Tydligare ansvar vid kontrollplatser

Flyg_insp11b_low.jpg.
Det ska vara ordning och reda i trafiken. Nu ska det också bli mer ordning och reda i ansvarsfrågan vid kontrollplatserna. Foto: Veronica Rönnlund Aldman
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-09-03

TRAFIKSÄKERHET

Vem är ansvarig för utrustning och byggnader vid landets alla statliga vägkontrollplatser? Det har tidigare varierat, och därför inför regeringen nu ett tillägg i Trafikverkets instruktion som tydliggör ansvaret.

Ansvaret för olika typer av teknisk utrustning och byggnader på de statliga kontrollplatserna har hittills varierat i olika polis- och Trafikverksregioner. Trafikverket får nu i uppdrag att investera i, inrätta, driva och underhålla utrustning och byggnader på kontrollplatser längs det statliga vägnätet. Polismyndigheten ska bekosta åtgärderna.

– För att komma till rätta med oseriösa och kriminella aktörer inom transportbranschen krävs effektiva kontroller av förare, fordon och transportföretag. En tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheterna kan säkerställa att alla kontrollplatser möter polisens behov, säger infrastrukturminister Andreas Carlson.

Förändringen sker som ett tillägg i Trafikverkets instruktion som reglerar ansvaret för utrustning och byggnader vid kontrollplatser längs det statliga vägnätet. Syftet är att skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan Trafikverket och Polismyndigheten och möjliggör enligt regeringen ett bättre samarbete mellan myndigheterna. I förlängningen ska det förbättra Polismyndighetens kontroll av trafiken och beivrande av trafikbrott.

Förordningen med det nya tillägget träder i kraft den 1 januari 2027.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Love Johansson_low.jpg. FRÅN MAGASINET

PROFIL 2026-08-27

”Det bästa med yrket är friheten”

Han lovade att aldrig sätta sig i en timmerbil. Men som egenföretagare är det numera timmerbilar som gäller på heltid för Love Johansson, som värdesätter friheten och närheten till naturen. Sedan i höstas är han också en av Sveriges Åkeriföretags unga åkarambassadörer.Intresset för fordon har funnits där så länge Love Johansson kan minnas – bilar, snöskotrar, traktorer och lastbilar. När han gick i högstadiet ville han söka snöfordonsinriktningen på gymnasiet i Järpen, för att kunna kombinera skidåkningen  med intresset för fordon. Men när det väl kom till kritan fick han kalla fötter och valde fordonsprogrammet i Sunne i stället, en skola han beskriver som väldigt bra, med en bred utbildning som gav körkort för kranbil, hjullastare och tung lastbil. Men just timmerbilarna stod inte lika högt i kurs då för tio år sedan.– Jag var varken intresserad av timmerbilar eller av skogen i sig och sa att jag aldrig frivilligt kommer att sätta mig i en timmerbil. Men det sket sig ju rätt duktigt, säger Love Johansson och skrattar.Efter gymnasiet fick han anställning som krokbilsförare. Något år senare ville han testa något nytt och det blev timmerbil, trots allt, på ett nytt åkeri. Ytterligare något år senare fick Love Johansson chansen att köra både bärgare och trailer hos en tredje arbetsgivare. Bra erfarenheter allihop som förde honom närmare nästa steg i karriären – att driva egen åkeriverksamhet.Hur såg vägen från anställd till egenföretagare ut för dig?– Det skulle ske ett avtalsskifte i ett timmeruppdrag för Moelven i mitt område, så jag hörde av mig till Westan Logistik som hade uppdraget. Jag hade inget bolag då, men Westan gav mig chansen att starta eget. Så på kort tid fick jag starta bolag, fixa finansiering och investera i mitt första egna fordon. Jag hade haft det som en abstrakt tanke tidigare, men känt att det inte var dags än. Samtidigt var jag sugen på att köra timmerbil igen och såg det här som en bra chans. Det är också roligt att utvecklas.Vad har den största utmaningen varit som företagare?– Jag startade bolaget hösten 2022 och hade första körningarna i början av 2023. Det var i slutet av coronapandemin och i början av kriget i Ukraina, med de höga bränslepriserna som var då. Så jag tänkte att börjar man i det här läget så blir det väl nedförsbacke i alla fall. Det administrativa har varit enklare än jag trodde. Det är inte lätt, men inte heller den djungel som jag först såg framför mig. Den största utmaningen är annars att hålla sig flytande, se till att allt rullar så att man kan ha kvar avtalet.Företagen i branschen blir allt färre, men större. Är det något du oroar dig för som enbilsåkare?– Nej, jag ger hellre hundra procent i en liten verksamhet än gör något halvbra i en större verksamhet. De tjänster jag erbjuder kommer att fortsätta vara eftertraktade och levererar man kvalitet så får man också jobb. Hur det blir i framtiden vet jag ju inte, men just nu stortrivs jag med det jag gör och vill köra vidare med det.Sedan i höstas är du en av Sveriges Åkeriföretags unga ambassadörer för åkerinäringen. Vad har den rollen inneburit?– Det handlar om att försöka visa upp branschen på ett bra sätt, hur man etablerar sig och blir en den av näringen. Vi fyra ambassadörer har lite olika inriktning i det vi gör och det är bra att kunna visa bredden i yrket. Det har blivit en del inlägg i sociala medier via SÅ och några intervjuer i andra medier. Jag har också varit med på en mässa tillsammans med SÅ:s Värmlandsavdelning.Har du fått någon respons på det du gör?– En del studenter och unga personer har hört av sig till mig med frågor om hur det är att jobba i branschen och hur det är att starta eget. Så på något sätt når det ju ut!Vad är det bästa med ditt yrke?– Det bästa med yrket är friheten, att man får sköta sig själv och komma ut i skog och natur. Det är också spännande, med olika utmaningar längs vägen. Sedan är branschen bred, du kan köra väldigt olika typer av transporter till olika platser i Sverige och Europa. Det finns oftast något som passar en, oavsett vilken livssituation man befinner sig i. Självklart finns det både sämre och bättre dagar, men oftast är det roligt att gå till jobbet!

Läs mer
Flyg_insp11b_low.jpg.

TRAFIKSÄKERHET 2026-09-03

Tydligare ansvar vid kontrollplatser

Vem är ansvarig för utrustning och byggnader vid landets alla statliga vägkontrollplatser? Det har tidigare varierat, och därför inför regeringen nu ett tillägg i Trafikverkets instruktion som tydliggör ansvaret.Ansvaret för olika typer av teknisk utrustning och byggnader på de statliga kontrollplatserna har hittills varierat i olika polis- och Trafikverksregioner. Trafikverket får nu i uppdrag att investera i, inrätta, driva och underhålla utrustning och byggnader på kontrollplatser längs det statliga vägnätet. Polismyndigheten ska bekosta åtgärderna.– För att komma till rätta med oseriösa och kriminella aktörer inom transportbranschen krävs effektiva kontroller av förare, fordon och transportföretag. En tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheterna kan säkerställa att alla kontrollplatser möter polisens behov, säger infrastrukturminister Andreas Carlson.Förändringen sker som ett tillägg i Trafikverkets instruktion som reglerar ansvaret för utrustning och byggnader vid kontrollplatser längs det statliga vägnätet. Syftet är att skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan Trafikverket och Polismyndigheten och möjliggör enligt regeringen ett bättre samarbete mellan myndigheterna. I förlängningen ska det förbättra Polismyndighetens kontroll av trafiken och beivrande av trafikbrott.Förordningen med det nya tillägget träder i kraft den 1 januari 2027.

Läs mer
iStock-1438472192.jpg. FRÅN MAGASINET

INFRASTRUKTUR 2026-09-03

Flaskhalsintäkter ska gå tillbaka till hushåll och företag

Regeringen har gett Svenska kraftnät i uppdrag att beräkna överskottet av flaskhalsinkomsterna i elsystemet de kommande fem åren samt föreslå nya användningsområden för dessa. Syftet är att mer pengar ska göra nytta för elkonsumenterna.De så kallade flaskhalsintäkterna är intäkter från elkunder som uppstår vid skillnader i elpris mellan olika elområden i Sverige. Pengarna får användas av Svenska kraftnät till att stärka elnätet eller i vissa fall sänka elnätsavgifterna, men Svenska kraftnät hade i början av året omkring 85 miljarder kronor kvar från tidigare flaskhalsavgifter.Nu har Svenska kraftnät fått uppdraget att redovisa hur mycket av överskottet i flaskhalsintäkterna som kan användas till andra ändamål än de som specifikt nämns i EU:s regelverk. Man ska också redovisa planerad användning av flaskhalsinkomster för kommande femårsperiod och föreslå nya användningsområden för överskottet som möjliggör att medlen snabbare kan återföras till kraftsystemet och elkunderna.– Svenskarnas elpengar ska komma svenska hushåll och företag till nytta. Med starkt lagarbete vann vi flera viktiga framgångar i förhandlingarna med EU. Nu ser vi till att gå från ord till handling och få pengarna att snabbare göra nytta för elkunderna och elsystemet, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i ett pressmeddelande.Den svenska regeringen har under årets förhandlingar i EU drivit linjen att mer pengar ska gå till det land där intäkterna samlas in och att reglerna för hur de får användas ska bli mer flexibla. I juni antog EU nya bestämmelser som bland annat innebär att andelen av medlen som går till gemensamma EU-projekt minskas. Uppdraget till Svenska kraftnät är enligt regeringen ett resultat av detta arbete.Svenska kraftnät ska redovisa uppdraget senast den 14 januari 2027.

Läs mer