Positiva tongångar vid möte om vinterväghållning

HÅLLBARHET 2026-04-16

Ett batterilager på laddningssystemet kan jämna ut strömförbrukningen och hålla nere de hårt kritiserade effektavgifterna. LBC Logistik i Kristinehamn och Falkenklev Logistik i Arlöv är två av de åkeriföretag som investerat i batterier.Intresset för batterier för laddsystem har blivit stort bland de åkerier som investerat i eldrivna lastbilar. Ett viktigt skäl för det är de effekttariffer som är på väg enligt ett EU-direktiv.I Sverige använder redan många elnätsbolag effektavgifter på elräkningen. Men i mars i år beslutade regeringen att pausa införandet. Näringslivet har gett hård kritik mot att olika beräkningsmetoder används i olika delar av landet, vilket gör att det blir svårt att beräkna och förutse kostnaderna. Energimarknadsinspektionen kommer nu att göra en utredning och föreslå en nationell modell för effektavgifter.Ett batterilager innebär naturligtvis en stor investeringskostnad för ett åkeri. På ett åkeriföretag har batterilagret vanligtvis en kapacitet på mellan 200 och 2000 kWh. Det är en investering i miljonklassen. Batterilager med kringutrustning kan rymmas i en eller flera containrar av olika storlek. Ett sådant batterilager kallas BESS (Battery Energy Storage System) och har blivit en viktig komponent i elektrifieringen av såväl transporter som annan industri.Men det finns fler motiv för batterilagret än att enbart kapa effekttoppar och jämna ut elförbrukningen. Det är exempelvis inte alltid nödvändigt att åkeriet gör investeringen själv. Det finns flera exempel på hur man kan dela nyttan med ett batterilager med andra aktörer. Vi har pratat med några av de åkerier som tidigt satsade på elektriska lastbilar och har erfarenhet av laddstationer med batterier.Idag rullar omkring tusen tunga elektriska lastbilar på de svenska vägarna. De flesta av dem laddas på åkeriets egen depå eller terminal. Basladdningen sker mycket ofta under natten och de kan sedan stödladdas under exempelvis lunchrasten.Olika bedömningar talar om att hemmaladdningen står för 80–90 procent av energin till bilarna. Den betydligt högre kostnaden för att ladda publikt, gör att åkerierna så långt möjligt försöker ladda i egen regi.

FORDONSTEKNIK 2026-04-01

Volvo Lastvagnar har inlett vägtester av lastbilar med förbränningsmotorer som går på vätgas. Den kommersiella lanseringen väntas ske före 2030.Volvo använder sedan tidigare en teknik för högtrycksinsprutning i sina gasdrivna lastbilar på marknaden. En liten mängd antändningsbränsle injiceras med högt tryck för att möjliggöra kompressionständning innan gasen tillsätts. Nu har Volvo börjat använda tekniken i utvecklingen av bolagets nya vätgasdrivna lastbilar med förbränningsmotor. Detta innebär enligt Volvo att lastbilarna får en högre prestanda än lastbilar med konventionell förbränningsmotorteknik med vätgas.– Vägtester är en viktig milstolpe för våra lastbilar med förbränningsmotorer för vätgas. Jag är övertygad om att de kommer att vara de bästa i branschen när man tittar på bränsleeffektivitet, effekt, vridmoment och körbarhet. Kunder kommer att kunna köra dem precis som diesellastbilar. Vår erfarenhet av HPDI-teknik i mer än 10 000 gasdrivna lastbilar är ett starkt bevis på dess prestanda, säger Jan Hjelmgren, global produktchef på Volvo Lastvagnar i ett pressmeddelande.Lastbilar med vätgasförbränningsmotor är särskilt lämpliga för längre sträckor och i områden där det finns begränsad laddinfrastruktur eller tid för laddning av batterielektriska lastbilar. Genom att använda förnybar HVO som tändbränsle kan lastbilarna ge nettonoll CO2-utsläpp – från källa till hjul.– Vi ser stor potential för lastbilar med vätgasförbränningsmotorer och de kommer att spela en roll i omställningen till utsläppsfria transporter, säger Jan Hjelmgren.  

LAGAR & REGLER 2026-04-16

Flaskhalsavgifterna som elkunder betalar när elpriserna varierar mellan landet ska stanna i det egna landet och kunna användas för att stärka elsystemet. Det är regeringens budskap i ett brev till EU-kommissionen där man också vill att EU lättar på reglerna för bland annat energiskatten på drivmedel.Kriget i Mellanöstern har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas. Samtidigt pågår intensiva förhandlingar om EU:s nätpaket, där Sverige vill se ett tydligare stöd för en mer flexibel användning av medlemsstaternas flaskhalsintäkter. Regeringen har nu skickat ett brev till EU-kommissionen för att betona vikten av snabba, ändamålsenliga och flexibla lösningar.I brevet, som är signerat av finansminister Elisabeth Svantesson och energi- och näringsminister Ebba Busch, välkomnar regeringen att Europeiska rådet har uppmanat kommissionen att utan dröjsmål presentera en verktygslåda med riktade och tillfälliga åtgärder för att hantera den senaste tidens prisuppgångar på fossila bränslen. Regeringen betonar vikten av att de presenterade åtgärderna är flexibla och frivilliga, så att medlemsstaterna själva kan avgöra vilka som är lämpliga att införa.Statsråden påpekar också att man saknar förslag för ett flexibelt användande av flaskhalsintäkterna och att det är viktigt att besluten om hur dessa resurser ska användas kan tas av medlemsstaterna själva. Flaskhalsintäkterna bör exempelvis kunna användas för utbyggnad av fossilfri elproduktion och elstöd till konsumenter som drabbas av höga energikostnader.I brevet framhåller statsråden också vikten av att EU skyndsamt godkänner medlemsstaternas ansökningar om tillfälligt sänkt energiskatt under EU:s miniminivå, och att man prioriterar en effektiv hantering av statsstödsansökningar för ny elproduktion för att möjliggöra angelägna investeringar.