Gemensamma tag mot bättre vintervägar

DSC09215_fix3_low.jpg.
Representanter från åkerinäringen, underhållsentreprenörer och Trafikverket möttes nyligen hos Sveriges Åkeriföretag. Foto: Mats Hellström

Veronica Rönnlund Aldman

Skribent

2025-09-19

VÄGUNDERHÅLL

Arbetet med att förbättra framkomlighet och säkerhet på de statliga svenska vintervägarna fortsätter. Nyligen möttes representanter för Trafikverket, åkerinäringen och flera underhållsentreprenörer för att diskutera nästa steg.

I vintras genomförde Trafikverket ett flertal förändringar i hanteringen av vinterrelaterade händelser på det svenska statliga vägnätet. Det handlade bland annat om bättre beredskap och effektivare kommunikation vid särskilda väderhändelser.

Sedan dess har arbetet fortsatt, med mer fokus på hur det förebyggande arbetet kan förbättras.

Fordonsdata kan användas i alla kontrakt för att följa upp åtgärdernas effekt på vägen, men Trafikverket har nu även infört fordonsdata som obligatorisk mätmetod i kontrakten som började gälla 2025.

Utöver detta testar Trafikverket och branschen en utökad användning av sensorer i VVIS-anläggningar för att göra de beslutstödssystem som entreprenören använder mer rättvisande.

I förra veckan hölls ett möte mellan ett flertal större underhållsentreprenörer och åkerier samt representanter för Trafikverket. Syftet med mötet, som skedde på plats hos Sveriges Åkeriföretag, var att utbyta erfarenheter och ta fram idéer på förbättringsåtgärder inför kommande vinter. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, konstaterar efter mötet att man tagit tag i många av de problem som uppstått vid större snöoväder, och att fokus nu flyttas till det förebyggande arbetet i samband med halka.

–  Vi är ett antal aktörer i kedjan och det gäller att varje aktör funderar över vad man själv kan göra för att förbättra framkomligheten. Det finns ofta mer kostnadseffektiva och bättre sätt att jobba på, men det gäller att man kan, får och vill börja arbetet i tid.

Samtidigt måste alla aktörer arbeta tillsammans och ha en effektiv dialog, menade Björn Eklund. En av Trafikverkets viktigaste roller är att se till att avtal och ersättning ger förutsättningar att göra rätt insatser i rätt tid.

– Många åkerier vittnar om att åtgärden hade blivit bättre om man fått åka ut tidigare, eller gjort en annan typ av insats. Här behöver vi öka förtroendet mellan åkerier, entreprenörer och Trafikverket så att vi kan lösa uppgiften tillsammans på bästa sätt.

Vad talar för att även det förebyggande arbetet kan bli bättre framöver?

– Genom att bättre utvärdera de val av åtgärder som gjorts och vilka effekter de fick så kan man lära sig mer. Vi har utvärderat förut också, men nu har vi bättre verktyg för att genomföra mer detaljerade analyser. Två exempel är projekten med sensorer och användandet av fordonsdata i alla driftskontrakt. I de nya kontrakt som börjar gälla i höst är fordonsdata ett kompletterande verktyg för uppföljning som kommer att användas i förutbestämda perioder och vägsträckor.

Björn Eklund tycker att den dialog som de senaste åren vuxit fram mellan åkerinäringen, entreprenörerna och Trafikverket varit konstruktiv och ärlig.

– Man håller inte inne med sina åsikter, men det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning.

Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, ser också en utbredd vilja att nå de gemensamma målen om bättre vintervägar, men pekar också på en annan viktig framtidsfråga.

– Jag tror att vi måste fortsätta jobba med attraktiviteten i dessa uppdrag och minska de delar som skapar osäkerhet.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

241121 Pressträff 13_Lotta Edholm_foto Magnus Liljegren Regeringskansliet.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2025-09-11

Satsningar på mer yrkesutbildning i höstbudgeten

Kompetensbristen är stor inom många yrkesområden, samtidigt som arbetslösheten är relativt hög. I höstbudgeten kommer regeringen därför att satsa drygt en halv miljard kronor på fler yrkes- och arbetsmarknadsutbildningar. Regeringen har tidigare infört en pilotverksamhet med en ny form av nationell yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, med yrkeshögskolan som modell. Piloten skulle först pågå till och med 2026 och 100 miljoner kronor avsattes per år. Nu förlängs den till 2028 efter att intresset för piloten varit stort. Anslagen höjs också med 50 miljoner kronor per år från och med 2026, vilket alltså innebär 150 miljoner kronor per år. Till det kommer kostnader för studiemedel. Yrkeshögskolan är viktig för att möta kompetensbehoven över hela Sverige, möjliggöra omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildning och föreslår därför ytterligare satsningar på 180 miljoner kronor för 2026, inklusive studiemedel, för en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan. Regeringen beräknar att satsningarna kommer att uppgå till 360 miljoner kronor för 2027 och 590 miljoner kronor årligen från och med 2028, inklusive studiemedel. Det finns en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens, men trots de stora behoven på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under ett antal år varit underutnyttjat. Det genomsnittliga nyttjandet de senaste tre åren har legat runt 57 procent av de medel som finns. Därför planerar regeringen nu en rad förändringar som bland annat syftar till att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att arrangera och att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet. Förändringarna innebär bland annat höjda ersättningsnivåer, justerade ersättningsnivåer så att de bättre speglar kostnaderna för särskilt dyra utbildningar och bättre planeringsförutsättningar för kommunerna genom att beslut om statsbidrag kan fattas för tre år framåt i tiden i stället för två. Regeringen föreslår medel till Arbetsförmedlingen för förbättrad matchning och kontroll av arbetssökande. Regeringen föreslår också att Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 100 miljoner kronor för 2026, 200 miljoner kronor 2027 och 300 miljoner kronor från och med 2028 för att främst förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Övriga presenterade förslag på arbetsmarknadsområdet är att öka arbetsmarknadsutbildningarna inom vården samt att förlänga etableringsjobben för långtidsarbetslösa och nyanlända. – För att fler människor ska komma i jobb och få möjlighet att bidra till det gemensamma behöver fler utbilda sig för att kunna ta de jobb som finns. Därför gör regeringen flera satsningar för att stärka yrkesutbildningen både på gymnasial nivå och inom yrkeshögskolan, säger gymnasie-, högskole-, och forskningsminister Lotta Edholm. Satsningar inom utbildning och matchning 2026–2028 (ett urval)Förstärkning av piloten med nationell yrkesutbildning: 150 mnkrTillskott studiemedel för nationell yrkesutbildning: 45 mnkrFortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan: 719,5 mnkrTillskott studiemedel för utbyggnad av yrkeshögskolan: 410,5 mnkrStatsbidrag för regionalt yrkesvux: 100 mnkrTillskott studiemedel för regionalt yrkesvux: 38 mnkrMatchning och kontroll hos Arbetsförmedlingen: 500 mnkrDe presenterade satsningarna uppgår till 524 miljoner kronor under 2026. Några poster föreslås få ökade anslag under 2027 och 2028.

Läs mer
Volvo FL4X4_1_low.jpg.

FORDONSTEKNIK 2025-09-19

Volvo lanserar uppgraderad FL för tuff terräng

Volvo kompletterar nu sitt utbud av medeltunga lastbilar med en uppgraderad robust Volvo FL 4x4-modell, skräddarsydd för krävande terrängapplikationer. Volvo FL är känd som en kompakt och smidig medeltung lastbil. Med det som grund ska Volvo Lastvagnar nu lansera en modifierad FL 4x4-lastbil, lämplig för miljöer där kunder behöver extra kapacitet när det gäller terrängprestanda. – Vi kan se en tydlig trend mot en högre efterfrågan på den här typen av lastbil från våra kunder, säger Jan Hjelmgren, chef för produktledning på Volvo Lastvagnar. Volvo FL 4x4 levereras med nya fram- och bakaxlar och nya axelutväxlingar för att stödja fyrhjulsdriften. I kombination med en robust exteriör och generös markfrigång har den uppdaterade lastbilsmodellen kapacitet att möta de tuffaste kraven enligt Volvo. Inte bara inom byggsegmentet utan även inom räddning, brandbekämpning, energi- och kraftförsörjningsföretag samt försvarsapplikationer.

Läs mer
IMG_2803_sep 2025_foto Wilma Hagström Regeringskansliet_low.jpg.

POLITIK 2025-09-18

Mer stöd till elektrifiering i nya budgeten

Nu har regeringen släppt sina transportrelaterade klimatnyheter i den kommande budgetpropositionen. Det handlar om mer pengar till laddinfrastruktur och lätta ellastbilar, men inga nya förslag som på allvar förändrar kostnadsbilden för fossilfria transporter. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd till investeringar som bidrar till att minska utsläppen och underlättar Sveriges klimatomställning. Under förra året beviljades 1,5 miljarder kronor i stöd till cirka 47 000 laddpunkter i Sverige.I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor 2026, vilket innebär att det kommer att finnas stöd på omkring 4,5 miljarder kronor att söka. Regeringen räknar också med att man kommer att öka anslaget med ungefär lika mycket för åren 2027 och 2028. Samtidigt föreslås bemyndigandet att höjas till 8 miljarder kronor, vilket innebär att fler och större projekt kommer att kunna behandlas samtidigt. En annan nyhet som nu presenterats är att investeringsstödet för lätta ellastbilar ska förlängas. Regeringen konstaterar att ansökningstrycket har varit högt och man föreslår ett tillskott på 700 miljoner för 2027 och 800 miljoner för 2028. Det blir nu möjligt att söka stödet fram till och med 2027, med sista utbetalningsår 2028. I juli 2023 införde regeringen tillfällig skattefrihet för laddning av personbilar, lätt lastbil, motorcykel, moped och cykel vid en laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen. Skattefriheten skulle upphöra att gälla 1 juli 2026, men regeringen föreslår nu att den får fortsätta gälla tills vidare. Den arbetstagare som laddar en laddhybrid på arbetsplatsen utan att betala för elektriciteten ska också få motsvarande avdragsrätt för drivmedelsutgifter vid tjänsteresor som den som har betalat allt drivmedel själv. – För att snabba på omställningen av transportsektorn är det helt centralt att vi sänker trösklarna för fler företag och hushåll att välja eldrivet. Med miljardsatsningar på Klimatklivet möjliggör vi ytterligare laddinfrastruktur över hela landet, och genom att förlänga klimatpremien till lätta ellastbilar skapar vi förutsättningar för fler utsläppsfria transporter. Att göra den skattefria laddelen vid arbetsplatsen permanent förstärker också incitamenten för eldrivna arbetsresor. Detta är klimatpolitik som gynnar tillväxt och konkurrenskraft, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i ett pressmeddelande. På måndag presenteras budgetpropositionen i sin helhet. Det återstår att se om det då finns några helt nya förslag som förändrar kostnadsbilden för fossilfria godstransporter på väg. Chansen bör inte ses som särskilt hög. 

Läs mer