DRIVMEDEL 2025-09-25

Gasum och Preem har tecknat ett samarbetsavtal som gör det möjligt för Preems företagskunder att tanka flytande och komprimerad biogas på Gasums stationer i Sverige och få alla transaktioner samlade på en och samma faktura. För att öka tillgången på biogas för svenska logistikföretag har Preem och Gasum tecknat ett samarbetsavtal som innebär att Gasums nätverk av tankstationer för biogas nu blir tillgängligt för Preems kunder. Den som har Preem-kort kommer därmed att kunna tanka på Gasums stationer före slutet av december i år, enligt Gasum. Förutom ett mycket större nät av stationer kommer Preems företagskunder också att kunna få alla transaktioner på en faktura. – Samarbetet med Gasum är ett viktigt steg i vår ambition att följa med utvecklingen och erbjuda ett av marknadens bredaste utbud av drivmedel. Det gör det möjligt för oss att möta våra kunders växande behov av alternativa drivmedel – samtidigt som vi förenklar deras vardag med en helhetslösning, säger Jim Niesel, säljchef på Preem.

DRIVMEDEL 2025-09-12

På torsdagen invigde St1 Biokraft sin nya flaggskeppsanläggning i Mönsterås. Anläggningen har en årlig produktionskapacitet om cirka 138 GWh flytande biogas, vilket gör den till en av de största i Sverige. St1 Biokrafts nya anläggning i Mönsterås, som ligger mellan Kalmar och Oskarshamn, kan vid full kapacitet producera flytande biogas motsvarande omkring 13 miljoner liter diesel på ett år. Det första spadtaget för byggnationen togs i februari 2023 och anläggningen och den första leveransen av flytande biogas skedde i augusti. Produktionen ska gradvis öka med målet att nå full kapacitet kring årsskiftet. Mönsterås har ett starkt lantbruk som erbjuder god tillgång till substrat; anläggningen tar emot omkring 260 000 ton gödsel årligen som insatsvara för produktionen. – Anläggningen är en mycket viktig pusselbit i att nå vårt långsiktiga mål om 3 terrawattimmar egen produktion av biogas till 2030 och vår ambition om att bli Nordens ledande biogasaktör, säger Miika Johansson, VD på St1 Biokraft.

DRIVMEDEL 2025-09-12

Förra året hade 55 procent av all fossil bensin och diesel i Sverige okänt ursprung, och användningen av dessa drivmedel ökade med 30 procent jämfört med 2023. Det visar statistik från Energimyndigheten. Det är organisationen Gröna Mobilister som gått igenom statistiken för den bensin och diesel som används i Sverige. Enligt Energimyndighetens siffror ökade andelen fossil bensin och diesel i Sverige med okänt ursprung utanför EU/EES från 54 procent år 2023 till 55 procent år 2024. Eftersom användningen av främst diesel också ökat i och med den sänkta reduktionsplikten har mängden drivmedel med okänt ursprung ökat mer dramatiskt än andelen. Totalt handlar det om bensin och diesel motsvarande knappt 32 TWh år 2023 som ökade till drygt 41 TWh år 2024. En ökning på omkring 30 procent alltså. Den fossila energi med okänt ursprung som svenskarna hällde i tanken år 2024 motsvarar hela Sveriges vindkraftsproduktion som också var 41 TWh samma år, eller nästan hela kärnkraftsproduktionen på 49 TWh. Värdet på råoljan med okänt ursprung år 2024 var i runda tal 20 miljarder kronor. – Alla svenskar som tankar fossilt skramlar alltså varje år ihop tiotals miljarder kronor och stoppar pengarna i okända fickor i andra världsdelar, säger Per Östborn, tf. generalsekreterare i Gröna Mobilister. – Vad pengarna används till vill jag helst inte tänka på. Mellan 30 och 50 procent av den ryska statens intäkter kommer från olja och gas, vilket är ungefär lika mycket som Ryssland satsade på militären i 2024 års budget. Oljeintäkterna väntas år 2025 stå för 35 procent av den iranska statens inkomster. En tredjedel av dessa oljepengar går till militären. Den fossila energin som produceras i Ryssland och Iran kan komma in i Sverige utan att vi vet om det, då det idag saknas system för att spåra fossil energi till källan så som det finns för bioenergi. För att ett importstopp av rysk fossil energi till EU ska bli verkningsfullt måste alla fossila råvaror kunna spåras, menar Gröna Mobilister.Ursprung fossil diesel 2024Siffrorna visar ursprunget för den diesel som användes i Sverige under 2024. Diesel med ursprung i EU/ESS har nästan alltid känt ursprung, vilket innebär att det mesta av dieseln med okänt ursprung troligen kommer från länder utanför Europa. Okänt                 52,2 %Europa               27,1 %Nordamerika       7,8 %Afrika                   5,3 %Sydamerika        4,4 %Asien                   3,1 % Av dieseln med känt ursprung kommer omkring 50 % från Norge. Andra stora leverantörer är, i fallande ordning, USA, Guyana, Nigeria, Qatar och Storbritannien.

DRIVMEDEL 2025-09-03

Under tisdagen invigdes en ny produktionsanläggning för vätgas och en vätgastankstation i småländska Ljungby. Att vätgasen som tankas produceras lokalt genom elektrolys från egen solel gör anläggningen unik enligt ägarbolagen Strandmöllen och PS Energi. Vätgasen produceras lokalt i produktionsanläggningen genom elektrolys, baserad på el från Strandmöllens egen solcellsanläggning samt framöver även genom avtal med en solcellspark som byggs i närheten under hösten. Därefter går vätgasen direkt vidare till PS Energis intilliggande tankstation, vilket alltså skapar en komplett kedja från produktion till tankning. Som en del av satsningen har Strandmöllen även byggt en avancerad fyllningsanläggning för flaskor, batterier och trailrar, vilket gör det möjligt att förse kunder med vätgas oavsett behov och lokalisering.

DRIVMEDEL 2025-08-15

Oljekartellen Opec har ofta försökt begränsa oljeproduktionen för att hålla uppe priset. Nu gör man tvärtom. I september ska produktionen öka ytterligare, i ett försök att vinna tillbaka marknadsandelar. Opec består av 12 oljeproducerande länder i framför allt Mellanöstern och Afrika. De senaste åren har organisationen vid olika tidpunkter kommit överens om nya begränsningar i oljeproduktionen för att hålla uppe priset och kunna göra större vinster. Det har dock lett till att andra länder, såsom USA och Norge, kunnat öka sin produktion och försäljning. Nu verkar Opec ha gett upp. Från april och framåt har man, i omgångar, beslutat om produktionsökningar på totalt en dryg miljon fat olja, skriver Dagens PS. Enligt di.se kommer de nya produktionsökningarna i september innebära att alla tidigare begränsningar överges. I en artikel den 4 augusti säger Bjarne Schieldrop, råvaruanalytiker på SEB, att Opec nu försöker ta tillbaka marknadsandelar genom att långsamt öka trycket på amerikanska producenter av skifferolja, en produktionsmetod som generellt sett är dyrare än att pumpa upp olja från marken. Statistiken visar att antalet aktiva oljeriggar i USA minska från 480 under första kvartalet till 410 vid månadsskiftet juli/augusti. Det återstår att se hur lågt priset kan bli innan Opec återigen gör ett försök att begränsa utbudet och trycka upp priset. En annan faktor som skulle kunna förändra situationen är eventuella amerikanska sanktioner riktade mot rysk olja, inklusive länder som handlar med rysk olja. Ukraina har i sin tur intensifierat sina attacker mot ryska raffinaderier, något som inte lett till någon kraftig oro på marknaden. Attackerna riktar sig mot raffinaderier, vilket innebär att det i första hand är Rysslands produktion av färdigraffinerade produkter som skadas – en situation som får mer effekt på den inhemska försörjningen av diesel och bensin. Den ekonomiska aktiviteten i Kina är också en av de viktigaste faktorerna för efterfrågan på olja, och där visar de senaste siffrorna att industriproduktionen ökar mindre än förväntat. När detta skrivs kostar ett fat Brentolja 66 dollar och ett fat WTI-olja 62,20 dollar. Det låga oljepriset är en starkt bidragande faktor bakom Sveriges låga priser på bensin och diesel.

DRIVMEDEL 2025-06-27

Oljepriset har under våren stadigt klättrat neråt och tidvis varit nere kring 60 dollar fatet. I samband med att det kortvariga kriget mellan Israel och Iran bröt ut åkte priset på några dagar upp till knappt 80 dollar. Nu är det nere på en bit under 70 igen, och den lägre nivån kommer troligen kvarstå enligt analytiker. I början av året låg priset för Nordsjöoljan (Brent) på omkring 80 dollar per fat. Sedan dess har priset stadigt sjunkit och som lägst legat kring 60 dollar. WTI-oljan har som vanligt kostat ett par dollar lägre. Bakom det låga oljepriset ligger framför allt en förhållandevis låg efterfrågan och faktumet att några av OPEC+-länderna ökat produktionen för att vinna marknadsandelar, vilket skapat ett överskott. Resultatet har blivit lägre pris på bensin och diesel, även i Sverige. När Israel och Iran attackerade varandra i förra veckan gick priset snabbt upp till strax över 77 dollar per fat för Brentoljan, inte minst på grund av oron att Iran skulle stänga Hormuzsundet i Persiska viken där 20 procent av all världens olja passerar. Nu verkar de storskaliga attackerna vara över och priset har snabbt fallit ner till omkring 67 dollar fatet, och WTI-oljan till 65 dollar. Oron kring utbudet i Mellanöstern har minskat för tillfället, men den har inte försvunnit, konstaterar bland annat nyhetsbyrån Reuters. Reuters skriver också att ny makroekonomisk data från USA visar att den ekonomiska tillväxten kan bli sämre än väntat, vilket stärker förväntningarna om en räntesänkning från den amerikanska centralbanken. Även marknaden verkar satsa på att de amerikanska räntorna sänks i september, vilket normalt sett skulle stimulera ekonomisk tillväxt och efterfrågan på olja. Samtidigt har de amerikanska råoljelagren minskat på sistone. Trots det lär de relativt låga prisnivåerna vara kvar, om inget avgörande förändras. En sådan möjlig faktor är att konflikten mellan Iran och Israel blossar upp ordentligt igen och att Iran väljer att stänga ner Hormuzsundet. Analytiker har spekulerat att det skulle kunna leda till historiska prisrekord på uppemot 300 dollar fatet, vilket skulle innebära en stor chock för hela världsekonomin.

DRIVMEDEL 2025-06-19

Sveriges totala utsläpp av växthusgaser inom transportsektorn ökar efter att reduktionsplikten sänkts. Men leveranserna av det höginblandade biodrivmedlet HVO100 har samtidigt mer än fördubblats på två år. Det visar årets omställningsbarometer från Drivkraft Sverige. Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade med hela 7 procent under 2025 jämfört med året innan. Det visar preliminär statistik från Naturvårdsverket. Ökningen är något högre än vad underlaget till regeringens klimatredovisning uppskattat. Vägtrafiken ökade sina utsläpp med 24 procent, och arbetsmaskinerna med hela 32 procent. Resultatet är framför allt en konsekvens av den kraftigt sänka reduktionsplikten för diesel från 30,5 procent till 6 procent (från första juli 10 procent). Men på detaljnivå är inte allt mörkt ur utsläppsminskningssynpunkt. Industrin minskade utsläppen med hela 5 procent, och det höginblandade biodrivmedlet HVO100 har blivit mer populärt. Antalet ”energistationer” (eller ”drivmedelsstationer”) i Sverige är omkring 3 000. Av dessa erbjuder drygt 650 HVO100, vilket är en femdubbling av antalet sedan 2019.  Samtidigt har användningen av HVO100 ökat kraftigt de senaste två åren, parallellt med en ökning av antalet pumpar. Jämfört med förra året finns nu 10 procent fler pumpar. Samtidigt har antalet stationer som erbjuder laddning ökar med omkring 50 procent. 2024 utgjordes 8,5 procent av drivmedelsleveranserna av höginblandade biodrivmedel. Under första halvan av 2025 har andelen gått upp till 10 procent. Anledningen är alltså främst att användningen av HVO100 har ökat, enligt Drivkraft Sverige. Totalt utgörs 7 procent av drivmedelsleveranserna av HVO100, en kraftig ökning från 5 procent samma period 2024 och 2,8 procent 2023. HVO100 är ett drivmedel som inte räknas in i reduktionsplikten. Det är befriat från både koldioxid- och energiskatt efter godkännande från EU. Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrenskraftsfrågor på Drivkraft Sverige, pekar dock på att det är hög till att säkra fortsatt skattebefrielse. – Det är glädjande att så många företag och individer vill minska sina koldioxidutsläpp genom att välja HVO100 i stället för fossil diesel. Med den beslutade reduktionspliktsnivån på 10 procent är skattebefrielsen en förutsättning för att Sverige ska klara sitt ESR-åtagande. Utvecklingen visar på behovet för regeringen att sätta i gång en statsstödsansökan till EU-kommissionen om fortsatt skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel.