Kraftigt lyft för HVO100

iStock-1430792492.jpg.
Tankstation som bland annat erbjuder den förnybara dieseln HVO100. Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-06-19

DRIVMEDEL

Sveriges totala utsläpp av växthusgaser inom transportsektorn ökar efter att reduktionsplikten sänkts. Men leveranserna av det höginblandade biodrivmedlet HVO100 har samtidigt mer än fördubblats på två år. Det visar årets omställningsbarometer från Drivkraft Sverige.

Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade med hela 7 procent under 2025 jämfört med året innan. Det visar preliminär statistik från Naturvårdsverket. Ökningen är något högre än vad underlaget till regeringens klimatredovisning uppskattat. Vägtrafiken ökade sina utsläpp med 24 procent, och arbetsmaskinerna med hela 32 procent. Resultatet är framför allt en konsekvens av den kraftigt sänka reduktionsplikten för diesel från 30,5 procent till 6 procent (från första juli 10 procent). Men på detaljnivå är inte allt mörkt ur utsläppsminskningssynpunkt. Industrin minskade utsläppen med hela 5 procent, och det höginblandade biodrivmedlet HVO100 har blivit mer populärt.

Antalet ”energistationer” (eller ”drivmedelsstationer”) i Sverige är omkring 3 000. Av dessa erbjuder drygt 650 HVO100, vilket är en femdubbling av antalet sedan 2019. 

Samtidigt har användningen av HVO100 ökat kraftigt de senaste två åren, parallellt med en ökning av antalet pumpar. Jämfört med förra året finns nu 10 procent fler pumpar. Samtidigt har antalet stationer som erbjuder laddning ökar med omkring 50 procent.

2024 utgjordes 8,5 procent av drivmedelsleveranserna av höginblandade biodrivmedel. Under första halvan av 2025 har andelen gått upp till 10 procent. Anledningen är alltså främst att användningen av HVO100 har ökat, enligt Drivkraft Sverige. Totalt utgörs 7 procent av drivmedelsleveranserna av HVO100, en kraftig ökning från 5 procent samma period 2024 och 2,8 procent 2023.

HVO100 är ett drivmedel som inte räknas in i reduktionsplikten. Det är befriat från både koldioxid- och energiskatt efter godkännande från EU. Viktor Gunnarsson, ansvarig för konkurrenskraftsfrågor på Drivkraft Sverige, pekar dock på att det är hög till att säkra fortsatt skattebefrielse.

– Det är glädjande att så många företag och individer vill minska sina koldioxidutsläpp genom att välja HVO100 i stället för fossil diesel. Med den beslutade reduktionspliktsnivån på 10 procent är skattebefrielsen en förutsättning för att Sverige ska klara sitt ESR-åtagande. Utvecklingen visar på behovet för regeringen att sätta i gång en statsstödsansökan till EU-kommissionen om fortsatt skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Frostfire Svempa_del_9 18_foto Tomas Ek Trailer_low.jpg. FRÅN MAGASINET

PROFIL 2026-06-17

Svempa – en legend i lastbilsvärlden

Det finns människor som förändrar en bransch.Och så finns det de som genom sitt arbete blir legender.Sven‑Erik ”Svempa” Bergendahl tillhörde båda kategorierna samtidigt. Annette Eilert ser tillbaka på en unik gärning inom lastbilsvärlden, och minns ett speciellt möte på vägen en blåsig och regnig höstnatt.För oss inom lastbilsvärlden var han långt mer än ett namn, en påbyggare eller en ikon. Han var en självklar referenspunkt – och en del av själva kulturen.När beskedet kom att Svempa gått ur tiden, 87 år gammal, efter en tids sjukdom, var det som om något större än en människa lämnade oss. Ett helt kapitel i den svenska lastbilshistorien stängdes.Svempa växte upp på Södermalm i Stockholm, meckade mopeder redan i unga år och drogs tidigt till raggarkulturen och de amerikanska idealen om frihet, form och uttryck. Via arbetet som fordonsmekaniker och senare bärgarchaufför tog han klivet in i den värld där han skulle bli odödlig. När han byggde om sin första Scania L76 till bärgningsbil handlade det inte bara om funktion – det handlade om att fordonet inte skulle ”skämmas för sig” på vägen.Där någonstans föddes Svempa‑andan.För honom var lastbilen aldrig bara ett arbetsredskap. Den var en förlängning av människan bakom ratten. En identitet. Ett uttryck. Och så småningom – ett konstverk i lack och krom. Vem har inte drömt om en dragbil med cab?Tillsammans med formgivare som Jan Richter tog han customrörelsen till nivåer som ingen tidigare sett inom lastbilsbranschen. Lack, krom, inredning, formspråk och helhet smälte samman till något som fick även människor utanför branschen att stanna upp och titta en extra gång. När ett Svempa‑bygge rullade in på mässor och evenemang var det inte bara lastbilsfolk som samlades. Det blev publik. Det blev samtal. Det blev snackisar. Och det blev stolthet.Att han vann den allra första Nordic Trophy redan 1980 säger något om hur mycket före sin tid han var. Att han fortsatte vara aktiv långt upp i 80‑årsåldern – och till och med arbetade med sin första eldrivna lastbil in i det sista – säger allt om hans driv. Svempa slutade aldrig vara nyfiken. Det fanns alltid något att justera, förbättra, designa eller begrunda.Men legender byggs inte enbart av priser, pokaler och ikoniska fordon. De byggs minst lika mycket av möten. Av minnen. Av berättelser som lever vidare runt kaffebord, i verkstäder och längs vägarna. Från chaufför till chaufför. Från mun till mun. Numera också via sociala medier.Ett sådant minne bär jag själv med mig.

Läs mer
XR7A0025_fotoStudioKlang_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-25

Ny modell för statsbidrag ska ge fler yrkesutbildningar

Regeringen tar nu ytterligare steg för att förbättra statsbidraget för yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) och göra det mer långsiktigt och flexibelt. Syftet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb.Trots stora behov på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat. Under 2025 beslutade regeringen därför om flera successiva förändringar i statsbidraget. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna med 20 procent från och med i år, det blev möjligt att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer infördes från och med 2027 för att bättre spegla kostnaderna för särskilt dyra utbildningar.Nu har regeringen beslutat om ytterligare förändringar. De innebär att statsbidraget fördelas enligt en ny modell med en långsiktig grundfinansiering och möjlighet till tilläggsfinansiering vid behov.– Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor, men många saknar rätt utbildning för att ta de jobb som finns. Att fler utbildar sig är avgörande för både minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Nu tar vi nästa steg för att förbättra statsbidraget för regionalt yrkesvux så att kommunerna kan erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.Kommunerna rekvirerar grundbidraget baserat på befolkningsmängd och arbetslöshet. Samtidigt ändras medfinansieringskravet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras med minst 30 procent. Utöver grundbidraget kommer kommunerna att kunna ansöka om ett tilläggsbidrag som är fullt finansierat av staten, men det får bara lämnas om hela grundbidraget utnyttjas.– Förändringarna ger kommunerna bättre förutsättningar att planera utbildning, både för att skapa fler utbildningsplatser och för att våga satsa på dyrare utbildningar. De innebär också en minskad administration för kommunerna, säger Lotta Edholm.Förändringarna träder i kraft i den 22 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2028.

Läs mer
DSC00543_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-08-07

Yrkesförarutbildningen moderniseras

Den 1 september införs nya regler för yrkesförarutbildningen. Det blir då möjligt för utbildningsanordnarna att använda e-lärande i undervisningen och avancerade simulatorer i körträningen.Regeringen beslutade i januari att ändra förordningen om yrkesförarkompetens i syfte att modernisera utbildningen för yrkesförare. Reformen innebär bland annat att nya former för undervisning införs och att delar av körträningen kan ersättas med övningar med en avancerad simulator.Två nya begrepp introduceras i regelverket. Fjärrundervisning definieras som lärarledd undervisning som genomförs via digitala mötesplattformar, medan distansundervisning avser icke lärarledd utbildning, så kallat e-lärande. Samtidigt blir det möjligt att använda avancerade simulatorer som ersättning för vissa delar av körträningen i grundutbildningen.Ändringarna träder i kraft den 1 september 2026. Utbildningsanordnare som har tillstånd att bedriva utbildning i yrkesförarkompetens kan behöva uppdatera sina befintliga planer och anmäla dessa till Transportstyrelsen (kostnadsfritt). Utbildningsanordnare som vill förändra sin utbildning till att omfatta fjärrundervisning, distansundervisning (så kallad e-lärande) eller använda avancerad simulator behöver ansöka om ändring av befintligt tillstånd (avgiftsbelagd ansökan).

Läs mer