Lastbilsförare prisas för arbetsmiljöarbete

Kaunis Iron2_org.jpg.
Ulrich Höntzsch, skyddsombud på Kaunis Iron Logistik i Pajala Foto: Lotta Nyberg
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-22

HÅLLBARHET

Ulrich Höntzsch, skyddsombud på Kaunis Iron Logistik i Pajala, har fått årets arbetsmiljöstipendium från den ideella organisationen Prevent.

– Man kan alltid ringa mig, eller byta några ord i fikarummet, säger pristagaren.

Prevent delar varje år ut Arbetsmiljöstipendiet till en chef och ett skyddsombud som gjort tydliga insatser för att förbättra arbetsmiljön på sin arbetsplats. Stipendiaterna nomineras av sina respektive kollegor. 

I år går skyddsombudspriset till Ulrich Höntzsch, lastbilsförare på Kaunis Iron Logistik, som transporterar malm från gruvan i Pajala till avlastningsplatsen i Kaunisvaara – ofta i tuffa vinterväglag och med laster på omkring 90 ton. Han beskriver arbetet som riskfyllt, där noggranna riskanalyser och ett ständigt förbättringsarbete är avgörande. 

Kaunis Iron1_org.jpg.

– Jag brinner för en god arbetsmiljö. Säkerheten har högsta prioritet – inte bara för oss på vägarna, utan också för våra medtrafikanter. Mina kollegor kan alltid ringa mig, eller byta några ord i fikarummet.

Ulrich Höntzsch nominerades med följande motivering: ”Ulrich kombinerar teknisk kompetens med ett stort ansvarstagande och ett tydligt fokus på samverkan. Hans insatser leder till konkreta förbättringar och bidrar till en arbetsmiljö präglad av öppenhet, tillit och ständig utveckling.” 

Årets stipendiat i chefskategorin blev John Seiborg på Ica Maxi i Växjö och juryn har bestått av representanter från Svenskt Näringsliv, LO, PTK samt Prevent. Stipendiaterna får 15 000 kronor vardera att använda till utbildningar inom arbetsmiljö. 

– Årets stipendiater visar två sidor av samma engagemang: att skapa arbetsplatser där människor mår bra och känner sig sedda. John och Ulrich är fina förebilder för hur hjärta och professionalism kan gå hand i hand, säger Susanna Ribrant, vd på Prevent.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Bärgare2_low.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-23

Första gymnasieutbildningen för bärgare drar i gång

För första gången någonsin finns nu en gymnasieutbildning till bärgare – dessutom med riksintag. Det är Vreta Utbildningscentrum utanför Linköping som skapat utbildningen i samarbete med Assistancekåren. Intaget öppnade nu i januari och skolstarten sker i höst.Arbetsmarknaden för bärgare är stark och behoven är stora över hela landet. Ändå har det saknats en formell yrkesutbildning. Nu blir det ändring på det när Vreta Utbildningscentrum, som första gymnasium i landet, till hösten kickar i gång en riksrekryterande bärgarutbildning.– Det är så kul att Vreta gör den här satsningen och att vi fått vara med att utforma den, säger Ninni Westerlund på Assistancekåren. En bärgare ställs ofta inför helt nya problem som ska lösas. Det är inte bara fordon som ska tas om hand, utan även människor.– Det är så viktigt att skolorna förstår detta och att praktik och APL är helt avgörande. Vreta har ju en fantastisk bredd på sina utbildningar inom fordonsprogrammet med både timmer- och kranbilar och det känns att de verkligen vet hur man jobbar.

Läs mer
XR7A0025_fotoStudioKlang_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-27

Fordonsprogrammet i topp bland gymnasieutbildningar som ger jobb

Att välja ett yrkesprogram är i många fall en bra väg till jobb för blivande gymnasieelever. När gymnasieprogrammen listas efter hur många som jobbar efter tre år hamnar Fordon- och transportprogrammet allra högst.Svenskt Näringsliv har listat gymnasieprogrammen utifrån hur många studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter att ha tagit examen. I botten ligger Humanistiska programmet, Naturvetenskapliga programmet och International Baccaleurate där en hög andel studenter i stället gått vidare till nya studier. I toppen på jobbligan finns i stället VVS- och fastighet, Bygg- och anläggning och Industritekniskt program där 73 till 75 procent av eleverna fått jobb. Men allra högst hamnar Fordon- och transportprogrammet med 76 procent.Programmen som ligger högst hamnar också i topp när månadslönerna rankas efter medianlön. Fordon- och transporteleverna har den fjärde högsta medianlönen av de listade programmen med 34 250 kr.I en artikel i DN konstaterar Johan Olsson, kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, att många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men att yrkesprogrammen inte är en del i den bilden. Han påpekar också att Fordon- och transportprogrammet är bra då hela branschen är engagerad i utbildningens kvalitet, vilket gör att den levererar personal med kompetens som företagen efterfrågar. Han konstaterar också att den nya skolreformen innebär att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra hur många utbildningsplatser som skapas på de olika programmen, men att det är en mycket stor förändring och att det kommer att ta tid innan den slår igenom fullt ut.

Läs mer
Gordon_E-sprinter.jpg.

FORDONSTEKNIK 2026-01-28

4,25 ton viktig faktor för framgångsrika sista milen-leveranser

En ny studie som VTI gjort med en av transportföretaget Gordons ellastbilar visar att fordonet presterar lika bra i stadsmiljö som en dieselvariant. Men det finns utmaningar för storskalig omställning.Varje dag levereras tusentals matkassar, apoteksvaror, livsmedel och paket runt om i våra städer. I studien ”Fossilfria sista milen leveranser i städer” från VTI som finansierats av Trafikverket undersökte forskarna lätta ellastbilar i verklig drift. Studien har gjorts tillsammans med Gordon, som dagligen levererar temperaturkänsliga livsmedel och läkemedel i storstadsmiljö, och resultaten visar att den nya generationens ellastbilar presterar minst lika bra som dieselfordon. Varken höga krav på räckvidd, antal stopp och drift av kylaggregat utgör något problem.– Våra resultat visar att tekniken nu är mogen. Med 4,25-tons ellastbilar får transportörer samma förutsättningar som med diesel, både när det gäller lastkapacitet och räckvidd. Det gör elektrifieringen av sista milen fullt genomförbar redan i dag, även om det finns en del utmaningar som måste lösas, säger Jessica Wehner, forskare på VTI.En avgörande faktor till de goda resultaten är att 4,25-tonslastbilar har använts. Sverige införde 2024 en försöksverksamhet där ellastbilar med en totalvikt på upp till 4,25 ton tillåts köras med B-körkort. På så sätt kan fordonet ha tillräcklig batterikapacitet utan att förlora lastutrymme.I pilotstudien körde en av Gordons ellastbilar i vanlig drift i Stockholm, med samma förutsättningar som skulle gällt för en diesellastbil: 70–90 kilometer per dag med kylaggregat i gång. Resultaten var jämförbart med ett dieselalternativ, trots att bara omkring 30 procent av batteriets kapacitet behövde användas per arbetspass. Studien visar också att det räcker med nattladdning vid terminal. Ytterligare en bonus var att förarna tyckte att ellastbilen ger en påtagligt bättre arbetsmiljö.Men det finns enligt studien också hinder som måste lösas för att elektrifieringen ska kunna skalas upp i samhället.– Vi vill vara med och bidra till den här omställningen på alla sätt vi kan. En förutsättning här är långsiktiga och förutsägbara regelverk. Försöksverksamheten med B-körkort för lätta ellastbilar behöver gå från en tillfällig dispens till ett permanent regelverk. Det behövs också bättre elnätskapacitet för att möjliggöra vidare utbyggnad av laddstationer på våra distributionscentraler. Här vill vi se att myndigheter fattar långsiktiga beslut som möjliggör investeringar, säger Ali Ghoce, vd på Gordon.Rekommendationer för lyckad omställningVTI föreslår flera åtgärder för att accelerera omställningen:Långsiktigt stabila styrmedelSnabbare processer för elnätsanslutningUtbyggd laddinfrastruktur vid logistiknoderÖkad kunskap om energihantering och laddstrategier

Läs mer