2025-09-19
VÄGUNDERHÅLL
Arbetet med att förbättra framkomlighet och säkerhet på de statliga svenska vintervägarna fortsätter. Nyligen möttes representanter för Trafikverket, åkerinäringen och flera underhållsentreprenörer för att diskutera nästa steg.
I vintras genomförde Trafikverket ett flertal förändringar i hanteringen av vinterrelaterade händelser på det svenska statliga vägnätet. Det handlade bland annat om bättre beredskap och effektivare kommunikation vid särskilda väderhändelser.
Sedan dess har arbetet fortsatt, med mer fokus på hur det förebyggande arbetet kan förbättras.
Fordonsdata kan användas i alla kontrakt för att följa upp åtgärdernas effekt på vägen, men Trafikverket har nu även infört fordonsdata som obligatorisk mätmetod i kontrakten som började gälla 2025.
Utöver detta testar Trafikverket och branschen en utökad användning av sensorer i VVIS-anläggningar för att göra de beslutstödssystem som entreprenören använder mer rättvisande.
I förra veckan hölls ett möte mellan ett flertal större underhållsentreprenörer och åkerier samt representanter för Trafikverket. Syftet med mötet, som skedde på plats hos Sveriges Åkeriföretag, var att utbyta erfarenheter och ta fram idéer på förbättringsåtgärder inför kommande vinter. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, konstaterar efter mötet att man tagit tag i många av de problem som uppstått vid större snöoväder, och att fokus nu flyttas till det förebyggande arbetet i samband med halka.
– Vi är ett antal aktörer i kedjan och det gäller att varje aktör funderar över vad man själv kan göra för att förbättra framkomligheten. Det finns ofta mer kostnadseffektiva och bättre sätt att jobba på, men det gäller att man kan, får och vill börja arbetet i tid.
Samtidigt måste alla aktörer arbeta tillsammans och ha en effektiv dialog, menade Björn Eklund. En av Trafikverkets viktigaste roller är att se till att avtal och ersättning ger förutsättningar att göra rätt insatser i rätt tid.
– Många åkerier vittnar om att åtgärden hade blivit bättre om man fått åka ut tidigare, eller gjort en annan typ av insats. Här behöver vi öka förtroendet mellan åkerier, entreprenörer och Trafikverket så att vi kan lösa uppgiften tillsammans på bästa sätt.
Vad talar för att även det förebyggande arbetet kan bli bättre framöver?
– Genom att bättre utvärdera de val av åtgärder som gjorts och vilka effekter de fick så kan man lära sig mer. Vi har utvärderat förut också, men nu har vi bättre verktyg för att genomföra mer detaljerade analyser. Två exempel är projekten med sensorer och användandet av fordonsdata i alla driftskontrakt. I de nya kontrakt som börjar gälla i höst är fordonsdata ett kompletterande verktyg för uppföljning som kommer att användas i förutbestämda perioder och vägsträckor.
Björn Eklund tycker att den dialog som de senaste åren vuxit fram mellan åkerinäringen, entreprenörerna och Trafikverket varit konstruktiv och ärlig.
– Man håller inte inne med sina åsikter, men det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning.
Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, ser också en utbredd vilja att nå de gemensamma målen om bättre vintervägar, men pekar också på en annan viktig framtidsfråga.
– Jag tror att vi måste fortsätta jobba med attraktiviteten i dessa uppdrag och minska de delar som skapar osäkerhet.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
FORDONSTEKNIK 2026-09-25
Ett år med vätgasdriven pantinsamlingUnder ett års tid har en vätgasdriven komprimatorlastbil transporterat pantburkar och pantflaskor mellan butiker och ett mellanlager i Borlänge. Fordonet körs av Maserfrakt på uppdrag av Returpack och under torsdagen presenterades samarbetet hos Maserfrakt i Borlänge.Fordonet, en ombyggd Daf-lastbil, har alltså rullat i ungefär ett år, men det var nu under torsdagen som den riktiga invigningen skedde på Maserfrakts terminal i Borlänge. Efter ett år på rull har de flesta ”barnsjukdomarna” kunnat botas, menar Frida Jahncke, drivmedelsansvarig på Maserfrakt.– Man testar ofta ny teknik i kulisserna och här valde vi att köra in bilen först och justera det som behövde justeras. Det har varit glapp i några givare som vi har behövt fixa, batteriet satt lite för långt ner för att få tillräcklig markfri gång, en kompressor krånglade och lite annat. Men nu funkar det bra, säger hon.– Hade det här varit enkelt hade alla redan gjort det. Men man behöver uthållighet. En annan utmaning är tanksidan, leveranserna ska tajmas så att det alltid finns gas. Det är något man lär sig efter hand.
DRIVMEDEL 2026-10-02
Experter varnar för rekorddyr dieselNatten mellan onsdag och torsdag löpte en av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. I december väntar nästa skattehöjning, och samtidigt är omvärldsläget fortsatt oroligt. Experter talar nu om att dieselpriset inom kort kan nå 30 kronor litern i Sverige.Igår steg priset på bensin med ungefär en krona och priset på diesel med 40 öre i och med att den tidigare sänkningen av energiskatten på fossila drivmedel löpte ut. Efter en period av ovanligt låga drivmedelspriser har notan för den som tankar fossilt fortsatt gå stadigt uppåt till omkring 18 kronor för en liter bensin och 23 kronor för en liter diesel. Men detta är kanske bara en försmak av vad som komma skall, och bakom den analysen finns flera faktorer.Den 1 december ska den största skattesänkningen på bensin och diesel, den som avser koldioxidskatten, återställas till sin tidigare nivå. Det innebär en prisökning med ungefär tre kronor litern för dieseln, vilket om prisnivån som gäller nu ligger fast ger ett dieselpris på drygt 26 kronor.Men skatterna är förstås bara en del i de prisökningar vi ser. Att skatterna över huvud taget sänkts (tillfälligt) beror på att andra faktorer driver upp priset. Bland dessa hittar vi ett relativt högt oljepris som nu pendlar kring 100-dollarsstrecket per fat och beror på utbudsstörningar i framför allt Persiska viken, ett resultat av kriget mellan USA, Iran och ett antal andra arabstater som dragits med i konflikten.Oljepriset är dock inte den enda världsmarknadsfaktorn. Den så kallade ” crack spreaden”, prisskillnaden mellan olja och färdigraffinerat drivmedel har sällan eller aldrig varit så hög som nu, och den är som värst för dieseln. Enligt Handelsbankens valutastrateg Michel Gubel, som uttalar sig för Svenska Dagbladet, har skillnaden mellan råoljepriset och priset på färdig diesel historiskt sett pendlat mellan 0 och 40 procent. Just nu är den uppe i omkring 100 procent. En liter diesel kostar alltså dubbelt så mycket som en liter olja. Det är rekord, enligt Michel Gruber. Bakom den här utvecklingen finns två faktorer, dels konflikterna i Mellanöstern och dels Ukrainas framgångsrika kampanj där man slagit ut stora delar av Rysslands raffinaderikapacitet i syfte att försvaga den ryska krigsekonomin. USA:s president Donald Trump har nu också hotat med ett exportstopp på amerikansk diesel riktat mot Europa för att på så sätt sänka pristrycket på den inhemska amerikanska marknaden inför mellanårsvalet. Det skulle om det blir verklighet kunna pressa upp priserna ytterligare för europeiska länder.Än är Sverige ett av de länder i Europa som har lägst dieselpris, men snart kan vi alltså nå samma nivå som våra grannar. Att oron för tuffa prisökningar är påtaglig hos många syns nu i elbilsförsäljningen, där september månad gav den högsta andelen nyregistrerade elbilar någonsin i Sverige, 49 procent. Men än är vi långt efter Norge där över 95 procent av alla nya bilar är helelektriska.
DRIVMEDEL 2026-09-29
50 nya biogasfordon till Värnamo GodstrafikDHL-transportören Värnamo Godstrafik ska investera i 50 nya biogasdrivna lastbilar från Scania. Gasen ska komma från det lokala lantbruket.Värnamo Godstrafik har beställt 50 nya biogaslastbilar från Scania via återförsäljaren Svenstigs Lastbilar. De ska användas i transportuppdrag för DHL och levereras successivt under 2026 och 2027. Som drivmedel ska bolaget använda biogas som produceras på Hagelsrums Gård.– Det unika med biogas är att samma råvara kan ge två produkter. Restprodukter från lantbruket blir både drivmedel för transporterna och biogödsel som förs tillbaka till åkrarna. Det skapar ett kretslopp där vi ersätter fossila resurser samtidigt som vi tar tillvara det som redan finns, säger Tom Birgersson på Hagelsrums gård.