Volvo och Scania visar sina batterilager

^BESS PU500 FH Electric Bild Volvo.jpg.
Volvos mobila BESS ryms i en liten 10-fotscontainer. Den kan användas för snabbladdning på platser där det saknas nät. Foto: Volvo Lastvagnar

Mats Udikas

Skribent

2026-04-16

HÅLLBARHET

Förutom att bygga elektriska lastbilar så är både Scania och Volvo aktiva på området för laddning och energilagring. Båda företagen har utvecklat och visat upp integrerade batterilager, så kallade BESS.

Volvo PU500 är Volvo Energys första integrerade batterilager av typen BESS (Battery Energy Storage Solution). Det är en i sammanhanget liten enhet, utvecklad som en mobil DC-snabbladdare för exempelvis lastbilar och entreprenadmaskiner. Några användningsområden är användning på byggarbetsplatser, tillfälliga laddhubbar och vid tillfälliga evenemang eller på platser där det saknas ett permanent elnät.

PU500 är monterad i en 10-fotscontainer och väger omkring 7,5 ton. Den är mobil och försedd med gaffelfickor för transport. Batterikapaciteten är 540 kWh, vilket räcker för att exempelvis stödladda tre lastbilar på en dag.

Volvo PU2000 är en betydligt större enhet. Den har monterats i en 20-fotscontainer och är avsedd att användas i en fast installation för uppgifter som att optimera energikostnader och hyvla av effekttoppar. Den kan också användas för backup-kraft och byggs in i industriella energisystem och laddhubbar. Energikapaciteten är upp till 2000 kWh.

Tord_Victor_Joas_webb2.jpg.

Tord Svalstedt och Victor Olsson på Volvo Lastvagnar, samt Joar Turesson på Scania.

Foto: Volvo Lastvagnar, Scania

Tord Svalstedt, produktchef för laddning på Volvo Lastvagnar, och Victor Olsson, säljansvarig för BESS på affärsområdet Volvo Energy konstaterar båda att batterilagring är ett helt nytt område för lastbilstillverkarna. Men samtidigt finns ett mycket stort intresse hos flera kunder.

Den lilla PU500 har funnits på marknaden i ett år. Än så länge har färre än tio system levererats. PU2000 står inför sin introduktion på marknaden och finns än så länge enbart som pilotinstallationer. Men efterfrågan på säker energi växer bedömer man på Volvo Lastvagnar. Båda systemen tillverkas på Volvo Energys nya monteringsfabrik i Skövde.

Även Scania har utvecklat en BESS, som en del i sitt program Pilot Partner. Joar Turesson på Scanias democenter i Borås är involverad i projektet, bland annat genom arbetet med den enhet som använts på democentret. Där har batterilagret utvärderats och testats i praktisk drift. Scania följer marknaden för den här typen av lösningar löpande, men har ännu inte tagit något beslut om att erbjuda dem kommersiellt.   

TH3_1248_webb.jpg.

Scania har utvecklat en demoanläggning till en BESS som ryms i en 20-fotscontainer.

Foto: Scania

Tillsammans med Moelven har LBC Logistik utvecklat en lösning för transport av träpellets mellan fabriken i Karlskoga och Vänerhamn i Kristinehamn. Två elektriska lastbilar går sedan 2024 i skytteltrafik på Scanias BESS är monterat i en 20-fotscontainer och har en kapacitet på drygt 1000 kWh. Den är vätskekyld och ger en uteffekt på 720 kW. Viktiga användningsområden blir att lagra energi, jämna ut effekttoppar och bidra till ett stabilt elnät.

Men det är ingen färdig produkt. Projektet har haft ett fokus på lärande kring ekosystem och användningsmöjligheter. Scania testar och utvärderar olika metoder och tekniker för framtidens hållbara transporter och just denna lösning har tagits fram i nära samarbete med företaget Nordic Booster.Scanias egen enhet för att utveckla laddningssystem för transportindustrin heter Erinion.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

XR7A0025_fotoStudioKlang_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-25

Ny modell för statsbidrag ska ge fler yrkesutbildningar

Regeringen tar nu ytterligare steg för att förbättra statsbidraget för yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) och göra det mer långsiktigt och flexibelt. Syftet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb.Trots stora behov på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat. Under 2025 beslutade regeringen därför om flera successiva förändringar i statsbidraget. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna med 20 procent från och med i år, det blev möjligt att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer infördes från och med 2027 för att bättre spegla kostnaderna för särskilt dyra utbildningar.Nu har regeringen beslutat om ytterligare förändringar. De innebär att statsbidraget fördelas enligt en ny modell med en långsiktig grundfinansiering och möjlighet till tilläggsfinansiering vid behov.– Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor, men många saknar rätt utbildning för att ta de jobb som finns. Att fler utbildar sig är avgörande för både minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Nu tar vi nästa steg för att förbättra statsbidraget för regionalt yrkesvux så att kommunerna kan erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.Kommunerna rekvirerar grundbidraget baserat på befolkningsmängd och arbetslöshet. Samtidigt ändras medfinansieringskravet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras med minst 30 procent. Utöver grundbidraget kommer kommunerna att kunna ansöka om ett tilläggsbidrag som är fullt finansierat av staten, men det får bara lämnas om hela grundbidraget utnyttjas.– Förändringarna ger kommunerna bättre förutsättningar att planera utbildning, både för att skapa fler utbildningsplatser och för att våga satsa på dyrare utbildningar. De innebär också en minskad administration för kommunerna, säger Lotta Edholm.Förändringarna träder i kraft i den 22 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2028.

Läs mer
9515d80cd29dea5c_low.jpg.

DRIVMEDEL 2026-08-06

Varopreem köper Sunpine

Varopreem är nya ägare till Sunpine i Piteå, världens största bioraffinaderi för råtallolja. Anläggningen har kapacitet att bearbeta omkring 400 000 ton råtallolja per år, som främst blir till HVO och flygbänslet SAF.Råtallolja är en förnybar biprodukt från massa- och pappersindustrin och Sunpine har tagit fram en egen teknik som ger en produkt som enligt bolaget minskar utsläppen av växthusgaser med 99,7 procent jämfört med motsvarande fossila bränslen. Råvaran konkurrera inte heller med livsmedelsproduktion och jordbruksmark.Sunpine har tidigare samägts av Varopreem, sveaskog Förvaltnings Aktiebolag, Södra Skogsägarna ekonomisk förening och Lawter Europé BV. I och med köpet är Varopreem nu helägare till bolaget som nu går under namnet Varopreem Sunpine.Varopreem skriver att förvärvet sker i ett läge där ”Europa arbetar för att skala upp förnybara drivmedel och samtidigt upprätthålla energiförsörjningstrygghet och industriell konkurrenskraft. Efterfrågan på avancerade biodrivmedel väntas öka inom vägtransporter, flyg och sjöfart, med stöd av regelverk som RED III, ReFuelEU Aviation och FuelEU Maritime.”Det här är mycket mer än ett förvärv. Under nästan två decennier har Sunpine byggt upp en av Europas mest särpräglade verksamheter inom avancerade förnybara drivmedel, där egenutvecklad teknik och industriell skala i världsklass kombineras med tillgång till en av de förnybara råvaror som håller allra högst kvalitet, säger Dev Sanyal, koncernchef för Varopreem.

Läs mer
Test_IIHS_During_4_low.jpg.

TRAFIKSÄKERHET 2026-08-07

Nya tester visar nyttan av underkörningsskydd

Nya krocktester visar att ett förstärkt underkörningsskydd på lastbilssläp kan göra stor skillnad vid olyckor där personbilar kör in i släp bakifrån. Trafikverket vill nu ta in skyddet i sina kommande upphandlingar.Euro Ncap har genomfört nya krocktester där femstjärniga personbilar körts in i både amerikanska och europeiska lastbilssläp i hög hastighet. Testerna visar enligt Trafikverket hur avgörande ett förstärkt underkörningsskydd är för att minska risken för dödliga skador.I USA finns en frivillig standard som innebär att många nya lastbilssläp utrustas med förstärkta skydd. Efter de nya testerna kommer Euro Ncap att driva frågan om att införa obligatoriska krav på motsvarande skydd på europeiska släp. Trafikverket säger dock att man redan nu ska se över upphandlingarna och möjligheterna att ställa krav på underkörningsskydd.– Vi hoppas att fler transportköpare ser samma möjligheter, säger Rikard Fredriksson.Underkörningsolyckor i Sverige sker ofta på motorväg, i dagsljus och vid bra väderförhållanden. Ett återkommande scenario är enligt Trafikverket att ett lastbilssläp fått haveri och står helt eller delvis i körfältet, vilket gör att personbilar kör in bakifrån i hög hastighet. I Europa omkommer i genomsnitt 400 personer varje år i den här typen av olyckor.

Läs mer