DRIVMEDEL 2026-11-06

Under oktober månad var andelen helelektriska personbilar i nyregistreringarna 51 procent, enligt Mobility Swedens sammanställning. Det är en kraftig uppgång jämfört med oktober förra året då andelen var 36 procent. För lätta respektive tunga lastbilar över 16 ton landade motsvarande siffror på 28 respektive 9 procent.Räknat i procent var antalet nyregistrerade elbilar hela 45 procent högre i oktober jämfört med samma månad förra året. Totalt var andelen nya laddbara (elbilar + laddhybrider) personbilar 70 procent enligt Mobility Swedens siffor, där rena elbilar vinner ytterligare mark på bekostnad av hybrider. Totalmarknaden för personbilar gick upp med 2 procent och är hittills under året upp 4 procent.Lätta lastbilar fortsätter att sälja bättre jämfört med förra året. Oktober månad gav 9 procent fler nyregistreringar än oktober 2025, och andelen eldrivna fordon av dessa var 28 procent.På den tunga sidan är trenden ännu brantare. 604 nyregistreringar i oktober innebär en ökning med 23 procent, och av dessa var knappt 9 procent eldrivna (räknat på lastbilar med totalvikt på 16 ton och över). En uppgång från förra årets 6,5 procent. Som alltid med tunga fordon så kan stora beställningar av enskilda kunder göra att siffrorna slår olika mellan månaderna. Årstrenden verkar dock vara stigande den också, men 10 procent sålda tunga ellastbilar årets första tio månader mot 7 procent samma period förra året.Trafikanalys har också presenterat siffror för oktober månad. Dessa visar i stort samma trend som Mobility Swedens siffror, men med marginellt lägre andel elfordon på grund av olika mätmetoder.

DRIVMEDEL 2026-11-05

Nu går det att göra sin resa med utsläppsfria vätgasbilar för den som behöver en taxi i Göteborg. Satsningen är ett samarbete mellan vätgasbolaget Hydri, Taxi Göteborg och Toyota Sweden, som vill se hur vätgastekniken fungerar i taximiljö.När vätgasdrivna vägtransporter diskuterats har det framför allt varit en fråga som rört lastbilar. Men rent tekniskt fungerar det förstås lika bra för bilar. Nu har vätgasproducenten Hydri, Taxi Göteborg och Toyota Sweden gått samman för att testa om detta kan vara något för framtidens taxiflottor. Förutom helt utsläppsfri drift är den snabba tankningen och väderoberoende prestanda trumfkort.– Nu får vi se tekniken användas i en verksamhet där bilarna kör många mil och hög tillgänglighet är avgörande, vilket kommer att ge oss värdefulla erfarenheter, säger Kamilla Björkman, vd på Hydri.Åtta vätgasdrivna Toyota Mirai har börjat rulla i Taxi Göteborgs trafik. Bilarna drivs med bränslecellsteknik, där vätgas omvandlas till elektricitet som driver bilens elmotor. Det enda fordonet släppet ut vid körning är vatten.En vätgasbil tankas på tre minuter och kommer omkring 60 mil på en tank, oavsett utetemperatur och detta gör enligt Hydri vätgasdrift till ett intressant alternativ för professionell taxitrafik.– Taxitrafiken står för många körda mil varje år och har stor potential att bidra till minskade utsläpp. Vi hoppas att taxibolag i hela landet ska kunna ta lärdom och inspireras av satsningen, säger Magnus Klintbäck, vd på Taxi Göteborg.

DRIVMEDEL 2026-10-02

Natten mellan onsdag och torsdag löpte en av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. I december väntar nästa skattehöjning, och samtidigt är omvärldsläget fortsatt oroligt. Experter talar nu om att dieselpriset inom kort kan nå 30 kronor litern i Sverige.Igår steg priset på bensin med ungefär en krona och priset på diesel med 40 öre i och med att den tidigare sänkningen av energiskatten på fossila drivmedel löpte ut. Efter en period av ovanligt låga drivmedelspriser har notan för den som tankar fossilt fortsatt gå stadigt uppåt till omkring 18 kronor för en liter bensin och 23 kronor för en liter diesel. Men detta är kanske bara en försmak av vad som komma skall, och bakom den analysen finns flera faktorer.Den 1 december ska den största skattesänkningen på bensin och diesel, den som avser koldioxidskatten, återställas till sin tidigare nivå. Det innebär en prisökning med ungefär tre kronor litern för dieseln, vilket om prisnivån som gäller nu ligger fast ger ett dieselpris på drygt 26 kronor.Men skatterna är förstås bara en del i de prisökningar vi ser. Att skatterna över huvud taget sänkts (tillfälligt) beror på att andra faktorer driver upp priset. Bland dessa hittar vi ett relativt högt oljepris som nu pendlar kring 100-dollarsstrecket per fat och beror på utbudsstörningar i framför allt Persiska viken, ett resultat av kriget mellan USA, Iran och ett antal andra arabstater som dragits med i konflikten.Oljepriset är dock inte den enda världsmarknadsfaktorn. Den så kallade ” crack spreaden”, prisskillnaden mellan olja och färdigraffinerat drivmedel har sällan eller aldrig varit så hög som nu, och den är som värst för dieseln. Enligt Handelsbankens valutastrateg Michel Gubel, som uttalar sig för Svenska Dagbladet, har skillnaden mellan råoljepriset och priset på färdig diesel historiskt sett pendlat mellan 0 och 40 procent. Just nu är den uppe i omkring 100 procent. En liter diesel kostar alltså dubbelt så mycket som en liter olja. Det är rekord, enligt Michel Gruber. Bakom den här utvecklingen finns två faktorer, dels konflikterna i Mellanöstern och dels Ukrainas framgångsrika kampanj där man slagit ut stora delar av Rysslands raffinaderikapacitet i syfte att försvaga den ryska krigsekonomin. USA:s president Donald Trump har nu också hotat med ett exportstopp på amerikansk diesel riktat mot Europa för att på så sätt sänka pristrycket på den inhemska amerikanska marknaden inför mellanårsvalet. Det skulle om det blir verklighet kunna pressa upp priserna ytterligare för europeiska länder.Än är Sverige ett av de länder i Europa som har lägst dieselpris, men snart kan vi alltså nå samma nivå som våra grannar. Att oron för tuffa prisökningar är påtaglig hos många syns nu i elbilsförsäljningen, där september månad gav den högsta andelen nyregistrerade elbilar någonsin i Sverige, 49 procent. Men än är vi långt efter Norge där över 95 procent av alla nya bilar är helelektriska.

DRIVMEDEL 2026-09-30

Nästan varannan nyregistrerad personbil var helelektrisk under september månad, och fler än sju av tio var laddbara. Det visar Mobility Swedens senaste rapport. Med bara fyra procent av nyregistreringarna ser dieselbilarna däremot ut att vara på utdöende.Under september var 49 procent av de nyregistrerade elbilarna helelektriska, upp 11 procent jämfört med samma månad förra året. Det är rekord, bortsett från månaden innan det tidigare elbilsstödet löpte ut 2022. Lägger man till laddhybriderna, som stod för 21,9 procent av nyregistreringarna så landar andelen laddbara bilar på nästan 72 procent. Också rekord, men en klar minskning för laddhybriderna som nådde över 30 procent förra året. Bensin fortsätter att vara valet för den som ännu inte gått över till el. 18,5 procent valde bensin och 6,7 procent elhybrid (som oftast drivs av bensin, men återanvänder bromsenergi som omvandlas till el). Endast 3,8 procent valde diesel som drivmedel.Av de 3 571 lätta lastbilarna var knappt 28 procent eldrivna, också det en tydlig uppgång från knappt 21 procent i september förra året – men en liten nedgång från augusti månad i år. Bland lätta lastbilar dominerar diesel fortfarande, med drygt 57 procent av marknaden. Det är dock 10 procentenheter lägre än för ett år sedan. Totalmarknaden för lätta lastbilar är hittills upp nästan 20 procent jämfört med förra året.Bland de tunga fordonen går elektrifieringen fortsatt ganska trögt. Andelen nya eldrivna tunga lastbilar under september var 10,3 procent, något mindre än antalet gasdrivna (11,9 procent). Det var visserligen tydligt högre än september förra året (5,9 procent), men ungefär i linje med snittet under innevarande år. Marknaden för tunga fordon har över lag gått ganska trögt under året, men i september syns en tydlig ökning (+22 procent) i registreringarna jämfört med förra året.Nyregistreringarna av tunga fordon för en enstaka månad är dock så pass få att enstaka större fordonsleveranser till en enskild aktör kan påverka statistiken för olika drivlinor kraftigt.

DRIVMEDEL 2026-09-29

DHL-transportören Värnamo Godstrafik ska investera i 50 nya biogasdrivna lastbilar från Scania. Gasen ska komma från det lokala lantbruket.Värnamo Godstrafik har beställt 50 nya biogaslastbilar från Scania via återförsäljaren Svenstigs Lastbilar. De ska användas i transportuppdrag för DHL och levereras successivt under 2026 och 2027. Som drivmedel ska bolaget använda biogas som produceras på Hagelsrums Gård.– Det unika med biogas är att samma råvara kan ge två produkter. Restprodukter från lantbruket blir både drivmedel för transporterna och biogödsel som förs tillbaka till åkrarna. Det skapar ett kretslopp där vi ersätter fossila resurser samtidigt som vi tar tillvara det som redan finns, säger Tom Birgersson på Hagelsrums gård.

DRIVMEDEL 2026-09-16

Det är dags att gå från ord till handling på området vätgastransporter. Det tycker Volvokoncernen, Daimler Truck, Toyota Motor Corporation och flera andra europeiska industriaktörer som nu presenterat en gemensam satsning, där man också vänder sig till Europas politiker för stöd.För ett par veckor sedan meddelade AB Volvo att man avser att samarbete med en flertal andra större industribolag för att skala upp vätgasdriven mobilitet i Europa. Under IAA i Hannover presenterade bolagen den gemensamma satsningen som utgår från att vätgasfordon är ett viktigt komplement till batterielektriska fordon för att uppnå EU:s mål om minskade utsläpp.Hindren för en kommersialisering av vätgastransporter har varit, och är, fler. Produktionskostnader för vätgasen, utbyggnad av tanknätet och att det ännu inte finns serietillverkade fordon. Men prototypfordon har körts på flera håll och Daimler Truck har enligt uppgifter från Volvo haft kunder som kört nästan 60 000 mil med vätgasdrivna bränslecellslastbilar.Nu är planen att i slutet av detta år sätta ett hundratal av nästa generations bränslecellslastbilar i drift hos kunder. Under nästa år ska också de första lastbilarna med vätgasförbränningsmotor lanseras. Enligt uppgift planerar Daimler Truck att satsa flera hundra miljoner euro i vätgaslastbilar fram till slutet av decenniet. Även Volvokoncernen ska investera betydande summor, både i bränslecellsdrivna lastbilar och lastbilar med vätgasförbränningsmotorer. Lanseringen är planerad att omkring 2030. Den tredje fordonstillverkaren i projektet är Toyota som medverkar som en teknisk partner för att stötta expansionen av vätgasmobilitet. Tyska industrikoncernen Bosch kommer också att ha en viktig roll genom att leverera nyckelteknik för både bränslecells- och förbränningsdrift.Övriga aktörer i samarbetet är Air Liquide, Total Energies, MB Energy och TEAL Mobility som står för utvecklingen av gasproduktion respektive tankinfrastruktur.Volvo menar att det är möjligt att sänka konstaderna för vätgasdrift så att det blir konkurrenskraftigt jämfört med dieseldrift. Förutsättningarna är att kostnaden för lastbilarna sjunker genom incitament och serieproduktion, att en konkurrenskraftig försörjningskedja för vätgas skapas, kvotsystem för växthusgasutsläpp samt driftrelaterade incitament såsom undantag från vägavgifter.Volvo menar att marknaden är på väg att möta dessa förutsättningar och pekar på att det i den senaste ansökningsomgången inom Tysklands NOW-program kom in fler ansökningar för tankstationer och vätgasdrivna lastbilar än vad det fanns finansiering för. Det är också Tyskland som de samarbetande bolagen ser som utgångspunkt för satsningen, och aktörerna efterlyser stöd från nationella regeringar och Europeiska kommissionen för att kunna genomföra genomföra en liknande satsning i hela Europa.

DRIVMEDEL 2026-09-10

Priset på el kommer enligt en prognos från Bixia bli mer än dubbelt så högt under resten av hösten jämfört med samma period förra året. Samtidigt har världsmarknadspriset på både olja och färdig diesel stigit kraftigt, och väntas fortsätta upp.Snittpriset på el för fjärde kvartalet väntas landa på en bit över en krona per kilowattimme i Sverige. Det meddelar elhandelsbolaget Bixia som kommit med en ny prognos. Det prognosticerade priset är mer än dubbelt så högt som priset motsvarande period förra året och ungefär tre gånger så högt som 2024. Bakom prisökningen ligger minskade gaslager i Europa, vilket i sig främst är en effekt av konflikterna kring Hormuzsundet i Persiska Viken. Den snöfattiga vintern och en ganska torr vår och sommar är också bidragande faktorer till att elpriset väntas hålla sig på högre nivåer. För årets sista kvartal väntas priset landa på omkring 1,25 kronor per kilowattimme i snitt, eller 70 öre för de två nordligaste elområdena och 1,40 för det sydligaste.– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten, men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern. Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och i stället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, säger Johan Sigvardsson på Bixia.Om nederbörden blir större än vanligt kan dock priserna komma att landa lägre än prognosen, liksom om vintern blir ovanligt mild.Konflikterna i Mellanöstern, i kombination med utslagna raffinaderier i Ryssland, har också fått både oljepriset och priset på färdigraffinerad diesel att gå upp den senaste tiden. Nu i veckan har priset på Brentolja varit uppe kring 100 dollar fatet, samtidigt som den minskade raffinaderikapaciteten i världen tryckt upp dieselpriset ännu mer. Saudiarabien uppger, enligt en rapport från Opec som DI.se refererar till och som Bloomberg tagit del av, att oljeproduktionen i landet nått sin lägsta månadsnivå sedan Gulfkriget 1990. Bloomberg konstaterar enligt DI.se också att leveranserna var klart högre än den uppgivna produktionen, vilket indikerar att mycket olja nu tas från befintliga lager. Uppgiften är i linje med tidigare bedömningar om att ovanligt mycket av oljan på världsmarknaden kommer från lager. Det indikerar att priset kan komma att fortsätta upp så länge som det inte sker några större framsteg i de konflikter som de stora oljeländerna är del av.

DRIVMEDEL 2026-08-06

Varopreem är nya ägare till Sunpine i Piteå, världens största bioraffinaderi för råtallolja. Anläggningen har kapacitet att bearbeta omkring 400 000 ton råtallolja per år, som främst blir till HVO och flygbänslet SAF.Råtallolja är en förnybar biprodukt från massa- och pappersindustrin och Sunpine har tagit fram en egen teknik som ger en produkt som enligt bolaget minskar utsläppen av växthusgaser med 99,7 procent jämfört med motsvarande fossila bränslen. Råvaran konkurrera inte heller med livsmedelsproduktion och jordbruksmark.Sunpine har tidigare samägts av Varopreem, sveaskog Förvaltnings Aktiebolag, Södra Skogsägarna ekonomisk förening och Lawter Europé BV. I och med köpet är Varopreem nu helägare till bolaget som nu går under namnet Varopreem Sunpine.Varopreem skriver att förvärvet sker i ett läge där ”Europa arbetar för att skala upp förnybara drivmedel och samtidigt upprätthålla energiförsörjningstrygghet och industriell konkurrenskraft. Efterfrågan på avancerade biodrivmedel väntas öka inom vägtransporter, flyg och sjöfart, med stöd av regelverk som RED III, ReFuelEU Aviation och FuelEU Maritime.”Det här är mycket mer än ett förvärv. Under nästan två decennier har Sunpine byggt upp en av Europas mest särpräglade verksamheter inom avancerade förnybara drivmedel, där egenutvecklad teknik och industriell skala i världsklass kombineras med tillgång till en av de förnybara råvaror som håller allra högst kvalitet, säger Dev Sanyal, koncernchef för Varopreem.

DRIVMEDEL 2026-06-11

Kriget i Mellanöstern fortsätter och ett stängt Hormuzsund pressar de globala energimarknaderna. Men i Sverige ser tillgången på bensin, diesel och flygbränsle ut att vara fortsatt god.Regeringen konstaterar i ett pressmeddelande att det stängda Hormuzsundet kommer att påverka de globala försörjningskedjorna i ett längre perspektiv, framför allt för oljebaserade produkter som bensin och diesel, men också flytande naturgas. Men Sverige är inte så beroende av leveranser från Mellanöstern, då vi främst importerar olja och gas från Nordsjön. – Sverige står fortsatt starkt. Vi har trygg tillgång på bränslen och regeringen kommer fortsatt stå på hushållens och företagens sida för att hantera påverkan. Sverige arbetar aktivt tillsammans med andra länder för att hantera den pågående energikrisen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Bilden är annorlunda på andra håll i omvärlden. Den största kontrasten är i dagsläget är enligt regeringen de kraftiga åtgärder som genomförts i Asien för att minska efterfrågan. EU-länderna har i stället satsat på att kompensera för högre kostnader.  – I Sverige och Norden är vi mest påverkade av prisförändringar. Vi följer kontinuerligt hur marknaderna anpassar sig utifrån förändringar i global och lokal tillgång på olika drivmedel för att veta om vi skulle behöva sätta in olika åtgärder här i Sverige, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.    

DRIVMEDEL 2026-05-13

Den första maj sänkte regeringen energiskatten på bensin och diesel med 1 krona, respektive 40 öre. Sänkningen, som är till EU:s miniminivå, genomfördes för att mildra prishöjningarna i den pågående energikrisen. Nu har EU-kommissionen lagt fram ett förslag om att tillåta ytterligare sänkningar på upp till 2 kronor och 40 öre.Energiskatten på bensin och diesel har redan sänkts till EU:s minimiskattenivå under perioden 1 maj–30 september 2026. För att ha möjlighet att sänka skatterna ytterligare ansökte regeringen i slutet av mars om tillstånd hos Europakommissionen. Kommissionen har därefter lagt fram ett förslag om att Sverige ska ges möjlighet att genomföra en större sänkning under fem av årets återstående månader. Det innebär att det enda som behövs för att en sänkning ska kunna genomföras är godkännande från Europeiska unionens råd (ministerrådet) och att sänkningen införs i svensk lag.Bakgrunden är de kraftigt höjda oljepriserna i spåren av kriget i Mellanöstern och blockaden av Hormuzsundet i Persiska viken. Skattesänkningen föreslås bli 2 kronor och 40 öre per liter för både bensin och diesel, vilket motsvarar 3 kronor inräknat moms vid full prisövervältring. Den nya skattenivån föreslås gälla under perioden 1 juli–30 november 2026 och beräknas innebära minskade skatteintäkter med 7,7 miljarder kronor.Finansdepartementet har nu skickat förslaget på remiss och det planeras ingå i en kommande extra ändringsbudget.Förslaget får tummen upp av Sveriges Åkeriföretags vd Oscar Hyléen.– Den senaste tidens prisökningar har skapat stor osäkerhet och påverkat både lönsamhet och likviditet för både transportföretag och transportköpare. Den föreslagna ytterligare tillfälliga sänkningen är därför välkommen.Samtidigt menar han att skattesänkningar på fossila bränslen behöver följas av nya incitament och kraftigare stöd för investeringar i nollutsläppsfordon.– Regeringen säger att man ser elektrifiering av transporter som viktigt. Då måste man göra mer för att understödja energitransformationen för de tunga transporterna i Sverige. Här behövs politisk vilja och verkningsfulla åtgärder på nationell nivå.

DRIVMEDEL 2026-05-12

Den 19 maj invigdes Sveriges första sammanhängande nätverk för vätgastankning i samband med öppnandet av Hydris tankstation i Nyköpingsbro.Nätverket invigdes officiellt den 19 maj i samband med öppnandet av Hydris tionde vätgasstation i Nyköpingsbro. På plats fanns bland andra Rickard Nordin (C) och Nyköpings kommunstyrelseordförande Urban Granström (S), tillsammans med representanter från bland annat Volvo, Scania och Naturvårdsverket. Under invigningen demonstrerades också en tankning av Volvos och Scanias vätgasdrivna lastbilar.– Med vätgasdrivna lastbilar kan även tunga och långväga transporter som är svåra att elektrifiera ställa om till fossilfritt, säger Kamilla Björkman, vd för Hydri.Bakom satsningen står investeringsbolaget Qarlbo Energy, som äger Hydri.– Hydris nätverk av tankstationer knyter samman Skåne, Västkusten och Stockholmsregionen längs de mest trafikerade vägarna. Nu kan vätgasfordon faktiskt börja rulla på vägarna i kommersiell trafik, säger Michel Thomas, styrelseordförande för Hydri och vd för Qarlbo Energy.EU kräver att alla medlemsländer har ett fullt utbyggt nätverk av tankstationer för vätgas längs huvudvägarna och i urbana knutpunkter år 2030. I Sverige innebär det 34 stationer från norr till söder.– Nu behöver vi skala upp i snabb takt och tillsammans med industrin, transportköparna och politiken få hela värdekedjan att växa. Då kan vätgasen bli en naturlig del av ett fossilfritt transportsystem inom bara några år, säger Michel Thomas.Vätgasstationerna i nätverketStationerna som ingår i nätverket finns i Göteborgs hamn, Götene, Hallandsåsen, Håby, Karlstad, Mariestad, Nykvarn, Nyköpingsbro, Värnamo, Ödeshög

DRIVMEDEL 2026-04-16

Det blir fortsatt fritt fram för Sverige att skattebefria rena, höginblandade biodrivmedel. Det står klart efter att EU-kommissionen meddelat ett nytt beslut att förlänga Sveriges statsstödsgodkännande.Skattebefrielsen är en del i att främja biodrivmedel och minska utsläppen i transportsektorn och har varit viktigt för Sverige där biodrivmedel är vanligare i transporter än i de flesta andra EU-länder. Men på grund av EU-reglerna för statsstöd så är det ingen självklarhet att Sverige kan tillämpa skattebefrielse. Men nu har alltså Europeiska kommissionen sagt jag till att Sverige får fortsätta som tidigare fram till åtminstone år 2032.– Jag är glad att EU-kommissionen med sitt beslut underlättar Sveriges fortsatta arbete med omställning till mer hållbara transporter och ett minskat beroende av fossila bränslen, säger finansminister Elisabeth Svantesson.Regeringen skriver att man haft som mål att ha ett statsstödsgodkännande på plats i god tid innan det nuvarande löper ut, för att minska osäkerheten för producenter och användare av biodrivmedlen. Det nuvarande godkännandet går ut vid utgången av 2026 och Sverige skickade in en ansökan redan i september 2025. Då gjordes en så kallad förenklad anmälan för att öka möjligheterna till ett tidigt beslut. Det nya godkännandet sträcker sig till slutet av 2032.Gas som till största delen består av naturgas, men som omfattas av massbalanseringsprincipen och därför enligt vissa regler kan räknas som biogas, behöver fortfarande beskattas.