VÄGUNDERHÅLL 2025-09-19

Arbetet med att förbättra framkomlighet och säkerhet på de statliga svenska vintervägarna fortsätter. Nyligen möttes representanter för Trafikverket, åkerinäringen och flera underhållsentreprenörer för att diskutera nästa steg. I vintras genomförde Trafikverket ett flertal förändringar i hanteringen av vinterrelaterade händelser på det svenska statliga vägnätet. Det handlade bland annat om bättre beredskap och effektivare kommunikation vid särskilda väderhändelser. Sedan dess har arbetet fortsatt, med mer fokus på hur det förebyggande arbetet kan förbättras. Fordonsdata kan användas i alla kontrakt för att följa upp åtgärdernas effekt på vägen, men Trafikverket har nu även infört fordonsdata som obligatorisk mätmetod i kontrakten som började gälla 2025. Utöver detta testar Trafikverket och branschen en utökad användning av sensorer i VVIS-anläggningar för att göra de beslutstödssystem som entreprenören använder mer rättvisande. I förra veckan hölls ett möte mellan ett flertal större underhållsentreprenörer och åkerier samt representanter för Trafikverket. Syftet med mötet, som skedde på plats hos Sveriges Åkeriföretag, var att utbyta erfarenheter och ta fram idéer på förbättringsåtgärder inför kommande vinter. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, konstaterar efter mötet att man tagit tag i många av de problem som uppstått vid större snöoväder, och att fokus nu flyttas till det förebyggande arbetet i samband med halka. –  Vi är ett antal aktörer i kedjan och det gäller att varje aktör funderar över vad man själv kan göra för att förbättra framkomligheten. Det finns ofta mer kostnadseffektiva och bättre sätt att jobba på, men det gäller att man kan, får och vill börja arbetet i tid. Samtidigt måste alla aktörer arbeta tillsammans och ha en effektiv dialog, menade Björn Eklund. En av Trafikverkets viktigaste roller är att se till att avtal och ersättning ger förutsättningar att göra rätt insatser i rätt tid. – Många åkerier vittnar om att åtgärden hade blivit bättre om man fått åka ut tidigare, eller gjort en annan typ av insats. Här behöver vi öka förtroendet mellan åkerier, entreprenörer och Trafikverket så att vi kan lösa uppgiften tillsammans på bästa sätt. Vad talar för att även det förebyggande arbetet kan bli bättre framöver? – Genom att bättre utvärdera de val av åtgärder som gjorts och vilka effekter de fick så kan man lära sig mer. Vi har utvärderat förut också, men nu har vi bättre verktyg för att genomföra mer detaljerade analyser. Två exempel är projekten med sensorer och användandet av fordonsdata i alla driftskontrakt. I de nya kontrakt som börjar gälla i höst är fordonsdata ett kompletterande verktyg för uppföljning som kommer att användas i förutbestämda perioder och vägsträckor. Björn Eklund tycker att den dialog som de senaste åren vuxit fram mellan åkerinäringen, entreprenörerna och Trafikverket varit konstruktiv och ärlig. – Man håller inte inne med sina åsikter, men det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning. Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, ser också en utbredd vilja att nå de gemensamma målen om bättre vintervägar, men pekar också på en annan viktig framtidsfråga. – Jag tror att vi måste fortsätta jobba med attraktiviteten i dessa uppdrag och minska de delar som skapar osäkerhet.

VÄGUNDERHÅLL 2025-08-11

Vägvädersystem och digital information i realtid från den senaste tekniken i nyare personbilar. Med de verktygen vill Trafikverket skala upp ett lyckat halkbekämpningsprojekt som räddar liv ute på de svenska vägarna. Förrädisk halka, dåligt vinterväglag och allt större svårigheter att förutse snabba klimatväxlingar orsakar varje år stora problem i trafiken. Redan 2005 lyfte dåvarande Vägverkets experter idéer om att använda signaler från fordonens ABS-system för att kunna mäta och förutse behovet av snabb och preventiv halkbekämpning. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, berättar att 3G-nätets utbredning skapade möjligheten att samla in data från fordonen. – Det blev starten på ett utvecklingsprojekt där vi kunde översätta digitala signaler till friktionskoefficienter. Att veta när och var halkan slår till, och vilken grad av halka det rör sig om, gör att man kan optimera åtgärderna för halkbekämpning. Projektet, som alltså startade för 20 år sedan, omfattar i första hand ett samarbete med olika personbilstillverkare som mynnat ut i upphandlingar med Volvo Cars och Audiägda Nira Dynamics. De ansvarar för leveranser av data från sin moderna och uppkopplade fordonsflotta. – Vid exempelvis en krängning eller hastig inbromsning där ABS-systemet slår till, eller om drivaxeln känner att hjulen släpper mot underlaget, sänds signaler till tillverkaren. Uppgifterna används för att förbättra fordonets köregenskaper. I våra uppföljningssystem delar bilen alltså med sig av anonymiserad data om hur vägen ser ut och ny data klickar in regelbundet och sammanställs timvis. Nu är vi uppe i 400 miljoner mätningar per säsong, säger Björn Eklund och påminner om att all dataöverföring är frivillig och säkerställd av fordonstillverkaren enligt dataskyddsförordningen.   – Varje ny bilägare får själv välja om hen vill dela med sig av dataöverföringen i samband med andra tjänster som fordonstillverkaren erbjuder. I den här kontexten ser vi det som en samhällsinsats.