Vägen rasar ner i älven – om inget görs

Delar av den vackra och vindlande väg 62 i Klarälvsdalen hotar att rasa ner i älven. I många år har Trafikverket begärt att få förstärka älvkanterna, men fått nej på grund av att vägen ligger i ett naturskyddat område. Nu kanske det ändå håller på att ljusna.

Väg 62 från norska gränsen genom norra Värmland är en av Sveriges vackraste vägar, tillsammans med några av landets kustvägar och fjällvägar. 62:an ligger tätt intill den vindlande Klarälven och bjuder på många oförglömliga utsikter. Vägstråket följer en flerhundraårig led där en del avsnitt förmodligen har medeltida rötter.

Men det natursköna läget betyder också att älven ständigt hotar att underminera vägbanken. Idag har det gått så långt att delar av vägen kan rasa ner i vattnet, enligt Trafikverket. Redan 2014 ansökte Trafikverket första gången om att få bygga erosionsskydd i strandkanterna till älven. Men än finns inget tillstånd. Skälet är att norra delen av Klarälven är en unik naturmiljö och har utsetts till Natura 2000-område*.

– Jovisst är det vackert häruppe. Det är därför jag gärna vill kunna bo kvar, säger Stefan Berglund, ägare till Ransbys Åkeri, strax utanför Sysslebäck. Åkeriet har två 70-tons timmerbilar och ingår i lastbilscentralen VSV Unite. Utöver Stefan Berglund arbetar två förare på företaget med körningar för de stora skogsföretagen i Mellansverige.

Det bristande underhållet av vägen är ett hot mot åkeriet. Skicket är bedrövligt och underhållet av vägen släpar efter, menar Stefan Berglund.

– Men det var inte förrän i fjol som jag förstod att problemen var allvarligare än så, att delar av vägen håller på att rasa ner i älven. På några ställen märks det tydligt genom att vägräcket har börjat luta sig utåt. 

– Vi har stora bilar med hög tyngdpunkt, så risken är stor att det blir någon av oss som kommer att köra sönder vägen. Det är inte så att jag är rädd när jag kör, men jag förstår ju att det är något som kan hända, säger Stefan Berglund.

Vägen har stor betydelse för Sysslebäck och alla de andra samhällena längs Klarälvsdalen. Om det inträffar ett ras som stoppar trafiken skulle konsekvenserna bli stora både för näringslivet och för de boende i området. Omledningarna av trafiken skulle bli mycket omfattande, beroende på var raset inträffar. 

– För mig låter det inte särskilt vettigt att Trafikverket inte får förebygga rasrisken. Däremot får man reparera vägen när raset har skett, säger Stefan Berglund

På försommaren deltog han tillsammans med 150 ortsbor från norra Värmland i en manifestation på Stora torget i Karlstad som krävde att vägen skulle göras säker igen. 

Totalt är det en cirka 11 mil lång sträcka av Klarälven som är skyddad som Natura 2000-område. Området sträcker sig från Höljes norr om Sysslebäck till Edebäck nära Hagfors. Trafiken på vägen är rätt gles, utom när det är stugbytesdagar för turisterna. Varje dygn passerar uppskattningsvis ett drygt tusental bilar på vägen. Av dem är vanligtvis 100–200 tunga bilar.

Klarälven har fått sin Natura 2000-status på grund av sitt naturliga slingrande lopp. Älvens så kallade meandersystem är unikt och ska skyddas tillsammans med strandzonerna. Sedimenttransporten i älven är den mekanism som ligger bakom meandringen. Några av de skyddsvärda arterna i älven är utter, lax och vattenväxten ävjepilört.

År 2005 fastställdes övre delen av Klarälven som Natura 2000-område. Alla beslut om Natura 2000-områden fattas av regeringen efter förslag från länsstyrelserna. Därefter fastställs beslutet av EU-kommissionen. Man kan jämföra med naturreservat som är en annan typ av naturskydd och som enbart följer svensk lag och inte ingår i EU-rätten. Här är det antingen Länsstyrelserna eller kommunerna som tar besluten.

Det är mark- och miljödomstolarna som prövar om ingrepp i ett Natura 2000-område får göras. Länsstyrelserna företräder naturvårdsintresset och bevakar att områdets skyddsvärden inte skadas.

Enligt Trafikverket finns det idag ett 20-tal sträckor längs väg 62 där älven hotar att äta sig in under vägbanken. På sju ställen är läget akut. Projektledare Kenth Henriksson på Trafikverkets kontor i Karlstad har utrett frågan under många år och ansvarar för de nödvändiga ansökningarna och för utformningen av erosionsskydden. Men Natura 2000-stämpeln har gjort att hela projektet har hamnat i en långdragen rättsprocess. 

I korthet är orsaken till det dödläge som funnits i frågan att Länsstyrelsen i Värmlands län anser att underlaget som Trafikverket har lämnat in inte är tillräckligt. Mark- och miljödomstolen har sedan gett länsstyrelsen rätt och begärt ytterligare underlag. Högsta domstolen sa nyligen nej till att pröva fallet. 

Enligt Trafikverkets ansökan ska erosionsskydden byggas med krossmaterial, där stenen är högst 200 mm i diameter. Bankarna med krossmaterial täcks sedan av mattor av kokosfiber som gör att växtlighet snabbt kan etablera sig. Förstärkningarna av strandkanten kommer att ha olika storlek. Den största kommer att vara omkring 700 meter lång.

– Vi ser det som en underhållsåtgärd och bedömer att kostnaden kommer att ligga på omkring 180 miljoner kronor, säger Kenth Henriksson 

I mars förra året avvisade Mark- och miljödomstolen i Vänersborg Trafikverkets ansökan om att anlägga erosionsskydden. Viktigaste skälet till beslutet var att domstolen menar att underlaget i ansökan inte är tillräckligt. Trafikverket har överklagat beslutet i två instanser. I mars kom till sist beskedet från Högsta domstolen att man inte gav prövningstillstånd. Det betyder att Mark- och miljödomstolens ursprungliga beslut ligger fast.

Länsstyrelsen och Mark- och miljödomstolen vill bland annat att Trafikverket ska göra en inventering av de kumulativa effekterna av alla åtgärder som genomförts under åren i älven och som kan påverka Natura 2000-området. 

Att identifiera alla ingrepp som har gjorts under årens lopp och som inte ens berörs av vägen är ett väldigt omfattande krav. Då behöver man ha ett flerhundraårigt perspektiv, menar Kenth Henriksson.

Han påpekar att det som främst påverkar miljön i älven är kraftverksdammen i Höljes, längst upp i norr. Klarälven är dessutom en tidigare flottningsled där man under åren gjort många anpassningar för timmertransporterna. I det sammanhanget kommer Trafikverkets planerade arbeten att få en väldigt begränsad påverkan enligt Henriksson. På kort och lång sikt motsvarar åtgärderna en ökning på 0,6 procent av andelen påverkad strandzon inom Natura 2000.

Advokat Viktor Falkenström i Karlstad har varit konsult åt Region Värmland i frågan om rasrisken för väg 62. Han håller med Kenth Henriksson om att domstolens krav att Trafikverket ska utreda alla ingrepp som gjorts i Klarälven under åren är väldigt långtgående. 

– Det betyder att Trafikverket ska utreda åtgärder som andra aktörer ligger bakom och dessutom för väldigt länge sedan.

Viktor Falkenström menar också att beslutet att avsätta den norra delen av Klarälven som ett Natura 2000-område är gjort på ett sådant sätt att det i praktiken stoppar alla åtgärder för att hindra erosionen av vägbanken.

– Beslutet är skrivet för att skydda den naturliga meandringsprocessen i älven. Det innebär att vattnet flyttar material från älvens ytterkurvor, där strandkanterna efterhand undermineras. Jag har väldigt svårt att se hur man ska komma runt det utan att ändra i beslutet för Natura 2000-området.

Kenth Henriksson låter däremot mer optimistisk:

– Jag har hållit på med det här i snart 15 år. Men för första gången är jag försiktigt positiv och tror att det kommer att lösa sig. Frågan har helt enkelt mognat, nu när den kommit upp på den politiska nivån.

Rasrisken för väg 62 blev ett ärende i riksdagen under hösten 2025. Då väcktes frågan på flera sätt av riksdagsledamöter från Värmland. Det var Anders Ådahl (C), Mona Smedman (C) och Marlene Lund Kopparklint (partilös, tidigare M), som lade fram en motion samt två skriftliga frågor.

I april i år, någon månad efter att Högsta domstolen nekat Trafikverket ny prövning uttalade sig infrastrukturministern Andreas Carlson (KD) i P4 Värmland:

– Det här måste komma till en lösning. Att Trafikverket skulle få laga vägen om den går sönder, men förhindras att undvika att något rasar – så kan vi inte ha det, sa infrastrukturministern i radiointervjun. Han sade också att han diskuterat frågat med landshövding Georg Andrén.

– Det finns ingen som inte vill ha erosionsskydd och hjälps vi åt kan vi ta det här beslutet, sa landshövdingen enligt en artikel i Nya Wermlandstidningen någon vecka efter radiointervjun med infrastrukturministern.

I slutet på maj träffades så Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana och Georg Andrén tillsammans med var sin delegation för att diskutera frågan. Sammanträdet tycks ha gått bra enligt rapporterna från de båda myndighetscheferna på deras sociala-mediekanaler.

– Tillsammans vill vi hitta lösningar framåt och stärka samarbetet för att snabbt ta fram underlag för en effektiv tillståndsprövning, skrev Roberto Maiorana efter mötet på Linkedin.

Just nu ser det alltså ljust ut för de så omdiskuterade erosionsskydden i Klarälven. Kenth Henriksson tror själv att de kan börja anläggas omkring år 2030. Om allt löper väl i den fortsatta tillståndsprocessen, vill säga.

Om Natura 2000
Natura 2000 är en EU-reglering som kommit till för att skydda djurarter och naturtyper som har europeiskt intresse. Det finns omkring 27 000 Natura 2000-områden i Europa, vilka tillsammans omfattar ca 20 procent av EU:S landyta och 10 procent av den maritima ytan.
Källa: Europakommissionen

Om miljödomstolarna
Det finns fem mark- och miljödomstolar i Sverige. De prövar bland annat mål om miljö, vattenverksamhet, Natura 2000, täkter och stora infrastrukturprojekt. Domarna kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt och i vissa fall vidare till Högsta domstolen.