Göteborgs stad inför krav på eldrivna entreprenader

POLITIK 2026-03-23

Regeringen vill sänka energiskatten på diesel med 40 öre och på bensin med 1 krona under fem månader för att möta ökade drivmedelspriser i kölvattnet av kriget i Mellanöstern. Förslaget presenterades på en pressträff där det också framkom att regeringen vill se ett nytt elstöd till hushållen och ett stöd till myndigheter som går över till fossilfria drivmedel.Samtliga fyra partiledare för Tidöpartierna var samlade till pressträff för att berätta om regeringens nya planer för att möta de kraftigt höjda drivmedelspriserna och vinterns höga elpriser. Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde med att snabbt redogöra för regeringens politik, där lägre drivmedelspriser är en del. Han pekade också på hur mycket Sverige påverkas av omvärldshändelser, och att krigen som nu pågår och effekterna de får på den globala marknaden ligger utanför Sveriges kontroll.Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menade att Sverige trots allt står ”mycket stadigare än våra europeiska kollegor och är ”otroligt mycket bättre rustade idag än för fyra år sedan”.Den ena huvudnyheten för dagen var att regeringen nu lägger fram ett förslag om att den 1 maj sänka energiskatten på diesel med 40 öre per liter och på bensin med 1 krona per liter, inräknat moms. Sänkningen, som ska gäller fram till 30 september, innebär därmed att Sverige hamnar på EU:s miniminivå för energiskatt. Reformen beräknas kosta staten omkring 1,6 miljarder kronor. Utöver detta planerar regeringen att skicka in en ansökan till EU-kommissionen där man ber om tillåtelse att sänka skatten ytterligare, alltså under den egentliga miniminivån, under dessa fem månader.Den andra huvudnyheten var ett nytt elstöd till hushållen, med en prislapp på drygt 2,4 miljarder kronor. Regeringen har tidigare tagit beslut om att 1 miljard kan avsättas för elstöd under 2026, och med det nya förslaget utökas detta alltså till 3,4 miljarder. Stödet är tänkt att bara gälla privata hushåll och betalas ut automatiskt utifrån elförbrukning under januari och februari. Även hushåll som är anslutna till det västsvenska gasnätet och får sin värme därifrån ska kunna få stöd.Den tredje nyheten var att regeringen tagit fram en ny ersättning till myndigheter som väljer fossilfria och elektriska transportmedel. Anslaget för detta uppgår till 500 miljoner kronor under 2026 och stödet ska motsvara merkostnaden mellan ett fossilfritt och ett fossildrivet alternativ. Men det handlar inte om nya pengar, utan pengar som ska tas från Klimatklivet, Klimatpremien och driftstödet till bio-CCS. Klimatklivet och Klimatpremien är de stöd som många svenska åkerier använder för investeringar i elfordon. Klimatklivet har tidigare fått ökade anslag för 2026, från 3 miljarder till 4,5 miljarder kronor, och regeringen skriver att det hade varit svårt att få alla dessa medel att gå åt i år och att en del av pengarna kan göra större nytta för omställningen på det här sättet.Enligt Simona Mohamsson (L) ska stödet till myndigheter kunna ges både för drivmedel som används i egna fordon, arbetsmaskiner och fartyg och i upphandlade transporter.– En ökad efterfrågan på elektriska fordon, arbetsmaskiner och fartyg gynnar även svenska företag som tillverkar världsledande produkter och elektriska drivlinor. Men problemet är att det inte funnits möjlighet att ställa om utan att det kostar, sa hon.En mindre omfattande nyhet är att regeringen också vill förstärka den nya elbilspremien till hushåll i glesbygd med ytterligare 100 miljoner för 2026, vilket gör att den hamnar på totalt 500 miljoner för 2026. Simona Mohamsson meddelade att det under de första dryga fem ansökningsdagarna inkommit nästan 2 700 ansökningar.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-26

Brogymnasiet i Kristinehamn är den tredje skolan i Sverige som klarat CGT, Certifierad Gymnasial Transportutbildning. Certifikatet mottogs vid en ceremoni under onsdagen.– Vi är väldigt stolta över vårt arbete och försöker hela tiden utvecklas, säger Martin Andersson, rektor på Brogymnasiet.CGT är en kvalitetsstämpel för Fordons- och transportprogrammet inriktning transport och har tagits fram av Tya (Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd). Syftet är att se till att utbildningen möter branschens behov och att eleverna är väl förberedda för arbetslivet när de tar studenten. Processen sker i samarbete mellan skolan och en CGT-grupp som bland annat innefattar branschrepresentanter och politiker.– En viktig del i detta är att branschen och politiken ska vara mer involverad i utbildningen. Vi har haft stort engagemang i vår CGT-grupp som har full insyn i vår planering och APL-arbete. Tillsammans har vi tagit fram en plan och struktur för hur vi arbetar och vi kommer fortsätta arbeta nära framåt, säger Henrik Moberg, lärare på Brogymnasiet.En stor del av arbetet har handlat om att säkra kvalitet, tydlig uppföljning och utbildade handledare. Mycket fanns redan på plats på Brogymnasiet, men genom certifieringsprocessen har arbetet fördjupats och strukturerats. Som ett sista steg i utbildningen får eleverna lära sig att själva handleda praktikanter.– Det kommer bli en betydande skillnad när det är fler APL-utbildade handledare i branschen, och det hjälper även andra skolor i närområdet att säkerställa elevernas praktikplatser, säger Henrik Moberg.Skolorna bedöms utifrån 27 kriterier inom områdena “Stärkt anställningsbarhet”, “Säker och stimulerande lärmiljö” och “Samverkan med branschen”. CGT-gruppens roll är att stötta skolan i att uppnå alla kriterier.– Genom att inkludera branschen och politiken i certifieringsarbetet ser till vi att eleverna får den utbildning som branschen efterfrågar. Det stärker även kvaliteten på utbildningen, vilket i det långa loppet också innebär en bättre och mer attraktiv bransch, säger Lena Törnstrand på Tya.Liljaskolan i Vännäs blev i november det första CGT-certifierade transportgymnasiet i landet.

FÖRETAGANDE 2026-03-26

Svensk åkerinäring visar stabil lönsamhet och en växande framtidstro, trots flera år av ekonomisk press. Samtidigt ökar konkurrensen från utländska aktörer och stora investeringar krävs för att möta framtidens krav. Det framgår av Sveriges Åkeriföretags nya branschrapport. Branschrapport 2026 – Fakta, trender och framtid för svensk åkerinäring är en rapport från Sveriges Åkeriföretag som tar ett brett grepp om åkerinäringen och de omvärldsfaktorer som påverkar näringen. Nu har den första versionen blivit officiell och den visar på en i grunden stark bransch som nu möter ökande press.– När osäkerheten ökar i omvärlden blir det ännu viktigare att de ekonomiska förutsättningarna är långsiktiga och tydliga. Det blir särskilt viktigt i ett läge där rapporten pekar på en försiktig återhämtning och behov av stabilitet i näringen, säger Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag.