Gemensamma tag mot bättre vintervägar

DSC09215_fix3_low.jpg.
Representanter från åkerinäringen, underhållsentreprenörer och Trafikverket möttes nyligen hos Sveriges Åkeriföretag. Foto: Mats Hellström

Veronica Rönnlund Aldman

Skribent

2025-09-19

VÄGUNDERHÅLL

Arbetet med att förbättra framkomlighet och säkerhet på de statliga svenska vintervägarna fortsätter. Nyligen möttes representanter för Trafikverket, åkerinäringen och flera underhållsentreprenörer för att diskutera nästa steg.

I vintras genomförde Trafikverket ett flertal förändringar i hanteringen av vinterrelaterade händelser på det svenska statliga vägnätet. Det handlade bland annat om bättre beredskap och effektivare kommunikation vid särskilda väderhändelser.

Sedan dess har arbetet fortsatt, med mer fokus på hur det förebyggande arbetet kan förbättras.

Fordonsdata kan användas i alla kontrakt för att följa upp åtgärdernas effekt på vägen, men Trafikverket har nu även infört fordonsdata som obligatorisk mätmetod i kontrakten som började gälla 2025.

Utöver detta testar Trafikverket och branschen en utökad användning av sensorer i VVIS-anläggningar för att göra de beslutstödssystem som entreprenören använder mer rättvisande.

I förra veckan hölls ett möte mellan ett flertal större underhållsentreprenörer och åkerier samt representanter för Trafikverket. Syftet med mötet, som skedde på plats hos Sveriges Åkeriföretag, var att utbyta erfarenheter och ta fram idéer på förbättringsåtgärder inför kommande vinter. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, konstaterar efter mötet att man tagit tag i många av de problem som uppstått vid större snöoväder, och att fokus nu flyttas till det förebyggande arbetet i samband med halka.

–  Vi är ett antal aktörer i kedjan och det gäller att varje aktör funderar över vad man själv kan göra för att förbättra framkomligheten. Det finns ofta mer kostnadseffektiva och bättre sätt att jobba på, men det gäller att man kan, får och vill börja arbetet i tid.

Samtidigt måste alla aktörer arbeta tillsammans och ha en effektiv dialog, menade Björn Eklund. En av Trafikverkets viktigaste roller är att se till att avtal och ersättning ger förutsättningar att göra rätt insatser i rätt tid.

– Många åkerier vittnar om att åtgärden hade blivit bättre om man fått åka ut tidigare, eller gjort en annan typ av insats. Här behöver vi öka förtroendet mellan åkerier, entreprenörer och Trafikverket så att vi kan lösa uppgiften tillsammans på bästa sätt.

Vad talar för att även det förebyggande arbetet kan bli bättre framöver?

– Genom att bättre utvärdera de val av åtgärder som gjorts och vilka effekter de fick så kan man lära sig mer. Vi har utvärderat förut också, men nu har vi bättre verktyg för att genomföra mer detaljerade analyser. Två exempel är projekten med sensorer och användandet av fordonsdata i alla driftskontrakt. I de nya kontrakt som börjar gälla i höst är fordonsdata ett kompletterande verktyg för uppföljning som kommer att användas i förutbestämda perioder och vägsträckor.

Björn Eklund tycker att den dialog som de senaste åren vuxit fram mellan åkerinäringen, entreprenörerna och Trafikverket varit konstruktiv och ärlig.

– Man håller inte inne med sina åsikter, men det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning.

Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, ser också en utbredd vilja att nå de gemensamma målen om bättre vintervägar, men pekar också på en annan viktig framtidsfråga.

– Jag tror att vi måste fortsätta jobba med attraktiviteten i dessa uppdrag och minska de delar som skapar osäkerhet.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

CGT_Certifikat_Ceremoni_low.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-26

Kristinehamngymnasium CGT-certifieras

Brogymnasiet i Kristinehamn är den tredje skolan i Sverige som klarat CGT, Certifierad Gymnasial Transportutbildning. Certifikatet mottogs vid en ceremoni under onsdagen.– Vi är väldigt stolta över vårt arbete och försöker hela tiden utvecklas, säger Martin Andersson, rektor på Brogymnasiet.CGT är en kvalitetsstämpel för Fordons- och transportprogrammet inriktning transport och har tagits fram av Tya (Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd). Syftet är att se till att utbildningen möter branschens behov och att eleverna är väl förberedda för arbetslivet när de tar studenten. Processen sker i samarbete mellan skolan och en CGT-grupp som bland annat innefattar branschrepresentanter och politiker.– En viktig del i detta är att branschen och politiken ska vara mer involverad i utbildningen. Vi har haft stort engagemang i vår CGT-grupp som har full insyn i vår planering och APL-arbete. Tillsammans har vi tagit fram en plan och struktur för hur vi arbetar och vi kommer fortsätta arbeta nära framåt, säger Henrik Moberg, lärare på Brogymnasiet.En stor del av arbetet har handlat om att säkra kvalitet, tydlig uppföljning och utbildade handledare. Mycket fanns redan på plats på Brogymnasiet, men genom certifieringsprocessen har arbetet fördjupats och strukturerats. Som ett sista steg i utbildningen får eleverna lära sig att själva handleda praktikanter.– Det kommer bli en betydande skillnad när det är fler APL-utbildade handledare i branschen, och det hjälper även andra skolor i närområdet att säkerställa elevernas praktikplatser, säger Henrik Moberg.Skolorna bedöms utifrån 27 kriterier inom områdena “Stärkt anställningsbarhet”, “Säker och stimulerande lärmiljö” och “Samverkan med branschen”. CGT-gruppens roll är att stötta skolan i att uppnå alla kriterier.– Genom att inkludera branschen och politiken i certifieringsarbetet ser till vi att eleverna får den utbildning som branschen efterfrågar. Det stärker även kvaliteten på utbildningen, vilket i det långa loppet också innebär en bättre och mer attraktiv bransch, säger Lena Törnstrand på Tya.Liljaskolan i Vännäs blev i november det första CGT-certifierade transportgymnasiet i landet.

Läs mer
iStock-1303277344.jpg.

HÅLLBARHET 2026-03-31

Göteborgs stad inför krav på eldrivna entreprenader

Göteborgs Stad har beslutat att skärpa kraven bygg- och anläggningsentreprenader. Sju förvaltningar och bolag ska nu införa gemensamma elkrav i upphandlingar från 2026, med målet att minst 70 procent av alla använda fordon och maskiner ska vara eldrivna senast 2030.Med start i år, senast i höst, ska minst 20 procent av de fordon och arbetsmaskiner som används i nyavtalade entreprenader drivas av el. Kraven ska sedan successivt höjas under kontraktstiden varje år och de gäller både fordon och arbetsmaskiner på byggarbetsplatserna och de transporter som görs till och från dem.Göteborg blir därmed en av de städer i världen som går före i att samla en stadskoncern kring krav på eldrivna entreprenader.– Vi visar återigen att Göteborg är en stad som driver på i den omställning som behöver ske. Med den här kraftsamlingen skapar vi tydliga långsiktiga spelregler och bättre förutsättningar för investeringar i eldrivna lösningar. Vi stärker elektrifieringstakten, och samtidigt regionens kraft att attrahera och konkurrera, säger Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.

Läs mer
iStock-1354892924.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-03-20

Bedrägerier på telefon och sms ska försvåras

Teleoperatörerna ska få bättre möjligheter att stoppa vilseledande samtal och sms innan de når mottagaren, genom ett nytt förslag till lagrådet. Bedrägerier mot privatpersoner och företag är en av den organiserade brottslighetens mest inkomstbringande verksamheter, och den har drabbat flera åkeriföretag.Bedrägerier över telefon, sms och andra elektroniska kommunikationstjänster är ett omfattande problem. Under 2023 polisanmäldes omkring 29 000 telefonbedrägerier och den sammanlagda brottsvinsten uppskattades till över 700 miljoner kronor. Kostnaderna för näringslivet till följd av alla typer av bedrägerier beräknades till 4,5 miljarder kronor under 2023. I lagrådsremissen föreslår nu regeringen lagändringar som ska förhindra att telefonsamtal och sms används för bedrägerier.– Telefonbedrägerier är en avskyvärd brottslighet som ofta drabbar äldre och är en stor inkomstkälla för den kriminella ekonomin. Många av oss har själva drabbats eller känner någon som fallit offer för denna hänsynslösa verksamhet. Regeringens tidigare insatser har gett resultat, men det finns mer att göra. Det här lagförslaget innebär även att vi äntligen kommer åt bedrägeri‑sms. Nu ökar vi tryggheten för alla samtidigt som vi utdelar ett hårt slag mot organiserad brottslighet, säger civilminister Erik Slottner.I lagrådsremissen föreslås bland annat att operatörer som tillhandahåller telefoni och sms ska vara skyldiga att stoppa samtal och meddelanden som misstänks användas för bedrägerier, eller för att vilseleda en större grupp mottagare. Operatörerna får inte filtrera innehållet i samtal eller sms, utan ska basera bedömningen på teknisk information som avvikande trafikmönster eller vissa anmälda avsändaruppgifter.Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

Läs mer