2025-08-11
VÄGUNDERHÅLL
Vägvädersystem och digital information i realtid från den senaste tekniken i nyare personbilar. Med de verktygen vill Trafikverket skala upp ett lyckat halkbekämpningsprojekt som räddar liv ute på de svenska vägarna.
Förrädisk halka, dåligt vinterväglag och allt större svårigheter att förutse snabba klimatväxlingar orsakar varje år stora problem i trafiken. Redan 2005 lyfte dåvarande Vägverkets experter idéer om att använda signaler från fordonens ABS-system för att kunna mäta och förutse behovet av snabb och preventiv halkbekämpning. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, berättar att 3G-nätets utbredning skapade möjligheten att samla in data från fordonen.
– Det blev starten på ett utvecklingsprojekt där vi kunde översätta digitala signaler till friktionskoefficienter. Att veta när och var halkan slår till, och vilken grad av halka det rör sig om, gör att man kan optimera åtgärderna för halkbekämpning.
Projektet, som alltså startade för 20 år sedan, omfattar i första hand ett samarbete med olika personbilstillverkare som mynnat ut i upphandlingar med Volvo Cars och Audiägda Nira Dynamics. De ansvarar för leveranser av data från sin moderna och uppkopplade fordonsflotta.
– Vid exempelvis en krängning eller hastig inbromsning där ABS-systemet slår till, eller om drivaxeln känner att hjulen släpper mot underlaget, sänds signaler till tillverkaren. Uppgifterna används för att förbättra fordonets köregenskaper. I våra uppföljningssystem delar bilen alltså med sig av anonymiserad data om hur vägen ser ut och ny data klickar in regelbundet och sammanställs timvis. Nu är vi uppe i 400 miljoner mätningar per säsong, säger Björn Eklund och påminner om att all dataöverföring är frivillig och säkerställd av fordonstillverkaren enligt dataskyddsförordningen.
– Varje ny bilägare får själv välja om hen vill dela med sig av dataöverföringen i samband med andra tjänster som fordonstillverkaren erbjuder. I den här kontexten ser vi det som en samhällsinsats.
För att arbetet med halkbekämpning ska utgå från insamlad fordonsdata vill Trafikverket att samtliga kontrakterade vägunderhållare på det statliga vägnätet tar del av den nya tekniken. I nya upphandlingar kan vägunderhållsentreprenörer som Peab, Terranor, Svevia och Skanska abonnera på olika beslutstödssystem som ger dem tillgång till uppgifterna.
Entreprenörerna har möjlighet att frivilligt använda tekniken i samtliga av Trafikverkets totalt 108 underhållskontrakt. I de 19 kontrakt som startar i höst är fordonsdata med som obligatorisk mätmetod.
– Det är klart att förändringar oroar. Men med hjälp av modern teknik kan vi förbättra vinterväghållningen genom att vara transparenta i våra val och sätta in rätt åtgärder på rätt ställe och i rätt tid. Det är också en klok affärsidé som sparar pengar åt samhället och som bäddar för effektiva lösningar över tid. En kompetenshöjning och optimering för alla inblandade, helt enkelt.
Fordonsdata används även inom den kommunala väghållningen. I Göteborgsregionen har halka runt nollgradersstrecket länge ställt till stora problem i trafiken. I ett treårigt avknoppningsprojekt har nu delar av det kommunala vägnätet försetts med sensorer i asfalten medan data från ett par tusen taxi- och personbilar, som samlas in i realtid, optimerat halkbekämpningen.
Enligt uppgifter till Vetenskapsradion minskade på så sätt antalet halktillbud med 47 procent första året. Senaste året minskade antalet tillbud med hela 80 procent, enligt uppgifter i bilarnas insamlade data.
Björn Eklund är övertygad om att den tunga yrkestrafiken kan dra fördel av Trafikverkets halkbekämpningsprojekt. Trafikstörningar utvärderas regelbundet och fordonsdata påverkar både analyser och förslag på förbättringsåtgärder.
Tunga fordon kan leverera samma fordonsdata som personbilarna, men något sånt uppdrag finns inte med i nuvarande leverans. Man kommer långt med datan från de många person- och taxibilarna.
–Teknikutvecklingen har gett oss bättre verktyg att möta nya utmaningar och vi är först i världen med att ta fram den här tekniken. Det är vi mycket stolta över, understryker Björn Eklund som även ser att halkproblemen förvärras genom klimatförändringar.
– Vi ser redan att det blivit lite varmare och att temperaturerna växlar allt kraftigare. En dag ställer isbildning till bekymmer och nästa dag är det våt vägbana. Med hjälp av tekniken är vi bättre förberedda inför och under varje ny vintersäsong.
Björn Eklund nämner också ett systerprojekt, där Trafikverket samarbetar med tre leverantörer: Mercedes, Nira och Universe. Projektet, som ska genomföras under sommartid, handlar om att detektera hål och sprickor i vägbanan med hjälp av kamerateknik.
– Och så tittar vi även på vägmarkeringar, där finns det en del att vinna genom att få snabbare koll på underhållsbehovet. Det kommer att bli ännu viktigare i takt med att de självkörande bilarna blir fler.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
POLITIK 2026-06-26
Trafikanalys slås ihop med TillväxtanalysMyndigheterna Tillväxtanalys och Trafikanalys ska slås ihop den 1 januari 2027. Den nya myndigheten får namnet Myndigheten för tillväxt- och transportanalys.Myndigheterna har tidigare fått i uppdrag att förbereda för att Trafikanalys uppgifter ska överföras och inordnas i Tillväxtanalys. Sammanslagningen av myndigheterna är en del i regeringens insatser för att öka effektiviteten i statsförvaltningen och minska antalet myndigheter.– Myndigheten för tillväxt- och transportanalys kommer vara en viktig aktör för att förse regeringen med kunskapsunderlag som kan stärka tillväxt- och transportpolitiken. Regeringen ser fram emot att myndigheten börjar sitt arbete den 1 januari 2027, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. Den nya gemensamma myndigheten ska få en ny instruktion som enligt regeringen speglar de nuvarande myndigheternas verksamheter.– Trafikanalys viktiga arbete fortsätter i en ny och starkare organisation. När Tillväxtanalys och Trafikanalys nu blir en myndighet samlas kompetens som kan ge ett ännu bättre underlag för beslut som stärker både transportinfrastrukturen, dess framtida behov och Sveriges konkurrenskraft, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Regeringen menar att en samlad analys- och utvärderingsmyndighet med ansvar för både tillväxt och infrastruktur ger bättre förutsättningar för heltäckande analyser, samt synergieffekter. – Regeringen vill ha en effektivare stat, bland annat genom att minska antalet myndigheter. När myndigheter jobbar inom liknande områden kan vi stärka verksamheten genom att samla både uppgifter och kompetens, säger civilminister Erik Slottner..
PROFIL 2026-06-17
Svempa – en legend i lastbilsvärldenDet finns människor som förändrar en bransch.Och så finns det de som genom sitt arbete blir legender.Sven‑Erik ”Svempa” Bergendahl tillhörde båda kategorierna samtidigt. Annette Eilert ser tillbaka på en unik gärning inom lastbilsvärlden, och minns ett speciellt möte på vägen en blåsig och regnig höstnatt.För oss inom lastbilsvärlden var han långt mer än ett namn, en påbyggare eller en ikon. Han var en självklar referenspunkt – och en del av själva kulturen.När beskedet kom att Svempa gått ur tiden, 87 år gammal, efter en tids sjukdom, var det som om något större än en människa lämnade oss. Ett helt kapitel i den svenska lastbilshistorien stängdes.Svempa växte upp på Södermalm i Stockholm, meckade mopeder redan i unga år och drogs tidigt till raggarkulturen och de amerikanska idealen om frihet, form och uttryck. Via arbetet som fordonsmekaniker och senare bärgarchaufför tog han klivet in i den värld där han skulle bli odödlig. När han byggde om sin första Scania L76 till bärgningsbil handlade det inte bara om funktion – det handlade om att fordonet inte skulle ”skämmas för sig” på vägen.Där någonstans föddes Svempa‑andan.För honom var lastbilen aldrig bara ett arbetsredskap. Den var en förlängning av människan bakom ratten. En identitet. Ett uttryck. Och så småningom – ett konstverk i lack och krom. Vem har inte drömt om en dragbil med cab?Tillsammans med formgivare som Jan Richter tog han customrörelsen till nivåer som ingen tidigare sett inom lastbilsbranschen. Lack, krom, inredning, formspråk och helhet smälte samman till något som fick även människor utanför branschen att stanna upp och titta en extra gång. När ett Svempa‑bygge rullade in på mässor och evenemang var det inte bara lastbilsfolk som samlades. Det blev publik. Det blev samtal. Det blev snackisar. Och det blev stolthet.Att han vann den allra första Nordic Trophy redan 1980 säger något om hur mycket före sin tid han var. Att han fortsatte vara aktiv långt upp i 80‑årsåldern – och till och med arbetade med sin första eldrivna lastbil in i det sista – säger allt om hans driv. Svempa slutade aldrig vara nyfiken. Det fanns alltid något att justera, förbättra, designa eller begrunda.Men legender byggs inte enbart av priser, pokaler och ikoniska fordon. De byggs minst lika mycket av möten. Av minnen. Av berättelser som lever vidare runt kaffebord, i verkstäder och längs vägarna. Från chaufför till chaufför. Från mun till mun. Numera också via sociala medier.Ett sådant minne bär jag själv med mig.
DRIVMEDEL 2026-06-11
Ingen dieselkris i sikte i SverigeKriget i Mellanöstern fortsätter och ett stängt Hormuzsund pressar de globala energimarknaderna. Men i Sverige ser tillgången på bensin, diesel och flygbränsle ut att vara fortsatt god.Regeringen konstaterar i ett pressmeddelande att det stängda Hormuzsundet kommer att påverka de globala försörjningskedjorna i ett längre perspektiv, framför allt för oljebaserade produkter som bensin och diesel, men också flytande naturgas. Men Sverige är inte så beroende av leveranser från Mellanöstern, då vi främst importerar olja och gas från Nordsjön. – Sverige står fortsatt starkt. Vi har trygg tillgång på bränslen och regeringen kommer fortsatt stå på hushållens och företagens sida för att hantera påverkan. Sverige arbetar aktivt tillsammans med andra länder för att hantera den pågående energikrisen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Bilden är annorlunda på andra håll i omvärlden. Den största kontrasten är i dagsläget är enligt regeringen de kraftiga åtgärder som genomförts i Asien för att minska efterfrågan. EU-länderna har i stället satsat på att kompensera för högre kostnader. – I Sverige och Norden är vi mest påverkade av prisförändringar. Vi följer kontinuerligt hur marknaderna anpassar sig utifrån förändringar i global och lokal tillgång på olika drivmedel för att veta om vi skulle behöva sätta in olika åtgärder här i Sverige, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.