Rekordfå dödsolyckor i trafiken

FÖRETAGANDE 2026-06-09

Energipriser, geopolitisk oro och cybersäkerhet ses som de största riskerna för logistikkedjorna, enligt beslutsfattare på svenska företag. På längre sikt väntas klimatrelaterade händelser bli ett växande hot mot leveranskedjorna. Det visar en undersökning från logistikföretaget Posti.Undersökningen bygger på svar från beslutsfattare i svenska företag och visar vilka risker som bedöms få störst påverkan på logistiken. De största logistikutmaningarna här och nu är cybersäkerhet, energipriser och geopolitisk oro. På längre sikt, inom 5–10 år, bedöms klimatrelaterade händelser och naturkatastrofer bli en av de största riskerna för logistiken. Nästan var femte svensk beslutsfattare lyfter frågan som ett växande hot mot leveranskedjor och transporter.– Företag och samhällen är beroende av logistik, och logistik är beroende av data. I takt med att leveranskedjor blir alltmer digitaliserade ökar också sårbarheten för cyberattacker. Samtidigt kan energipriser och geopolitisk oro snabbt slå mot både kostnader och leveranskedjor, vilket vi nu märker av i allra högsta grad, säger Peter Ervasalo på Posti Sverige.Han menar att hoten tvingar företag att se över hur de kan decentralisera sin verksamhet och bygga flexibilitet och motståndskraft, exempelvis genom att utvärdera befintliga logistiknätverk och utforska alternativa rutter.– Hållbara logistiklösningar handlar inte enbart om att minska logistikens klimatavtryck. Tillgången på fossilt bränsle, såväl som nuvarande energipriser och tillgång på fossilfri el är också en stor utmaning, särskilt för tunga lastbilar. För logistiksektorn är det viktigt att vi får rätt förutsättningar, exempelvis i form av laddstruktur, för att fortsätta minska fossilberoendet i logistikkedjorna.Undersökningen genomfördes innan konflikten mellan Iran och USA bröt ut. Du kan läsa den här. 

FORDONSTEKNIK 2026-06-03

Mercedes-Benz utökar nu sitt program av eldrivna lastbilar med en ny version av E-Actros. Den nya varianten, med beteckningen Lowliner, är utvecklad för volymtransporter där maximal lastvolym är avgörande.Den nya modellversionen är framtagen för att möta behovet inom volymtransporter. Tack vare en låg kopplingshöjd, i nivå med en dieseldriven lastbil, ger ekipaget större invändig volym i trailern. Lastbilen kan utrustas med antingen två eller tre batteripaket, vilket gör att den kan anpassas med fokus på nyttolast eller räckvidd. – Vi har fått många förfrågningar på den här typen av applikation och kan nu erbjuda en lösning baserad på samma beprövade teknik som E-Actros 600, säger Pär Hildestrand på Veho Import som är distributör för Mercedes-Benz lastbilar i Sverige.Precis som övriga E-Actros-modeller är Lowliner utvecklad som en eldriven lastbil från grunden. Den är utrustad med e-axel och elmotorer integrerade i bakaxeln, vilket innebär att traditionell transmission och kardanaxel saknas.Modellen erbjuds som dragbil (4x2) med 4 000 millimeter hjulbas och en markhöjd som motsvarar en diesellastbil. Det gör att det går att kombinera hög transporteffektivitet med maximal invändig höjd inom lagstadgade totalhöjder. Räckvidden är omkring 50 mil vid en totalvikt på 40 ton och med tre batteripaket – i nivå med standardversionen av E-Actros 600. Nyttolasten hamnar på maximalt 21 ton.Även E-Actros 400 släpps i en Lowliner-version, utrustad med två batteripaket. Den lägre fordonsvikten gör att nyttolasten för denna blir cirka 24 ton.De nya Lowliner-modellerna kommer att kunna beställas från och med tredje kvartalet 2026.

HÅLLBARHET 2026-06-04

Utsläppen av växthusgaser i Sverige ökade betydligt mellan år 2023 och 2024, framför allt på grund av att reduktionsplikten för diesel sänktes i januari 2024. Men nu har kurvan vänt neråt, enligt statistik från SCB.Under 2025 minskade utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin, jämfört med föregående år. En orsak är minskad användning av fossil diesel, samtidigt som användningen av biodiesel (HVO) ökat. Det visar ny preliminär statistik från SCB.De totala utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin uppgick under 2025 till 51,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter – ett mått som gör det möjligt att jämföra olika växthusgasers klimatpåverkan genom att räkna om utsläppen till motsvarande mängd koldioxid.– Det motsvarar en minskning med 1,8 procent jämfört med 2024, säger Nils Brown, statistiker på SCB.Under samma period ökade BNP i fasta priser med 1,5 procent, vilket resulterade i att utsläppsintensiteten minskade med 3,2 procent.Sett ur ett längre tidsperspektiv var utsläppen under 2025 högre än årsutsläppen mellan 2020 och 2023. Jämfört med 2019 har utsläppen 2025 däremot minskat med 5,4 procent.Utsläppen minskade i sju av nio branschgrupper. I mängd växthusgaser mätt var minskningen allra störst inom tillverkningsindustrin, med 2,8 procent. I procent mätt var minskningen däremot som störst inom byggbranschen. Här minskade utsläppen med 5,4 procent. I branschgruppen ”transportindustri” minskade utsläppen med 2,3 procent. De enda ökningarna skedde inom branschgrupperna ”jordbruk, skogsbruk och fiske” samt ”utvinning av mineral”.En viktig faktor bakom de minskade utsläppen i transportsektorn är att reduktionsplikten justerades upp till 10 procent för både bensin och diesel den 1 juli 2025.