HÅLLBARHET 2026-06-15

Regeringen stoppade planen att införa obligatoriska effektavgifter för hushållen och tillsatte en utredning om framtidens eltaxor. Men elbilsåkerier som hör till storförbrukarna av el kommer att fortsätta få betala effektavgifter. I alla fall tills regeringens utredning i frågan blir klar.Diskussionen om elbolagens impopulära effektavgifter har varit intensiv under våren. Effektavgifter innebär att kunderna debiteras både för den totala användningen av energi (i kWh) och för sina effekttoppar (i kW).Den omdiskuterade metoden att ta betalt för elen fick bland annat energiminister Ebba Busch att kasta en myndighetsföreskrift i papperskorgen. Det var EIFS 2022:1 från Energimarknadsinspektionen som sa att alla elnätsbolag senast till nästa år ska införa effektavgifter. Ett EU-direktiv ligger i botten, men den lagen är inte lika tvingande som de svenska reglerna var.Istället tillsätts nu en utredning som har ett år på sig att föreslå en ny svensk modell för effektavgifter. Avgifterna ska få en liknande utformning över hela landet och dessutom vara begripliga och proportionella. Men, om man läser utredningens direktiv noga så är det en öppen fråga om den nya kommande modellen verkligen kommer att införas.Regeringsingripandet har redan fått följden att Ellevio, det stora elnätsföretag som var först med att införa effektavgifter för hushåll och mindre elkunder, nu tar bort dem. Men effektavgifterna finns fortfarande kvar för stora elkunder i de flesta elnätsföretag. Så kallade effektavtal är mycket vanliga på marknaden för storkunder, dit elbilsåkerierna med laddstationer hör.Elnätsföretagen har tecknat effektavtal med sina stora elkunder sedan åtminstone ett decennium tillbaka. Det här gäller åtminstone de tre största elnätsföretagen – Vattenfall Eldistribution, Eon Energidistribution och Ellevio. Tillsammans har de drygt halva marknaden, eller nästan tre miljoner kunder.En mer detaljerad bild av hur det ser ut i landet på elavtalssidan är svår att ge. Totalt finns nämligen cirka 150 elnätsföretag som vart och ett har monopol i sitt område. Alla företag bestämmer självständigt över sina avtalsmodeller. Branschorganisationen Energiföretagen, som har elnätsbolagen som medlemmar, säger att de inte har uppgifter om vilka som hunnit införa effektavtal.Motivet för att införa effektavgifter är att elnätsföretagen måste anpassa sina nät efter kundernas effektuttag. Om elkunden bara någon enstaka gång behöver ta ut höga effekter, så måste nätet vara dimensionerat för det. Det gäller även om effekttoppen bara varar under en kort tid.

HÅLLBARHET 2026-06-04

Utsläppen av växthusgaser i Sverige ökade betydligt mellan år 2023 och 2024, framför allt på grund av att reduktionsplikten för diesel sänktes i januari 2024. Men nu har kurvan vänt neråt, enligt statistik från SCB.Under 2025 minskade utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin, jämfört med föregående år. En orsak är minskad användning av fossil diesel, samtidigt som användningen av biodiesel (HVO) ökat. Det visar ny preliminär statistik från SCB.De totala utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin uppgick under 2025 till 51,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter – ett mått som gör det möjligt att jämföra olika växthusgasers klimatpåverkan genom att räkna om utsläppen till motsvarande mängd koldioxid.– Det motsvarar en minskning med 1,8 procent jämfört med 2024, säger Nils Brown, statistiker på SCB.Under samma period ökade BNP i fasta priser med 1,5 procent, vilket resulterade i att utsläppsintensiteten minskade med 3,2 procent.Sett ur ett längre tidsperspektiv var utsläppen under 2025 högre än årsutsläppen mellan 2020 och 2023. Jämfört med 2019 har utsläppen 2025 däremot minskat med 5,4 procent.Utsläppen minskade i sju av nio branschgrupper. I mängd växthusgaser mätt var minskningen allra störst inom tillverkningsindustrin, med 2,8 procent. I procent mätt var minskningen däremot som störst inom byggbranschen. Här minskade utsläppen med 5,4 procent. I branschgruppen ”transportindustri” minskade utsläppen med 2,3 procent. De enda ökningarna skedde inom branschgrupperna ”jordbruk, skogsbruk och fiske” samt ”utvinning av mineral”.En viktig faktor bakom de minskade utsläppen i transportsektorn är att reduktionsplikten justerades upp till 10 procent för både bensin och diesel den 1 juli 2025.

HÅLLBARHET 2026-06-02

Bring har som första större leveransföretag i Danmark ställt om hela sin flotta av lätta lastbilar till eldrift för sista milen-leveranser av paket. Sedan den 1 juni körs samtliga paketleveranser med varubilar upp till 4,25 ton på el.I maj levererades de sista åtta eldrivna fordonen, vilket innebär att Brings elektrifiering av sista milen-leveranser nu är fullt genomförd. Bring är därmed alltså det första större leveransföretaget i Danmark som når full elektrifiering av sin paketdistribution för sista milen-leveranser.– Paketvolymerna i Danmark har ökat med 27 procent det senaste året, vilket har krävt en större omställning av fordonsflottan än planerat. Att nu nå 100 procent elektrifiering av last mile är en viktig milstolpe. Vi visar att det går att leverera snabbt och pålitligt, samtidigt som vi reducerar utsläppen markant, säger Bjarne Lauritsen, driftsdirektör på Bring Danmark.För att möjliggöra omställningen har Bring byggt ut laddinfrastruktur vid samtliga terminaler i Danmark.Posten Bring fortsätter nu att skala upp elektrifieringen i övriga Norden. Målet är att den egna fordonsflottan ska vara fossilfri senast 2030, och att hela värdekedjan ska nå netto noll senast 2040.– I Sverige är vi eldrivna i de tre storstäderna, och innan 2027 är slut ska alla Brings paketleveranser i Sverige med varubil upp till 4,25 ton vara elektrifierade, säger Catherine Löfquist, hållbarhetschef på Bring.

HÅLLBARHET 2026-04-22

IVL Svenska Miljöinstitutet har dragit i gång ett nytt forskningsprojekt för att få mer kunskap om hur nollutsläppszoner för lastbilar kan användas för att påskynda omställningen. Institutet sneglar bland annat på Nederländerna där omkring 30 städer har eller är på väg att införa nollusläppszoner.Nollutsläppszoner innebär att lastbilar som kör inom ett visst område måste vara utsläppsfria eller, i vissa fall, drivas på biogas. Internationellt växer intresset snabbt – inte minst i Nederländerna där omkring 30 städer redan har infört eller är på väg att införa sådana zoner.– Det som gör Nederländerna intressant är inte bara att de inför nollutsläppszoner, utan hur de gör det. De har arbetat systematiskt med regelverk, samordning mellan städer och dialog med näringslivet, vilket har gett tydliga resultat, säger Tobias Gustavsson Binder, projektledare och expert på transporternas klimatomställning på IVL.I projektet Zonel analyserar forskarna hur motsvarande lösningar skulle fungera i en svensk kontext. Projektet kombinerar analyser av internationella erfarenheter med detaljerade studier av lastbilstrafiken i svenska städer. Genom trafikmätningar och analyser av fordonsdata undersöks hur trafiken ser ut idag och vilka effekter olika typer av zoner kan få, både för klimatet och för transportsystemet.– En viktig del i projektet är att vi inte bara tittar på klimatnytta, utan också på hur olika aktörer påverkas. Vi analyserar konsekvenserna för till exempel åkerier, handel och andra verksamheter som är beroende av transporter i städer, säger Desirée Grahn, biträdande projektledare på IVL.Projektet genomförs i nära samverkan med kommuner, transportföretag och andra aktörer. – Målet är att ta fram konkreta rekommendationer som gör det möjligt att gå från idé till genomförande. Vi vill ge kommuner och nationella beslutsfattare ett underlag som visar hur nollutsläppszoner kan införas på ett effektivt sätt, säger Desirée Grahn.

HÅLLBARHET 2026-04-16

Förutom att bygga elektriska lastbilar så är både Scania och Volvo aktiva på området för laddning och energilagring. Båda företagen har utvecklat och visat upp integrerade batterilager, så kallade BESS.Volvo PU500 är Volvo Energys första integrerade batterilager av typen BESS (Battery Energy Storage Solution). Det är en i sammanhanget liten enhet, utvecklad som en mobil DC-snabbladdare för exempelvis lastbilar och entreprenadmaskiner. Några användningsområden är användning på byggarbetsplatser, tillfälliga laddhubbar och vid tillfälliga evenemang eller på platser där det saknas ett permanent elnät.PU500 är monterad i en 10-fotscontainer och väger omkring 7,5 ton. Den är mobil och försedd med gaffelfickor för transport. Batterikapaciteten är 540 kWh, vilket räcker för att exempelvis stödladda tre lastbilar på en dag.Volvo PU2000 är en betydligt större enhet. Den har monterats i en 20-fotscontainer och är avsedd att användas i en fast installation för uppgifter som att optimera energikostnader och hyvla av effekttoppar. Den kan också användas för backup-kraft och byggs in i industriella energisystem och laddhubbar. Energikapaciteten är upp till 2000 kWh.

HÅLLBARHET 2026-04-16

Ett batterilager på laddningssystemet kan jämna ut strömförbrukningen och hålla nere de hårt kritiserade effektavgifterna. LBC Logistik i Kristinehamn och Falkenklev Logistik i Arlöv är två av de åkeriföretag som investerat i batterier.Intresset för batterier för laddsystem har blivit stort bland de åkerier som investerat i eldrivna lastbilar. Ett viktigt skäl för det är de effekttariffer som är på väg enligt ett EU-direktiv.I Sverige använder redan många elnätsbolag effektavgifter på elräkningen. Men i mars i år beslutade regeringen att pausa införandet. Näringslivet har gett hård kritik mot att olika beräkningsmetoder används i olika delar av landet, vilket gör att det blir svårt att beräkna och förutse kostnaderna. Energimarknadsinspektionen kommer nu att göra en utredning och föreslå en nationell modell för effektavgifter.Ett batterilager innebär naturligtvis en stor investeringskostnad för ett åkeri. På ett åkeriföretag har batterilagret vanligtvis en kapacitet på mellan 200 och 2000 kWh. Det är en investering i miljonklassen. Batterilager med kringutrustning kan rymmas i en eller flera containrar av olika storlek. Ett sådant batterilager kallas BESS (Battery Energy Storage System) och har blivit en viktig komponent i elektrifieringen av såväl transporter som annan industri.Men det finns fler motiv för batterilagret än att enbart kapa effekttoppar och jämna ut elförbrukningen. Det är exempelvis inte alltid nödvändigt att åkeriet gör investeringen själv. Det finns flera exempel på hur man kan dela nyttan med ett batterilager med andra aktörer. Vi har pratat med några av de åkerier som tidigt satsade på elektriska lastbilar och har erfarenhet av laddstationer med batterier.Idag rullar omkring tusen tunga elektriska lastbilar på de svenska vägarna. De flesta av dem laddas på åkeriets egen depå eller terminal. Basladdningen sker mycket ofta under natten och de kan sedan stödladdas under exempelvis lunchrasten.Olika bedömningar talar om att hemmaladdningen står för 80–90 procent av energin till bilarna. Den betydligt högre kostnaden för att ladda publikt, gör att åkerierna så långt möjligt försöker ladda i egen regi.

HÅLLBARHET 2026-03-31

Göteborgs Stad har beslutat att skärpa kraven bygg- och anläggningsentreprenader. Sju förvaltningar och bolag ska nu införa gemensamma elkrav i upphandlingar från 2026, med målet att minst 70 procent av alla använda fordon och maskiner ska vara eldrivna senast 2030.Med start i år, senast i höst, ska minst 20 procent av de fordon och arbetsmaskiner som används i nyavtalade entreprenader drivas av el. Kraven ska sedan successivt höjas under kontraktstiden varje år och de gäller både fordon och arbetsmaskiner på byggarbetsplatserna och de transporter som görs till och från dem.Göteborg blir därmed en av de städer i världen som går före i att samla en stadskoncern kring krav på eldrivna entreprenader.– Vi visar återigen att Göteborg är en stad som driver på i den omställning som behöver ske. Med den här kraftsamlingen skapar vi tydliga långsiktiga spelregler och bättre förutsättningar för investeringar i eldrivna lösningar. Vi stärker elektrifieringstakten, och samtidigt regionens kraft att attrahera och konkurrera, säger Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.

HÅLLBARHET 2026-03-03

Region Skåne och Sveriges Åkeriföretag har tagit fram Sveriges första regionala färdplan för omställningen till fossilfria tunga vägtransporter. I fredags presenterades färdplanen som rör allt från behovet av utbyggd väginfrastruktur till ett mer kapacitetsstarkt elnät.Transportsektorn står för mer än en tredjedel av Skånes klimatutsläpp, men den tidigare minskningen av utsläppen har stannat av. Nu har Sveriges Åkeriföretag i samverkan med Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Energikontor Syd lanserat en ny regional färdplan som ska bana väg för omställningen till fossilfria godstransporter för den skånska åkerinäringen.Syftet med färdplanen är att visa hur omställningen till fossilfria godstransporter på väg kan genomföras i praktiken samtidigt som åkeriföretagens konkurrenskraft stärks. Den fungerar som ett kunskapsunderlag om Skånes särskilda förutsättningar och som en konkret vägkarta med åtgärder som kräver gemensamt ansvar från åkeriföretag, transportköpare inom både privat och offentlig sektor samt infrastrukturaktörer. Här är några av huvudpunkterna i planen:– Kontinuerlig, behovsstyrd utbyggnad av laddinfrastruktur och förstärkning av elnäten– Fler tankstationer för fossilfria drivmedel– Fortsatt utveckling av infrastruktur för längre och tyngre fordon– Tydligare och mer ambitiösa hållbarhetskrav från transportköpare, där offentlig sektor bör gå före i upphandlingar– Bättre samordning mellan regional och kommunal planering och näringslivets behovRegion Skåne har medfinansierat framtagandet av färdplanen och ser denna som ett viktigt verktyg för att nå regionens klimatmål och samtidigt stärka och säkra näringslivets försörjningsförmåga och konkurrenskraft.– Godstransporter är avgörande för Skånes näringsliv och försörjning, men också en av våra största klimatutmaningar. Färdplanen ligger väl i linje med Klimat- och energistrategin för Skåne och visar hur vi, tillsammans med näringen, kan skapa förutsättningar för en fossilfri, konkurrenskraftig och robust åkerinäring, säger Tony Rahm, ordförande i hållbarhetsberedningen i Region Skåne.

HÅLLBARHET 2026-02-19

Sedan årsskiftet är drivmedlet i Svenska Retursystems inrikestransporter helt fossilfritt. Nu sätter bolaget fokus på 2030 då även utrikestransporterna ska vara fossilfria.– Övergången till fossilfritt har varit ett av våra absolut viktigaste mål under lång tid. Att vi nu, tillsammans med våra transportörer, faktiskt har nått hela vägen fram är ett enormt styrkebesked, säger Niklas Blomgren på Svenska Retursystem.Målet om helt fossilfria bränslen i inrikestransporter klubbades av bolagets styrelse 2019 och omställningen har därefter skett successivt i nära samarbete med bolagets transportörer. Sedan årsskiftet levererar DHL och Sandahls transporter med fossilfria drivmedel genom en kombination av eldrift, biogas, HVO och tågtrafik.Svenska Retursystem skriver att det är centralt att samarbeta med leverantörer som delar ambitionen att driva ett målmedvetet och långsiktigt hållbarhetsarbete, och som vill vara med och sätta en ny standard för hur näringslivet kan kombinera klimatnytta med affärsnytta. Nu när målet för inrikestransporterna är uppnått riktar Svenska Retursystem fokus mot nästa steg, som handlar om att nå 100 procent fossilfritt bränsle i utrikestransporterna till 2030. Arbetet kommer att ske successivt och i nära dialog med företagets transportörer och kunder.

HÅLLBARHET 2026-01-29

Axfood, med butikskedjor som Willys, Hemköp och City Gross, har nått sitt mål om att alla transporter mellan lager och butik ska ske fossilfritt. Omställningen omfattar drygt 200 egna lastbilar, och minst lika många inhyrda.Axfoods omställning till förnybara drivmedel och el gäller transporter mellan lager och butiker i hela landet och omfattar både den egna fordonsflottan och inhyrda transporter.– Vi tar ansvar för att minska vår klimatpåverkan och visar samtidigt att det går att ställa om från fossilt till förnybart här och nu. Arbetet fortsätter nu med att minska utsläppen ytterligare genom ökad elektrifiering, säger Simone Margulies, vd och koncernchef för Axfood.Utfasningen av fossila drivmedel har gått snabbare än koncernens tidigare planer, där slutåret var 2030. Med start i den egna fordonsflottan, och därefter i nära samarbete med transportleverantörer, har Axfood drivit ett systematiskt arbete för att ställa om till förnybara alternativ som biogas, HVO och el.– En central del i arbetet har varit att utveckla och omförhandla avtal, där tydliga krav på förnybara drivmedel kombinerats med långsiktighet och gemensamt ansvarstagande. Genom ett nära och konstruktivt samarbete med leverantörer har omställningen kunnat genomföras i hög takt och med bibehållen leveranssäkerhet, säger Hans Bax, vd för Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.Simone Margulies pekar ändå på utmaningen i att förnybara drivmedel ofta är dyrare än fossila alternativ.– Vi visar att näringslivet kan och vill bidra till att nå klimatmålen. För att Sverige ska nå sina miljömål behöver hållbara transporter vara konkurrenskraftiga också ur ett kostnadsperspektiv. Därför krävs det långsiktiga och tydliga styrmedel från politiken som driver på omställningen, säger Simone Margulies.Axfood ökar nu sitt fokus på elektrifiering. I dag är cirka 15 procent av lastbilarna eldrivna och målet är att minst hälften av den egna lastbilsflottan ska vara elektrisk senast 2030. Koncernen har successivt investerat och testat olika typer av eldrivna fordon, utvecklat laddinfrastruktur och samarbetat med fordonstillverkare, transportleverantörer och andra aktörer för att driva på utvecklingen. 2021 togs den första helelektriska tunga lastbilen i drift och erfarenheterna har varit viktiga för att kunna skala upp elektrifieringen på ett sätt som fungerar i den dagliga verksamheten. 

HÅLLBARHET 2025-12-04

Svenska Retursystem är årets mottagare av priset ”Upphandlingsnyckeln”. Det delas ut till företag som arbetar aktivt för att främja hållbarhet och fossilfria transporter i upphandlingar.Upphandlingsnyckeln delas ut av expertorganisationen Biodriv Öst med syftet att uppmärksamma viktiga insatser för att främja fossilfria transporter i upphandlingar.– Vi är hedrade över att ta emot Upphandlingsnyckeln 2025. Priset är en bekräftelse på vårt långsiktiga och målmedvetna arbete för att skapa en hållbar och fossilfri framtid inom transport och logistik, säger Niklas Blomgren som är chef för leveranskedjan på Svenska Retursystem.Prisutdelningen ägde rum på Nalen i Stockholm, den 3 december. Svenska Retursystem hoppas nu att fler företag inspireras och vill använda upphandling som ett effektivt verktyg för att leda hållbar omställning. MotiveringenGenom konsekvent kravställning, nära samarbete med transportörer och ett orubbligt fokus på cirkulär ekonomi har Svenska Retursystem i princip redan uppnått sina mål om fossilfria inrikestransporter. Nu växlar de upp arbetet ytterligare för att göra även europatransporterna hållbara. Deras återanvändbara livsmedelsbackar är en symbol för smart resurseffektivitet och deras fossilfria transportkedja är ett bevis på att förändring är möjlig. Svenska Retursystem sätter en ny standard för hur näringslivet kan kombinera klimatnytta med affärsnytta. Hållbar logistik handlar inte om framtidsvisioner, det handlar om resultat här och nu. 

HÅLLBARHET 2025-10-22

Ulrich Höntzsch, skyddsombud på Kaunis Iron Logistik i Pajala, har fått årets arbetsmiljöstipendium från den ideella organisationen Prevent. – Man kan alltid ringa mig, eller byta några ord i fikarummet, säger pristagaren. Prevent delar varje år ut Arbetsmiljöstipendiet till en chef och ett skyddsombud som gjort tydliga insatser för att förbättra arbetsmiljön på sin arbetsplats. Stipendiaterna nomineras av sina respektive kollegor.  I år går skyddsombudspriset till Ulrich Höntzsch, lastbilsförare på Kaunis Iron Logistik, som transporterar malm från gruvan i Pajala till avlastningsplatsen i Kaunisvaara – ofta i tuffa vinterväglag och med laster på omkring 90 ton. Han beskriver arbetet som riskfyllt, där noggranna riskanalyser och ett ständigt förbättringsarbete är avgörande.