POLITIK 2026-06-05

I en ny rapport från forskningsinstitutet SNS undersöker nationalekonomerna Maria Börjesson och Jacob Lundberg hur olika skatter och avgifter påverkar transportsektorn och hur vi väljer att transportera både oss själva och gods. Den föreslår bland annat att skatterna och avgifterna i framtiden ska vara på en nivå som motsvarar de kostnader som transporterna ger upphov till, varken mer eller mindre.Sverige ska senast år 2030 införa en nya avståndsbaserad skatt för vägtrafik. Hur denna ska utformas kommer att debatteras allt flitigare och nu har forskarna Maria Börjesson och Jacob Lundberg, båda två nationalekonomer, tagit fram en rapport med namnet ”Skatter på transporter – smartare styrning för effektivare transportsystem”. Den tar ett helhetsgrepp om de skatter och avgifter som belastar transportsektorn och vilka effekter de får.Rapporten analyserar hur skatter och avgifter i transportsektorn kan utformas för att bättre spegla de kostnader som transporter ger upphov till. Den täcker de viktigaste skatterna och avgifterna – drivmedelsskatter, fordonsskatter, trängselskatter, banavgifter, farledsavgifter, parkeringsavgifter, moms och förmånsbilsbeskattning – och sätter dem i ett bredare institutionellt och nationalekonomiskt sammanhang, med hänsyn till EU-rättsliga ramar. Rapporten presenterar 18 konkreta reformförslag som sammantaget bedöms ge ett nettotillskott till statskassan på 10–20 miljarder kronor per år.Den bärande principen i rapporten är att skatter och avgifter i första hand bör motsvara de externa kostnader som trafiken orsakar – trängsel, buller, utsläpp, olyckor och slitage – varken mer eller mindre. Analysen bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur samt offentlig statistik över transporter, skatteintäkter och offentliga utgifter.En slutsats i rapporten är att prissättningen på transporter har större påverkan på tillgängligheten och den samhällsekonomiska effektiviteten än vad exempelvis investeringar i ny infrastruktur har.Vill du läsa hela rapporten, eller en summering av de viktigaste slutsatserna, så kan du göra det här.Rapportens reformförslag, i korthet:·       Höj momsen på persontransporter till 25 procent.·       Verka för en EU-överenskommelse som momsbelägger internationella persontransporter.·       Medge fullt momsavdrag för inköp av bilar.·       Höj dieselskatten i relation till bensinskatten, så att bränslena beskattas lika i förhållande till energiinnehåll och koldioxidutsläpp.·       Avskaffa drivmedelsskatternas indelning i koldioxid- och energiskatt och ersätt denna med en mer enhetlig struktur.·       Höj drivmedelsskatterna, där EU ETS II ingår, i stället för reduktionsplikten, så att de bättre speglar vägtrafikens samhällskostnader.·       Sänk fordonsskatten som kompensation för de högre drivmedelsskatterna, men behåll malus på nya bilar.·       Avskaffa dieseltillägget i fordonsskatten.·       Utforma trängselskatten mer träffsäkert med bättre metoder.·       Inför en distansbaserad eurovinjettavgift för tung trafik som motsvarar dess samhällsekonomiska marginalkostnad.·       Avskaffa boendeparkeringen.·       Stärk lagstiftningen för att tydliggöra att parkeringsavgifterna inte får vara högre än vad som motiveras av platsbrist.·       Höj parkeringsavgifterna på gatumark i centrala lägen och sänk dem där det inte råder platsbrist.·       Avskaffa nedsättningen av förmånsvärden för miljöbilar.·       Sänk förmånsvärdena för äldre förmånsbilar.·       Utred trafikförsäkringsskattens syfte och nivå.·       Höj banavgifterna och differentiera dem i högre grad med hänsyn till både slitage på banan och trängsel.·       Styr i högre grad mot marginalkostnadsprissättning inom sjöfarten.

POLITIK 2026-05-28

Efter drygt ett och ett halvt år har den så kallade styrmedelsutredningen nu överlämnats till regeringen. Utredningen föreslår bland annat en höjd reduktionsplikt, högre skatter på fossila drivmedel, men lägre elskatt och fortsatta investeringsstöd för ny fossilfri teknik.Regeringen tog på onsdagen emot betänkandet av ”Utredningen om styrmedel för ett fossilfritt samhälle”. Uppdraget har varit att analysera vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen på ett kostnadseffektivt, acceptabelt och säkert sätt. Målet är att nå det nationella klimatmålet för 2045 samt de EU-åtaganden som Sverige har på klimatområdet inom ESR-sektorn (utsläpp som uppstår utanför EU:s handelssystem ETS 1, vilket till största del är inrikes transporter).Utredningen har också haft i uppdrag att säkerställa att åtagandena nås utan att hushåll och näringsliv drabbas av orimligt höga kostnader.– Utredningen bekräftar regeringens bild om att Sverige ligger före i elektrifieringen och att det är den enda långsiktiga lösningen på klimatet. Sverige ska fortsätta vara ett globalt föredöme – genom elektrifiering, innovation och fossilfri energi. Jag ser fram emot att få sätta mig in i alla förslag i detalj, säger vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz.Utredningen drar slutsatsen att biodrivmedel fortfarande har en viktig roll att spela i övergången till en fossilfri transportnäring. Den pekar också på att elektrifieringen behöv bättre ekonomiska förutsättningar och långsiktiga spelregler.Bland förslagen finns en successivt höjd reduktionsplikt som föreslås uppgå till 21 procent år 2028, 23 procent år 2029 och 25 procent år 2030. Utredningen föreslår även förändringar i drivmedelsbeskattningen, bland annat höjd energiskatt, samt flera åtgärder för att stärka konkurrenskraften för fossilfria alternativ och förbättra investeringsförutsättningarna för ny teknik.Sveriges Åkeriföretag har länge drivit linjen att omställningen kräver långsiktiga och förutsägbara spelregler, och välkomnar därför flera av slutsatserna i utredningen.– Åkerinäringens omställning kräver en kombination av flera drivtekniker och kompletterande styrmedel. För näringen är långsiktiga spelregler avgörande för att företag ska kunna investera i nya fordon och fossilfria lösningar, säger Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag.Ett annat förslag i utredningen är en förlängd klimatpremie och sänkt elskatt. Sveriges Åkeriföretag vill förutom detta se skattebefrielse för massbalanserad flytande biogas, en stärkt inhemsk produktion av biodrivmedel, en snabbare utbyggnad av depåladdningsstationer och incitament för transportköpare att välja fossilfria transporter.Även Transportföretagen gillar inriktningen på att skapa långsiktighet i omställningen och Svebio välkomnar inte oväntat förslaget på höjd reduktionsplikt och ökad produktion av inhemskt biodrivmedel.Utredningens förslag kommer nu att analyseras i Regeringskansliet, men redan samma dag som överlämnandet skedde gick flera ministrar och företrädare ut och uttalade sig negativt om delar av utredningens förslag. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att en höjd reduktionsplikt är en dålig idé och även Johan Britz (L) är skeptiskt till förslaget. Jimmie Åkesson (SD) tyckte enligt DN.se att förslaget om reduktionsplikten är ”fantasilöst”. 

POLITIK 2026-05-07

Fortsatt lågkonjunktur och höga energipriser, men svensk ekonom bör stå sig bra i en internationell jämförelse. Det var några av de viktigaste slutsatserna när finansminister Elisabeth Svantesson presenterade en ny prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.Prognoserna för BNP och sysselsättning 2026 har reviderats ned. Finansdepartementets bedömning är nu att lågkonjunkturen blir mer utdragen än vad som angavs i den prognos som gjordes i april.Osäkerheten kring geopolitik och handelspolitik fortsätter göra avtryck i ekonomin. Högre energipriser bidrar till högre inflation i omvärlden och i Sveriges närområde syns ett försvagat förtroende bland hushåll och företag. En lägre efterfrågan i omvärlden väntas påverka svensk export, och den globala osäkerheten har ökat inflationsriskerna även i Sverige. Ändå är prognosen att KPIF-inflationen väntas bli fortsatt låg under resten av året.– Irankriget har bidragit till stor osäkerhet i världsekonomin och skapat utbudsstörningar. Det får effekter för svensk ekonomi, även om vi har ett bättre utgångsläge än många andra länder tack vare vår låga statsskuld och vårt relativt låga beroende av fossil energi. Hittills har tillväxten tappat lite fart, men svensk ekonomi väntas fortfarande ha högre tillväxt 2026 än både USA och snittet i euroområdet. Vi har beredskap för att vidta fler åtgärder för att stötta ekonomin om läget förvärras, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

POLITIK 2026-04-30

EU-kommissionen har tagit fram ett nytt tillfälligt krisramverk som riktar sig till flera sektorer som nu drabbas hårt av energikrisen, däribland åkerinäringen i Europa. Det handlar om lättade villkor för statliga stöd, som kan införas av de stater som finner åtgärder nödvändiga.Europeiska kommissionen har i veckan antagit en ny tillfällig ram för statligt stöd som svar på de ekonomiska effekter som stängningen av Hormuzsundet i Persiska viken fått.Ramen ska underlätta medlemsstaternas stöd till de ekonomiska sektorer som är mest utsatta för krisen genom att lätta på villkoren som Europeiska kommissionen har för att godkänna statliga stöd.Vägtransportorganisationen IRU:s Europadirektör Raluca Marian menar att det är särskilt viktigt att vägtransporter uttryckligen inkluderas bland de drabbade sektorerna.– Med marginaler under tre procent och en allmän oförmåga att föra över kostnader på kunderna, har vägtransportföretag mycket begränsad kapacitet att absorbera plötsliga bränsleprischocker, säger hon i ett uttalande och tillägger att vägtransportföretag i allmänhet inte heller säkrar sina bränsleinköp, vilket gör riktat stöd i ett sånt här läge extra viktigt.En av de kraftigaste inslagen i åtgärdsramen är möjligheten att täcka upp till 70 procent av extra bränslekostnader och 100 procent när det gäller ”återbetalningspliktiga instrument”.Bland de stöd som presenterats finns också möjligheten att bevilja stöd genom förskottsbetalningar med verifiering i efterhand, ett sätt att snabbt skapa likviditet i krissituationer. Ett annat är förenklade mekanismer som gör det möjligt att bevilja stöd under 50 000 euro baserat på standarddata i stället för företagsspecifika data, vilket ska minska den administrativa bördan.– Att minska byråkratin är inte bara viktigt i en kris, utan ännu mer när snabbhet är avgörande, säger Raluca Marian.IRU välkomnar att kommissionen uttrycklig påmint medlemsstaterna om möjligheten att använda punktskattesänkningar, inklusive att ansöka om undantag under EU:s minimisatser, en åtgärd som får direkt inverkan på bränslepriserna. Några länder har redan använt dessa möjligheter, och Sverige skickade för några veckor sedan in en begäran om att vid behov få sänka energiskatten på diesel och bensin under EU:s egentliga miniminivå.– Utöver underlättandet är detta ramverk en kraftfull signal till medlemsstaterna om att det finns ett akut behov av att stödja vägtransportsektorn. Det som är viktigt nu är att stödet når sektorn snabbt i praktiken, säger Raluca Marian.Sverige skiljer sig dock från många andra europeiska länder genom vår flitiga användning av framför allt indexregleringar och drivmedelstillägg i avtal. Det innebär att kostnader visserligen kan skena i ett kort perspektiv, men att transportörer har bättre möjligheter att på lång och medellång sikt kompensera för ökade kostnader än företag i andra länder.EU:s och EU-ländernas stöd för att minska kostnadsökningarna på fossila bränslen har också fått kritik från olika håll på grund av att stöden gör det mindre lönsamt att hushålla med bränslen och genomföra energieffektiviseringar och investeringar i annan teknik. Därigenom ökar risken för att efterfrågan hålls uppe i en tid av underutbud på marknaden, vilken i sig kan driva ytterligare kostnadsökningar för bränsle.

POLITIK 2026-03-23

Regeringen vill sänka energiskatten på diesel med 40 öre och på bensin med 1 krona under fem månader för att möta ökade drivmedelspriser i kölvattnet av kriget i Mellanöstern. Förslaget presenterades på en pressträff där det också framkom att regeringen vill se ett nytt elstöd till hushållen och ett stöd till myndigheter som går över till fossilfria drivmedel.Samtliga fyra partiledare för Tidöpartierna var samlade till pressträff för att berätta om regeringens nya planer för att möta de kraftigt höjda drivmedelspriserna och vinterns höga elpriser. Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde med att snabbt redogöra för regeringens politik, där lägre drivmedelspriser är en del. Han pekade också på hur mycket Sverige påverkas av omvärldshändelser, och att krigen som nu pågår och effekterna de får på den globala marknaden ligger utanför Sveriges kontroll.Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menade att Sverige trots allt står ”mycket stadigare än våra europeiska kollegor och är ”otroligt mycket bättre rustade idag än för fyra år sedan”.Den ena huvudnyheten för dagen var att regeringen nu lägger fram ett förslag om att den 1 maj sänka energiskatten på diesel med 40 öre per liter och på bensin med 1 krona per liter, inräknat moms. Sänkningen, som ska gäller fram till 30 september, innebär därmed att Sverige hamnar på EU:s miniminivå för energiskatt. Reformen beräknas kosta staten omkring 1,6 miljarder kronor. Utöver detta planerar regeringen att skicka in en ansökan till EU-kommissionen där man ber om tillåtelse att sänka skatten ytterligare, alltså under den egentliga miniminivån, under dessa fem månader.Den andra huvudnyheten var ett nytt elstöd till hushållen, med en prislapp på drygt 2,4 miljarder kronor. Regeringen har tidigare tagit beslut om att 1 miljard kan avsättas för elstöd under 2026, och med det nya förslaget utökas detta alltså till 3,4 miljarder. Stödet är tänkt att bara gälla privata hushåll och betalas ut automatiskt utifrån elförbrukning under januari och februari. Även hushåll som är anslutna till det västsvenska gasnätet och får sin värme därifrån ska kunna få stöd.Den tredje nyheten var att regeringen tagit fram en ny ersättning till myndigheter som väljer fossilfria och elektriska transportmedel. Anslaget för detta uppgår till 500 miljoner kronor under 2026 och stödet ska motsvara merkostnaden mellan ett fossilfritt och ett fossildrivet alternativ. Men det handlar inte om nya pengar, utan pengar som ska tas från Klimatklivet, Klimatpremien och driftstödet till bio-CCS. Klimatklivet och Klimatpremien är de stöd som många svenska åkerier använder för investeringar i elfordon. Klimatklivet har tidigare fått ökade anslag för 2026, från 3 miljarder till 4,5 miljarder kronor, och regeringen skriver att det hade varit svårt att få alla dessa medel att gå åt i år och att en del av pengarna kan göra större nytta för omställningen på det här sättet.Enligt Simona Mohamsson (L) ska stödet till myndigheter kunna ges både för drivmedel som används i egna fordon, arbetsmaskiner och fartyg och i upphandlade transporter.– En ökad efterfrågan på elektriska fordon, arbetsmaskiner och fartyg gynnar även svenska företag som tillverkar världsledande produkter och elektriska drivlinor. Men problemet är att det inte funnits möjlighet att ställa om utan att det kostar, sa hon.En mindre omfattande nyhet är att regeringen också vill förstärka den nya elbilspremien till hushåll i glesbygd med ytterligare 100 miljoner för 2026, vilket gör att den hamnar på totalt 500 miljoner för 2026. Simona Mohamsson meddelade att det under de första dryga fem ansökningsdagarna inkommit nästan 2 700 ansökningar.

POLITIK 2026-02-27

Skrota utsläppsmålet för vägtransporter till 2030, och inför i stället ett nytt elektrifieringsmål. Det är klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris nya uppmaning till regeringen och riksdagen.Hittills har alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna varit överens om det svenska transportmålet för 2030, som innebär att utsläppen från inrikes vägtransporter ska ner med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. I höstas kom partierna överens om att samtliga klimatmål ska ligga fast. Men nu har klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) tänkt om.– Det finns inget parti eller regeringsalternativ idag som når det här målet. Det är en ganska lång resa framför oss som i princip skulle kräva att vi förbjuder bilkörning vissa dagar eller liknande metoder för att komma upp i de siffror som skulle kunna nå ett sånt mål, säger hon i en intervju med SVT.2025 var utsläppen från vägtrafiken 19 procent längre än 2010, vilket alltså innebär att det återstår 51 procent i utsläppsminskningar som ska klaras av inom fem år. Det tycker klimatministern är orealistiskt och därför vill hon se ett nytt elektrifieringsmål, med slutmålet att hela Sveriges fordonsflotta ska vara eldriven.Sveriges Åkeriföretag är kritiskt till förslaget. Man pekar bland annat på att många åkerier satsat på andra sätt att minska utsläppen än just eldrift och att åkerinäringen samt industrin behöver långsiktiga spelregler som inte riskerar att ändras plötsligt. Läs mer om SÅ:s svar här.

POLITIK 2026-02-11

Medlemmarna i den internationella vägtransportorganisationen IRU har nu antagit sin ståndpunkt om Europeiska kommissionens förslag till förordning för att underlätta militära transporter. Organisationen stödjer kommissionens förslag, men efterlyser ytterligare förbättringar för att säkerställa en effektiv integration av civil vägtransportkapacitet i hela EU.Kommissionens förslag syftar till att effektivisera gränsöverskridande militära transporter genom att anpassa nationella regler och förenkla tillståndsförfaranden för transport av militär utrustning, varor och personal. Initiativet är utformat för att förbättra EU:s beredskap och operativa samordning i kristider.– Vi välkomnar att kommissionen har integrerat åsikter från industrin och infört viktiga förbättringar i förslaget. Europaparlamentet och rådet kan nu bygga vidare på denna grund för att ge den ytterligare rättssäkerhet som behövs, säger IRU:s EU-direktör Raluca Marian i ett uttalande.I situationer som kräver snabb handling kan civila operatörer tillhandahålla ytterligare fordonskapacitet, specialutrustning och högkvalificerade yrkesförare med kort varsel. Skillnader i nationella administrativa förfaranden och regelkrav riskerar dock att skapa rättslig osäkerhet när civila operatörer utför transporter på uppdrag av militära myndigheter, menar IRU. Att säkerställa tydlighet och likabehandling mellan medlemsstaterna är därför avgörande för att frigöra den civila kapacitetens fulla potential.– EU:s motståndskraft beror inte bara på militära tillgångar, utan också på styrkan och beredskapen hos dess civila logistiknätverk. När civila operatörer agerar på uppdrag av militären måste den rättsliga ramen vara tydlig, harmoniserad och förutsägbar över gränserna, säger Raluca Marian.IRU uppmanar lagstiftarna i EU att:– Säkerställa tydliga och harmoniserade tillståndsförfaranden för civila operatörer som anlitas för att utföra militära transporter,– Garantera likabehandling mellan operationer som utförs direkt av militära styrkor och de som anförtros civila företag,– Skapa rättssäkerhet gällande ansvars-, försäkrings- och efterlevnadskrav,– Anpassa gränsöverskridande regler för att förhindra operativ fragmentering och administrativa skillnader mellan medlemsstaterna.

POLITIK 2026-01-15

Nu i veckan lanserar Sveriges Åkeriföretag ”Vägvalet 2026”, åkerinäringens näringspolitiska plattform inför valet 2026. Där finns 45 konkreta förslag till politiker på nationell, regional och kommunal nivå för hur tunga vägtransporter kan bidra till ett tryggare, mer hållbart och konkurrenskraftigt Sverige.Varje dag ser åkerinäringen till att livsmedel, läkemedel, byggmaterial och industrivaror når fram i hela landet. Samtidigt står transportsektorn inför avgörande vägval: hur försörjningsberedskapen ska kunna stärkas, klimatomställningen genomföras, trafiksäkerheten förbättras och hur rättvisa villkor skapas för seriösa företag. Sällan har transporter varit så högt upp på samhällsagendan som nu och i Vägvalet 2026 har den stora bredden av frågor som rör tunga vägtransporter kokats ner till fem områden med totalt 45 konkreta förslag till åtgärder för att vägtransporterna ska kunna bidra ännu mer till samhällsnytta, klimatmål och tillväxt.– Vägvalet 2026 är vår uppmaning till politiken att ta ansvar för vägtransporternas roll i samhället. När transporterna fungerar stärks tryggheten, konkurrenskraften och beredskapen i landet. När de inte gör det får hela samhället problem. Med rätt politiska vägval kan vi minska utsläppen, skapa jobb, stärka beredskapen och säkerställa att vardagens transporter fungerar i Sverige – även i framtiden, säger Oscar Hyléen, vd för Sveriges Åkeriföretag.Ett huvudbudskap är att det ska löna sig att göra rätt – för företag, förare och transportköpare. Det innebär bland annat att Sverige ska kunna genomföra en effektiv omställning till fossilfria transporter utan att företagens konkurrenskraft slås undan. Att landets försörjningsberedskap tryggas, där transporter har en avgörande roll, är ett annat viktigt ämne. Bland de 45 konkreta politiska förslagen finns satsningar på ladd- och tankinfrastruktur för tunga fordon, stärkt bärighet och bättre vinterstandard på vägnätet, effektivare tillsyn mot oseriösa aktörer samt fler utbildningsvägar som leder till jobb i hela landet.Fem områden och 45 förslagI Vägvalet 2026 pekar Sveriges Åkeriföretag ut fem områden där politiken har en avgörande roll för framtidens vägtransporter:Hållbara tunga transporter – en klimatomställning som är praktiskt och ekonomiskt möjlig.Företagande och konkurrenskraft – rättvisa villkor och sund konkurrens för seriösa åkerier.Utbildningar som leder till jobb – för att möta näringens stora kompetensbehov.En tillgänglig infrastruktur – som fungerar året runt och klarar både dagens och morgondagens transporter.Ett tryggare samhälle och stärkt beredskap – där åkerinäringen är en central del av totalförsvarets förmåga.Hela Vägvalet finns publicerat på akeri.se/vagvalet.

POLITIK 2025-12-11

EU:s utsläpp ska ner med 90 procent till år 2040. Det är resultatet av den nya överenskommelsen mellan EU-länderna och Europaparlamentet. Samtidigt skjuts utsläppshandelssystemet för vägtransporter, ETS2, upp ett år till 2028.Det har varit en hård strid mellan olika viljor i parlamentet och bland EU-ländernas ministrar i ministerrådet. Vissa har velat sätta lägre mål, medan andra tycker att 90 procent (jämfört med 1990) är absolut minimum. Ett förslag som diskuterats har varit att göra det tillåtet för länderna att tillgodoräkna sig en mindre del av utsläppsminskningarna från utsläpp som sker i andra länder, genom så kallade klimatkrediter. EU-kommissionen har tidigare föreslagit att tre procentenheter av de minskade utsläppen ska kunna tillgodoräknas på detta sätt, men när förhandlingarna nu avslutats mellan parlamentet och EU-länderna så landade det i fem procentenheter.Förslaget om 90-procentiga minskningar blir därmed kvar, men med kompromisslösningen att lite mer av utsläppsminskningarna kommer att kunna tillgodoräknas från projekt i andra länder. Även permanent lagring av koldioxid accepteras som metod för att kompensera utsläpp inom EU som är svåra att minska.Ett syfte med det nya klimatmålet är att ge tydligare och mer långsiktiga spelregler för investeringar, industriell utveckling och omställning till mer hållbara transporter i Europa. EU kommer också att vartannat år följa upp och redovisa hur arbetet mot klimatmålen går. Där ska man ta hänsyn till ny forskning, teknikutveckling och hur Europas konkurrenskraft påverkas.Ett annat resultat av förhandlingarna är att utsläppshandelssystemet för bland annat byggnad och vägtransporter, ETS2, sljuts upp i ett år och därmed börjar gälla 2028. Det innebär alltså att det nu är två år kvar, i stället för ett år, tills fossil diesel och bensin för transporter blir en del av utsläppshandeln – en förändring som kommer att höja priset på fossila drivmedel inom hela EU.

POLITIK 2025-12-03

Regeringen har beslutat att Tillväxtanalys och Trafikanalys ska gå samman och bilda en ny myndighet. Genom att samla tillväxt- och infrastrukturfrågorna vill man få ett bredare kunskapsunderlag och effektivare analyser av samhällsutvecklingen.I samband med presentationen av budgetpropositionen för 2026 gav regeringen beskedet att en ny analysmyndighet ska bildas för att samla tillväxt- och infrastrukturfrågorna, genom att Trafikanalys intregreras i Tillväxtanalys. Nu har de båda myndigheterna fått i uppdrag att gå vidare med arbetet och förbereda och genomföra organisationsförändringen.– Bildandet av den nya myndigheten kommer att innebära en stor arbetsinsats för båda organisationerna, men på sikt kan regeringens strategiska kapacitet stärkas när de båda myndigheternas kompetenser och resurser samlas, säger Mattias Viklund, generaldirektör för Trafikanalys.– Tillsammans kommer vi att kunna erbjuda en mer samlad och bred kompetens inom närings-och infrastrukturområdet. Vi kommer kunna bidra med bredare analyser och utvärderingar av komplexa samhällsfrågor. Jag ser fram emot att tillsammans med alla medarbetare utveckla den nya myndigheten, säger Sverker Härd, generaldirektör Tillväxtanalys.Tillväxtanalys och Trafikanalys ska löpande informera regeringen om arbetet. Den nya myndigheten, som kommer att ligga under Klimat-och näringslivsdepartementet, börjar verka 1 januari 2027.

POLITIK 2025-11-14

Trafikverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna fö och behovet av civilplikt inom transportområdet.Regeringen vill alltså att Trafikverket utreder om det finns behov av att ha civilpliktig personal redo inom beredskapssektorn transporter.– Det allvarliga säkerhetsläget är en påminnelse om vikten av att vi i Sverige ska kunna hantera höjd beredskap och i värsta fall krig. Att samhällsviktiga funktioner har tillgång till den personal som behövs för att ytterst klara krigets krav är centralt. Ett robust transportsystem är av avgörande betydelse för många förmågor vid såväl civila kriser som höjd beredskap, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.Uppdraget rör personalförsörjning av samhällsviktiga verksamheter som är viktiga för totalförsvaret men som faller utanför Försvarsmaktens ansvarsområde. Myndigheten ska titta särskilt på vilka personalbehov på transportområdet som skulle kunna täckas genom civilplikt, eller om det finns andra åtgärder än civilplikt som skulle passa bättre för att möta behoven.– Nu tar vi nästa steg för att utöka civilplikten till fler sektorer. Att Sveriges transporter fortsätter fungera, även i allvarstider, är en kritisk del av vårt civila försvar. Det handlar om att människor ska kunna ta sig till jobbet och att varor så som livsmedel, läkemedel och drivmedel ska fortsätta levereras dit de behövs, säger ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.Uppdraget ska redovisas dels i en delrapport senast den 12 mars 2026 och dels i en slutrapport senast den 9 oktober 2026.

POLITIK 2025-10-30

Transportsektorns utsläppsmål på 70 procents minskning till 2030 blir kvar. Det står klart efter att riksdagens miljömålsberedning på torsdagsmorgonen presenterat sin utredning för klimatministern under en pressträff. Samtidigt byter Sverige basår för ESR-målet – men med bibehållen ambitionsnivå. Miljömålsberedningen har utgått från fyra principer när man utrett klimatmålen för 2030. Det har handlat om att man vill ha en större tydlighet, att man vill behålla ambitionen, att målet ska stämma bättre med EU-lagstiftningen och att det tydligare ska peka ut vägen mot klimatmålen för 2045. Transportsektorns 2030-mål, som innebär en 70-procentig minskning av utsläpp år 2030 jämfört med 2010, behålls. För hela ESR-området (transporter, jordbruk, byggnader, avfallshantering), där Sverige har ett mål enligt EU:s regelverk, men också ett nationellt mål, görs vissa förändringar. En av dessa är att det nationella klimatmålet byter basår, från 1990 till det som gäller för EU – 2005. Det innebär också att det nya nationella ESR-målet blir en 60-procentig minskning av utsläppen i stället för 63 procent – men jämfört med 2005 i stället för 1990. Av dessa 60 procent får högst 10 procentenheter av minskningarna enligt överenskommelsen ske med ”kompletterande åtgärder”, alltså åtgärder som minskar utsläpp på annat håll – exempelvis genom CCS (koldioxidinfångning och -lagring)  eller genom att nolla utsläppsrätter. Utredningen föreslår också att minskningen ska ske linjärt fram till 2030, alltså inte genom särskilt kraftiga åtgärder de allra sista åren. Man har också i den nya utredningen slagit fast vilka kompletterande åtgärder som går att räkna in som reduktion inom ramen för klimatmålet. Miljömålsberedningens ordförande Christofer Fjellner (M), som stod för presentationen på presskonferensen, konstaterade att det tidigare inte funnits några tydliga regler för detta. Utredningen har också enats om att lämpliga myndigheter ska få i uppdrag att föreslå mål eller indikatorer för utfasning av fossila bränslen och elektrifiering av fordonsflottan som kompletterar EU-lagstiftningen. Man konstaterar också att det finns ett behov av tydliga politiska signaler även efter 2030 för att transportsektorn ska ställa om. – Det är en rätt polariserad tid vi lever i och inte minst klimat- och miljöfrågor präglas av en otroligt hög konfliktnivå. Därför måste jag säga och rikta ett stort och varmt tack till alla ledamöter i beredningen som i arbetet har kunnat resa sig ovanför det som kanske ibland är en rätt infekterad debatt och försökt se till helheten och till Sveriges intresse och till dem som ska göra omställningen – och till klimatets intresse, sa Christofer Fjellner. – Det faktum att vi lyckas här och nu enas över parti- och blockgränser om svenska klimatmål har ett stort värde för Sverige och för dem som i praktiken ska göra omställningen. Alla partier har dock inte varit helt nöjda med allt. Vänsterpartiet har exempelvis reserverats sig i fyra frågor, Sverigedemokraterna i två och Miljöpartiet i en. Tre av reservationerna gäller just transportmålet där Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte tycker att målet är nog tydligt formulerat och Sverigedemokraterna tycker att beredningen borde föreslå att avskaffa målet. Alla partier har dock till slut landat i att ställa sig bakom utredningens förslag i sin helhet. – Det är väldigt efterlängtat att Sverige visar en klar och tydlig enighet bakom klimatmålen, konstaterade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) som tog emot utredningen från Christofer Fjellner. Hon menade också att det sedan regeringen tillträdde har spridits falska påståenden och rubriker om att klimatmålen ska ha avskaffats och att det skapat oro inom näringslivet. – Nu hoppas jag att vi är färdiga med tramset om påstådda avskaffade miljömål eller sänkta ambitioner, för det är inte värdigt Sverige och det arbete som sker varje dag i vårt land med nya lösningar som minskar utsläppen. På frågestunden efter presentationen konstaterade Romina Pourmokhtari dock att regeringen behöver komma fram med ny politik för att helt nå fram till målen och att det fortsatt är elektrifieringen av fordonssektorn som kommer att vara i fokus.