Mats Hellström
Chefredaktör
2026-03-05
VÄGUNDERHÅLL
Vad är statusen på de svenska vintervägarna? Under onsdagen möttes representanter för Trafikverket, driftentreprenörer och åkerier för att summera vinterns intryck och måla upp nästa steg på vägen mot bättre framkomlighet.
De senaste två vintrarna har de svenska Europavägarna drabbats av omfattande trafikstopp i samband med avåkningar och andra olyckor. Händelserna har blivit utgångspunkten för en ny och djupare dialog mellan Trafikverket, landets driftentreprenörer som ansvarar för vägunderhållet samt åkerinäringen som utför stora delar av det faktiska arbetet. I september möttes ett flertal representanter för de olika aktörerna på Sveriges Åkeriföretags kontor i Stockholm, och nu i veckan hölls ett uppföljande möte med fokus på den vinter som varit och i delar av landet fortfarande är.
Den allmänna uppfattningen från deltagarna var att vägarna hållit högre standard denna vinter, trots att hela Sverige haft riktigt vinterväder och på många håll under lång tid. Flera aktörer menade att de vågat göra mer insatser än tidigare och att Trafikverkets kommunikation vid vädervarning blivit bättre.
– Det har varit vinter i hela landet i år, mer vinter än vanligt i södra delen av landet och lite mindre än vanligt i norr. Men jag upplever att Trafikverket har haft ett högre fokus på vintervägarna i år. Det gäller även media, på gott och på ont, säger Per Sjöblom, Sverigechef på Terranor.
Flera aktörer menade att det fortfarande råder viss osäkerhet om hur underhållskontrakten ska tolkas och när insatser ska sättas in, men att de regionala skillnaderna är stora. För Peter Lagrell på åkeriet med samma namn har vintern ändå upplevts som ett tydligt steg i rätt riktning.
– Vi har sett skillnad i vinter där vi är verksamma. Det känns som att ambitionsnivån i vår region har höjts från Trafikverkets håll. Vi har fått bättre möjlighet att hantera snöfallen som kommit när driftsentreprenören har haft ett ökat fokus på vinterväghållningen.
Amanda Hammarbäck, enhetschef på Trafikverket, tycker också att arbetet rör sig framåt.
– Vi har upplevt förbättringar i framkomligheten på vägarna, vilket visar sig i att vi inte har haft lika många och svåra stopp på vägarna – trots rejäl vinter i hela landet. På Trafikverket är vi mer förberedda för vinter nu genom vår utökade beredskapsplan. Vi har mer handlingskraft i projekten och större fokus vid vädervarningar.
Hon tror också att dialogen med branschen kommer att leda till bestående förändringar som i slutändan ger mer förutsägbara villkor för entreprenörer och åkerier.
– Nu har vi en öppen och ärlig dialog som gör det lättare för oss att staka ut en väg. Vi slipper gissa vad branschen tycker. Att vi nu ser över delar i ersättningsmodellen för vinterunderhåll är ett tydligt resultat av den dialog vi haft med branschen på senare tid.
Per Sjöblom hoppas att samhällsnyttan i framkomliga vägar blir mer synlig.
– Den finns en stor samhällsvinst i att ha en bra väg och undvika olyckor och stillastående. Sedan finns förstås ett kommunikativt problem i att få folk att förstå vad vinter innebär. Är det vinter så kan man inte förvänta sig att det är exakt samma väglag som på sommaren, trafikanten måste anpassa sin körning. Det förstår de flesta som bor i norr, men i söder är man inte lika van.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
INFRASTRUKTUR 2026-10-09
Snart öppnar första delen av förbifartenDen 6 december öppnar den första delen av E4 Förbifart Stockholm, sträckan Häggvik–Hjulsta. År 2030 väntas de sista delarna av förbifarten öppna.Essingeleden har i många decennier varit den huvudsakliga länken mellan de norra och södra delarna av Stockholmsregionen. Sedan 2001 har planeringen och arbetet för en ny väg runt Stockholm pågått, och nu är det alltså snart premiär för den första delsträckan av det som kallas Förbifart Stockholm. Premiären sker hela fyra år tidigare än vad som ursprungligen var planerat.– Att vi nu öppnar sträckan mellan Häggvik och Hjulsta är ett viktigt steg för förbättrad framkomlighet i regionen, framför allt i de norra delarna. Vi får kortare restider och fler alternativa resvägar. De omkringliggande vägarna, bland annat Kymlingelänken, Rotebroleden och E18 Enköpingsvägen avlastas, säger Camilla Magnusson, projektchef för E4 Förbifart Stockholm.
POLITIK 2026-10-14
Kritik mot förslag om minskad finansiering av transporter i EUDet irländska ordförandeskapet vill skära ner på transportfinansieringen i EU:s kommande långtidsbudget. Den internationella vägtransportorganisationen IRU menar att det hotar Europas konkurrenskraft och klimat- och säkerhetsambitioner.Det irländska ordförandeskapet i EU:s ministerråd har lagt fram ett kompromissförslag för EU:s nästa långtidsbudget som avser åren 2028–2034. Det innebär en minskning med åtta procent jämfört Kommissionens förslag. IRU skriver också att man fått uppgifter om att en del av minskningen rör den del av Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) som är öronmärkt för transportsektorn. Fonden finansierar viktiga transportförbindelser över hela Europa och den föreslagna minskningen uppges vara fem miljarder euro.– Vi beklagar denna avsikt. Den kommer i en tid då Europa behöver långsiktiga investeringar i gränsöverskridande korridorer, infrastruktur för utsläppsfria fordon, säkra och trygga parkeringsplatser samt digital och smart infrastruktur. Det är satsningar som de nationella budgetarna inte kan bära på egen hand, säger Raluca Marian, chef för IRU:s EU-kontor i en kommentar.– Vi uppmanar medlemsstaterna att ompröva förslaget.Det finns redan idag en stor efterfrågan på medel från CEF för att finansiera transport- och infrastruktursatsningar. En mindre budgetram skulle ytterligare öka gapet mellan tillgång och efterfrågan.IRU och 45 europeiska transportorganisationer efterfrågade tidigare i år minst 100 miljarder euro till nästa CEF-period. Nu vill IRU samarbeta med EU-institutionerna och medlemsstaterna under förhandlingarna för att säkerställa att transportprioriteringarna får fullt genomslag i budgetramen.
FORDONSTEKNIK 2026-10-23
Lastbilarna som ska bära upprustningenHundratals nya svenska lastbilar ska bidra till både Ukrainas och Sveriges försvar och transportförmåga. Parallellt behövs reservdelskapacitet och rustade vägar för att hålla hela logistikkedjan i gång. Även nya drivlinor testas för att bredda förmågan.Rad efter rad av splitternya gröna lastbilar står som i givakt på Scanias anläggning i Uppsala. Bara leveransservice och vissa kompletteringar kvarstår innan de lämnas vidare till Försvarsmakten.Tecken om inte på krig så åtminstone ofred. Dessutom bevis på att upprustningen inte bara engagerar vapentillverkare eller stridsvagnsleverantörer, utan definitivt också lastbils- och transportsektorn.– Vi pratar logistiktransportbilar – materiel och till viss del personal, bekräftar Mikael Eriksson, servicemarknadsdirektör på Scania Sverige, angående leveranserna till Försvarsmakten.Som kollegan Jon Segersten uttrycker det – ”lastbilar fast gröna”. En mycket viktig del av ett fullödigt försvar, oavsett det gäller Sverige, Ukraina eller varsomhelst.– En av lärdomarna från det hemska som händer i Ukraina är att de som vinner logistiken bakom kan vinna mycket av helheten, fortsätter Mikael Eriksson.Redan i januari i fjol tillkännagav regeringen att 146 lastbilar skulle doneras till Ukraina för att stärka landets förmåga i kriget mot Ryssland. Sverige passar samtidigt på att rusta upp även den egna fordonsparken. Hela 775 lastbilar – med option på ytterligare 575 – beställdes av FMV på uppdrag av Försvarsmakten i februari 2025, med leverans fram till slutet av 2026. Kontraktsvärdet uppgick till 1,4 miljarder kronor.– Inga av dessa är anskaffade för donation till Ukraina, säger Jonas Silfver Wikstrand, sektionschef för tunga hjulfordon på FMV.I stället anger FMV att beställningarna av nya lastbilar syftar till en ”föryngring och utökning av lastbilsparken för att möta tillväxten av förband i Försvarsmakten”. Lastbilarna som doneras till Ukraina tas samtidigt från den existerande flottan.