VÄGUNDERHÅLL 2026-03-12

Skarpare beredskapskrav på företagen, fler sopsaltade gångbanor och kanske en del snöröjning i kommunal regi. Så vill Stockholms rödgröna styre förändra vinterväghållningen.Stockholms snöröjning sköts precis som på andra håll i landet av företag som ingår fleråriga avtal med kommunen. Nu ska nya avtal upphandlas för innerstan syret i Stockholm vill då passa på att skärpa kraven på entreprenörernas beredskap.– Företagen har inte varit redo för en orange snövarning. De har haft för få fordon och saknat förmågan att snabbt skala upp verksamheten. Så får det inte fungera. Vi måste se till att den som inte är tillräckligt rustad sorteras bort redan i upphandlingen, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.Konkret innebär det att den som vill sköta Stockholms vinterväghållning behöver ha en större fordonspark och bättre tillgång till reservmaskiner vid arbetstoppar. Trafikkontoret ska också granska och utvärdera företagens krisplaner och ställa specifika krav på beredskap vid gul, orange och röd vädervarning.– Vi kan se att företag har tecknat avtal med staden, men sedan inte haft den organisation som krävs för att leverera. Det är inte acceptabelt. Varje entreprenör som vill röja snö åt Stockholms stad måste ha en tydlig krisplan för snövarningar, säger Lars Strömgren.De nya avtalen utformas för att göra det enklare att införa sopsaltning på fler gångbanor.– Det sämsta som kan hända under ett intensivt snöfall är att tiotusentals stockholmare sätter sig i bilen. Då korkar gatorna igen direkt och inga snöröjningsfordon kan komma fram. Vi måste se till att det alltid är enklare att promenera till bussen eller tunnelbanan, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.Trafikkontoret i Stockholm har konstaterat att snöröjning helt utan entreprenörer skulle innebära dyra investeringar i en stor organisation med ojämn arbetsbörda. Det rödgröna styret har dock bestämt sig för att utreda förutsättningarna för att bedriva en viss del av vinterväghållningen i egen regi.– Den senaste vintern har allvarligt skadat förtroendet för snöröjning som helt bedrivs av företag. En möjlig väg framåt skulle kunna vara att införa någon form av kommunal spetsstyrka, i syfte att höja stadens beredskap vid extrema snöfall, säger Lars Strömgren.Utredningen om egen regi ska svara på vilken del av snöröjningen som skulle lämpa sig bäst för kommunal drift, vad en förändrad organisation skulle kosta och hur en sådan verksamhet skulle förhålla sig till befintliga avtal i stadens nämnder och bolag.

VÄGUNDERHÅLL 2026-03-05

Vad är statusen på de svenska vintervägarna? Under onsdagen möttes representanter för Trafikverket, driftentreprenörer och åkerier för att summera vinterns intryck och måla upp nästa steg på vägen mot bättre framkomlighet.De senaste två vintrarna har de svenska Europavägarna drabbats av omfattande trafikstopp i samband med avåkningar och andra olyckor. Händelserna har blivit utgångspunkten för en ny och djupare dialog mellan Trafikverket, landets driftentreprenörer som ansvarar för vägunderhållet samt åkerinäringen som utför stora delar av det faktiska arbetet. I september möttes ett flertal representanter för de olika aktörerna på Sveriges Åkeriföretags kontor i Stockholm, och nu i veckan hölls ett uppföljande möte med fokus på den vinter som varit och i delar av landet fortfarande är.Den allmänna uppfattningen från deltagarna var att vägarna hållit högre standard denna vinter, trots att hela Sverige haft riktigt vinterväder och på många håll under lång tid. Flera aktörer menade att de vågat göra mer insatser än tidigare och att Trafikverkets kommunikation vid vädervarning blivit bättre.– Det har varit vinter i hela landet i år, mer vinter än vanligt i södra delen av landet och lite mindre än vanligt i norr. Men jag upplever att Trafikverket har haft ett högre fokus på vintervägarna i år. Det gäller även media, på gott och på ont, säger Per Sjöblom, Sverigechef på Terranor.Flera aktörer menade att det fortfarande råder viss osäkerhet om hur underhållskontrakten ska tolkas och när insatser ska sättas in, men att de regionala skillnaderna är stora. För Peter Lagrell på åkeriet med samma namn har vintern ändå upplevts som ett tydligt steg i rätt riktning.– Vi har sett skillnad i vinter där vi är verksamma. Det känns som att ambitionsnivån i vår region har höjts från Trafikverkets håll. Vi har fått bättre möjlighet att hantera snöfallen som kommit när driftsentreprenören har haft ett ökat fokus på vinterväghållningen.Amanda Hammarbäck, enhetschef på Trafikverket, tycker också att arbetet rör sig framåt.– Vi har upplevt förbättringar i framkomligheten på vägarna, vilket visar sig i att vi inte har haft lika många och svåra stopp på vägarna – trots rejäl vinter i hela landet. På Trafikverket är vi mer förberedda för vinter nu genom vår utökade beredskapsplan. Vi har mer handlingskraft i projekten och större fokus vid vädervarningar.Hon tror också att dialogen med branschen kommer att leda till bestående förändringar som i slutändan ger mer förutsägbara villkor för entreprenörer och åkerier.– Nu har vi en öppen och ärlig dialog som gör det lättare för oss att staka ut en väg. Vi slipper gissa vad branschen tycker. Att vi nu ser över delar i ersättningsmodellen för vinterunderhåll är ett tydligt resultat av den dialog vi haft med branschen på senare tid.Per Sjöblom hoppas att samhällsnyttan i framkomliga vägar blir mer synlig.– Den finns en stor samhällsvinst i att ha en bra väg och undvika olyckor och stillastående. Sedan finns förstås ett kommunikativt problem i att få folk att förstå vad vinter innebär. Är det vinter så kan man inte förvänta sig att det är exakt samma väglag som på sommaren, trafikanten måste anpassa sin körning. Det förstår de flesta som bor i norr, men i söder är man inte lika van.

VÄGUNDERHÅLL 2025-09-19

Arbetet med att förbättra framkomlighet och säkerhet på de statliga svenska vintervägarna fortsätter. Nyligen möttes representanter för Trafikverket, åkerinäringen och flera underhållsentreprenörer för att diskutera nästa steg. I vintras genomförde Trafikverket ett flertal förändringar i hanteringen av vinterrelaterade händelser på det svenska statliga vägnätet. Det handlade bland annat om bättre beredskap och effektivare kommunikation vid särskilda väderhändelser. Sedan dess har arbetet fortsatt, med mer fokus på hur det förebyggande arbetet kan förbättras. Fordonsdata kan användas i alla kontrakt för att följa upp åtgärdernas effekt på vägen, men Trafikverket har nu även infört fordonsdata som obligatorisk mätmetod i kontrakten som började gälla 2025. Utöver detta testar Trafikverket och branschen en utökad användning av sensorer i VVIS-anläggningar för att göra de beslutstödssystem som entreprenören använder mer rättvisande. I förra veckan hölls ett möte mellan ett flertal större underhållsentreprenörer och åkerier samt representanter för Trafikverket. Syftet med mötet, som skedde på plats hos Sveriges Åkeriföretag, var att utbyta erfarenheter och ta fram idéer på förbättringsåtgärder inför kommande vinter. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, konstaterar efter mötet att man tagit tag i många av de problem som uppstått vid större snöoväder, och att fokus nu flyttas till det förebyggande arbetet i samband med halka. –  Vi är ett antal aktörer i kedjan och det gäller att varje aktör funderar över vad man själv kan göra för att förbättra framkomligheten. Det finns ofta mer kostnadseffektiva och bättre sätt att jobba på, men det gäller att man kan, får och vill börja arbetet i tid. Samtidigt måste alla aktörer arbeta tillsammans och ha en effektiv dialog, menade Björn Eklund. En av Trafikverkets viktigaste roller är att se till att avtal och ersättning ger förutsättningar att göra rätt insatser i rätt tid. – Många åkerier vittnar om att åtgärden hade blivit bättre om man fått åka ut tidigare, eller gjort en annan typ av insats. Här behöver vi öka förtroendet mellan åkerier, entreprenörer och Trafikverket så att vi kan lösa uppgiften tillsammans på bästa sätt. Vad talar för att även det förebyggande arbetet kan bli bättre framöver? – Genom att bättre utvärdera de val av åtgärder som gjorts och vilka effekter de fick så kan man lära sig mer. Vi har utvärderat förut också, men nu har vi bättre verktyg för att genomföra mer detaljerade analyser. Två exempel är projekten med sensorer och användandet av fordonsdata i alla driftskontrakt. I de nya kontrakt som börjar gälla i höst är fordonsdata ett kompletterande verktyg för uppföljning som kommer att användas i förutbestämda perioder och vägsträckor. Björn Eklund tycker att den dialog som de senaste åren vuxit fram mellan åkerinäringen, entreprenörerna och Trafikverket varit konstruktiv och ärlig. – Man håller inte inne med sina åsikter, men det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning. Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, ser också en utbredd vilja att nå de gemensamma målen om bättre vintervägar, men pekar också på en annan viktig framtidsfråga. – Jag tror att vi måste fortsätta jobba med attraktiviteten i dessa uppdrag och minska de delar som skapar osäkerhet.

VÄGUNDERHÅLL 2025-08-11

Vägvädersystem och digital information i realtid från den senaste tekniken i nyare personbilar. Med de verktygen vill Trafikverket skala upp ett lyckat halkbekämpningsprojekt som räddar liv ute på de svenska vägarna.Förrädisk halka, dåligt vinterväglag och allt större svårigheter att förutse snabba klimatväxlingar orsakar varje år stora problem i trafiken. Redan 2005 lyfte dåvarande Vägverkets experter idéer om att använda signaler från fordonens ABS-system för att kunna mäta och förutse behovet av snabb och preventiv halkbekämpning. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, berättar att 3G-nätets utbredning skapade möjligheten att samla in data från fordonen.– Det blev starten på ett utvecklingsprojekt där vi kunde översätta digitala signaler till friktionskoefficienter. Att veta när och var halkan slår till, och vilken grad av halka det rör sig om, gör att man kan optimera åtgärderna för halkbekämpning.Projektet, som alltså startade för 20 år sedan, omfattar i första hand ett samarbete med olika personbilstillverkare som mynnat ut i upphandlingar med Volvo Cars och Audiägda Nira Dynamics. De ansvarar för leveranser av data från sin moderna och uppkopplade fordonsflotta.– Vid exempelvis en krängning eller hastig inbromsning där ABS-systemet slår till, eller om drivaxeln känner att hjulen släpper mot underlaget, sänds signaler till tillverkaren. Uppgifterna används för att förbättra fordonets köregenskaper. I våra uppföljningssystem delar bilen alltså med sig av anonymiserad data om hur vägen ser ut och ny data klickar in regelbundet och sammanställs timvis. Nu är vi uppe i 400 miljoner mätningar per säsong, säger Björn Eklund och påminner om att all dataöverföring är frivillig och säkerställd av fordonstillverkaren enligt dataskyddsförordningen.  – Varje ny bilägare får själv välja om hen vill dela med sig av dataöverföringen i samband med andra tjänster som fordonstillverkaren erbjuder. I den här kontexten ser vi det som en samhällsinsats.