Återigen neråt för oljan efter tillfällig prischock

iStock-2095437139.jpg.
Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-06-27

DRIVMEDEL

Oljepriset har under våren stadigt klättrat neråt och tidvis varit nere kring 60 dollar fatet. I samband med att det kortvariga kriget mellan Israel och Iran bröt ut åkte priset på några dagar upp till knappt 80 dollar. Nu är det nere på en bit under 70 igen, och den lägre nivån kommer troligen kvarstå enligt analytiker.

I början av året låg priset för Nordsjöoljan (Brent) på omkring 80 dollar per fat. Sedan dess har priset stadigt sjunkit och som lägst legat kring 60 dollar. WTI-oljan har som vanligt kostat ett par dollar lägre. Bakom det låga oljepriset ligger framför allt en förhållandevis låg efterfrågan och faktumet att några av OPEC+-länderna ökat produktionen för att vinna marknadsandelar, vilket skapat ett överskott. Resultatet har blivit lägre pris på bensin och diesel, även i Sverige.

När Israel och Iran attackerade varandra i förra veckan gick priset snabbt upp till strax över 77 dollar per fat för Brentoljan, inte minst på grund av oron att Iran skulle stänga Hormuzsundet i Persiska viken där 20 procent av all världens olja passerar. Nu verkar de storskaliga attackerna vara över och priset har snabbt fallit ner till omkring 67 dollar fatet, och WTI-oljan till 65 dollar.

Oron kring utbudet i Mellanöstern har minskat för tillfället, men den har inte försvunnit, konstaterar bland annat nyhetsbyrån Reuters.

Reuters skriver också att ny makroekonomisk data från USA visar att den ekonomiska tillväxten kan bli sämre än väntat, vilket stärker förväntningarna om en räntesänkning från den amerikanska centralbanken. Även marknaden verkar satsa på att de amerikanska räntorna sänks i september, vilket normalt sett skulle stimulera ekonomisk tillväxt och efterfrågan på olja. Samtidigt har de amerikanska råoljelagren minskat på sistone.

Trots det lär de relativt låga prisnivåerna vara kvar, om inget avgörande förändras. En sådan möjlig faktor är att konflikten mellan Iran och Israel blossar upp ordentligt igen och att Iran väljer att stänga ner Hormuzsundet. Analytiker har spekulerat att det skulle kunna leda till historiska prisrekord på uppemot 300 dollar fatet, vilket skulle innebära en stor chock för hela världsekonomin.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Volvobil_low.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-01-28

Volvo återigen störst på tunga lastbilar i Europa

För andra året i rad är Volvo Lastvagnar marknadsledare i Europa för tunga lastbilar över 16 ton. För helåret 2025 hade företaget en total marknadsandel på 19 procent. 2024 landade Volvo Lastvagnars marknadsandel i Europa på tunga lastbilar från 16 ton och uppåt på 17,9 procent. När 2025 summeras har den svenska tillverkaren adderat ytterligare en dryg procentenhet till 19,0. Största marknaderna, räknat på antal registrerade Volvolastbilar, blev Storbritannien, Frankrike, Polen, Tyskland och Litauen.Volvos FH Aero-lastbil för fjärrtransporter har blivit populär hos de europeiska transportföretagen, med sin aerodynamik, sidospeglar med kamera och bättre bränsleeffektivitet. Totalt beställdes nästan 33 000 FH Aero-lastbilar i Europa under förra året.– Vårt mål är att vara våra kunders bästa affärspartner, och att vara marknadsledande är ett bevis på det förtroende kunderna har för oss. Det gör oss väldigt stolta, och jag vill rikta ett stort tack till våra kunder och våra anställda för denna fantastiska prestation, säger Roger Alm, vd för Volvo Lastvagnar.Han lyfter fram FH Aero som bolagets lysande stjärna inom fjärrtransporter.– Många kunder berättar för mig om att de upplever fantastisk prestanda och bränsleekonomi med Aero, säger Roger Alm.Globalt sett var Volvo Lastvagnar marknadsledare eller det näst största varumärket i 30 länder under 2025.– Vi kommer att fortsätta utveckla och introducera nya lastbilar som bidrar både till våra kunders verksamheter och till minskade koldioxidutsläpp i vår bransch. Genom att investera i flera tekniker kan vi erbjuda transportlösningar som passar en mängd olika kundbehov och marknader, säger Roger Alm.”Europa” innebär EU samt Storbritannien, Norge och Schweiz.

Läs mer
Bärgare2_low.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-23

Första gymnasieutbildningen för bärgare drar i gång

För första gången någonsin finns nu en gymnasieutbildning till bärgare – dessutom med riksintag. Det är Vreta Utbildningscentrum utanför Linköping som skapat utbildningen i samarbete med Assistancekåren. Intaget öppnade nu i januari och skolstarten sker i höst.Arbetsmarknaden för bärgare är stark och behoven är stora över hela landet. Ändå har det saknats en formell yrkesutbildning. Nu blir det ändring på det när Vreta Utbildningscentrum, som första gymnasium i landet, till hösten kickar i gång en riksrekryterande bärgarutbildning.– Det är så kul att Vreta gör den här satsningen och att vi fått vara med att utforma den, säger Ninni Westerlund på Assistancekåren. En bärgare ställs ofta inför helt nya problem som ska lösas. Det är inte bara fordon som ska tas om hand, utan även människor.– Det är så viktigt att skolorna förstår detta och att praktik och APL är helt avgörande. Vreta har ju en fantastisk bredd på sina utbildningar inom fordonsprogrammet med både timmer- och kranbilar och det känns att de verkligen vet hur man jobbar.

Läs mer
Gordon_E-sprinter.jpg.

FORDONSTEKNIK 2026-01-28

4,25 ton viktig faktor för framgångsrika sista milen-leveranser

En ny studie som VTI gjort med en av transportföretaget Gordons ellastbilar visar att fordonet presterar lika bra i stadsmiljö som en dieselvariant. Men det finns utmaningar för storskalig omställning.Varje dag levereras tusentals matkassar, apoteksvaror, livsmedel och paket runt om i våra städer. I studien ”Fossilfria sista milen leveranser i städer” från VTI som finansierats av Trafikverket undersökte forskarna lätta ellastbilar i verklig drift. Studien har gjorts tillsammans med Gordon, som dagligen levererar temperaturkänsliga livsmedel och läkemedel i storstadsmiljö, och resultaten visar att den nya generationens ellastbilar presterar minst lika bra som dieselfordon. Varken höga krav på räckvidd, antal stopp och drift av kylaggregat utgör något problem.– Våra resultat visar att tekniken nu är mogen. Med 4,25-tons ellastbilar får transportörer samma förutsättningar som med diesel, både när det gäller lastkapacitet och räckvidd. Det gör elektrifieringen av sista milen fullt genomförbar redan i dag, även om det finns en del utmaningar som måste lösas, säger Jessica Wehner, forskare på VTI.En avgörande faktor till de goda resultaten är att 4,25-tonslastbilar har använts. Sverige införde 2024 en försöksverksamhet där ellastbilar med en totalvikt på upp till 4,25 ton tillåts köras med B-körkort. På så sätt kan fordonet ha tillräcklig batterikapacitet utan att förlora lastutrymme.I pilotstudien körde en av Gordons ellastbilar i vanlig drift i Stockholm, med samma förutsättningar som skulle gällt för en diesellastbil: 70–90 kilometer per dag med kylaggregat i gång. Resultaten var jämförbart med ett dieselalternativ, trots att bara omkring 30 procent av batteriets kapacitet behövde användas per arbetspass. Studien visar också att det räcker med nattladdning vid terminal. Ytterligare en bonus var att förarna tyckte att ellastbilen ger en påtagligt bättre arbetsmiljö.Men det finns enligt studien också hinder som måste lösas för att elektrifieringen ska kunna skalas upp i samhället.– Vi vill vara med och bidra till den här omställningen på alla sätt vi kan. En förutsättning här är långsiktiga och förutsägbara regelverk. Försöksverksamheten med B-körkort för lätta ellastbilar behöver gå från en tillfällig dispens till ett permanent regelverk. Det behövs också bättre elnätskapacitet för att möjliggöra vidare utbyggnad av laddstationer på våra distributionscentraler. Här vill vi se att myndigheter fattar långsiktiga beslut som möjliggör investeringar, säger Ali Ghoce, vd på Gordon.Rekommendationer för lyckad omställningVTI föreslår flera åtgärder för att accelerera omställningen:Långsiktigt stabila styrmedelSnabbare processer för elnätsanslutningUtbyggd laddinfrastruktur vid logistiknoderÖkad kunskap om energihantering och laddstrategier

Läs mer