Utredning föreslår högre reduktionsplikt men billigare el

LAGAR & REGLER 2026-06-04

I höstas föreslog regeringen att högsta tillåtna hastighet för så kallad bärgningsboggi höjs från 30 till 40 km/h. Nu är det klart att trafikförordningen ska ändras enligt förslaget och den nya regleringen träder i kraft 1 december i år.Vid bärgning av fordon med låsta hjul, till exempel elbilar, fyrhjulsdrivna fordon och vissa automatväxlade bilar, kan fordonets framaxel behöva lyftas. Ett sätt att göra det är att använda en bärgningsbil som är utrustad med en lyftanordning som hissar upp det havererade fordonets ena hjulpar och låter det andra hjulparet rulla fritt mot vägbanan under färden. Metoden, som också används när det inte är möjligt eller tillåtet att gå in i ett fordon, kallas i lagspråk för ”särskild bärgningsanordning”. Ett oftare använt begrepp är ”bärgningsboggi” eller ”bärgningsdolly”.– Med den här ändringen skapar vi bättre förutsättningar för effektivare bärgningar och ökad trafiksäkerhet. Att hastigheten höjs innebär att det nu blir möjligt att använda den här metoden för bärgning även på motorväg. Det gör att vägar kan öppnas snabbare efter olyckor, vilket gynnar både trafikanter och samhällsekonomin, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.Tidigare har den här kombinationen av fordon alltså fått köras i 30 km/h, vilket har begränsat möjligheterna att använda bärgningsmetoden, särskilt på motorvägar. Sveriges Åkeriföretag har tidigare propagerat för liknande ändringar och varit remissinstans för förslaget.Om bärgningsboggi (särskild bärgningsanordning)En särskild bärgningsanordning (även ibland kallad bärgningsboggi) består av två hjulpar som placeras på varsin sida av den axel på det havererade fordonet som inte är upplyft på bärgningsbilens lyftbom. De två hjulparen kopplas sedan ihop via balkar som med hjälp av hävstänger trycks mot det havererade fordonets hjul så att dessa inte längre vilar mot marken utan i stället bärs upp av den särskilda bärgningsanordningen. Det havererade fordonet kan då transporteras utan att något av dess hjul rullar mot vägen.

FÖRETAGANDE 2026-06-09

Energipriser, geopolitisk oro och cybersäkerhet ses som de största riskerna för logistikkedjorna, enligt beslutsfattare på svenska företag. På längre sikt väntas klimatrelaterade händelser bli ett växande hot mot leveranskedjorna. Det visar en undersökning från logistikföretaget Posti.Undersökningen bygger på svar från beslutsfattare i svenska företag och visar vilka risker som bedöms få störst påverkan på logistiken. De största logistikutmaningarna här och nu är cybersäkerhet, energipriser och geopolitisk oro. På längre sikt, inom 5–10 år, bedöms klimatrelaterade händelser och naturkatastrofer bli en av de största riskerna för logistiken. Nästan var femte svensk beslutsfattare lyfter frågan som ett växande hot mot leveranskedjor och transporter.– Företag och samhällen är beroende av logistik, och logistik är beroende av data. I takt med att leveranskedjor blir alltmer digitaliserade ökar också sårbarheten för cyberattacker. Samtidigt kan energipriser och geopolitisk oro snabbt slå mot både kostnader och leveranskedjor, vilket vi nu märker av i allra högsta grad, säger Peter Ervasalo på Posti Sverige.Han menar att hoten tvingar företag att se över hur de kan decentralisera sin verksamhet och bygga flexibilitet och motståndskraft, exempelvis genom att utvärdera befintliga logistiknätverk och utforska alternativa rutter.– Hållbara logistiklösningar handlar inte enbart om att minska logistikens klimatavtryck. Tillgången på fossilt bränsle, såväl som nuvarande energipriser och tillgång på fossilfri el är också en stor utmaning, särskilt för tunga lastbilar. För logistiksektorn är det viktigt att vi får rätt förutsättningar, exempelvis i form av laddstruktur, för att fortsätta minska fossilberoendet i logistikkedjorna.Undersökningen genomfördes innan konflikten mellan Iran och USA bröt ut. Du kan läsa den här. 

FÖRETAGANDE 2026-06-09

Förbrukningen av rundvirke i den svenska skogsindustrin minskade under 2025 med drygt 2 procent. Efterfrågan från sågverken är stabil, medan massaindustrin visar en tydlig nedgång.Virkesförbrukningen minskade från 72,8 miljoner m³fub till 71,2 miljoner m³fub, mellan 2024 och 2025 enligt siffror från Biometrias årliga statistikrapport över virkesförbrukningen. Det innebär en minskning på 1,6 miljoner m³fub, eller cirka 2,2 procent. Minskningen drivs främst av en lägre förbrukning inom massaindustrin, medan sågverkens förbrukning ligger kvar på en stabil nivå.– Det här bekräftar att marknadsläget skiljer sig åt mellan branschens olika delar, säger Sven Jägbrant, tjänstestrateg på Biometria och en av dem som ligger bakom rapporten.Massaindustrins totala råvaruförbrukning minskade från 48,4 till 46,6 miljoner m³f, vilket förklarar huvuddelen av nedgången i den totala virkesförbrukningen. Samtidigt fortsätter användningen av svenskt virke att minska.– Det sker förändringar från år till år i råvaruflödena i skogsindustrin, men förbrukningen av virke med svenskt ursprung har nu minskat varje år sedan 2021, säger Sven Jägbrant. Utvecklingen varierar också geografiskt. Förbrukningen av virke med svenskt ursprung ökade i nordligaste Sverige, medan den minskade i övriga delar av landet.Även trädslagsfördelningen fortsätter att förändras. Under 2025 bestod virkesförbrukningen till 49,9 procent av gran och 41,5 procent av tall (inklusive contortatall), medan björk stod för 7,2 procent och övrigt löv för 1,5 procent. Trenden med en ökande andel tall och minskande andel gran har varit tydlig de senaste åren.