Mats Hellström
Chefredaktör
2025-10-30
POLITIK
Transportsektorns utsläppsmål på 70 procents minskning till 2030 blir kvar. Det står klart efter att riksdagens miljömålsberedning på torsdagsmorgonen presenterat sin utredning för klimatministern under en pressträff. Samtidigt byter Sverige basår för ESR-målet – men med bibehållen ambitionsnivå.
Miljömålsberedningen har utgått från fyra principer när man utrett klimatmålen för 2030. Det har handlat om att man vill ha en större tydlighet, att man vill behålla ambitionen, att målet ska stämma bättre med EU-lagstiftningen och att det tydligare ska peka ut vägen mot klimatmålen för 2045.
Transportsektorns 2030-mål, som innebär en 70-procentig minskning av utsläpp år 2030 jämfört med 2010, behålls. För hela ESR-området (transporter, jordbruk, byggnader, avfallshantering), där Sverige har ett mål enligt EU:s regelverk, men också ett nationellt mål, görs vissa förändringar. En av dessa är att det nationella klimatmålet byter basår, från 1990 till det som gäller för EU – 2005. Det innebär också att det nya nationella ESR-målet blir en 60-procentig minskning av utsläppen i stället för 63 procent – men jämfört med 2005 i stället för 1990.
Av dessa 60 procent får högst 10 procentenheter av minskningarna enligt överenskommelsen ske med ”kompletterande åtgärder”, alltså åtgärder som minskar utsläpp på annat håll – exempelvis genom CCS (koldioxidinfångning och -lagring) eller genom att nolla utsläppsrätter.
Utredningen föreslår också att minskningen ska ske linjärt fram till 2030, alltså inte genom särskilt kraftiga åtgärder de allra sista åren.
Man har också i den nya utredningen slagit fast vilka kompletterande åtgärder som går att räkna in som reduktion inom ramen för klimatmålet. Miljömålsberedningens ordförande Christofer Fjellner (M), som stod för presentationen på presskonferensen, konstaterade att det tidigare inte funnits några tydliga regler för detta.
Utredningen har också enats om att lämpliga myndigheter ska få i uppdrag att föreslå mål eller indikatorer för utfasning av fossila bränslen och elektrifiering av fordonsflottan som kompletterar EU-lagstiftningen. Man konstaterar också att det finns ett behov av tydliga politiska signaler även efter 2030 för att transportsektorn ska ställa om.
– Det är en rätt polariserad tid vi lever i och inte minst klimat- och miljöfrågor präglas av en otroligt hög konfliktnivå. Därför måste jag säga och rikta ett stort och varmt tack till alla ledamöter i beredningen som i arbetet har kunnat resa sig ovanför det som kanske ibland är en rätt infekterad debatt och försökt se till helheten och till Sveriges intresse och till dem som ska göra omställningen – och till klimatets intresse, sa Christofer Fjellner.
– Det faktum att vi lyckas här och nu enas över parti- och blockgränser om svenska klimatmål har ett stort värde för Sverige och för dem som i praktiken ska göra omställningen.
Alla partier har dock inte varit helt nöjda med allt. Vänsterpartiet har exempelvis reserverats sig i fyra frågor, Sverigedemokraterna i två och Miljöpartiet i en. Tre av reservationerna gäller just transportmålet där Vänsterpartiet och Miljöpartiet inte tycker att målet är nog tydligt formulerat och Sverigedemokraterna tycker att beredningen borde föreslå att avskaffa målet.
Alla partier har dock till slut landat i att ställa sig bakom utredningens förslag i sin helhet.
– Det är väldigt efterlängtat att Sverige visar en klar och tydlig enighet bakom klimatmålen, konstaterade klimatminister Romina Pourmokhtari (L) som tog emot utredningen från Christofer Fjellner.
Hon menade också att det sedan regeringen tillträdde har spridits falska påståenden och rubriker om att klimatmålen ska ha avskaffats och att det skapat oro inom näringslivet.
– Nu hoppas jag att vi är färdiga med tramset om påstådda avskaffade miljömål eller sänkta ambitioner, för det är inte värdigt Sverige och det arbete som sker varje dag i vårt land med nya lösningar som minskar utsläppen.
På frågestunden efter presentationen konstaterade Romina Pourmokhtari dock att regeringen behöver komma fram med ny politik för att helt nå fram till målen och att det fortsatt är elektrifieringen av fordonssektorn som kommer att vara i fokus.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-27
Fordonsprogrammet i topp bland gymnasieutbildningar som ger jobbAtt välja ett yrkesprogram är i många fall en bra väg till jobb för blivande gymnasieelever. När gymnasieprogrammen listas efter hur många som jobbar efter tre år hamnar Fordon- och transportprogrammet allra högst.Svenskt Näringsliv har listat gymnasieprogrammen utifrån hur många studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter att ha tagit examen. I botten ligger Humanistiska programmet, Naturvetenskapliga programmet och International Baccaleurate där en hög andel studenter i stället gått vidare till nya studier. I toppen på jobbligan finns i stället VVS- och fastighet, Bygg- och anläggning och Industritekniskt program där 73 till 75 procent av eleverna fått jobb. Men allra högst hamnar Fordon- och transportprogrammet med 76 procent.Programmen som ligger högst hamnar också i topp när månadslönerna rankas efter medianlön. Fordon- och transporteleverna har den fjärde högsta medianlönen av de listade programmen med 34 250 kr.I en artikel i DN konstaterar Johan Olsson, kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, att många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men att yrkesprogrammen inte är en del i den bilden. Han påpekar också att Fordon- och transportprogrammet är bra då hela branschen är engagerad i utbildningens kvalitet, vilket gör att den levererar personal med kompetens som företagen efterfrågar. Han konstaterar också att den nya skolreformen innebär att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra hur många utbildningsplatser som skapas på de olika programmen, men att det är en mycket stor förändring och att det kommer att ta tid innan den slår igenom fullt ut.
LAGAR & REGLER 2026-02-05
Arbetsmiljöverket ska höja nivån på utstationeringsregistretRegeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att förbättra kvaliteten i och tillgängligheten till uppgifter i utstationeringsregistret. Syftet är att stärka arbetet mot arbetslivskriminalitet och minska arbetstagares utsatthet.Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem och en inkomstkälla för organiserad brottslighet. Nu vill regeringen försvåra utnyttjandet av utländsk arbetskraft i Sverige.Utländska arbetsgivare som tillfälligt sänder en arbetstagare till Sverige för att utföra en tjänst ska sedan tidigare anmäla uppgifter om utstationeringen till Arbetsmiljöverket. Skatteverket har dock i sina tidigare nationella lägesbilder över befolkningen bedömt att uppgifterna i utstationeringsregistret över lag håller låg kvalitet. Det är något man anser försvårar både Arbetsmiljöverkets tillsyn, arbetsmarknadens parters möjlighet att övervaka anställningsvillkoren och myndigheters samverkan.Därför får Arbetsmiljöverket i uppdrag att kartlägga förutsättningarna och vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten i och tillgängligheten till uppgifter i utstationeringsregistret för relevanta myndigheter och arbetsmarknadens parter. Myndigheten ska också vid behov analysera och redovisa andra möjliga åtgärder.– Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt hot mot samhället, arbetstagare och seriösa företag. Regeringen fortsätter krafttagen för att stoppa kriminella på arbetsmarknaden. Det stärker tryggheten på arbetsmarknaden och arbetet mot den organiserade brottsligheten, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).En viktig utgångspunkt är att informationen i utstationeringsregistret ska bli mer jämförbar med uppgifter hos andra myndigheter. Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Migrationsverket ska därför stödja Arbetsmiljöverket i genomförandet. Myndigheten ska även ha löpande kontakt med arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer.Syftet med uppdraget är att skapa bättre förutsättningar att förebygga regelöverträdelser och brottslighet på arbetsmarknaden.Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 16 november 2026.
INFRASTRUKTUR 2026-01-23
Välbesökt när Alfredsson invigde unik laddplatsFler än 150 gäster var på plats när Alfredsson Transport under tisdagen och onsdagen invigde sin nya laddplats på terminalområdet i Norrköping. Totalt 12 laddare, varav en med MCS-standard, gör anläggningen till en av de största och kraftigaste i landet.Anläggningen har använts i nästan ett år, men det är först nu som alla detaljer kommit på plats och det blivit läge att slå på stort. Tisdagens invigning lockade ett 70-tal gäster i form av regionala företagare, politiker och tjänstemän såväl som de stora fordonstillverkarna. Den traditionella bandklippningen hade passande nog ersatts av en kabelklippning. Under onsdagen fortsatte invigningsaktiviteterna med ytterligare ett 90-tal gäster från stora delar av världen som bjudits in av laddteknikbolaget Kempower.– Det var en riktigt fin invigning. Många i branschen slöt upp och det var tydligt att det finns ett intresse för det här från många olika aktörer. Scania, Volvo och MAN var här, men även en kinesisk tillverkare av eldrivna lastbilar som heter Windrose, berättar vd Erik Alfredsson.Med totalt 12 laddare är anläggningen en av de större i landet för tunga fordon. Ännu mer speciellt är att en av laddarna är av MCS-standard, alltså den kommande standarden för supersnabb laddning som det ännu bara finns ett fåtal av i Sverige och där denna installation enligt Erik Alfredsson är den första publika MCS-laddaren i världen. Något annat som verkligen sticker ut är anläggningens totala näteffekt på 2,4 megawatt.– Det gör den här laddstationen till Sveriges kraftigaste för tunga fordon, konstaterar Erik Alfredsson. Hela stationen är publik och öppen för alla, dygnet runt alla dagar i veckan. Även för personbilar.