Mats Hellström
Chefredaktör
2025-10-30
POLITIK
Transportsektorns utsläppsmål på 70 procents minskning till 2030 blir kvar. Det står klart efter att riksdagens miljömålsberedning på torsdagsmorgonen presenterat sin utredning för klimatministern under en pressträff. Samtidigt byter Sverige basår för ESR-målet – men med bibehållen ambitionsnivå.
Miljömålsberedningen har utgått från fyra principer när man utrett klimatmålen för 2030. Det har handlat om att man vill ha en större tydlighet, att man vill behålla ambitionen, att målet ska stämma bättre med EU-lagstiftningen och att det tydligare ska peka ut vägen mot klimatmålen för 2045.
Transportsektorns 2030-mål, som innebär en 70-procentig minskning av utsläpp år 2030 jämfört med 2010, behålls. För hela ESR-området (transporter, jordbruk, byggnader, avfallshantering), där Sverige har ett mål enligt EU:s regelverk, men också ett nationellt mål, görs vissa förändringar. En av dessa är att det nationella klimatmålet byter basår, från 1990 till det som gäller för EU – 2005. Det innebär också att det nya nationella ESR-målet blir en 60-procentig minskning av utsläppen i stället för 63 procent – men jämfört med 2005 i stället för 1990.
Av dessa 60 procent får högst 10 procentenheter av minskningarna enligt överenskommelsen ske med ”kompletterande åtgärder”, alltså åtgärder som minskar utsläpp på annat håll – exempelvis genom CCS (koldioxidinfångning och -lagring) eller genom att nolla utsläppsrätter.
Utredningen föreslår också att minskningen ska ske linjärt fram till 2030, alltså inte genom särskilt kraftiga åtgärder de allra sista åren.
Man har också i den nya utredningen slagit fast vilka kompletterande åtgärder som går att räkna in som reduktion inom ramen för klimatmålet. Miljömålsberedningens ordförande Christofer Fjellner (M), som stod för presentationen på presskonferensen, konstaterade att det tidigare inte funnits några tydliga regler för detta.
Utredningen har också enats om att lämpliga myndigheter ska få i uppdrag att föreslå mål eller indikatorer för utfasning av fossila bränslen och elektrifiering av fordonsflottan som kompletterar EU-lagstiftningen. Man konstaterar också att det finns ett behov av tydliga politiska signaler även efter 2030 för att transportsektorn ska ställa om.
– Det är en rätt polariserad tid vi lever i och inte minst klimat- och miljöfrågor präglas av en otroligt hög konfliktnivå. Därför måste jag säga och rikta ett stort och varmt tack till alla ledamöter i beredningen som i arbetet har kunnat resa sig ovanför det som kanske ibland är en rätt infekterad debatt och försökt se till helheten och till Sveriges intresse och till dem som ska göra omställningen – och till klimatets intresse, sa Christofer Fjellner.
– Det faktum att vi lyckas här och nu enas över parti- och blockgränser om svenska klimatmål har ett stort värde för Sverige och för dem som i praktiken ska göra omställningen.
Alla partier har dock inte varit helt nöjda med allt. Vänsterpartiet har exempelvis reserverats sig i fyra frågor, Sverigedemokraterna i två och Miljöpartiet i en. Tre av reservationerna gäller just transportmålet där Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte tycker att målet är nog tydligt formulerat och Sverigedemokraterna tycker att beredningen borde föreslå att avskaffa målet.
Alla partier har dock till slut landat i att ställa sig bakom utredningens förslag i sin helhet.
– Det är väldigt efterlängtat att Sverige visar en klar och tydlig enighet bakom klimatmålen, konstaterade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) som tog emot utredningen från Christofer Fjellner.
Hon menade också att det sedan regeringen tillträdde har spridits falska påståenden och rubriker om att klimatmålen ska ha avskaffats och att det skapat oro inom näringslivet.
– Nu hoppas jag att vi är färdiga med tramset om påstådda avskaffade miljömål eller sänkta ambitioner, för det är inte värdigt Sverige och det arbete som sker varje dag i vårt land med nya lösningar som minskar utsläppen.
På frågestunden efter presentationen konstaterade Romina Pourmokhtari dock att regeringen behöver komma fram med ny politik för att helt nå fram till målen och att det fortsatt är elektrifieringen av fordonssektorn som kommer att vara i fokus.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
FÖRETAGANDE 2025-11-06
Ny affärsområdeschef till AkkafraktAnders Wikström blir ny affärsområdeschef för verksamhetsområdet Avfall & Återvinning och Kran på Akkafrakt.Anders Wiström uppges ha en gedigen erfarenhet inom utveckling och försäljning och han kommer närmast från en tjänst på Rang-Sells Recycling.– Vi är mycket glada för att få in Anders som ytterligare förstärkning av vårt duktiga team och ser fram mot att med hjälp av hans erfarenhet och kompetens fortsätta utveckla vårt erbjudande inom avfall, återvinning och kran- och byggtjänster säger Sofie Palmér, vd för Akkafrakt i ett pressmeddelande.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2025-11-06
Arbetsgivaravgiften för unga kan sänkasRegeringen vill minska kostnaden för att ha unga anställda. I en lagrådsremiss föreslår man nu tillfälligt sänkt arbetsgivaravgift och allmän löneavgift till personer som vid årets början har fyllt 18 men inte 23 år.Regeringen konstaterar att sysselsättningsgraden minskat mer bland unga än i andra åldersgrupper under den nuvarande lågkonjunkturen. Därför vill man stärka ungas position på arbetsmarknaden och underlätta för företag att behålla och nyanställa unga.I lagrådsremissen som nu lämnas in föreslås en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till personer som vid årets början har fyllt 18, men inte 23 år. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften samt hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad.Bestämmelserna om tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter föreslås träda i kraft den 1 april 2026 och gälla fram till den 30 september 2027.
TRAFIKSÄKERHET 2025-11-04
Transportstyrelsen ändrar regler om alkoholbrukTransportstyrelsen vill förändra de medicinska kraven för körkort. Enligt ett förslag ska andra alkoholdiagnoser än beroende inte längre ses som grund för körkortsåterkallelse. Initiativet kommer efter en omfattande kritik mot att personer utan missbruksproblematik fått körkortet indraget på grund av alkoholkonsumtion.Enligt dagens regler kan ett körkort återkallas om en person har ett alkoholberoende, alkoholmissbruk eller ett alkoholbruk som inte är tillfälligt och som ur medicinsk synpunkt är skadligt. De två sistnämnda kategorierna är svenska så kallade särkrav som är mer långtgående än reglerna som finns i EU:s körkortsdirektiv. Transportstyrelsen föreslår nu förenklingar på så sätt att reglerna endast ska omfatta alkoholberoende.– Vår bedömning är att vi kan genomföra förändringarna i reglerna utan att riskera trafiksäkerheten. Vårt förslag innebär att reglerna underlättar för vården, blir modernare, enklare och anpassas till den kravnivå som EU:s medlemsstater har kommit överens om, säger Katarina Norén, enhetschef på Transportstyrelsen.Medicinska förhållanden som innebär en trafiksäkerhetsrisk kan vara hinder för körkortsinnehav oavsett vad det handlar om. Läkare har också en anmälningsplikt som innebär att de är skyldiga att meddela Transportstyrelsen om de bedömer att en person är medicinskt olämplig som förare.– Om en läkare gör bedömningen att du är olämplig som förare ska han eller hon meddela oss på Transportstyrelsen. Denna generella regel kvarstår. Vi menar att med detta förslag kan fler få behålla sitt körkort och vi har ändå möjlighet att hindra de personer som kan utgöra en allvarlig trafiksäkerhetsrisk, säger Katarina Norén.Så kallade PEth-tester eller andra testmetoder som en läkare väljer och Socialstyrelsen rekommenderar, kommer fortsätta att användas av läkarna med patienters hälsa i fokus samt för att verifiera nykterhet hos den körkortsinnehavare som har en alkoholberoende-diagnos. Men de kommer inte finnas som krav i övrigt hos Transportstyrelsen i körkortsärenden.Transportstyrelsen har under lång tid arbetat med att uppdatera de medicinska föreskrifterna. Planen är att dessa ska uppdateras i två steg då delar av de ursprungliga förslagen behöver utredas ytterligare. Regeländringarna i det nu utskickade förslaget bedöms kunna träda i kraft den 15 januari 2026.