Starkare orderingång än väntat för Volvo

INFRASTRUKTUR 2026-10-15

Elektrifieringen av industrier, digital infrastruktur och transporter kräver mer överföringsförmåga i elnätet. Det statliga elnätsbolaget Vattenfall Eldistribution föreslår nu årliga investeringar på 11 miljarder de kommande fem åren.Vattenfall Eldistributions nätutvecklingsplan uppdateras vart annat år och är till för att olika intressenter ska kunna planera sina verksamheter långsiktigt. Nu är planen för 2027–2036 på remiss och där föreslås drygt 450 kapacitetshöjande projekt.– Vi ser stora behov av investeringar i nya anslutningar, ökning i befintlig elnätkapacitet samt förnyelse av befintlig infrastruktur i åtminstone 15 av de 18 län där vi har region- eller lokalnät. Genom investeringarna skapar vi förutsättningar för tillväxt, ökad beredskap och robusthet liksom den elektrifiering som krävs för att Sverige ska kunna stärka sin konkurrenskraft och ställa om till ett fossilfritt samhälle, säger Annika Viklund, vd på Vattenfall Eldistribution. De kapacitetshöjande projekten, som ska läggas till flera hundra underhållsprojekt per år, befinner sig i olika skeden av planering och genomförande. Omkring 70 av projekten är redan under byggnation, och merparten av de övriga planeras att tas i drift till 2031.– Sverige står inför nästa stora investeringsfas i elsystemet. Det kräver betydande investeringar, men det är investeringar som kommer skapa värde och nytta för kunder och samhälle under decennier framöver. Elnätet är dessutom en samhällskritisk infrastruktur och spelar en avgörande roll för Sveriges motståndskraft och beredskap, säger Annika Viklund.Planen omfattar drygt 19 000 mil elnät som ska underhållas och byggas ut i de 18 län och drygt 150 kommuner där Vattenfall Eldistribution har elnät. De närmsta fem åren ska de årliga investeringarna uppgå till 11 miljarder kronor. Se sent som 2022 låg investeringsramen på drygt 5 miljarder kronor, och Vattenfall har därefter växlat upp sina investeringar successivt.Nätutvecklingsplanen har enligt Vattenfall tagits fram i nära dialog med kommuner, kunder och andra intressenter vars planer påverkar framtidens elnät. 

INFRASTRUKTUR 2026-10-09

Den 6 december öppnar den första delen av E4 Förbifart Stockholm, sträckan Häggvik–Hjulsta. År 2030 väntas de sista delarna av förbifarten öppna.Essingeleden har i många decennier varit den huvudsakliga länken mellan de norra och södra delarna av Stockholmsregionen. Sedan 2001 har planeringen och arbetet för en ny väg runt Stockholm pågått, och nu är det alltså snart premiär för den första delsträckan av det som kallas Förbifart Stockholm. Premiären sker hela fyra år tidigare än vad som ursprungligen var planerat.– Att vi nu öppnar sträckan mellan Häggvik och Hjulsta är ett viktigt steg för förbättrad framkomlighet i regionen, framför allt i de norra delarna. Vi får kortare restider och fler alternativa resvägar. De omkringliggande vägarna, bland annat Kymlingelänken, Rotebroleden och E18 Enköpingsvägen avlastas, säger Camilla Magnusson, projektchef för E4 Förbifart Stockholm.

POLITIK 2026-10-14

Det irländska ordförandeskapet vill skära ner på transportfinansieringen i EU:s kommande långtidsbudget. Den internationella vägtransportorganisationen IRU menar att det hotar Europas konkurrenskraft och klimat- och säkerhetsambitioner.Det irländska ordförandeskapet i EU:s ministerråd har lagt fram ett kompromissförslag för EU:s nästa långtidsbudget som avser åren 2028–2034. Det innebär en minskning med åtta procent jämfört Kommissionens förslag. IRU skriver också att man fått uppgifter om att en del av minskningen rör den del av Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) som är öronmärkt för transportsektorn. Fonden finansierar viktiga transportförbindelser över hela Europa och den föreslagna minskningen uppges vara fem miljarder euro.– Vi beklagar denna avsikt. Den kommer i en tid då Europa behöver långsiktiga investeringar i gränsöverskridande korridorer, infrastruktur för utsläppsfria fordon, säkra och trygga parkeringsplatser samt digital och smart infrastruktur. Det är satsningar som de nationella budgetarna inte kan bära på egen hand, säger Raluca Marian, chef för IRU:s EU-kontor i en kommentar.– Vi uppmanar medlemsstaterna att ompröva förslaget.Det finns redan idag en stor efterfrågan på medel från CEF för att finansiera transport- och infrastruktursatsningar. En mindre budgetram skulle ytterligare öka gapet mellan tillgång och efterfrågan.IRU och 45 europeiska transportorganisationer efterfrågade tidigare i år minst 100 miljarder euro till nästa CEF-period. Nu vill IRU samarbeta med EU-institutionerna och medlemsstaterna under förhandlingarna för att säkerställa att transportprioriteringarna får fullt genomslag i budgetramen.