POLITIK 2026-11-04

Europaparlamentets miljöutskott röstade under veckan om att ändra reglerna för hur mycket koldioxid nyregistrerade vägfordon i EU får släppa ut 2035. Det tidigare beslutet innebar att inga bilar med utsläpp kan säljas, men med dagens omröstning är EU ett steg på vägen mot lättare krav.Enligt de nuvarande reglerna får nya fordon alltså inte ge några utsläpp från och med 2035. Beslutet drevs igenom i EU 2023 men har därefter tagits upp igen i Kommissionen som föreslagit ändringar. Enligt dessa måste utsläppsminskningarna nå 90 procent, där de resterande utsläppen ska kunna kompenseras genom användning av e-bränslen, biobränslen samt koldioxidsnålt stål i produktionen. För åkerinäringen är skillnaden betydande, då detta öppnar för en fortsatt nyproduktion av lastbilar med förbränningsmotor.Både den svenska regeringen och oppositionen har varit kritiska till en uppmjukning av reglerna, bland annat med motiveringen att svenska företag har investerat mycket i omställningen och att ändringarna förändrar spelreglerna på marknaden.Nu har frågan alltså gått vidare till Europaparlamentets miljöutskott som vill se en ytterligare uppluckring av reglerna. Dagens omröstning, som drevs igenom av partigrupperna EPP, S&D och Renew, innebär att utsläppsminskningen för nya fordon stannar på 87,5 procent för 2035. Av de 12,5 procent som återstår ska enligt förslaget 7,5 procentenheter kunna tillgodoräknas genom användning av koldioxidsnålt stål, medan de sista 5 procenten utsläpp inte behöver elimineras alls. Det antagna ändringsförslaget innehåller också formuleringar som är mer gynnsamma för fordon som drivs uteslutande på biodrivmedel eller andra eventuella förnybara eller koldioxidsnåla drivmedel.Den internationella vägtransportorganisationen IRU välkomnar beskedet från Parlamentet.– Det politiska budskapet från Europaparlamentet är tydligt: minskningspolitiken måste återspegla marknadsrealiteterna och transportföretagens operativa behov. Omröstningarna om båda förslagen markerar ett viktigt skifte mot en mer pragmatisk strategi: att möjliggöra omställningen, bevara teknikvalet och säkerställa att klimatambitionerna matchas av den infrastruktur, energiförsörjning och de ekonomiska förutsättningar som behövs för att genomföra dem, säger IRU:s EU-chef Raluca Marian i ett uttalande.Även den nordiska transportorganisationen i EU, NLA, ser positivt på det nya förslaget.– Omställningen till utsläppsfria tunga transporter är i full gång, och transportaktörer investerar i nya fordon, infrastruktur och teknik. Prioriteten måste nu vara att säkra det stöd som krävs för att skala upp denna omställning. Det förutsätter konkurrenskraftiga driftskostnader, tillförlitlig laddinfrastruktur och en starkare efterfrågan på marknaden – inte obligatoriska inköpskvoter. EU:s politik bör möjliggöra och belöna investeringar, snarare än att diktera när och hur transportaktörer ska förnya sina fordonsflottor, säger Torsten Laksafoss Holbek, vd på NLA.Miljöutskottet röstade samtidigt om större flexibilitet i koldioxidstandarderna för nya transportbilar, där man vill se bindande utsläppsminskningar på 80 procent till 2035 i stället för kommissionens föreslagna 90 procent och de 100 procent som gäller enligt nuvarande regler. Även i denna uppgörelse ingår koldioxidsnålt stål och biobränslen som parametrar. Reduktionen till 2030 föreslås också justeras ner, från 50 procent till 35 procent.Omröstningarna i utskottet är en milstolpe, men lagstiftningsprocessen är långt ifrån avslutad. Parlamentet planerar att rösta i frågan i december och därefter väntar förhandlingar med EU:s medlemsländer i ministerrådet.

POLITIK 2026-10-29

Sverige har ännu ingen ny regering i sikte. I vilken mån påverkar det åkerinäringen, och vad gör Sveriges Åkeriföretag i sitt påverkansarbete under tiden regeringsdiskussionerna pågår? Vi frågade Simon Palme, näringspolitisk strateg på Sveriges Åkeriföretag.Hur påverkas åkerinäringen av att Sverige inte har någon ny regering?– Investeringsklimatet för företagen påverkas negativt när regeringsbildningen drar ut på tiden. Det är otydligt vad vi kan förvänta oss för reformer och spelregler de kommande fyra åren inom viktiga områden som arbetsmarknad, drivmedelsbeskattning och villkoren för energiomställningen. Sammantaget blir det svårare för åkeriföretag att förhålla sig till ekonomiska spelregler och att ta långsiktiga investeringsbeslut om exempelvis fordon. Hur arbetar Sveriges Åkeriföretag med påverkan när Sverige saknar regering?– En hel del av vårt praktiska påverkansarbete löper på precis som vanligt. Vi fortsätter dialogen med Trafikverket, Transportstyrelsen, Försvarsmakten och tjänstemän på andra myndigheter, oavsett färg på nästa regering. Många frågor inom transporter och kompetensförsörjning avgörs dessutom lokalt och regionalt, och där finns nya styren på plats. Även Bryssel är viktigt, där formas mycket av lagstiftningen som rör transporter. Men visst blir påverkansarbetet mot den nationella politiken svårare i Sverige. Det är svårare att föra dialog när vi inte vet vilka som kommer regera och när sakpolitiken hamnar i skuggan av regeringsfrågan. Hur avgörande blir valet av regering?– Vi har nu haft en lång period av valrörelse där partierna sökt konflikter, och i en hel del frågor kan förstås färgen på regering spela stor roll. Men skillnaderna mellan partierna är mindre än valrörelsen antyder. Infrastrukturpolitiken är långsiktig och partierna är dessutom överens om principerna i många större prioriterade reformområden, från utbyggnad av yrkesutbildningar till bärigheten, försörjningstryggheten och tillsynen över cabotage. Oavsett vilka partier som ingår i nästa regeringssamarbete behöver vi driva på aktivt för att få gehör och inflytande för våra positioner.I vilka frågor spelar konflikterna mellan partierna störst roll?– Vi ser en risk att vallöften om exempelvis slopat karensavdrag i sjukförsäkringen och om minskad arbetstid med bibehållen lön på något sätt blir verklighet. Förslagen skulle kunna öka bemanningsbehovet och försvåra åkeriföretagens möjligheter att planera verksamheten och klara transportuppdrag. Ett annat område är energiomställningen. De senaste fyra åren har vi bland annat sett kraftigt minskad reduktionsplikt och tillfälliga skattesänkningar för drivmedel. Det är sannolikt att ett regeringsskifte skulle innebära att större vikt läggs vid att påskynda omställningen genom stöd och långsiktiga styrmedel. Utmaningarna ser alltså lite olika ut beroende på vilken regering som tillträder, men oavsett färg har vi ett arbete framför oss med att främja åkeriföretagens förutsättningar och konkurrenskraft.

POLITIK 2026-10-14

Det irländska ordförandeskapet vill skära ner på transportfinansieringen i EU:s kommande långtidsbudget. Den internationella vägtransportorganisationen IRU menar att det hotar Europas konkurrenskraft och klimat- och säkerhetsambitioner.Det irländska ordförandeskapet i EU:s ministerråd har lagt fram ett kompromissförslag för EU:s nästa långtidsbudget som avser åren 2028–2034. Det innebär en minskning med åtta procent jämfört Kommissionens förslag. IRU skriver också att man fått uppgifter om att en del av minskningen rör den del av Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) som är öronmärkt för transportsektorn. Fonden finansierar viktiga transportförbindelser över hela Europa och den föreslagna minskningen uppges vara fem miljarder euro.– Vi beklagar denna avsikt. Den kommer i en tid då Europa behöver långsiktiga investeringar i gränsöverskridande korridorer, infrastruktur för utsläppsfria fordon, säkra och trygga parkeringsplatser samt digital och smart infrastruktur. Det är satsningar som de nationella budgetarna inte kan bära på egen hand, säger Raluca Marian, chef för IRU:s EU-kontor i en kommentar.– Vi uppmanar medlemsstaterna att ompröva förslaget.Det finns redan idag en stor efterfrågan på medel från CEF för att finansiera transport- och infrastruktursatsningar. En mindre budgetram skulle ytterligare öka gapet mellan tillgång och efterfrågan.IRU och 45 europeiska transportorganisationer efterfrågade tidigare i år minst 100 miljarder euro till nästa CEF-period. Nu vill IRU samarbeta med EU-institutionerna och medlemsstaterna under förhandlingarna för att säkerställa att transportprioriteringarna får fullt genomslag i budgetramen.

POLITIK 2026-10-08

Sverige har goda förutsättningar för tillväxt framöver, och lågkonjunkturen är på väg att ebba ut. I sin senaste ekonomiska prognos skruvar regeringen upp BNP-tillväxten för innevarande år.Den svenska ekonomin har utvecklats starkt under det första halvåret 2026. Hushållen har blivit mer optimistiska och deras konsumtion har ökat, samtidigt som investeringarna har fortsatt att växa, både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det slår regeringen fast i en ny sammanställning och prognos för kommande år.– Tillväxten stärks, inflationen är låg och arbetsmarknaden väntas gradvis förbättras. Samtidigt ser vi stor osäkerhet i omvärlden, inte minst till följd av de geopolitiska spänningarna och deras påverkan på energimarknaden, säger finansminister Elisabeth Svantesson i ett pressmeddelande.Den prognosticerade BNP-tillväxten för 2026 skruvas upp från 2,5 i senaste prognosen till 3,0 procent. Det är betydligt högre än euroområdet som beräknas få en BNP-tillväxt på 0,9 procent för 2026.Sveriges inflation är fortsatt låg, trots ganska höga energipriser. Det förklaras bland annat av låg kärninflation och de tillfälliga skattesänkningar som regeringen genomfört under året. Nu väntas inflationen närma sig Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Något som inte riktigt tagit fart ännu är återhämtningen på arbetsmarknaden. Men även arbetslösheten väntas gå i rätt riktning under andra halvåret av 2026 samt 2027, enligt prognosen.PROGNOSEN I SIFFRORBNP-ökning 2025: 1,4 % BNP-ökning 2026: 3,0 %BNP-ökning 2027: 2,3 %Arbetslöshet* 2025: 8,8 %Arbetslöshet* 2026: 8,5 %Arbetslöshet* 2027: 7,7 %Sysselsättningsgrad* 2025: 69 %Sysselsättningsgrad* 2026: 69,4 %Sysselsättningsgrad* 2027: 70,2 % *15–74 år

POLITIK 2026-09-18

Sverige ska få en ny regering. Sveriges Åkeriföretag pekar i ett pressmeddelande ut fyra frågor som behöver prioriteras på transportområdet: vägunderhållet, teknikskiftet, företagens kostnader och sund konkurrens.En förmodat snårig regeringsbildning inleds nu i Sverige. Därmed ska också de kommande årens regeringspolitik börja formas. I ett pressmeddelande ger Sveriges Åkeriföretag sin syn på vad regeringsbildarna behöver tänka på i de frågor som rör åkerinäringen och vägtransporter:Håll fast vid satsningarna på vägarnaSverige har under lång tid byggt upp en underhållsskuld på vägnätet. Den långsiktiga planen för att ta igen hela skulden behöver fullföljas och takten hållas uppe hela nästa mandatperiod. Ett robust och väl underhållet vägnät är en grundförutsättning för effektiva och säkra transporter, avgörande för näringslivets möjligheter att växa och konkurrera och en viktig del av Sveriges beredskap.Skapa långsiktiga förutsättningar för teknikskiftetÅkerinäringen har under lång tid minskat sina utsläpp genom att investera i ny och effektivare teknik. Branschen är mitt i ett omfattande teknikskifte, men för att exempelvis elektrifieringen ska få bredare genomslag behöver åkeriföretagen bättre förutsättningar för att fortsätta investera och ställa om. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel kan dämpa kostnaderna här och nu, men investeringarna i ny teknik är stora och ska bära sig under många år. Villkoren för drivmedlen och omställningen behöver därför vara långsiktiga och förutsägbara så att investeringarna kan bära sig över tid.Lägg inte nya kostnader på småföretagenFörslag om generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön och ett slopat karensavdrag riskerar att få stora konsekvenser för en småföretagarbransch med små marginaler och verksamheter där bemanningen måste fungera varje dag. Transportbehovet minskar inte för att arbetstiden kortas. Godset ska fortfarande fram. Ökade kostnader stannar heller inte i åkerinäringen utan påverkar transportköparna och innebär därmed ökade kostnader för såväl näringslivet som offentlig sektor.Säkerställ konkurrens på lika villkorSeriösa åkeriföretag ska inte behöva konkurrera med verksamheter som bygger sin affär på att kringgå lagar och regler. Ökad tillsyn, effektiva vägkontroller och bättre samverkan mellan ansvariga myndigheter behövs för att skapa sund konkurrens. Nästa mandatperiod behövs tydliga besked om hur regelefterlevnaden ska förbättras. Det ska löna sig att göra rätt.Vd Oscar Hyléen lyfter bland annat arbetsmarknads- och arbetsrättspolitiken, en fråga som blivit aktuell i och med valrörelsens förslag om arbetstidsförkortning och slopad karensdag.– Åkerinäringen består till stor del av små företag. När deras kostnader ökar får det konsekvenser långt utanför den egna verksamheten. Transporterna behövs fortfarande och kostnaderna förs vidare till företag, offentlig verksamhet och i förlängningen hela samhället, säger Oscar Hyléen.

POLITIK 2026-08-27

Regeringen har kommit med en ny prognos över svensk ekonomi. Slutsatsen är att återhämtningen från lågkonjunkturen är i gång och att Sveriges ekonomi förväntas växa mer än EU-snittet i år.Under våren och inledningen av sommaren växte den svenska ekonomin snabbare än väntat. Hushållens konsumtion har ökat tack vare högre löner och fler jobb. Företagen investerar mer, och exporten har utvecklats starkt trots en osäker världsekonomi, konstaterar regeringen.– Vi ser nu att återhämtningen i svensk ekonomi är i full gång. Det är glädjande att se att både hushållens konsumtion och företagens investeringar stärks. Efter svåra år kan många nu känna av en stärkt köpkraft och ökad ekonomisk trygghet, trots fortsatt stor osäkerhet i omvärlden, säger finansminister Elisabeth Svantesson.Energipriserna har stigit på grund av konflikten i Mellanöstern, vilket ökar risken för högre inflation. Värmeböljan i Europa har också påverkat ekonomin genom dyrare el och sämre skördar. Ändå har inflationen i Sverige har legat på en låg nivå hittills under året och väntas enligt EU-kommissionen bli den lägsta i EU när året summeras.Årets första hälft innebar en stark återhämtning och den svenska ekonomin väntas alltså fortsätta att återhämta sig under resten av 2026 och 2027. Den osäkra utvecklingen i omvärlden väntas dämpa utvecklingen något under hösten. Efterfrågan hålls i stället upp av en starkare arbetsmarknad, högre reallöner och fortsatta investeringar, enligt prognosen. Inflationen väntas stabiliseras kring Riksbankens inflationsmål under 2027, medan arbetslösheten successivt minskar.Finansdepartementet bedömer att utrymmet för ofinansierade reformer kommer att vara omkring 50 miljarder kronor under kommande mandatperiod, undantaget nya försvarsutgifter och stöd till Ukraina.

POLITIK 2026-08-07

Regeringen har beslutat att stärka stödet till lätta ellastbilar genom att ta bort dagens tak på 40 000 kronor per fordon. Syftet är öka elektrifieringstakten inom transportsektorn och förbättra konkurrenskraften för eldrivna lätta lastbilar.I och med ändringen så finns det inte längre något fast takbelopp. Stöd kan i stället ges med upp till 30 procent av den stödberättigade kostnaden, vilket är i linje med EU:s statsstödsregler.”Stödberättigad kostnad” definieras som den merkostnad som uppstår när ett företag väljer en eldriven lätt lastbil i stället för ett jämförbart fossildrivet fordon. För större och dyrare fordon innebär förändringen därför en möjlighet till ett högre stödbelopp, medan ersättningen för billigare fordon i de flesta fall blir densamma som tidigare.– Vi behöver öka takten i omställningen av transportsektorn. Genom att förbättra villkoren för företag som väljer lätta ellastbilar stärker vi deras konkurrenskraft samtidigt som vi minskar utsläppen, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.Förändringen gäller för ansökningar som beviljats efter att den nya förordningen trädde i kraft den 4 augusti.

POLITIK 2026-06-26

Myndigheterna Tillväxtanalys och Trafikanalys ska slås ihop den 1 januari 2027. Den nya myndigheten får namnet Myndigheten för tillväxt- och transportanalys.Myndigheterna har tidigare fått i uppdrag att förbereda för att Trafikanalys uppgifter ska överföras och inordnas i Tillväxtanalys. Sammanslagningen av myndigheterna är en del i regeringens insatser för att öka effektiviteten i statsförvaltningen och minska antalet myndigheter.– Myndigheten för tillväxt- och transportanalys kommer vara en viktig aktör för att förse regeringen med kunskapsunderlag som kan stärka tillväxt- och transportpolitiken. Regeringen ser fram emot att myndigheten börjar sitt arbete den 1 januari 2027, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. Den nya gemensamma myndigheten ska få en ny instruktion som enligt regeringen speglar de nuvarande myndigheternas verksamheter.– Trafikanalys viktiga arbete fortsätter i en ny och starkare organisation. När Tillväxtanalys och Trafikanalys nu blir en myndighet samlas kompetens som kan ge ett ännu bättre underlag för beslut som stärker både transportinfrastrukturen, dess framtida behov och Sveriges konkurrenskraft, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Regeringen menar att en samlad analys- och utvärderingsmyndighet med ansvar för både tillväxt och infrastruktur ger bättre förutsättningar för heltäckande analyser, samt synergieffekter. – Regeringen vill ha en effektivare stat, bland annat genom att minska antalet myndigheter. När myndigheter jobbar inom liknande områden kan vi stärka verksamheten genom att samla både uppgifter och kompetens, säger civilminister Erik Slottner..

POLITIK 2026-06-05

I en ny rapport från forskningsinstitutet SNS undersöker nationalekonomerna Maria Börjesson och Jacob Lundberg hur olika skatter och avgifter påverkar transportsektorn och hur vi väljer att transportera både oss själva och gods. Den föreslår bland annat att skatterna och avgifterna i framtiden ska vara på en nivå som motsvarar de kostnader som transporterna ger upphov till, varken mer eller mindre.Sverige ska senast år 2030 införa en nya avståndsbaserad skatt för vägtrafik. Hur denna ska utformas kommer att debatteras allt flitigare och nu har forskarna Maria Börjesson och Jacob Lundberg, båda två nationalekonomer, tagit fram en rapport med namnet ”Skatter på transporter – smartare styrning för effektivare transportsystem”. Den tar ett helhetsgrepp om de skatter och avgifter som belastar transportsektorn och vilka effekter de får.Rapporten analyserar hur skatter och avgifter i transportsektorn kan utformas för att bättre spegla de kostnader som transporter ger upphov till. Den täcker de viktigaste skatterna och avgifterna – drivmedelsskatter, fordonsskatter, trängselskatter, banavgifter, farledsavgifter, parkeringsavgifter, moms och förmånsbilsbeskattning – och sätter dem i ett bredare institutionellt och nationalekonomiskt sammanhang, med hänsyn till EU-rättsliga ramar. Rapporten presenterar 18 konkreta reformförslag som sammantaget bedöms ge ett nettotillskott till statskassan på 10–20 miljarder kronor per år.Den bärande principen i rapporten är att skatter och avgifter i första hand bör motsvara de externa kostnader som trafiken orsakar – trängsel, buller, utsläpp, olyckor och slitage – varken mer eller mindre. Analysen bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur samt offentlig statistik över transporter, skatteintäkter och offentliga utgifter.En slutsats i rapporten är att prissättningen på transporter har större påverkan på tillgängligheten och den samhällsekonomiska effektiviteten än vad exempelvis investeringar i ny infrastruktur har.Vill du läsa hela rapporten, eller en summering av de viktigaste slutsatserna, så kan du göra det här.Rapportens reformförslag, i korthet:·       Höj momsen på persontransporter till 25 procent.·       Verka för en EU-överenskommelse som momsbelägger internationella persontransporter.·       Medge fullt momsavdrag för inköp av bilar.·       Höj dieselskatten i relation till bensinskatten, så att bränslena beskattas lika i förhållande till energiinnehåll och koldioxidutsläpp.·       Avskaffa drivmedelsskatternas indelning i koldioxid- och energiskatt och ersätt denna med en mer enhetlig struktur.·       Höj drivmedelsskatterna, där EU ETS II ingår, i stället för reduktionsplikten, så att de bättre speglar vägtrafikens samhällskostnader.·       Sänk fordonsskatten som kompensation för de högre drivmedelsskatterna, men behåll malus på nya bilar.·       Avskaffa dieseltillägget i fordonsskatten.·       Utforma trängselskatten mer träffsäkert med bättre metoder.·       Inför en distansbaserad eurovinjettavgift för tung trafik som motsvarar dess samhällsekonomiska marginalkostnad.·       Avskaffa boendeparkeringen.·       Stärk lagstiftningen för att tydliggöra att parkeringsavgifterna inte får vara högre än vad som motiveras av platsbrist.·       Höj parkeringsavgifterna på gatumark i centrala lägen och sänk dem där det inte råder platsbrist.·       Avskaffa nedsättningen av förmånsvärden för miljöbilar.·       Sänk förmånsvärdena för äldre förmånsbilar.·       Utred trafikförsäkringsskattens syfte och nivå.·       Höj banavgifterna och differentiera dem i högre grad med hänsyn till både slitage på banan och trängsel.·       Styr i högre grad mot marginalkostnadsprissättning inom sjöfarten.

POLITIK 2026-05-28

Efter drygt ett och ett halvt år har den så kallade styrmedelsutredningen nu överlämnats till regeringen. Utredningen föreslår bland annat en höjd reduktionsplikt, högre skatter på fossila drivmedel, men lägre elskatt och fortsatta investeringsstöd för ny fossilfri teknik.Regeringen tog på onsdagen emot betänkandet av ”Utredningen om styrmedel för ett fossilfritt samhälle”. Uppdraget har varit att analysera vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen på ett kostnadseffektivt, acceptabelt och säkert sätt. Målet är att nå det nationella klimatmålet för 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har på klimatområdet inom ESR-sektorn (utsläpp som uppstår utanför EU:s handelssystem ETS 1, vilket till största del är inrikes transporter).Utredningen har också haft i uppdrag att säkerställa att åtagandena nås utan att hushåll och näringsliv drabbas av orimligt höga kostnader.– Utredningen bekräftar regeringens bild om att Sverige ligger före i elektrifieringen och att det är den enda långsiktiga lösningen på klimatet. Sverige ska fortsätta vara ett globalt föredöme – genom elektrifiering, innovation och fossilfri energi. Jag ser fram emot att få sätta mig in i alla förslag i detalj, säger vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.Utredningen drar slutsatsen att biodrivmedel fortfarande har en viktig roll att spela i övergången till en fossilfri transportnäring. Den pekar också på att elektrifieringen behöv bättre ekonomiska förutsättningar och långsiktiga spelregler.Bland förslagen finns en successivt höjd reduktionsplikt som föreslås uppgå till 21 procent år 2028, 23 procent år 2029 och 25 procent år 2030. Utredningen föreslår även förändringar i drivmedelsbeskattningen, bland annat höjd energiskatt, samt flera åtgärder för att stärka konkurrenskraften för fossilfria alternativ och förbättra investeringsförutsättningarna för ny teknik.Sveriges Åkeriföretag har länge drivit linjen att omställningen kräver långsiktiga och förutsägbara spelregler, och välkomnar därför flera av slutsatserna i utredningen.– Åkerinäringens omställning kräver en kombination av flera drivtekniker och kompletterande styrmedel. För näringen är långsiktiga spelregler avgörande för att företag ska kunna investera i nya fordon och fossilfria lösningar, säger Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag.Ett annat förslag i utredningen är en förlängd klimatpremie och sänkt elskatt. Sveriges Åkeriföretag vill förutom detta se skattebefrielse för massbalanserad flytande biogas, en stärkt inhemsk produktion av biodrivmedel, en snabbare utbyggnad av depåladdningsstationer och incitament för transportköpare att välja fossilfria transporter.Även Transportföretagen gillar inriktningen på att skapa långsiktighet i omställningen och Svebio välkomnar inte oväntat förslaget på höjd reduktionsplikt och ökad produktion av inhemskt biodrivmedel.Utredningens förslag kommer nu att analyseras i Regeringskansliet, men redan samma dag som överlämnandet skedde gick flera ministrar och företrädare ut och uttalade sig negativt om delar av utredningens förslag. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att en höjd reduktionsplikt är en dålig idé och även Johan Britz (L) är skeptiskt till förslaget. Jimmie Åkesson (SD) tyckte enligt DN.se att förslaget om reduktionsplikten är ”fantasilöst”. 

POLITIK 2026-05-07

Fortsatt lågkonjunktur och höga energipriser, men svensk ekonom bör stå sig bra i en internationell jämförelse. Det var några av de viktigaste slutsatserna när finansminister Elisabeth Svantesson presenterade en ny prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.Prognoserna för BNP och sysselsättning 2026 har reviderats ned. Finansdepartementets bedömning är nu att lågkonjunkturen blir mer utdragen än vad som angavs i den prognos som gjordes i april.Osäkerheten kring geopolitik och handelspolitik fortsätter göra avtryck i ekonomin. Högre energipriser bidrar till högre inflation i omvärlden och i Sveriges närområde syns ett försvagat förtroende bland hushåll och företag. En lägre efterfrågan i omvärlden väntas påverka svensk export, och den globala osäkerheten har ökat inflationsriskerna även i Sverige. Ändå är prognosen att KPIF-inflationen väntas bli fortsatt låg under resten av året.– Irankriget har bidragit till stor osäkerhet i världsekonomin och skapat utbudsstörningar. Det får effekter för svensk ekonomi, även om vi har ett bättre utgångsläge än många andra länder tack vare vår låga statsskuld och vårt relativt låga beroende av fossil energi. Hittills har tillväxten tappat lite fart, men svensk ekonomi väntas fortfarande ha högre tillväxt 2026 än både USA och snittet i euroområdet. Vi har beredskap för att vidta fler åtgärder för att stötta ekonomin om läget förvärras, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

POLITIK 2026-04-30

EU-kommissionen har tagit fram ett nytt tillfälligt krisramverk som riktar sig till flera sektorer som nu drabbas hårt av energikrisen, däribland åkerinäringen i Europa. Det handlar om lättade villkor för statliga stöd, som kan införas av de stater som finner åtgärder nödvändiga.Europeiska kommissionen har i veckan antagit en ny tillfällig ram för statligt stöd som svar på de ekonomiska effekter som stängningen av Hormuzsundet i Persiska viken fått.Ramen ska underlätta medlemsstaternas stöd till de ekonomiska sektorer som är mest utsatta för krisen genom att lätta på villkoren som Europeiska kommissionen har för att godkänna statliga stöd.Vägtransportorganisationen IRU:s Europadirektör Raluca Marian menar att det är särskilt viktigt att vägtransporter uttryckligen inkluderas bland de drabbade sektorerna.– Med marginaler under tre procent och en allmän oförmåga att föra över kostnader på kunderna, har vägtransportföretag mycket begränsad kapacitet att absorbera plötsliga bränsleprischocker, säger hon i ett uttalande och tillägger att vägtransportföretag i allmänhet inte heller säkrar sina bränsleinköp, vilket gör riktat stöd i ett sånt här läge extra viktigt.En av de kraftigaste inslagen i åtgärdsramen är möjligheten att täcka upp till 70 procent av extra bränslekostnader och 100 procent när det gäller ”återbetalningspliktiga instrument”.Bland de stöd som presenterats finns också möjligheten att bevilja stöd genom förskottsbetalningar med verifiering i efterhand, ett sätt att snabbt skapa likviditet i krissituationer. Ett annat är förenklade mekanismer som gör det möjligt att bevilja stöd under 50 000 euro baserat på standarddata i stället för företagsspecifika data, vilket ska minska den administrativa bördan.– Att minska byråkratin är inte bara viktigt i en kris, utan ännu mer när snabbhet är avgörande, säger Raluca Marian.IRU välkomnar att kommissionen uttrycklig påmint medlemsstaterna om möjligheten att använda punktskattesänkningar, inklusive att ansöka om undantag under EU:s minimisatser, en åtgärd som får direkt inverkan på bränslepriserna. Några länder har redan använt dessa möjligheter, och Sverige skickade för några veckor sedan in en begäran om att vid behov få sänka energiskatten på diesel och bensin under EU:s egentliga miniminivå.– Utöver underlättandet är detta ramverk en kraftfull signal till medlemsstaterna om att det finns ett akut behov av att stödja vägtransportsektorn. Det som är viktigt nu är att stödet når sektorn snabbt i praktiken, säger Raluca Marian.Sverige skiljer sig dock från många andra europeiska länder genom vår flitiga användning av framför allt indexregleringar och drivmedelstillägg i avtal. Det innebär att kostnader visserligen kan skena i ett kort perspektiv, men att transportörer har bättre möjligheter att på lång och medellång sikt kompensera för ökade kostnader än företag i andra länder.EU:s och EU-ländernas stöd för att minska kostnadsökningarna på fossila bränslen har också fått kritik från olika håll på grund av att stöden gör det mindre lönsamt att hushålla med bränslen och genomföra energieffektiviseringar och investeringar i annan teknik. Därigenom ökar risken för att efterfrågan hålls uppe i en tid av underutbud på marknaden, vilken i sig kan driva ytterligare kostnadsökningar för bränsle.