EU överens om nya klimatmål för 2040

iStock-2151925822.jpg.
EU-länderna har nu enats med Europaparlamentet om nytt klimatmål fr 2040. Foto: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-12-11

POLITIK

EU:s utsläpp ska ner med 90 procent till år 2040. Det är resultatet av den nya överenskommelsen mellan EU-länderna och Europaparlamentet. Samtidigt skjuts utsläppshandelssystemet för vägtransporter, ETS2, upp ett år till 2028.

Det har varit en hård strid mellan olika viljor i parlamentet och bland EU-ländernas ministrar i ministerrådet. Vissa har velat sätta lägre mål, medan andra tycker att 90 procent (jämfört med 1990) är absolut minimum. Ett förslag som diskuterats har varit att göra det tillåtet för länderna att tillgodoräkna sig en mindre del av utsläppsminskningarna från utsläpp som sker i andra länder, genom så kallade klimatkrediter. EU-kommissionen har tidigare föreslagit att tre procentenheter av de minskade utsläppen ska kunna tillgodoräknas på detta sätt, men när förhandlingarna nu avslutats mellan parlamentet och EU-länderna så landade det i fem procentenheter.

Förslaget om 90-procentiga minskningar blir därmed kvar, men med kompromisslösningen att lite mer av utsläppsminskningarna kommer att kunna tillgodoräknas från projekt i andra länder. Även permanent lagring av koldioxid accepteras som metod för att kompensera utsläpp inom EU som är svåra att minska.

Ett syfte med det nya klimatmålet är att ge tydligare och mer långsiktiga spelregler för investeringar, industriell utveckling och omställning till mer hållbara transporter i Europa. EU kommer också att vartannat år följa upp och redovisa hur arbetet mot klimatmålen går. Där ska man ta hänsyn till ny forskning, teknikutveckling och hur Europas konkurrenskraft påverkas.

Ett annat resultat av förhandlingarna är att utsläppshandelssystemet för bland annat byggnad och vägtransporter, ETS2, sljuts upp i ett år och därmed börjar gälla 2028. Det innebär alltså att det nu är två år kvar, i stället för ett år, tills fossil diesel och bensin för transporter blir en del av utsläppshandeln – en förändring som kommer att höja priset på fossila drivmedel inom hela EU.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-2234068118_low.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-04-09

Undantag i cabotageregler efter stormen

För tre veckor sedan presenterade regeringen ett förslag om att tillfälligt tillåta utländska transportörer som inte har svenskt yrkestrafiktillstånd att hjälpa till med skogstransporter i spåren av Stormen Johannes. Nu har beslutet klubbats igenom.Stormen Johannes som drabbade främst Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län i julas fällde exceptionella mängder träd. Detta virke behöver nu snabbt tas om hand och den transportkapacitet som finns tillgänglig inom Sverige bedöms inte vara tillräcklig för att möta transportbehovet. Därför har regeringen föreslagit att ett tillfälligt undantag för svenskt yrkestrafiktillstånd görs för utländska transportörer som deltar i arbetet med att transportera bort det stormfällda virket, vilket Svensk Åkeritidning tidigare rapporterat om. Nu har regeringen tagit beslut om att genomföra ändringen.– Den inhemska transportkapaciteten räcker inte till och vi vill minimera risken för omfattande angrepp av skadeinsekter som granbarkborre i redan hårt drabbade skogar. Därför möjliggör vi för utländska transportbolag att komplettera den svenska kapaciteten under en begränsad period, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande.Ett utländskt transportföretag som kan visa att transporten omfattas av undantaget ska inte påföras sanktionsavgift för överträdelse av cabotagereglerna. Undantaget gäller för yrkesmässig trafik i Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands, Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västerbottens, Västernorrlands, Västmanlands och Örebro län med fordon som endast transporterar rundvirke från skogar som skadats till följd av stormen den 27 december 2025 i Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län.Den som utför trafiken behöver ha ett gemenskapstillstånd från ett annat land inom EES och fordonen som används ska vara anmälda till Transportstyrelsen. För att få gemenskapstillstånd behöver företaget först ha ett yrkestrafiktillstånd från hemlandet.Undantaget gäller mellan den 15 april och den 30 september 2026.

Läs mer
^Falkenklevs laddstation_bild_Falkenklevs.jpeg. FRÅN MAGASINET

HÅLLBARHET 2026-04-16

Batterilagren ska jämna ut åkeriernas effekttoppar

Ett batterilager på laddningssystemet kan jämna ut strömförbrukningen och hålla nere de hårt kritiserade effektavgifterna. LBC Logistik i Kristinehamn och Falkenklev Logistik i Arlöv är två av de åkeriföretag som investerat i batterier.Intresset för batterier för laddsystem har blivit stort bland de åkerier som investerat i eldrivna lastbilar. Ett viktigt skäl för det är de effekttariffer som är på väg enligt ett EU-direktiv.I Sverige använder redan många elnätsbolag effektavgifter på elräkningen. Men i mars i år beslutade regeringen att pausa införandet. Näringslivet har gett hård kritik mot att olika beräkningsmetoder används i olika delar av landet, vilket gör att det blir svårt att beräkna och förutse kostnaderna. Energimarknadsinspektionen kommer nu att göra en utredning och föreslå en nationell modell för effektavgifter.Ett batterilager innebär naturligtvis en stor investeringskostnad för ett åkeri. På ett åkeriföretag har batterilagret vanligtvis en kapacitet på mellan 200 och 2000 kWh. Det är en investering i miljonklassen. Batterilager med kringutrustning kan rymmas i en eller flera containrar av olika storlek. Ett sådant batterilager kallas BESS (Battery Energy Storage System) och har blivit en viktig komponent i elektrifieringen av såväl transporter som annan industri.Men det finns fler motiv för batterilagret än att enbart kapa effekttoppar och jämna ut elförbrukningen. Det är exempelvis inte alltid nödvändigt att åkeriet gör investeringen själv. Det finns flera exempel på hur man kan dela nyttan med ett batterilager med andra aktörer. Vi har pratat med några av de åkerier som tidigt satsade på elektriska lastbilar och har erfarenhet av laddstationer med batterier.Idag rullar omkring tusen tunga elektriska lastbilar på de svenska vägarna. De flesta av dem laddas på åkeriets egen depå eller terminal. Basladdningen sker mycket ofta under natten och de kan sedan stödladdas under exempelvis lunchrasten.Olika bedömningar talar om att hemmaladdningen står för 80–90 procent av energin till bilarna. Den betydligt högre kostnaden för att ladda publikt, gör att åkerierna så långt möjligt försöker ladda i egen regi.

Läs mer
iStock-2239950206_low.jpg.

DRIVMEDEL 2026-04-16

Förlängd skattebefrielse för biodrivmedel

Det blir fortsatt fritt fram för Sverige att skattebefria rena, höginblandade biodrivmedel. Det står klart efter att EU-kommissionen meddelat ett nytt beslut att förlänga Sveriges statsstödsgodkännande.Skattebefrielsen är en del i att främja biodrivmedel och minska utsläppen i transportsektorn och har varit viktigt för Sverige där biodrivmedel är vanligare i transporter än i de flesta andra EU-länder. Men på grund av EU-reglerna för statsstöd så är det ingen självklarhet att Sverige kan tillämpa skattebefrielse. Men nu har alltså Europeiska kommissionen sagt jag till att Sverige får fortsätta som tidigare fram till åtminstone år 2032.– Jag är glad att EU-kommissionen med sitt beslut underlättar Sveriges fortsatta arbete med omställning till mer hållbara transporter och ett minskat beroende av fossila bränslen, säger finansminister Elisabeth Svantesson.Regeringen skriver att man haft som mål att ha ett statsstödsgodkännande på plats i god tid innan det nuvarande löper ut, för att minska osäkerheten för producenter och användare av biodrivmedlen. Det nuvarande godkännandet går ut vid utgången av 2026 och Sverige skickade in en ansökan redan i september 2025. Då gjordes en så kallad förenklad anmälan för att öka möjligheterna till ett tidigt beslut. Det nya godkännandet sträcker sig till slutet av 2032.Gas som till största delen består av naturgas, men som omfattas av massbalanseringsprincipen och därför enligt vissa regler kan räknas som biogas, behöver fortfarande beskattas.

Läs mer