Opecs produktionsökningar pressar oljepriset

HÅLLBARHET 2025-09-18

Entreprenad- och logistikkoncernen BDX vill förbättra den biologiska mångfalden vid sina berg- och naturgrustäkter. I ett nytt projekt har man gjort ett flertal ingrepp i ett skogsbestånd för att gynna fler arter. Berg- och naturgrustäkter kan utgöra viktiga livsmiljöer för flertalet växt- och djurarter som gynnas av den unika miljön som uppstår i en täkt, till exempel solbelysta slänter, rasbranter och varierad växtlighet. – Täktverksamheten tar mark i anspråk och påverkar därigenom bland annat den biologiska mångfalden. I första hand försöker vi undvika eller minimera vår påverkan på den biologisk mångfalden, men när detta inte är möjligt är ambitionen att höja eller skapa naturvärden i närområdet runt täkten eller inom våra skogsfastigheter, säger Anneli Utter, miljöingenjör på BDX Ballast. BDX Ballast jobbar med flertalet projekt för att främja och bevara biologisk mångfald i täktmiljöer. Bland annat har konstgjorda boplatser för backsvalor skapats i täkter och ett projekt med uppsättning av fågelholkar har pågått under 3 år. – Vi har med hjälp av föreningar, organisationer och privatpersoner i dagsläget satt upp 250 holkar av olika typer i Norrbotten och delvis även i Västerbotten. Naturgrustäkten Munksund i Piteå har varit platsen för ett av sommarens projekt inom biologisk mångfald. Projektet startade under 2024 då en inventering gjordes av förutsättningarna för biologisk mångfald i täkten. Nu har man skapat ett skogsbestånd med större mångformighet i närheten av täkten, i ett område som domineras av tallar. Det har skett genom åtgärder såsom stamskador, toppkapning, imitation av ett blixtnedslag, utsågade fågelholkar i stammen och bränningar. Insatser som ökar förekomsten av död ved, försvagade träd och hålträd som gynnar många arter och bidrar till större biologisk mångfald på både kort och lång sikt.

POLITIK 2025-10-01

Ett nytt stort steg på vägen mot bättre transportinfrastruktur har tagits. På tisdagsmorgonen presenterade Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana myndighetens infrastrukturplan för de kommande 12 åren. Det handlar om den största infrastruktursatsningen i modern tid och ett viktigt fokus är att få ut mer nytta för pengarna. I mars månad fick Trafikverket i uppdrag från regeringen att ta fram en nationell plan för infrastrukturinvesteringar åren 2026–2037. Det handlar om 1 171 miljarder kronor som riksdagen avsatt för väg, järnväg och sjöfart. Nu har Trafikverket alltså offentliggjort sin plan som bygger på regeringens och riksdagens ramar och prioriteringar, där alltså nästan 1,2 biljoner kronor ska fördelas på både underhåll och nyinvesteringar. Förhoppningarna från regeringen och Trafikverket är stora. På presskonferensen pratade generaldirektören om att satsningen ska skapa bättre förutsättningar för arbetspendling, bidra till ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkare totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare. Pengarna fördelas ganska jämnt mellan underhåll och nyinvesteringar; 564 miljarder går till underhåll och 604 miljarder till utveckling. Vidmakthållande av väg (underhåll) får 354 miljarder av detta och väginvesteringar (nya projekt) får 62 miljarder. För järnvägen fördelas anslagen annorlunda, här går 210 miljarder till vidmakthållande (underhåll) medan hela 309 miljarder går till investeringar (nya järnvägsprojekt). I en jämförelse med planen för 2010–2021 så blir det tydligt att anslagen till vägar viktats om. Utvecklingsramen, alltså anslagen till nya projekt, är 10 procent lägre i den nya planen, medan ramen för vidmakthållande väg, alltså underhållet, ökat med hela 90 procent. För järnvägen är motsvarande siffror plus 240 (utveckling) samt plus 140 procent (vidmakthållande) – något som visar på en stor ambitionshöjning, men också att investeringar och underhåll av järnväg legat på väldigt låga nivåer tidigare.

POLITIK 2025-09-18

Nu har regeringen släppt sina transportrelaterade klimatnyheter i den kommande budgetpropositionen. Det handlar om mer pengar till laddinfrastruktur och lätta ellastbilar, men inga nya förslag som på allvar förändrar kostnadsbilden för fossilfria transporter. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd till investeringar som bidrar till att minska utsläppen och underlättar Sveriges klimatomställning. Under förra året beviljades 1,5 miljarder kronor i stöd till cirka 47 000 laddpunkter i Sverige.I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor 2026, vilket innebär att det kommer att finnas stöd på omkring 4,5 miljarder kronor att söka. Regeringen räknar också med att man kommer att öka anslaget med ungefär lika mycket för åren 2027 och 2028. Samtidigt föreslås bemyndigandet att höjas till 8 miljarder kronor, vilket innebär att fler och större projekt kommer att kunna behandlas samtidigt. En annan nyhet som nu presenterats är att investeringsstödet för lätta ellastbilar ska förlängas. Regeringen konstaterar att ansökningstrycket har varit högt och man föreslår ett tillskott på 700 miljoner för 2027 och 800 miljoner för 2028. Det blir nu möjligt att söka stödet fram till och med 2027, med sista utbetalningsår 2028. I juli 2023 införde regeringen tillfällig skattefrihet för laddning av personbilar, lätt lastbil, motorcykel, moped och cykel vid en laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen. Skattefriheten skulle upphöra att gälla 1 juli 2026, men regeringen föreslår nu att den får fortsätta gälla tills vidare. Den arbetstagare som laddar en laddhybrid på arbetsplatsen utan att betala för elektriciteten ska också få motsvarande avdragsrätt för drivmedelsutgifter vid tjänsteresor som den som har betalat allt drivmedel själv. – För att snabba på omställningen av transportsektorn är det helt centralt att vi sänker trösklarna för fler företag och hushåll att välja eldrivet. Med miljardsatsningar på Klimatklivet möjliggör vi ytterligare laddinfrastruktur över hela landet, och genom att förlänga klimatpremien till lätta ellastbilar skapar vi förutsättningar för fler utsläppsfria transporter. Att göra den skattefria laddelen vid arbetsplatsen permanent förstärker också incitamenten för eldrivna arbetsresor. Detta är klimatpolitik som gynnar tillväxt och konkurrenskraft, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i ett pressmeddelande. På måndag presenteras budgetpropositionen i sin helhet. Det återstår att se om det då finns några helt nya förslag som förändrar kostnadsbilden för fossilfria godstransporter på väg. Chansen bör inte ses som särskilt hög.