Mats Hellström
Chefredaktör
2025-10-30
POLITIK
Transportsektorns utsläppsmål på 70 procents minskning till 2030 blir kvar. Det står klart efter att riksdagens miljömålsberedning på torsdagsmorgonen presenterat sin utredning för klimatministern under en pressträff. Samtidigt byter Sverige basår för ESR-målet – men med bibehållen ambitionsnivå.
Miljömålsberedningen har utgått från fyra principer när man utrett klimatmålen för 2030. Det har handlat om att man vill ha en större tydlighet, att man vill behålla ambitionen, att målet ska stämma bättre med EU-lagstiftningen och att det tydligare ska peka ut vägen mot klimatmålen för 2045.
Transportsektorns 2030-mål, som innebär en 70-procentig minskning av utsläpp år 2030 jämfört med 2010, behålls. För hela ESR-området (transporter, jordbruk, byggnader, avfallshantering), där Sverige har ett mål enligt EU:s regelverk, men också ett nationellt mål, görs vissa förändringar. En av dessa är att det nationella klimatmålet byter basår, från 1990 till det som gäller för EU – 2005. Det innebär också att det nya nationella ESR-målet blir en 60-procentig minskning av utsläppen i stället för 63 procent – men jämfört med 2005 i stället för 1990.
Av dessa 60 procent får högst 10 procentenheter av minskningarna enligt överenskommelsen ske med ”kompletterande åtgärder”, alltså åtgärder som minskar utsläpp på annat håll – exempelvis genom CCS (koldioxidinfångning och -lagring) eller genom att nolla utsläppsrätter.
Utredningen föreslår också att minskningen ska ske linjärt fram till 2030, alltså inte genom särskilt kraftiga åtgärder de allra sista åren.
Man har också i den nya utredningen slagit fast vilka kompletterande åtgärder som går att räkna in som reduktion inom ramen för klimatmålet. Miljömålsberedningens ordförande Christofer Fjellner (M), som stod för presentationen på presskonferensen, konstaterade att det tidigare inte funnits några tydliga regler för detta.
Utredningen har också enats om att lämpliga myndigheter ska få i uppdrag att föreslå mål eller indikatorer för utfasning av fossila bränslen och elektrifiering av fordonsflottan som kompletterar EU-lagstiftningen. Man konstaterar också att det finns ett behov av tydliga politiska signaler även efter 2030 för att transportsektorn ska ställa om.
– Det är en rätt polariserad tid vi lever i och inte minst klimat- och miljöfrågor präglas av en otroligt hög konfliktnivå. Därför måste jag säga och rikta ett stort och varmt tack till alla ledamöter i beredningen som i arbetet har kunnat resa sig ovanför det som kanske ibland är en rätt infekterad debatt och försökt se till helheten och till Sveriges intresse och till dem som ska göra omställningen – och till klimatets intresse, sa Christofer Fjellner.
– Det faktum att vi lyckas här och nu enas över parti- och blockgränser om svenska klimatmål har ett stort värde för Sverige och för dem som i praktiken ska göra omställningen.
Alla partier har dock inte varit helt nöjda med allt. Vänsterpartiet har exempelvis reserverats sig i fyra frågor, Sverigedemokraterna i två och Miljöpartiet i en. Tre av reservationerna gäller just transportmålet där Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte tycker att målet är nog tydligt formulerat och Sverigedemokraterna tycker att beredningen borde föreslå att avskaffa målet.
Alla partier har dock till slut landat i att ställa sig bakom utredningens förslag i sin helhet.
– Det är väldigt efterlängtat att Sverige visar en klar och tydlig enighet bakom klimatmålen, konstaterade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) som tog emot utredningen från Christofer Fjellner.
Hon menade också att det sedan regeringen tillträdde har spridits falska påståenden och rubriker om att klimatmålen ska ha avskaffats och att det skapat oro inom näringslivet.
– Nu hoppas jag att vi är färdiga med tramset om påstådda avskaffade miljömål eller sänkta ambitioner, för det är inte värdigt Sverige och det arbete som sker varje dag i vårt land med nya lösningar som minskar utsläppen.
På frågestunden efter presentationen konstaterade Romina Pourmokhtari dock att regeringen behöver komma fram med ny politik för att helt nå fram till målen och att det fortsatt är elektrifieringen av fordonssektorn som kommer att vara i fokus.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
LAGAR & REGLER 2025-12-17
Nej till tvingande krav på utsläppsfria tunga lastbilarKöpare av tunga lastbilar ska inte tvingas köpa utsläppsfria fordon. Det står klart när EU-kommissionen nu antagit unionens stora lagpaket på fordonssidan. Den nordiska åkerinäringen har varit mycket aktiv i frågan under hösten.– Det är en seger för en realistisk och fungerande omställning, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag. Frågan om i vilken utsträckning åkerier och andra köpare av tunga fordon ska tvingas köpa en viss andel nollutsläppsfordon har ingått som en del i EU:s föreslagna lagpaket ”Clean Corporate Fleets”, som i sin tur är en del av det större ”Automotive package”. EU-kommissionen har tidigare drivit idén att både lätta och tunga fordon ska beläggas med inköpskrav på en viss andel nollutsläppsfordon. Nu har kommissionen dock kommit på andra tankar och valt att undanta tunga lastbilar. Motiveringen är bland annat att man vill minska den administrativa bördan för företagen och att infrastrukturen för laddning inte är på plats i tillräckligt hög utsträckning.Den internationella vägtransportorganisationen IRU välkomnar beslutet och menar att kommissionen tagit till sig branschens budskap. Detsamma gäller den nordiska vägtransportorganisationen NLA som arbetat tätt tillsammans med de franska, tyska och nederländska motsvarigheterna. Tillsammans med dessa, och med hjälp av IRU, drev man under hösten en kampanj med syfte att stoppa det ursprungliga tvingande förslaget. Kampanjen bestod bland annat av en namninsamling från europeiska åkerier där Sverige utmärkte sig genom en stor mängd underskrifter. Sveriges Åkeriföretag har också uppmanat den svenska regeringen att avvisa förslaget vid ett möte i EU:s transportministerråd.Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag, ser kommissionens beslut som ett fint kvitto på att det går att påverka beslut i EU.– När åkerinäringen i Sverige och Europa agerar gemensamt kan vi påverka politiken i riktning mot sunda och genomförbara vägval. Detta är en seger för en realistisk och fungerande omställning av transporter.
POLITIK 2025-12-11
EU överens om nya klimatmål för 2040EU:s utsläpp ska ner med 90 procent till år 2040. Det är resultatet av den nya överenskommelsen mellan EU-länderna och Europaparlamentet. Samtidigt skjuts utsläppshandelssystemet för vägtransporter, ETS2, upp ett år till 2028.Det har varit en hård strid mellan olika viljor i parlamentet och bland EU-ländernas ministrar i ministerrådet. Vissa har velat sätta lägre mål, medan andra tycker att 90 procent (jämfört med 1990) är absolut minimum. Ett förslag som diskuterats har varit att göra det tillåtet för länderna att tillgodoräkna sig en mindre del av utsläppsminskningarna från utsläpp som sker i andra länder, genom så kallade klimatkrediter. EU-kommissionen har tidigare föreslagit att tre procentenheter av de minskade utsläppen ska kunna tillgodoräknas på detta sätt, men när förhandlingarna nu avslutats mellan parlamentet och EU-länderna så landade det i fem procentenheter.Förslaget om 90-procentiga minskningar blir därmed kvar, men med kompromisslösningen att lite mer av utsläppsminskningarna kommer att kunna tillgodoräknas från projekt i andra länder. Även permanent lagring av koldioxid accepteras som metod för att kompensera utsläpp inom EU som är svåra att minska.Ett syfte med det nya klimatmålet är att ge tydligare och mer långsiktiga spelregler för investeringar, industriell utveckling och omställning till mer hållbara transporter i Europa. EU kommer också att vartannat år följa upp och redovisa hur arbetet mot klimatmålen går. Där ska man ta hänsyn till ny forskning, teknikutveckling och hur Europas konkurrenskraft påverkas.Ett annat resultat av förhandlingarna är att utsläppshandelssystemet för bland annat byggnad och vägtransporter, ETS2, sljuts upp i ett år och därmed börjar gälla 2028. Det innebär alltså att det nu är två år kvar, i stället för ett år, tills fossil diesel och bensin för transporter blir en del av utsläppshandeln – en förändring som kommer att höja priset på fossila drivmedel inom hela EU.
LAGAR & REGLER 2025-12-11
Nya lagförslag ska minska arbetslivkriminalitetenFör att motverka fusk och arbetslivskriminalitet har regeringen beslutat att lämna en proposition till riksdagen med förslag som bland annat skärper villkoren för arbetskraftsinvandring, samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas.– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former. Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare, säger migrationsminister Johan Forssell (M).I propositionen föreslås lagändringar som skärper kraven för arbetskraftsinvandring och nya straffbestämmelser som gör det möjligt att lagföra fler personer för brott. Regeringen föreslår också vissa förbättringar i regelverket för högkvalificerade arbetskraftsinvandrare. – Arbetskraftsinvandringen ska fungera på ett ordnat och förutsägbart sätt. När systemet missbrukas drabbar det förutom arbetstagare även seriösa arbetsgivare. Med de här förslagen motverkar vi missbruk av regelverket och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och skapar bättre förutsättningar för ett rättvist och väl fungerande system, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).Regeringen föreslår bland annat följande: Ett lönekrav på 90 procent av medianlönen införs som villkor för arbetstillstånd. Vissa yrkesgrupper ska dock kunna undantas från lönekravet, om behovet talar särskilt starkt för att medge undantag. Yrken inom vilka det finns ett allvarligt missbruk av regelverket för arbetskraftsinvandring ska kunna uteslutas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd. Vilka yrken som ska uteslutas föreslås regleras av regeringen i förordning. Två nya brott, exploatering av utländsk arbetskraft och handel med arbetstillstånd, införs. En förtydligande bestämmelse införs om att arbetstillstånd får vägras om arbetsgivaren har fått vissa sanktioner, eller är misstänkt för eller har dömts för vissa brott. Den särskilda avgiften för den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige fördubblas. Tillståndstiden för EU-blåkort och tillstånd för säsongsarbete förlängs. Möjligheterna för vissa högkvalificerade utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas.Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juni 2026.