2026-03-12
VÄGUNDERHÅLL
Skarpare beredskapskrav på företagen, fler sopsaltade gångbanor och kanske en del snöröjning i kommunal regi. Så vill Stockholms rödgröna styre förändra vinterväghållningen.
Stockholms snöröjning sköts precis som på andra håll i landet av företag som ingår fleråriga avtal med kommunen. Nu ska nya avtal upphandlas för innerstan och styret i Stockholm vill då passa på att skärpa kraven på entreprenörernas beredskap.
– Företagen har inte varit redo för en orange snövarning. De har haft för få fordon och saknat förmågan att snabbt skala upp verksamheten. Så får det inte fungera. Vi måste se till att den som inte är tillräckligt rustad sorteras bort redan i upphandlingen, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.
Konkret innebär det att den som vill sköta Stockholms vinterväghållning behöver ha en större fordonspark och bättre tillgång till reservmaskiner vid arbetstoppar. Trafikkontoret ska också granska och utvärdera företagens krisplaner och ställa specifika krav på beredskap vid gul, orange och röd vädervarning.
– Vi kan se att företag har tecknat avtal med staden, men sedan inte haft den organisation som krävs för att leverera. Det är inte acceptabelt. Varje entreprenör som vill röja snö åt Stockholms stad måste ha en tydlig krisplan för snövarningar, säger Lars Strömgren.
De nya avtalen utformas för att göra det enklare att införa sopsaltning på fler gångbanor.
– Det sämsta som kan hända under ett intensivt snöfall är att tiotusentals stockholmare sätter sig i bilen. Då korkar gatorna igen direkt och inga snöröjningsfordon kan komma fram. Vi måste se till att det alltid är enklare att promenera till bussen eller tunnelbanan.
Trafikkontoret i Stockholm har konstaterat att snöröjning helt utan entreprenörer skulle innebära dyra investeringar i en stor organisation med ojämn arbetsbörda. Det rödgröna styret har dock bestämt sig för att utreda förutsättningarna för att bedriva en viss del av vinterväghållningen i egen regi.
– Den senaste vintern har allvarligt skadat förtroendet för snöröjning som helt bedrivs av företag. En möjlig väg framåt skulle kunna vara att införa någon form av kommunal spetsstyrka, i syfte att höja stadens beredskap vid extrema snöfall, säger Lars Strömgren.
Utredningen om egen regi ska svara på vilken del av snöröjningen som skulle lämpa sig bäst för kommunal drift, vad en förändrad organisation skulle kosta och hur en sådan verksamhet skulle förhålla sig till befintliga avtal i stadens nämnder och bolag.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-25
Ny modell för statsbidrag ska ge fler yrkesutbildningarRegeringen tar nu ytterligare steg för att förbättra statsbidraget för yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) och göra det mer långsiktigt och flexibelt. Syftet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb.Trots stora behov på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat. Under 2025 beslutade regeringen därför om flera successiva förändringar i statsbidraget. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna med 20 procent från och med i år, det blev möjligt att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer infördes från och med 2027 för att bättre spegla kostnaderna för särskilt dyra utbildningar.Nu har regeringen beslutat om ytterligare förändringar. De innebär att statsbidraget fördelas enligt en ny modell med en långsiktig grundfinansiering och möjlighet till tilläggsfinansiering vid behov.– Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor, men många saknar rätt utbildning för att ta de jobb som finns. Att fler utbildar sig är avgörande för både minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Nu tar vi nästa steg för att förbättra statsbidraget för regionalt yrkesvux så att kommunerna kan erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.Kommunerna rekvirerar grundbidraget baserat på befolkningsmängd och arbetslöshet. Samtidigt ändras medfinansieringskravet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras med minst 30 procent. Utöver grundbidraget kommer kommunerna att kunna ansöka om ett tilläggsbidrag som är fullt finansierat av staten, men det får bara lämnas om hela grundbidraget utnyttjas.– Förändringarna ger kommunerna bättre förutsättningar att planera utbildning, både för att skapa fler utbildningsplatser och för att våga satsa på dyrare utbildningar. De innebär också en minskad administration för kommunerna, säger Lotta Edholm.Förändringarna träder i kraft i den 22 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2028.
INFRASTRUKTUR 2026-06-25
Nytt stöd till laddning av lastbilar och bussarEnergimyndighetens har tagit fram ett nytt stöd som riktar sig till åkerier och andra verksamheter som har behov av att bygga ut snabbladdning eller nattladdning för tunga fordon.Högsta stödbelopp är 20 miljoner kronor per projekt och högsta stödnivå är 45 procent av kostnaderna med möjlighet till ytterligare 5 procent i stöd om vissaresiliens- och hållbarhetskriterier uppfylls. Stödet kan gå till både icke-publik laddning av fordon i den egna verksamheten och så kallad semipublik laddning. Dessutom kan laddstationer för kommersiell busstrafik få stöd.Det nya stödet har möjliggjorts genom en ändring av förordningen (2022:107) om statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter, som regeringen beslutade om i juni. Som en del av den nya förordningen kommer stödet regionala elektrifieringspiloter byta namn till laddinfrastrukturstödet (LAST).Läs mer om stödet här.
DRIVMEDEL 2026-06-11
Ingen dieselkris i sikte i SverigeKriget i Mellanöstern fortsätter och ett stängt Hormuzsund pressar de globala energimarknaderna. Men i Sverige ser tillgången på bensin, diesel och flygbränsle ut att vara fortsatt god.Regeringen konstaterar i ett pressmeddelande att det stängda Hormuzsundet kommer att påverka de globala försörjningskedjorna i ett längre perspektiv, framför allt för oljebaserade produkter som bensin och diesel, men också flytande naturgas. Men Sverige är inte så beroende av leveranser från Mellanöstern, då vi främst importerar olja och gas från Nordsjön. – Sverige står fortsatt starkt. Vi har trygg tillgång på bränslen och regeringen kommer fortsatt stå på hushållens och företagens sida för att hantera påverkan. Sverige arbetar aktivt tillsammans med andra länder för att hantera den pågående energikrisen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Bilden är annorlunda på andra håll i omvärlden. Den största kontrasten är i dagsläget är enligt regeringen de kraftiga åtgärder som genomförts i Asien för att minska efterfrågan. EU-länderna har i stället satsat på att kompensera för högre kostnader. – I Sverige och Norden är vi mest påverkade av prisförändringar. Vi följer kontinuerligt hur marknaderna anpassar sig utifrån förändringar i global och lokal tillgång på olika drivmedel för att veta om vi skulle behöva sätta in olika åtgärder här i Sverige, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.