning rapporterade om förra veckan.I förra veckan skrev vi om Svenskt Näringslivs genomgång av utbildningar som leder till jobb, där gymnasiets fordons- och transportprogram låg i topp. Nu har Tya (Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd) presenterat sin årliga gymansiebarometer (tidigare ”Skolledarrapporten”) och där bekräftas de goda jobbutsikterna på transportmarknaden.2025 tog 87 procent av eleverna på utbildningen examen och av dem gick 82 procent direkt ut i jobb. Samma trend går att spåra i Skolverkets senaste statistik, som visar att 79 procent av eleverna som tog examen från Fordons- och transportprogrammet 2020 har etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter avslutad utbildning. Det är den högsta etableringsgraden av samtliga yrkesprogram, långt över genomsnittet på 64 procent. Lena Törnstrand, projektledare på Tya säger att detta är något branschen vetat om länge.– Ändå har vi utmaningar med att få beslutsfattare att satsa på fler utbildningsplatser på lång sikt. Det kommer att leda till kompetensbrist i branschen och missade skatteintäkter för kommunerna.Under 2025 startades två helt nya transportutbildningar i Ljusdal och på Gotland, dessutom stoppades beslutet om nedläggning på Malgomajskolan i Vilhelmina. I snitt har utbildningarna två sökande per utbildningsplats. Flera län rapporterar ett söktryck på 2,5 elever per plats eller mer.– För ungdomarna i län med så högt söktryck blir det extra svårt att genomföra sina yrkesdrömmar och där bör utbildningsplatserna utökas, konstaterar Lena Törnstrand.Trenden med allt fler tjejer på transportinriktningen har bromsat in, med 31 procent kvinnliga elever jämfört med 33 procent i rapporten för 2024/2025.– Det är svårt att säga om det är en tillfällig nedgång eller ett trendbrott, men sett till de senaste årens utveckling tror vi att intåget av tjejer på transportinriktningen är här för att stanna, säger Lena Törnstrand.FAKTA UR GYMNASIEBAROMETERN TRANSPORTPROGRAMMET 2025/2026– 87 % av eleverna på inriktning transport tog gymnasieexamen.– 76 % gick ut med CE-körkort och 88 % med C-körkort. Samtliga erhöll yrkeskompetensbevis (YKB).– 31 % är andelen kvinnliga elever på transportinriktningen i årskurs 2.– 82 % fick jobb som lastbilsförare direkt efter examen.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-02-04

För tredje året i rad får Iveco det internationella priset Sustainable Truck of the Year. I år är det den biometandrivna IVECO S-Way LNG som utses till vinnare i dragbilskategorin.Utmärkelsen Sustainable Truck of The Year instiftades 2016 av den italienska branschtidningen Vado e Torno och delas årligen ut av en oberoende jury bestående av specialiserade transportjournalister. Bedömningen baseras på flera hållbarhets- och effektivitetskriterier, däribland minskade utsläpp, säkerhet, förarkomfort samt fordonets totala miljöpåverkan.– Detta är en utmärkelse som vi är väldigt stolta över. Med Iveco S-Way LNG får svenska åkerier en beprövad lösning som redan idag möjliggör kraftigt minskade CO2-utsläpp, särskilt vid användning av biometan, utan att göra avkall på räckvidd, driftsäkerhet eller lönsamhet, säger Marcus Torin, Country Sales Manager på Hedin Nordic Truck AB, generalagent för Iveco i Norden.Dragbilen som fått priset drivs av en 500 hk xCursor 13-motor från FPT Industrial. Prestandan är jämförbar med motsvarande dieselversioner.– De senaste uppdateringarna av modellen har även inneburit tydliga förbättringar inom säkerhet, komfort och ergonomi, som är avgörande för långa körningar på nordiska vägar. Priset visar att det är ett bra alternativ för framtidens gröna transporter, men också ett fullt gångbart alternativ för långväga tunga transporter i Sverige, säger Marcus Torin.

HÅLLBARHET 2026-01-29

Axfood, med butikskedjor som Willys, Hemköp och City Gross, har nått sitt mål om att alla transporter mellan lager och butik ska ske fossilfritt. Omställningen omfattar drygt 200 egna lastbilar, och minst lika många inhyrda.Axfoods omställning till förnybara drivmedel och el gäller transporter mellan lager och butiker i hela landet och omfattar både den egna fordonsflottan och inhyrda transporter.– Vi tar ansvar för att minska vår klimatpåverkan och visar samtidigt att det går att ställa om från fossilt till förnybart här och nu. Arbetet fortsätter nu med att minska utsläppen ytterligare genom ökad elektrifiering, säger Simone Margulies, vd och koncernchef för Axfood.Utfasningen av fossila drivmedel har gått snabbare än koncernens tidigare planer, där slutåret var 2030. Med start i den egna fordonsflottan, och därefter i nära samarbete med transportleverantörer, har Axfood drivit ett systematiskt arbete för att ställa om till förnybara alternativ som biogas, HVO och el.– En central del i arbetet har varit att utveckla och omförhandla avtal, där tydliga krav på förnybara drivmedel kombinerats med långsiktighet och gemensamt ansvarstagande. Genom ett nära och konstruktivt samarbete med leverantörer har omställningen kunnat genomföras i hög takt och med bibehållen leveranssäkerhet, säger Hans Bax, vd för Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.Simone Margulies pekar ändå på utmaningen i att förnybara drivmedel ofta är dyrare än fossila alternativ.– Vi visar att näringslivet kan och vill bidra till att nå klimatmålen. För att Sverige ska nå sina miljömål behöver hållbara transporter vara konkurrenskraftiga också ur ett kostnadsperspektiv. Därför krävs det långsiktiga och tydliga styrmedel från politiken som driver på omställningen, säger Simone Margulies.Axfood ökar nu sitt fokus på elektrifiering. I dag är cirka 15 procent av lastbilarna eldrivna och målet är att minst hälften av den egna lastbilsflottan ska vara elektrisk senast 2030. Koncernen har successivt investerat och testat olika typer av eldrivna fordon, utvecklat laddinfrastruktur och samarbetat med fordonstillverkare, transportleverantörer och andra aktörer för att driva på utvecklingen. 2021 togs den första helelektriska tunga lastbilen i drift och erfarenheterna har varit viktiga för att kunna skala upp elektrifieringen på ett sätt som fungerar i den dagliga verksamheten.