Mats Hellström
Chefredaktör
2025-10-30
POLITIK
Transportsektorns utsläppsmål på 70 procents minskning till 2030 blir kvar. Det står klart efter att riksdagens miljömålsberedning på torsdagsmorgonen presenterat sin utredning för klimatministern under en pressträff. Samtidigt byter Sverige basår för ESR-målet – men med bibehållen ambitionsnivå.
Miljömålsberedningen har utgått från fyra principer när man utrett klimatmålen för 2030. Det har handlat om att man vill ha en större tydlighet, att man vill behålla ambitionen, att målet ska stämma bättre med EU-lagstiftningen och att det tydligare ska peka ut vägen mot klimatmålen för 2045.
Transportsektorns 2030-mål, som innebär en 70-procentig minskning av utsläpp år 2030 jämfört med 2010, behålls. För hela ESR-området (transporter, jordbruk, byggnader, avfallshantering), där Sverige har ett mål enligt EU:s regelverk, men också ett nationellt mål, görs vissa förändringar. En av dessa är att det nationella klimatmålet byter basår, från 1990 till det som gäller för EU – 2005. Det innebär också att det nya nationella ESR-målet blir en 60-procentig minskning av utsläppen i stället för 63 procent – men jämfört med 2005 i stället för 1990.
Av dessa 60 procent får högst 10 procentenheter av minskningarna enligt överenskommelsen ske med ”kompletterande åtgärder”, alltså åtgärder som minskar utsläpp på annat håll – exempelvis genom CCS (koldioxidinfångning och -lagring) eller genom att nolla utsläppsrätter.
Utredningen föreslår också att minskningen ska ske linjärt fram till 2030, alltså inte genom särskilt kraftiga åtgärder de allra sista åren.
Man har också i den nya utredningen slagit fast vilka kompletterande åtgärder som går att räkna in som reduktion inom ramen för klimatmålet. Miljömålsberedningens ordförande Christofer Fjellner (M), som stod för presentationen på presskonferensen, konstaterade att det tidigare inte funnits några tydliga regler för detta.
Utredningen har också enats om att lämpliga myndigheter ska få i uppdrag att föreslå mål eller indikatorer för utfasning av fossila bränslen och elektrifiering av fordonsflottan som kompletterar EU-lagstiftningen. Man konstaterar också att det finns ett behov av tydliga politiska signaler även efter 2030 för att transportsektorn ska ställa om.
– Det är en rätt polariserad tid vi lever i och inte minst klimat- och miljöfrågor präglas av en otroligt hög konfliktnivå. Därför måste jag säga och rikta ett stort och varmt tack till alla ledamöter i beredningen som i arbetet har kunnat resa sig ovanför det som kanske ibland är en rätt infekterad debatt och försökt se till helheten och till Sveriges intresse och till dem som ska göra omställningen – och till klimatets intresse, sa Christofer Fjellner.
– Det faktum att vi lyckas här och nu enas över parti- och blockgränser om svenska klimatmål har ett stort värde för Sverige och för dem som i praktiken ska göra omställningen.
Alla partier har dock inte varit helt nöjda med allt. Vänsterpartiet har exempelvis reserverats sig i fyra frågor, Sverigedemokraterna i två och Miljöpartiet i en. Tre av reservationerna gäller just transportmålet där Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte tycker att målet är nog tydligt formulerat och Sverigedemokraterna tycker att beredningen borde föreslå att avskaffa målet.
Alla partier har dock till slut landat i att ställa sig bakom utredningens förslag i sin helhet.
– Det är väldigt efterlängtat att Sverige visar en klar och tydlig enighet bakom klimatmålen, konstaterade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) som tog emot utredningen från Christofer Fjellner.
Hon menade också att det sedan regeringen tillträdde har spridits falska påståenden och rubriker om att klimatmålen ska ha avskaffats och att det skapat oro inom näringslivet.
– Nu hoppas jag att vi är färdiga med tramset om påstådda avskaffade miljömål eller sänkta ambitioner, för det är inte värdigt Sverige och det arbete som sker varje dag i vårt land med nya lösningar som minskar utsläppen.
På frågestunden efter presentationen konstaterade Romina Pourmokhtari dock att regeringen behöver komma fram med ny politik för att helt nå fram till målen och att det fortsatt är elektrifieringen av fordonssektorn som kommer att vara i fokus.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
HÅLLBARHET 2026-10-07
Dagab och Scania får elektrifieringsprisDagab och Scania visat att elektrifiering av tunga transporter fungerar i storskalig och krävande drift. Dagab och Scania har tillsammans satt 35 eldrivna lastbilar i drift och visat att elektrifiering fungerar i storskalig och krävande drift. Därför har företagen tilldelats Green Power Swedens elektrifieringspris för 2026.Genom att sätta 35 eldrivna lastbilar i trafik och använda fordonen i dubbel- och trippelskift har mottagarna hjälpt till att flytta fram positionerna för elektrifierad fjärrtrafik. Det menar alltså branschorganisationen Green Power Sweden som ger årets elektrifieringspris till Dagab och Scania.– Dagab och Scania visar att elektrifieringen av tunga transporter inte är en framtidsvision, utan något som går att genomföra här och nu. Genom att omsätta tekniken i storskalig drift visar de vägen för fler aktörer. Det är precis den handlingskraft och samverkan som behövs för att elektrifieringen ska kunna accelerera, säger Nils Grunditz, vd för Green Power Sweden.Tobias Ejderhamn, Global Transformation and New Business Manager på Scania, ser priset som ett kvitto på vad som är möjligt när transportköpare, fordonstillverkare och laddaktörer arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål.– För Scania är detta ett viktigt steg i att driva utvecklingen från enskilda pilotprojekt till en konkurrenskraftig och skalbar omställning av hela transportsystemet.Elektrifiering är ett sätt att förena hållbarhet med affärsnytta, menar Krister Kjellström, fordonschef på Dagab.– När den hållbara lösningen också möter höga krav på effektivitet och leveranssäkerhet skapas förutsättningar för en bredare omställning av transportsektorn.Priset delades ut den 6 oktober under invigningen av Green Power Sweden Summit 2026.OM ELEKTRIFIERINGSPRISETGreen Power Swedens Elektrifieringspris instiftades 2023 och lyfter fram organisationer och initiativ som bidrar konkret till den gröna omställningen genom att visa på ledarskap, samverkan och konkreta insatser för att driva på elektrifieringen i Sverige.
FÖRETAGANDE 2026-10-01
Ohlssons startar nya uppdrag i elva kommunerI början av oktober startar Ohlssons nya renhållningsuppdrag i elva kommuner i Stockholm, Blekinge och Värmland. Uppdragen omfattar renhållningstransporter för omkring 300 000 invånare och är en av företagets största samordnade etableringar.Ohlssons har expanderat kraftigt i sin renhållningsverksamhet de senaste åren, med många nya kontrakt över stora delar av landet. Nu drar man i gång nya uppdrag i hela elva kommuner i Stockholm, Blekinge och Värmland. Det rör sig om Karlshamn, Sölvesborg, Olofström, Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors samt Värmdö och Ekerö kommuner. I Stockholm och Sundbyberg startar man dessutom ett nytt uppdrag inom insamling av pumpbart avfall. Eftersom samtliga uppdrag startar parallellt, behövs noga planering och samordning.– Att bygga upp verksamhet i elva kommuner samtidigt är ett omfattande arbete som kräver nära samverkan mellan våra lokala organisationer och centrala funktioner. Vi har arbetat intensivt under en lång tid för att säkerställa en smidig övergång och en fungerande verksamhet från början, säger Peter Hultman, affärsområdeschef för Miljöservice och vice vd på Ohlssons.
DRIVMEDEL 2026-10-02
Experter varnar för rekorddyr dieselNatten mellan onsdag och torsdag löpte en av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. I december väntar nästa skattehöjning, och samtidigt är omvärldsläget fortsatt oroligt. Experter talar nu om att dieselpriset inom kort kan nå 30 kronor litern i Sverige.Igår steg priset på bensin med ungefär en krona och priset på diesel med 40 öre i och med att den tidigare sänkningen av energiskatten på fossila drivmedel löpte ut. Efter en period av ovanligt låga drivmedelspriser har notan för den som tankar fossilt fortsatt gå stadigt uppåt till omkring 18 kronor för en liter bensin och 23 kronor för en liter diesel. Men detta är kanske bara en försmak av vad som komma skall, och bakom den analysen finns flera faktorer.Den 1 december ska den största skattesänkningen på bensin och diesel, den som avser koldioxidskatten, återställas till sin tidigare nivå. Det innebär en prisökning med ungefär tre kronor litern för dieseln, vilket om prisnivån som gäller nu ligger fast ger ett dieselpris på drygt 26 kronor.Men skatterna är förstås bara en del i de prisökningar vi ser. Att skatterna över huvud taget sänkts (tillfälligt) beror på att andra faktorer driver upp priset. Bland dessa hittar vi ett relativt högt oljepris som nu pendlar kring 100-dollarsstrecket per fat och beror på utbudsstörningar i framför allt Persiska viken, ett resultat av kriget mellan USA, Iran och ett antal andra arabstater som dragits med i konflikten.Oljepriset är dock inte den enda världsmarknadsfaktorn. Den så kallade ” crack spreaden”, prisskillnaden mellan olja och färdigraffinerat drivmedel har sällan eller aldrig varit så hög som nu, och den är som värst för dieseln. Enligt Handelsbankens valutastrateg Michel Gubel, som uttalar sig för Svenska Dagbladet, har skillnaden mellan råoljepriset och priset på färdig diesel historiskt sett pendlat mellan 0 och 40 procent. Just nu är den uppe i omkring 100 procent. En liter diesel kostar alltså dubbelt så mycket som en liter olja. Det är rekord, enligt Michel Gruber. Bakom den här utvecklingen finns två faktorer, dels konflikterna i Mellanöstern och dels Ukrainas framgångsrika kampanj där man slagit ut stora delar av Rysslands raffinaderikapacitet i syfte att försvaga den ryska krigsekonomin. USA:s president Donald Trump har nu också hotat med ett exportstopp på amerikansk diesel riktat mot Europa för att på så sätt sänka pristrycket på den inhemska amerikanska marknaden inför mellanårsvalet. Det skulle om det blir verklighet kunna pressa upp priserna ytterligare för europeiska länder.Än är Sverige ett av de länder i Europa som har lägst dieselpris, men snart kan vi alltså nå samma nivå som våra grannar. Att oron för tuffa prisökningar är påtaglig hos många syns nu i elbilsförsäljningen, där september månad gav den högsta andelen nyregistrerade elbilar någonsin i Sverige, 49 procent. Men än är vi långt efter Norge där över 95 procent av alla nya bilar är helelektriska.