2025-08-11
VÄGUNDERHÅLL
Vägvädersystem och digital information i realtid från den senaste tekniken i nyare personbilar. Med de verktygen vill Trafikverket skala upp ett lyckat halkbekämpningsprojekt som räddar liv ute på de svenska vägarna.
Förrädisk halka, dåligt vinterväglag och allt större svårigheter att förutse snabba klimatväxlingar orsakar varje år stora problem i trafiken. Redan 2005 lyfte dåvarande Vägverkets experter idéer om att använda signaler från fordonens ABS-system för att kunna mäta och förutse behovet av snabb och preventiv halkbekämpning. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, berättar att 3G-nätets utbredning skapade möjligheten att samla in data från fordonen.
– Det blev starten på ett utvecklingsprojekt där vi kunde översätta digitala signaler till friktionskoefficienter. Att veta när och var halkan slår till, och vilken grad av halka det rör sig om, gör att man kan optimera åtgärderna för halkbekämpning.
Projektet, som alltså startade för 20 år sedan, omfattar i första hand ett samarbete med olika personbilstillverkare som mynnat ut i upphandlingar med Volvo Cars och Audiägda Nira Dynamics. De ansvarar för leveranser av data från sin moderna och uppkopplade fordonsflotta.
– Vid exempelvis en krängning eller hastig inbromsning där ABS-systemet slår till, eller om drivaxeln känner att hjulen släpper mot underlaget, sänds signaler till tillverkaren. Uppgifterna används för att förbättra fordonets köregenskaper. I våra uppföljningssystem delar bilen alltså med sig av anonymiserad data om hur vägen ser ut och ny data klickar in regelbundet och sammanställs timvis. Nu är vi uppe i 400 miljoner mätningar per säsong, säger Björn Eklund och påminner om att all dataöverföring är frivillig och säkerställd av fordonstillverkaren enligt dataskyddsförordningen.
– Varje ny bilägare får själv välja om hen vill dela med sig av dataöverföringen i samband med andra tjänster som fordonstillverkaren erbjuder. I den här kontexten ser vi det som en samhällsinsats.
För att arbetet med halkbekämpning ska utgå från insamlad fordonsdata vill Trafikverket att samtliga kontrakterade vägunderhållare på det statliga vägnätet tar del av den nya tekniken. I nya upphandlingar kan vägunderhållsentreprenörer som Peab, Terranor, Svevia och Skanska abonnera på olika beslutstödssystem som ger dem tillgång till uppgifterna.
Entreprenörerna har möjlighet att frivilligt använda tekniken i samtliga av Trafikverkets totalt 108 underhållskontrakt. I de 19 kontrakt som startar i höst är fordonsdata med som obligatorisk mätmetod.
– Det är klart att förändringar oroar. Men med hjälp av modern teknik kan vi förbättra vinterväghållningen genom att vara transparenta i våra val och sätta in rätt åtgärder på rätt ställe och i rätt tid. Det är också en klok affärsidé som sparar pengar åt samhället och som bäddar för effektiva lösningar över tid. En kompetenshöjning och optimering för alla inblandade, helt enkelt.
Fordonsdata används även inom den kommunala väghållningen. I Göteborgsregionen har halka runt nollgradersstrecket länge ställt till stora problem i trafiken. I ett treårigt avknoppningsprojekt har nu delar av det kommunala vägnätet försetts med sensorer i asfalten medan data från ett par tusen taxi- och personbilar, som samlas in i realtid, optimerat halkbekämpningen.
Enligt uppgifter till Vetenskapsradion minskade på så sätt antalet halktillbud med 47 procent första året. Senaste året minskade antalet tillbud med hela 80 procent, enligt uppgifter i bilarnas insamlade data.
Björn Eklund är övertygad om att den tunga yrkestrafiken kan dra fördel av Trafikverkets halkbekämpningsprojekt. Trafikstörningar utvärderas regelbundet och fordonsdata påverkar både analyser och förslag på förbättringsåtgärder.
Tunga fordon kan leverera samma fordonsdata som personbilarna, men något sånt uppdrag finns inte med i nuvarande leverans. Man kommer långt med datan från de många person- och taxibilarna.
–Teknikutvecklingen har gett oss bättre verktyg att möta nya utmaningar och vi är först i världen med att ta fram den här tekniken. Det är vi mycket stolta över, understryker Björn Eklund som även ser att halkproblemen förvärras genom klimatförändringar.
– Vi ser redan att det blivit lite varmare och att temperaturerna växlar allt kraftigare. En dag ställer isbildning till bekymmer och nästa dag är det våt vägbana. Med hjälp av tekniken är vi bättre förberedda inför och under varje ny vintersäsong.
Björn Eklund nämner också ett systerprojekt, där Trafikverket samarbetar med tre leverantörer: Mercedes, Nira och Universe. Projektet, som ska genomföras under sommartid, handlar om att detektera hål och sprickor i vägbanan med hjälp av kamerateknik.
– Och så tittar vi även på vägmarkeringar, där finns det en del att vinna genom att få snabbare koll på underhållsbehovet. Det kommer att bli ännu viktigare i takt med att de självkörande bilarna blir fler.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
PROFIL 2026-03-27
Nya Truckers i rutanDen 6 april är Svenska Truckers tillbaka med en ny säsong på TV3 och Viaplay. Den Kristallen-belönade serien lyfter fram yrket som lastbilsförare, åkerinäringens avgörande roll i samhället och väcker intresse för ett av landets viktigaste yrken.Sedan starten 2020 har Svenska Truckers etablerat sig som ett av de mest omtyckta programmen på Viaplay och TV3. Serien belönades redan under sin första säsong med Kristallen för Bästa reality-serie, och har efter det nominerats till priset ett flertal gånger. Bakom programmet står Sveriges Åkeriföretag, som initierade satsningen för att visa åkerinäringens betydelse i samhället och väcka intresse för föraryrket. I Svenska Truckers står yrkesskickligheten, bredden och stoltheten i yrket.I säsong 13 möter vi återigen ett knippe färgstarka yrkesförare som bjuder in tittarna i sin vardag. Det handlar om allt från dygnslånga transporter och krävande vintervägar till personliga berättelser och tekniska utmaningar.– Det är med stolthet vi presenterar en ny säsong av Svenska Truckers. Programmet visar verkligheten i ett av Sveriges viktigaste yrken och den avgörande roll som åkerinäringen har i samhället, säger Charlotta Sved, kommunikationschef på Sveriges Åkeriföretag.Deltagarna i säsong 13Shvan Aladin, GöteborgOliver Appelberg, GöteborgLars Blixten Bergholtz, EslövLinnea Byström, ÅseleJulia Börjesson, KramforsBengt Danielsson, FinspångNicklas Jansson, LinköpingElvira Mörk, LuleåNea Persson, SundsvallMonika Rundin, VallentunaSara Stångberg, TörebodaLinda Sunnefors, Stockholm, GrödingePhilip Swidi, VagnhäradKalle Wahlgren, KvidingeFabian Hellström, Stockholm, StenhamraCindy Wannberg, Lerum, FlodaJohn Engström, Norsjö (Västerbotten)
POLITIK 2026-03-23
Sänkt skatt på drivmedel och nytt stöd till myndigheters omställningRegeringen vill sänka energiskatten på diesel med 40 öre och på bensin med 1 krona under fem månader för att möta ökade drivmedelspriser i kölvattnet av kriget i Mellanöstern. Förslaget presenterades på en pressträff där det också framkom att regeringen vill se ett nytt elstöd till hushållen och ett stöd till myndigheter som går över till fossilfria drivmedel.Samtliga fyra partiledare för Tidöpartierna var samlade till pressträff för att berätta om regeringens nya planer för att möta de kraftigt höjda drivmedelspriserna och vinterns höga elpriser. Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde med att snabbt redogöra för regeringens politik, där lägre drivmedelspriser är en del. Han pekade också på hur mycket Sverige påverkas av omvärldshändelser, och att krigen som nu pågår och effekterna de får på den globala marknaden ligger utanför Sveriges kontroll.Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menade att Sverige trots allt står ”mycket stadigare än våra europeiska kollegor och är ”otroligt mycket bättre rustade idag än för fyra år sedan”.Den ena huvudnyheten för dagen var att regeringen nu lägger fram ett förslag om att den 1 maj sänka energiskatten på diesel med 40 öre per liter och på bensin med 1 krona per liter, inräknat moms. Sänkningen, som ska gäller fram till 30 september, innebär därmed att Sverige hamnar på EU:s miniminivå för energiskatt. Reformen beräknas kosta staten omkring 1,6 miljarder kronor. Utöver detta planerar regeringen att skicka in en ansökan till EU-kommissionen där man ber om tillåtelse att sänka skatten ytterligare, alltså under den egentliga miniminivån, under dessa fem månader.Den andra huvudnyheten var ett nytt elstöd till hushållen, med en prislapp på drygt 2,4 miljarder kronor. Regeringen har tidigare tagit beslut om att 1 miljard kan avsättas för elstöd under 2026, och med det nya förslaget utökas detta alltså till 3,4 miljarder. Stödet är tänkt att bara gälla privata hushåll och betalas ut automatiskt utifrån elförbrukning under januari och februari. Även hushåll som är anslutna till det västsvenska gasnätet och får sin värme därifrån ska kunna få stöd.Den tredje nyheten var att regeringen tagit fram en ny ersättning till myndigheter som väljer fossilfria och elektriska transportmedel. Anslaget för detta uppgår till 500 miljoner kronor under 2026 och stödet ska motsvara merkostnaden mellan ett fossilfritt och ett fossildrivet alternativ. Men det handlar inte om nya pengar, utan pengar som ska tas från Klimatklivet, Klimatpremien och driftstödet till bio-CCS. Klimatklivet och Klimatpremien är de stöd som många svenska åkerier använder för investeringar i elfordon. Klimatklivet har tidigare fått ökade anslag för 2026, från 3 miljarder till 4,5 miljarder kronor, och regeringen skriver att det hade varit svårt att få alla dessa medel att gå åt i år och att en del av pengarna kan göra större nytta för omställningen på det här sättet.Enligt Simona Mohamsson (L) ska stödet till myndigheter kunna ges både för drivmedel som används i egna fordon, arbetsmaskiner och fartyg och i upphandlade transporter.– En ökad efterfrågan på elektriska fordon, arbetsmaskiner och fartyg gynnar även svenska företag som tillverkar världsledande produkter och elektriska drivlinor. Men problemet är att det inte funnits möjlighet att ställa om utan att det kostar, sa hon.En mindre omfattande nyhet är att regeringen också vill förstärka den nya elbilspremien till hushåll i glesbygd med ytterligare 100 miljoner för 2026, vilket gör att den hamnar på totalt 500 miljoner för 2026. Simona Mohamsson meddelade att det under de första dryga fem ansökningsdagarna inkommit nästan 2 700 ansökningar.
VÄGUNDERHÅLL 2026-03-25
Eldriven vinterväghållning testas i LjungbySkanska och Trafikverket har börjat använda en eldriven saltspridare i vinterväghållningen i Ljungbyområdet. Till nästa vinter ska den utrustas för snöplogning.Initiativet är en del av Trafikverkets arbete med att ställa om till en fossilfri infrastruktur. Den eldrivna lastbilen ingår i en av myndighetens nio systemdemonstrationer, där ny teknik testas i praktisk drift för att skapa hållbara, effektiva och framtidssäkra lösningar inom vägunderhåll.Den eldrivna lastbilen används i ordinarie saltrundor, främst under kvällar och tidiga morgnar. Under dagtid används den i den löpande driften, bland annat som skyddsfordon (TMA) och i andra drift- och underhållsinsatser. Nästa steg är att utrusta fordonet med plog och vinge inför kommande vintersäsong.– Vi börjar i liten skala för att lära oss mer och planerar för systemdemonstrationer geografiskt nära kommuner med samma inriktning. Det kan skapa en lokal marknad med efterfrågan på nollutsläppsfordon och arbetsmaskiner vid infrastrukturarbeten. Med allt dyrare drivmedel blir energiförsörjning en avgörande faktor i den dagliga verksamhetsplaneringen, säger Magnus Lindgren på Trafikverket.