POLITIK 2025-12-03

Regeringen har beslutat att Tillväxtanalys och Trafikanalys ska gå samman och bilda en ny myndighet. Genom att samla tillväxt- och infrastrukturfrågorna vill man få ett bredare kunskapsunderlag och effektivare analyser av samhällsutvecklingen.I samband med presentationen av budgetpropositionen för 2026 gav regeringen beskedet att en ny analysmyndighet ska bildas för att samla tillväxt- och infrastrukturfrågorna, genom att Trafikanalys intregreras i Tillväxtanalys. Nu har de båda myndigheterna fått i uppdrag att gå vidare med arbetet och förbereda och genomföra organisationsförändringen.– Bildandet av den nya myndigheten kommer att innebära en stor arbetsinsats för båda organisationerna, men på sikt kan regeringens strategiska kapacitet stärkas när de båda myndigheternas kompetenser och resurser samlas, säger Mattias Viklund, generaldirektör för Trafikanalys.– Tillsammans kommer vi att kunna erbjuda en mer samlad och bred kompetens inom närings-och infrastrukturområdet. Vi kommer kunna bidra med bredare analyser och utvärderingar av komplexa samhällsfrågor. Jag ser fram emot att tillsammans med alla medarbetare utveckla den nya myndigheten, säger Sverker Härd, generaldirektör Tillväxtanalys.Tillväxtanalys och Trafikanalys ska löpande informera regeringen om arbetet. Den nya myndigheten, som kommer att ligga under Klimat-och näringslivsdepartementet, börjar verka 1 januari 2027.

POLITIK 2025-11-14

Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna fö och behovet av civilplikt inom transportområdet.Regeringen vill alltså att Trafikverket utreder om det finns behov av att ha civilpliktig personal redo inom beredskapssektorn transporter.– Det allvarliga säkerhetsläget är en påminnelse om vikten av att vi i Sverige ska kunna hantera höjd beredskap och i värsta fall krig. Att samhällsviktiga funktioner har tillgång till den personal som behövs för att ytterst klara krigets krav är centralt. Ett robust transportsystem är av avgörande betydelse för många förmågor vid såväl civila kriser som höjd beredskap, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.Uppdraget rör personalförsörjning av samhällsviktiga verksamheter som är viktiga för totalförsvaret men som faller utanför Försvarsmaktens ansvarsområde. Myndigheten ska titta särskilt på vilka personalbehov på transportområdet som skulle kunna täckas genom civilplikt, eller om det finns andra åtgärder än civilplikt som skulle passa bättre för att möta behoven.– Nu tar vi nästa steg för att utöka civilplikten till fler sektorer. Att Sveriges transporter fortsätter fungera, även i allvarstider, är en kritisk del av vårt civila försvar. Det handlar om att människor ska kunna ta sig till jobbet och att varor så som livsmedel, läkemedel och drivmedel ska fortsätta levereras dit de behövs, säger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.Uppdraget ska redovisas dels i en delrapport senast den 12 mars 2026 och dels i en slutrapport senast den 9 oktober 2026.

POLITIK 2025-10-30

Transportsektorns utsläppsmål på 70 procents minskning till 2030 blir kvar. Det står klart efter att riksdagens miljömålsberedning på torsdagsmorgonen presenterat sin utredning för klimatministern under en pressträff. Samtidigt byter Sverige basår för ESR-målet – men med bibehållen ambitionsnivå. Miljömålsberedningen har utgått från fyra principer när man utrett klimatmålen för 2030. Det har handlat om att man vill ha en större tydlighet, att man vill behålla ambitionen, att målet ska stämma bättre med EU-lagstiftningen och att det tydligare ska peka ut vägen mot klimatmålen för 2045. Transportsektorns 2030-mål, som innebär en 70-procentig minskning av utsläpp år 2030 jämfört med 2010, behålls. För hela ESR-området (transporter, jordbruk, byggnader, avfallshantering), där Sverige har ett mål enligt EU:s regelverk, men också ett nationellt mål, görs vissa förändringar. En av dessa är att det nationella klimatmålet byter basår, från 1990 till det som gäller för EU – 2005. Det innebär också att det nya nationella ESR-målet blir en 60-procentig minskning av utsläppen i stället för 63 procent – men jämfört med 2005 i stället för 1990. Av dessa 60 procent får högst 10 procentenheter av minskningarna enligt överenskommelsen ske med ”kompletterande åtgärder”, alltså åtgärder som minskar utsläpp på annat håll – exempelvis genom CCS (koldioxidinfångning och -lagring)  eller genom att nolla utsläppsrätter. Utredningen föreslår också att minskningen ska ske linjärt fram till 2030, alltså inte genom särskilt kraftiga åtgärder de allra sista åren. Man har också i den nya utredningen slagit fast vilka kompletterande åtgärder som går att räkna in som reduktion inom ramen för klimatmålet. Miljömålsberedningens ordförande Christofer Fjellner (M), som stod för presentationen på presskonferensen, konstaterade att det tidigare inte funnits några tydliga regler för detta. Utredningen har också enats om att lämpliga myndigheter ska få i uppdrag att föreslå mål eller indikatorer för utfasning av fossila bränslen och elektrifiering av fordonsflottan som kompletterar EU-lagstiftningen. Man konstaterar också att det finns ett behov av tydliga politiska signaler även efter 2030 för att transportsektorn ska ställa om. – Det är en rätt polariserad tid vi lever i och inte minst klimat- och miljöfrågor präglas av en otroligt hög konfliktnivå. Därför måste jag säga och rikta ett stort och varmt tack till alla ledamöter i beredningen som i arbetet har kunnat resa sig ovanför det som kanske ibland är en rätt infekterad debatt och försökt se till helheten och till Sveriges intresse och till dem som ska göra omställningen – och till klimatets intresse, sa Christofer Fjellner. – Det faktum att vi lyckas här och nu enas över parti- och blockgränser om svenska klimatmål har ett stort värde för Sverige och för dem som i praktiken ska göra omställningen. Alla partier har dock inte varit helt nöjda med allt. Vänsterpartiet har exempelvis reserverats sig i fyra frågor, Sverigedemokraterna i två och Miljöpartiet i en. Tre av reservationerna gäller just transportmålet där Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte tycker att målet är nog tydligt formulerat och Sverigedemokraterna tycker att beredningen borde föreslå att avskaffa målet. Alla partier har dock till slut landat i att ställa sig bakom utredningens förslag i sin helhet. – Det är väldigt efterlängtat att Sverige visar en klar och tydlig enighet bakom klimatmålen, konstaterade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) som tog emot utredningen från Christofer Fjellner. Hon menade också att det sedan regeringen tillträdde har spridits falska påståenden och rubriker om att klimatmålen ska ha avskaffats och att det skapat oro inom näringslivet. – Nu hoppas jag att vi är färdiga med tramset om påstådda avskaffade miljömål eller sänkta ambitioner, för det är inte värdigt Sverige och det arbete som sker varje dag i vårt land med nya lösningar som minskar utsläppen. På frågestunden efter presentationen konstaterade Romina Pourmokhtari dock att regeringen behöver komma fram med ny politik för att helt nå fram till målen och att det fortsatt är elektrifieringen av fordonssektorn som kommer att vara i fokus.

POLITIK 2025-10-01

Ett nytt stort steg på vägen mot bättre transportinfrastruktur har tagits. På tisdagsmorgonen presenterade Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana myndighetens infrastrukturplan för de kommande 12 åren. Det handlar om den största infrastruktursatsningen i modern tid och ett viktigt fokus är att få ut mer nytta för pengarna. I mars månad fick Trafikverket i uppdrag från regeringen att ta fram en nationell plan för infrastrukturinvesteringar åren 2026–2037. Det handlar om 1 171 miljarder kronor som riksdagen avsatt för väg, järnväg och sjöfart. Nu har Trafikverket alltså offentliggjort sin plan som bygger på regeringens och riksdagens ramar och prioriteringar, där alltså nästan 1,2 biljoner kronor ska fördelas på både underhåll och nyinvesteringar. Förhoppningarna från regeringen och Trafikverket är stora. På presskonferensen pratade generaldirektören om att satsningen ska skapa bättre förutsättningar för arbetspendling, bidra till ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkare totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare. Pengarna fördelas ganska jämnt mellan underhåll och nyinvesteringar; 564 miljarder går till underhåll och 604 miljarder till utveckling. Vidmakthållande av väg (underhåll) får 354 miljarder av detta och väginvesteringar (nya projekt) får 62 miljarder. För järnvägen fördelas anslagen annorlunda, här går 210 miljarder till vidmakthållande (underhåll) medan hela 309 miljarder går till investeringar (nya järnvägsprojekt). I en jämförelse med planen för 2010–2021 så blir det tydligt att anslagen till vägar viktats om. Utvecklingsramen, alltså anslagen till nya projekt, är 10 procent lägre i den nya planen, medan ramen för vidmakthållande väg, alltså underhållet, ökat med hela 90 procent. För järnvägen är motsvarande siffror plus 240 (utveckling) samt plus 140 procent (vidmakthållande) – något som visar på en stor ambitionshöjning, men också att investeringar och underhåll av järnväg legat på väldigt låga nivåer tidigare.

POLITIK 2025-09-23

Mer pengar till Klimatklivet och andra investeringsstöd för eldrivna transporter, satsningar på kostsamma yrkesutbildningar och något lägre elskatt. Det är de viktigaste punkterna för åkerinäringen i Tidöregeringens sista stora budget denna mandatperiod. På måndagsmorgonen gjorde finansminister Elisabeth Svantesson den traditionsenliga budgetpromenaden till Riksdagshuset, för att klockan 8.30 bjuda på en presentation av budgeten och de utvalda delar som regeringen själv vill lyfta fram. De transport- och åkerirelaterade nyheterna lyste med sin frånvaro i presentationen när finansministern fokuserade på den röda tråden i årets budget – ekonomiska lättnader för hushållen och försöket att skaka i gång den svenska ekonomin. Svensk Åkeritidning har ändå tittat igenom de mest relevanta avsnitten i den omkring 3 000 sidor mäktiga budgeten för 2026 och kan konstatera att det finns ljusa punkter, men att budgeten inte innehåller några stora nyheter som välter branschen över ända och inte heller några som på allvar förändrar läget i positiv riktning. På omställningsområdet är det främst två poster som har påverkan på åkerinäringen, Klimatpremier (1:17) och Klimatinvesteringar (1:16), med satsningar som Svensk Åkeritidning rapporterat om tidigare. Den första handlar om stöd till marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser och utfasning av fordon med höga utsläpp av växthusgaser. Inom ramen för denna post finns investeringsstöd till både lätta och tunga ellastbilar och anslaget som föreslås för 2026 är relativt kraftigt. 2024 gick 425 miljoner kronor till detta ändamål och prognosen för 2025 är drygt 1,3 miljarder. Förslaget för 2026 är på drygt 2,7 miljarder vilket är i linje med vad som presenterats tidigare. Att ökningen är så pass stor hänger troligen ihop med att många ansökningar som redan gjorts inte har betalats ut ännu. En betydande förändring är dock att premien för utsläppsfria lätta lastbilar som skulle ha löpt ut nu förlängs och att regeringen avsätter nya medel till detta för åren 2027 och 2028. Det handlar om totalt 1,5 miljarder i tillskott över två år. Posten för Klimatinvesteringar är ännu högre. Här var utfallet 2024 drygt 2,4 miljarder och prognosen på knappt 3,5 miljarder för 2025. För 2026 föreslås medel på nästan 4,5 miljarder kronor. Här motsvaras ökningen på nästan 1 miljard av en lika stor prognosticerad minskning i anslagen för 2028. Inom ramen för det här anslaget ryms framför allt Klimatklivet och mycket av stödet kommer troligen gå till etableringen av laddinfrastruktur för elfordon. Att pengar flyttas mellan åren kan tolkas som att regeringen vill att utbyggnaden av laddinfrastruktur främst sker här och nu och inte om ett par år. Svensk Åkeritidning har tidigare även rapporterat om att elskatten sänks. Det handlar om knappt 10 öre per kilowattimme, någon som är positivt för elektrifieringen, men samtidigt en förändring på marginalen. Både Sveriges Åkeriföretag och Transportföretagen har argumenterat för att helt slopa skatten på el som används för att ladda tunga fordon. En sådan förändring skulle ha en betydande positiv påverkan på konkurrenskraften för tunga eldrivna transporter. Det blir också mer pengar till yrkesutbildningar, där regeringen bland annat vill satsa mer på kostsamma yrkesutbildningar. Det skulle kunna gynna fordonsutbildningen, som är en av de utbildningar som har högst driftskostnader. Regeringen anger dock inga specifika utbildningar, och det är väl känt att förarutbildningarna lider av andra problem än antalet platser – inte minst bristen på lärare. En annan post i budgeten som långsiktigt kan ha en positiv påverkan på branschen är satsningen på Kraftlyftet. Här föreslår regeringen tillskott på totalt 2 miljarder kronor för 2026–2028, medel som ska gå till investeringar i ett mer robust elsystem. Detta kan bidra till att öka effekten i kraftnätet och etableringen av fler laddstationer för tunga fordon. Ytterligare en satsning som är lite perifer, men ändå berör åkerinäringen, är höjningen av miljökompensation för godstransporter på järnväg. Dessa anslag höjs med 300 miljoner kronor per år 2026–2030, vilket innebär att de nu kommer att uppgå till 885 miljoner kronor per år. En ökning med cirka 50 procent alltså. Denna satsning kan bidra till att stimulera utvecklingen av intermodala transporter där järnväg och vägtransporter samverkar. Budgeten kan därmed i sin helhet ses som en fortsättning på den linje och de satsningar regeringen tidigare haft, där inget blir sämre, men inget heller radikalt förändrar spelplanen för fossilfria transporter. Det är en budget som inte lär ta Sverige närmare transportsektorns klimatmål för 2030.

POLITIK 2025-09-18

Nu har regeringen släppt sina transportrelaterade klimatnyheter i den kommande budgetpropositionen. Det handlar om mer pengar till laddinfrastruktur och lätta ellastbilar, men inga nya förslag som på allvar förändrar kostnadsbilden för fossilfria transporter. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd till investeringar som bidrar till att minska utsläppen och underlättar Sveriges klimatomställning. Under förra året beviljades 1,5 miljarder kronor i stöd till cirka 47 000 laddpunkter i Sverige.I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor 2026, vilket innebär att det kommer att finnas stöd på omkring 4,5 miljarder kronor att söka. Regeringen räknar också med att man kommer att öka anslaget med ungefär lika mycket för åren 2027 och 2028. Samtidigt föreslås bemyndigandet att höjas till 8 miljarder kronor, vilket innebär att fler och större projekt kommer att kunna behandlas samtidigt. En annan nyhet som nu presenterats är att investeringsstödet för lätta ellastbilar ska förlängas. Regeringen konstaterar att ansökningstrycket har varit högt och man föreslår ett tillskott på 700 miljoner för 2027 och 800 miljoner för 2028. Det blir nu möjligt att söka stödet fram till och med 2027, med sista utbetalningsår 2028. I juli 2023 införde regeringen tillfällig skattefrihet för laddning av personbilar, lätt lastbil, motorcykel, moped och cykel vid en laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen. Skattefriheten skulle upphöra att gälla 1 juli 2026, men regeringen föreslår nu att den får fortsätta gälla tills vidare. Den arbetstagare som laddar en laddhybrid på arbetsplatsen utan att betala för elektriciteten ska också få motsvarande avdragsrätt för drivmedelsutgifter vid tjänsteresor som den som har betalat allt drivmedel själv. – För att snabba på omställningen av transportsektorn är det helt centralt att vi sänker trösklarna för fler företag och hushåll att välja eldrivet. Med miljardsatsningar på Klimatklivet möjliggör vi ytterligare laddinfrastruktur över hela landet, och genom att förlänga klimatpremien till lätta ellastbilar skapar vi förutsättningar för fler utsläppsfria transporter. Att göra den skattefria laddelen vid arbetsplatsen permanent förstärker också incitamenten för eldrivna arbetsresor. Detta är klimatpolitik som gynnar tillväxt och konkurrenskraft, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i ett pressmeddelande. På måndag presenteras budgetpropositionen i sin helhet. Det återstår att se om det då finns några helt nya förslag som förändrar kostnadsbilden för fossilfria godstransporter på väg. Chansen bör inte ses som särskilt hög.