Gemensamma tag mot bättre vintervägar

DSC09215_fix3_low.jpg.
Representanter från åkerinäringen, underhållsentreprenörer och Trafikverket möttes nyligen hos Sveriges Åkeriföretag. Foto: Mats Hellström

Veronica Rönnlund Aldman

Skribent

2025-09-19

VÄGUNDERHÅLL

Arbetet med att förbättra framkomlighet och säkerhet på de statliga svenska vintervägarna fortsätter. Nyligen möttes representanter för Trafikverket, åkerinäringen och flera underhållsentreprenörer för att diskutera nästa steg.

I vintras genomförde Trafikverket ett flertal förändringar i hanteringen av vinterrelaterade händelser på det svenska statliga vägnätet. Det handlade bland annat om bättre beredskap och effektivare kommunikation vid särskilda väderhändelser.

Sedan dess har arbetet fortsatt, med mer fokus på hur det förebyggande arbetet kan förbättras.

Fordonsdata kan användas i alla kontrakt för att följa upp åtgärdernas effekt på vägen, men Trafikverket har nu även infört fordonsdata som obligatorisk mätmetod i kontrakten som började gälla 2025.

Utöver detta testar Trafikverket och branschen en utökad användning av sensorer i VVIS-anläggningar för att göra de beslutstödssystem som entreprenören använder mer rättvisande.

I förra veckan hölls ett möte mellan ett flertal större underhållsentreprenörer och åkerier samt representanter för Trafikverket. Syftet med mötet, som skedde på plats hos Sveriges Åkeriföretag, var att utbyta erfarenheter och ta fram idéer på förbättringsåtgärder inför kommande vinter. Björn Eklund, senior utredare på Trafikverket, konstaterar efter mötet att man tagit tag i många av de problem som uppstått vid större snöoväder, och att fokus nu flyttas till det förebyggande arbetet i samband med halka.

–  Vi är ett antal aktörer i kedjan och det gäller att varje aktör funderar över vad man själv kan göra för att förbättra framkomligheten. Det finns ofta mer kostnadseffektiva och bättre sätt att jobba på, men det gäller att man kan, får och vill börja arbetet i tid.

Samtidigt måste alla aktörer arbeta tillsammans och ha en effektiv dialog, menade Björn Eklund. En av Trafikverkets viktigaste roller är att se till att avtal och ersättning ger förutsättningar att göra rätt insatser i rätt tid.

– Många åkerier vittnar om att åtgärden hade blivit bättre om man fått åka ut tidigare, eller gjort en annan typ av insats. Här behöver vi öka förtroendet mellan åkerier, entreprenörer och Trafikverket så att vi kan lösa uppgiften tillsammans på bästa sätt.

Vad talar för att även det förebyggande arbetet kan bli bättre framöver?

– Genom att bättre utvärdera de val av åtgärder som gjorts och vilka effekter de fick så kan man lära sig mer. Vi har utvärderat förut också, men nu har vi bättre verktyg för att genomföra mer detaljerade analyser. Två exempel är projekten med sensorer och användandet av fordonsdata i alla driftskontrakt. I de nya kontrakt som börjar gälla i höst är fordonsdata ett kompletterande verktyg för uppföljning som kommer att användas i förutbestämda perioder och vägsträckor.

Björn Eklund tycker att den dialog som de senaste åren vuxit fram mellan åkerinäringen, entreprenörerna och Trafikverket varit konstruktiv och ärlig.

– Man håller inte inne med sina åsikter, men det som sägs är konstruktivt och det finns en stor framtidstro i utvecklingen som sker inom vinterväghållning.

Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag, ser också en utbredd vilja att nå de gemensamma målen om bättre vintervägar, men pekar också på en annan viktig framtidsfråga.

– Jag tror att vi måste fortsätta jobba med attraktiviteten i dessa uppdrag och minska de delar som skapar osäkerhet.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

24C0038_057_webb.jpg. FRÅN MAGASINET

FÖRETAGANDE 2026-02-13

Långa handläggningstider för Klimatpremien

Ansökningarna till Klimatpremien har ökat kraftigt de senaste två åren. Idag är handläggningstiden omkring ett år, men Energimyndigheten hoppas nu att bättre resurser, ny teknik och vassare ansökningar ska korta tidsramen framöver.Klimatpremien infördes 2020 och är ett statligt stöd från Energimyndigheten som idag kan ges vid köp av hållbara tunga fordon och arbetsmaskiner samt lätta lastbilar. Så sent som 2023 uppgick antalet ansökningar till endast 270, men efter att lätta ellastbilar blev stödberättigade 2024 skenade ansökningarna till nästan 3 700. Förra året landade de på nästan 4 200 och pressen på Energimyndigheten har blivit hård. Det kan nu ta omkring ett år att få en ansökan beviljad. Svensk Åkeritidning ställde några frågor till myndigheten om hur läget är just nu och hur prognosen ser ut för den närmsta tiden. Finns det fler faktorer bakom era långa handläggningstider än den kraftiga ökningen av antalet ansökningar?– De många ansökningarna kombineras med att vi har en begränsande bemyndiganderam, att vi fått utökade kontrollkrav och att många ansökningar har fel eller bristfälliga underlag. I dag har vi omkring 7 600 ärenden i beredning. Vad gör ni för att lösa problemen?– Vi genomför tre större åtgärder för att korta köerna. Det handlar om tillfällig extra personal för att kunna handlägga fler utbetalningar, att vi tar fram ett automatiserad ansökningsflöde samt att vi jobbar med tydlig information genom bättre vägledning på hemsidan. Syftet där är att minska antalet fel och frågor från stödsökande.Hur vanligt är det att ansökningar inte är fullständiga?– De flesta ansökningar om stöd är kompletta, men vid begäran om utbetalning saknas ofta fullständiga eller korrekta underlag, vilket förlänger handläggningstiden.Vad är de vanligaste felen i ansökningarna, och vad blir resultatet av dessa fel?– Det är många fel som kan leda till avslag, kompletteringsbegäran eller en förlängd handläggningsprocess. De vanligaste är dessa:1. Beställning innan ansökan skickats in: Ansökan måste skickas in innan något fordon beställts. En ansökan som skickas in efter beställning av ett fordon kommer att avslås.2. Felaktiga eller bristfälliga dokument: Här kan det handla om att offerter skickas in i stället för fakturor för att styrka den stödberättigande kostnaden. Det kan också handla om att fakturorna är otydliga eller ofullständiga.3. Avsaknad av leasingavtal: Vissa leasingtagare skickar inte in avtal för både miljöfordonet och jämförbart fordon, vilket krävs.4. Felaktiga uppgifter om de minimis-stöd: Många tror felaktigt att allt stöd inom Klimatpremien är så kallat de minimis-stöd.5. Sena eller uteblivna kompletteringar: En missad deadline kan leda till att ärendet avslutas. Ibland öppnar sökande ett nytt ärende i stället för att svara i det befintliga.6. Fel effektangivelser för arbetsmaskiner: Om effekten beräknas fel eller anges på annat sätt än maskinens faktiska nettoeffekt kan det leda till avslag.7. Dubbla utbetalningsbegäranden: Vissa företag har begärt utbetalning för samma fordon flera gånger eller för fordon som redan fått stöd.8. Fel fordonstyp i ansökan: Ansökan måste stämma med begäran om utbetalning. Det går inte att exempelvis söka stöd för en tung lastbil i ansökan, men lätt lastbil i begäran om utbetalning.9. Interna misstag hos företag: Bristande intern samordning kan leda till fel, dubbla ärenden och att kontaktuppgifter inte uppdateras när ansvariga byts ut.Vad ska man tänka på som åkeri för att inte riskera att ansökan drar ut på tiden eller måste göras om?– Läs igenom vägledning och handledning noggrant innan ansökan samt kontrollera uppgifter och dokument en extra gång. Se till att de personer som arbetar med ansökningarna är uppdaterade och följer ärendena genom hela processen. Svara på kompletteringsbegäran inom utsatt tid och håll koll på sista datum för begäran om utbetalning. Om oklarheter uppstår bör den sökande kontakta myndigheten.

Läs mer
Pressbild_Bilprovningen_besiktningsstatistik_tung lastbil_2025_w.jpg.

TRAFIKSÄKERHET 2026-02-13

Många lastbilar har brister vid besiktning

Bilprovningen besiktningsstatistik för 2025 visar att sex av tio tunga lastbilar hade brister som kräver åtgärd. Årets siffror pekar ändå på en marginell förbättring jämfört med föregående år.Under 2025 kontrollbesiktade Bilprovningen närmare 28 000 tunga lastbilar (totalvikt över 3,5 ton). Utfallet av besiktningsstatistiken visar att 62,5 procent hade brister som behövde åtgärdas för att bruka fordonet framöver. 45,3 procent hade brister som var tillräckligt allvarliga för att kräva efterkontroll.Med 52,4 procent hade Hallands län högst andel tunga lastbilar med krav på efterkontroll och Gotland lägst med 30,7 procent. Utfallet för samtliga län finns på bilprovningen.se/statistik.– Den vanligaste orsaken till ombesiktning är ojämn bromsverkan. Det innebär att skillnaden på den uppmätta bromskraften mellan vänster och höger sida överstiger 30 procent vilket vid en inbromsning kan leda till att fordonet drar snett och riskerar att hamna i mötande körbana eller i terrängen, säger Per-Anders Blommefors som är besiktningsansvarig på Bilprovningen.Efter bromssystem (25,7 procent) förekommer flest anmärkningar på styrsystem (19,5 procent) och hjulsystem (16,6 procent).– Glappa styrleder är en annan brist som sticker ut. Det kan innebära ett ökat däckslitage, försämrade köregenskaper och i sämsta fall leda till haveri, säger Per-Anders Blommefors.En jämförelse av besiktningsstatistiken över tid visar att andelen tunga lastbilar med fel som kräver efterkontroll har ökat sedan 2021, men under 2025 sjönk den med 1 procent.– Med tanke på fordonens storlek känns det positivt att andelen allvarliga brister bland de tunga lastbilarna har minskat om än marginellt. Nu hoppas vi att utvecklingen håller i sig. Ett tips kan vara att göra extra bromskontroller mellan besiktningarna, avslutar Per-Anders Blommefors.

Läs mer
iStock-1145662095.jpg.

POLITIK 2026-02-11

EU-förordningen om militära transporter kan förbättras ytterligare enligt IRU

Medlemmarna i den internationella vägtransportorganisationen IRU har nu antagit sin ståndpunkt om Europeiska kommissionens förslag till förordning för att underlätta militära transporter. Organisationen stödjer kommissionens förslag, men efterlyser ytterligare förbättringar för att säkerställa en effektiv integration av civil vägtransportkapacitet i hela EU.Kommissionens förslag syftar till att effektivisera gränsöverskridande militära transporter genom att anpassa nationella regler och förenkla tillståndsförfaranden för transport av militär utrustning, varor och personal. Initiativet är utformat för att förbättra EU:s beredskap och operativa samordning i kristider.– Vi välkomnar att kommissionen har integrerat åsikter från industrin och infört viktiga förbättringar i förslaget. Europaparlamentet och rådet kan nu bygga vidare på denna grund för att ge den ytterligare rättssäkerhet som behövs, säger IRU:s EU-direktör Raluca Marian i ett uttalande.I situationer som kräver snabb handling kan civila operatörer tillhandahålla ytterligare fordonskapacitet, specialutrustning och högkvalificerade yrkesförare med kort varsel. Skillnader i nationella administrativa förfaranden och regelkrav riskerar dock att skapa rättslig osäkerhet när civila operatörer utför transporter på uppdrag av militära myndigheter, menar IRU. Att säkerställa tydlighet och likabehandling mellan medlemsstaterna är därför avgörande för att frigöra den civila kapacitetens fulla potential.– EU:s motståndskraft beror inte bara på militära tillgångar, utan också på styrkan och beredskapen hos dess civila logistiknätverk. När civila operatörer agerar på uppdrag av militären måste den rättsliga ramen vara tydlig, harmoniserad och förutsägbar över gränserna, säger Raluca Marian.IRU uppmanar lagstiftarna i EU att:– Säkerställa tydliga och harmoniserade tillståndsförfaranden för civila operatörer som anlitas för att utföra militära transporter,– Garantera likabehandling mellan operationer som utförs direkt av militära styrkor och de som anförtros civila företag,– Skapa rättssäkerhet gällande ansvars-, försäkrings- och efterlevnadskrav,– Anpassa gränsöverskridande regler för att förhindra operativ fragmentering och administrativa skillnader mellan medlemsstaterna.

Läs mer