Mats Hellström
Chefredaktör
2025-10-30
POLITIK
Transportsektorns utsläppsmål på 70 procents minskning till 2030 blir kvar. Det står klart efter att riksdagens miljömålsberedning på torsdagsmorgonen presenterat sin utredning för klimatministern under en pressträff. Samtidigt byter Sverige basår för ESR-målet – men med bibehållen ambitionsnivå.
Miljömålsberedningen har utgått från fyra principer när man utrett klimatmålen för 2030. Det har handlat om att man vill ha en större tydlighet, att man vill behålla ambitionen, att målet ska stämma bättre med EU-lagstiftningen och att det tydligare ska peka ut vägen mot klimatmålen för 2045.
Transportsektorns 2030-mål, som innebär en 70-procentig minskning av utsläpp år 2030 jämfört med 2010, behålls. För hela ESR-området (transporter, jordbruk, byggnader, avfallshantering), där Sverige har ett mål enligt EU:s regelverk, men också ett nationellt mål, görs vissa förändringar. En av dessa är att det nationella klimatmålet byter basår, från 1990 till det som gäller för EU – 2005. Det innebär också att det nya nationella ESR-målet blir en 60-procentig minskning av utsläppen i stället för 63 procent – men jämfört med 2005 i stället för 1990.
Av dessa 60 procent får högst 10 procentenheter av minskningarna enligt överenskommelsen ske med ”kompletterande åtgärder”, alltså åtgärder som minskar utsläpp på annat håll – exempelvis genom CCS (koldioxidinfångning och -lagring) eller genom att nolla utsläppsrätter.
Utredningen föreslår också att minskningen ska ske linjärt fram till 2030, alltså inte genom särskilt kraftiga åtgärder de allra sista åren.
Man har också i den nya utredningen slagit fast vilka kompletterande åtgärder som går att räkna in som reduktion inom ramen för klimatmålet. Miljömålsberedningens ordförande Christofer Fjellner (M), som stod för presentationen på presskonferensen, konstaterade att det tidigare inte funnits några tydliga regler för detta.
Utredningen har också enats om att lämpliga myndigheter ska få i uppdrag att föreslå mål eller indikatorer för utfasning av fossila bränslen och elektrifiering av fordonsflottan som kompletterar EU-lagstiftningen. Man konstaterar också att det finns ett behov av tydliga politiska signaler även efter 2030 för att transportsektorn ska ställa om.
– Det är en rätt polariserad tid vi lever i och inte minst klimat- och miljöfrågor präglas av en otroligt hög konfliktnivå. Därför måste jag säga och rikta ett stort och varmt tack till alla ledamöter i beredningen som i arbetet har kunnat resa sig ovanför det som kanske ibland är en rätt infekterad debatt och försökt se till helheten och till Sveriges intresse och till dem som ska göra omställningen – och till klimatets intresse, sa Christofer Fjellner.
– Det faktum att vi lyckas här och nu enas över parti- och blockgränser om svenska klimatmål har ett stort värde för Sverige och för dem som i praktiken ska göra omställningen.
Alla partier har dock inte varit helt nöjda med allt. Vänsterpartiet har exempelvis reserverats sig i fyra frågor, Sverigedemokraterna i två och Miljöpartiet i en. Tre av reservationerna gäller just transportmålet där Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte tycker att målet är nog tydligt formulerat och Sverigedemokraterna tycker att beredningen borde föreslå att avskaffa målet.
Alla partier har dock till slut landat i att ställa sig bakom utredningens förslag i sin helhet.
– Det är väldigt efterlängtat att Sverige visar en klar och tydlig enighet bakom klimatmålen, konstaterade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) som tog emot utredningen från Christofer Fjellner.
Hon menade också att det sedan regeringen tillträdde har spridits falska påståenden och rubriker om att klimatmålen ska ha avskaffats och att det skapat oro inom näringslivet.
– Nu hoppas jag att vi är färdiga med tramset om påstådda avskaffade miljömål eller sänkta ambitioner, för det är inte värdigt Sverige och det arbete som sker varje dag i vårt land med nya lösningar som minskar utsläppen.
På frågestunden efter presentationen konstaterade Romina Pourmokhtari dock att regeringen behöver komma fram med ny politik för att helt nå fram till målen och att det fortsatt är elektrifieringen av fordonssektorn som kommer att vara i fokus.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
HÅLLBARHET 2026-02-19
Svenska Retursystem helt fossilfriaSedan årsskiftet är drivmedlet i Svenska Retursystems inrikestransporter helt fossilfritt. Nu sätter bolaget fokus på 2030 då även utrikestransporterna ska vara fossilfria.– Övergången till fossilfritt har varit ett av våra absolut viktigaste mål under lång tid. Att vi nu, tillsammans med våra transportörer, faktiskt har nått hela vägen fram är ett enormt styrkebesked, säger Niklas Blomgren på Svenska Retursystem.Målet om helt fossilfria bränslen i inrikestransporter klubbades av bolagets styrelse 2019 och omställningen har därefter skett successivt i nära samarbete med bolagets transportörer. Sedan årsskiftet levererar DHL och Sandahls transporter med fossilfria drivmedel genom en kombination av eldrift, biogas, HVO och tågtrafik.Svenska Retursystem skriver att det är centralt att samarbeta med leverantörer som delar ambitionen att driva ett målmedvetet och långsiktigt hållbarhetsarbete, och som vill vara med och sätta en ny standard för hur näringslivet kan kombinera klimatnytta med affärsnytta. Nu när målet för inrikestransporterna är uppnått riktar Svenska Retursystem fokus mot nästa steg, som handlar om att nå 100 procent fossilfritt bränsle i utrikestransporterna till 2030. Arbetet kommer att ske successivt och i nära dialog med företagets transportörer och kunder.
DIGITALISERING & IT 2026-02-13
Svensk e-handel slår rekordSvensk e-handel har nått en ny toppnivå. Det visar Postnords e-barometer för helåret 2025. Med en tillväxt på 10 procent jämfört med föregående år når e-handelns totala omsättning 153 miljarder kronor. Det är den högsta nivån som någonsin uppmätts.Efter flera år präglade av ekonomisk osäkerhet och inflation har de svenska hushållen återfått köpkraften, vilket gett omedelbar effekt på näthandeln. Omsättningen för 2025 överträffade den tidigare toppnoteringen under covidpandemin.– Att e-handeln nått en ny rekordnivå är ett styrkebesked. Det visar att konsumenterna, trots ett fortsatt osäkert omvärldsläge, har prioriterat den digitala handeln så fort hushållskassan tillåtit det, säger Ylva Staszewski, chef för affärsområde Paket på Postnord Sverige.Till skillnad från pandemiåren, då tillväxten i hög grad drevs av restriktioner, vilar dagens toppnotering på en ny vardag där digitala köp blivit en naturlig del av hushållens konsumtion, skriver Postnord. Utvecklingen drivs nu främst av sjunkande räntor, högre reallöner och en stabil inflation.– Uppgången är bred, vilket tyder på att e-handeln inte längre är beroende av specifika "pandemivinnare" utan står stadigt på egna ben. Konsumenterna har anpassat sig till det nya ekonomiska läget och väljer e-handeln för dess enkelhet, utbud och möjligheten att jämföra priser, fortsätter Ylva Staszewski.Hela rapporten presenteras den 17 februari.
TRAFIKSÄKERHET 2026-02-13
Många lastbilar har brister vid besiktningBilprovningen besiktningsstatistik för 2025 visar att sex av tio tunga lastbilar hade brister som kräver åtgärd. Årets siffror pekar ändå på en marginell förbättring jämfört med föregående år.Under 2025 kontrollbesiktade Bilprovningen närmare 28 000 tunga lastbilar (totalvikt över 3,5 ton). Utfallet av besiktningsstatistiken visar att 62,5 procent hade brister som behövde åtgärdas för att bruka fordonet framöver. 45,3 procent hade brister som var tillräckligt allvarliga för att kräva efterkontroll.Med 52,4 procent hade Hallands län högst andel tunga lastbilar med krav på efterkontroll och Gotland lägst med 30,7 procent. Utfallet för samtliga län finns på bilprovningen.se/statistik.– Den vanligaste orsaken till ombesiktning är ojämn bromsverkan. Det innebär att skillnaden på den uppmätta bromskraften mellan vänster och höger sida överstiger 30 procent vilket vid en inbromsning kan leda till att fordonet drar snett och riskerar att hamna i mötande körbana eller i terrängen, säger Per-Anders Blommefors som är besiktningsansvarig på Bilprovningen.Efter bromssystem (25,7 procent) förekommer flest anmärkningar på styrsystem (19,5 procent) och hjulsystem (16,6 procent).– Glappa styrleder är en annan brist som sticker ut. Det kan innebära ett ökat däckslitage, försämrade köregenskaper och i sämsta fall leda till haveri, säger Per-Anders Blommefors.En jämförelse av besiktningsstatistiken över tid visar att andelen tunga lastbilar med fel som kräver efterkontroll har ökat sedan 2021, men under 2025 sjönk den med 1 procent.– Med tanke på fordonens storlek känns det positivt att andelen allvarliga brister bland de tunga lastbilarna har minskat om än marginellt. Nu hoppas vi att utvecklingen håller i sig. Ett tips kan vara att göra extra bromskontroller mellan besiktningarna, avslutar Per-Anders Blommefors.