Sänkt skatt på drivmedel och nytt stöd till myndigheters omställning

260323 Pressträff Foto Ninni Andersson_low.jpg.
Samtliga fyra ledare för Tidöpartierna deltog på pressträffen under måndagen. Foto: Ninna Andersson/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-03-23

POLITIK

Regeringen vill sänka energiskatten på diesel med 40 öre och på bensin med 1 krona under fem månader för att möta ökade drivmedelspriser i kölvattnet av kriget i Mellanöstern. Förslaget presenterades på en pressträff där det också framkom att regeringen vill se ett nytt elstöd till hushållen och ett stöd till myndigheter som går över till fossilfria drivmedel.

Samtliga fyra partiledare för Tidöpartierna var samlade till pressträff för att berätta om regeringens nya planer för att möta de kraftigt höjda drivmedelspriserna och vinterns höga elpriser. Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde med att snabbt redogöra för regeringens politik, där lägre drivmedelspriser är en del. Han pekade också på hur mycket Sverige påverkas av omvärldshändelser, och att krigen som nu pågår och effekterna de får på den globala marknaden ligger utanför Sveriges kontroll.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menade att Sverige trots allt står ”mycket stadigare än våra europeiska kollegor och är ”otroligt mycket bättre rustade idag än för fyra år sedan”.

Den ena huvudnyheten för dagen var att regeringen nu lägger fram ett förslag om att den 1 maj sänka energiskatten på diesel med 40 öre per liter och på bensin med 1 krona per liter, inräknat moms. Sänkningen, som ska gäller fram till 30 september, innebär därmed att Sverige hamnar på EU:s miniminivå för energiskatt. Reformen beräknas kosta staten omkring 1,6 miljarder kronor. Utöver detta planerar regeringen att skicka in en ansökan till EU-kommissionen där man ber om tillåtelse att sänka skatten ytterligare, alltså under den egentliga miniminivån, under dessa fem månader.

Den andra huvudnyheten var ett nytt elstöd till hushållen, med en prislapp på drygt 2,4 miljarder kronor. Regeringen har tidigare tagit beslut om att 1 miljard kan avsättas för elstöd under 2026, och med det nya förslaget utökas detta alltså till 3,4 miljarder. Stödet är tänkt att bara gälla privata hushåll och betalas ut automatiskt utifrån elförbrukning under januari och februari. Även hushåll som är anslutna till det västsvenska gasnätet och får sin värme därifrån ska kunna få stöd.

Den tredje nyheten var att regeringen tagit fram en ny ersättning till myndigheter som väljer fossilfria och elektriska transportmedel. Anslaget för detta uppgår till 500 miljoner kronor under 2026 och stödet ska motsvara merkostnaden mellan ett fossilfritt och ett fossildrivet alternativ. Men det handlar inte om nya pengar, utan pengar som ska tas från Klimatklivet, Klimatpremien och driftstödet till bio-CCS. Klimatklivet och Klimatpremien är de stöd som många svenska åkerier använder för investeringar i elfordon. Klimatklivet har tidigare fått ökade anslag för 2026, från 3 miljarder till 4,5 miljarder kronor, och regeringen skriver att det hade varit svårt att få alla dessa medel att gå åt i år och att en del av pengarna kan göra större nytta för omställningen på det här sättet.

Enligt Simona Mohamsson (L) ska stödet till myndigheter kunna ges både för drivmedel som används i egna fordon, arbetsmaskiner och fartyg och i upphandlade transporter.

– En ökad efterfrågan på elektriska fordon, arbetsmaskiner och fartyg gynnar även svenska företag som tillverkar världsledande produkter och elektriska drivlinor. Men problemet är att det inte funnits möjlighet att ställa om utan att det kostar, sa hon.

En mindre omfattande nyhet är att regeringen också vill förstärka den nya elbilspremien till hushåll i glesbygd med ytterligare 100 miljoner för 2026, vilket gör att den hamnar på totalt 500 miljoner för 2026. Simona Mohamsson meddelade att det under de första dryga fem ansökningsdagarna inkommit nästan 2 700 ansökningar.

Medan stora resurser läggs på att sänka kostnaden för fossila drivmedel tillförs inga nya medel för att förbättra investeringsförutsättningarna för nollutsläppsalternativ.

Oscar Hyléne profilbild.
Oscar Hyléen

Vd Sveriges Åkeriföretag

Sveriges Åkeriföretag ger både ris och ros till regeringens nya besked.

– Att sänka drivmedelsskatten är kortsiktigt välkommet och ger godstransportsystemet en viss lättnad i ett pressat läge. Vi välkomnar också att regeringen lyfter offentliga köpares roll i klimatomställningen, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag.

Han ställer sig däremot frågande till regeringens beslut om att finansiera myndighetsstödet genom omprioriteringar av tidigare stöd i stället för nya tillskott.

– Helhetsbilden blir därmed svår att få ihop. Medan stora resurser läggs på att sänka kostnaden för fossila drivmedel tillförs inga nya medel för att förbättra investeringsförutsättningarna för nollutsläppsalternativ.

En balanserad politik i detta läge hade enligt Oscar Hyléen varit att samtidigt stärka villkoren för fossilfria alternativ.

– Varför inte genom att sänka elskatten för laddel till EU:s miniminivå, parallellt med den tillfälliga sänkningen av dieselskatten? Företag som redan har investerat i fossilfria lösningar i linje med samhällets krav möter fortsatt höga totalkostnader för el- och gasdrift, samtidigt som fossila alternativ tillfälligt görs mer konkurrenskraftiga.

Ebba Busch menade på presskonferensen att riktningen är tydlig.

– Elektrifieringen stannar inte av, styrsignalen är glasklar. Vi behöver lämna det fossila och flytta över till fossilfria kraftslag. 2025 var det bästa året hittills för elbilar i Sverige.

Ulf Kristersson lyfte också det europeiska energioberoendet.

– Den samlade signalen från Europeiska rådet är att Europa måste bli oberoende av fossila bränslen från länder i Mellanöstern och Ryssland. Och den svenska slutsatsen är att vi måste bli nationellt energioberoende – först i elen och därefter i fler energislag än så.

Regeringens förslag är nu ute på remiss hos berörda aktörer fram till 2 april, där Sveriges Åkeriföretag är en av remissinstanserna. Elektrifieringsstöden ska enligt regeringen ingå i den ordinarie vårändringsbudgeten, medan förslagen om sänkt energiskatt och elstöd ska tas upp i en extra vårändringsbudget.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-2234068118_low.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-04-09

Undantag i cabotageregler efter stormen

För tre veckor sedan presenterade regeringen ett förslag om att tillfälligt tillåta utländska transportörer som inte har svenskt yrkestrafiktillstånd att hjälpa till med skogstransporter i spåren av Stormen Johannes. Nu har beslutet klubbats igenom.Stormen Johannes som drabbade främst Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län i julas fällde exceptionella mängder träd. Detta virke behöver nu snabbt tas om hand och den transportkapacitet som finns tillgänglig inom Sverige bedöms inte vara tillräcklig för att möta transportbehovet. Därför har regeringen föreslagit att ett tillfälligt undantag för svenskt yrkestrafiktillstånd görs för utländska transportörer som deltar i arbetet med att transportera bort det stormfällda virket, vilket Svensk Åkeritidning tidigare rapporterat om. Nu har regeringen tagit beslut om att genomföra ändringen.– Den inhemska transportkapaciteten räcker inte till och vi vill minimera risken för omfattande angrepp av skadeinsekter som granbarkborre i redan hårt drabbade skogar. Därför möjliggör vi för utländska transportbolag att komplettera den svenska kapaciteten under en begränsad period, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande.Ett utländskt transportföretag som kan visa att transporten omfattas av undantaget ska inte påföras sanktionsavgift för överträdelse av cabotagereglerna. Undantaget gäller för yrkesmässig trafik i Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands, Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västerbottens, Västernorrlands, Västmanlands och Örebro län med fordon som endast transporterar rundvirke från skogar som skadats till följd av stormen den 27 december 2025 i Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län.Den som utför trafiken behöver ha ett gemenskapstillstånd från ett annat land inom EES och fordonen som används ska vara anmälda till Transportstyrelsen. För att få gemenskapstillstånd behöver företaget först ha ett yrkestrafiktillstånd från hemlandet.Undantaget gäller mellan den 15 april och den 30 september 2026.

Läs mer
iStock-2212619337.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-04-16

Regeringen vill att EU agerar på energiområdet

Flaskhalsavgifterna som elkunder betalar när elpriserna varierar mellan landet ska stanna i det egna landet och kunna användas för att stärka elsystemet. Det är regeringens budskap i ett brev till EU-kommissionen där man också vill att EU lättar på reglerna för bland annat energiskatten på drivmedel.Kriget i Mellanöstern har inneburit en störning på de globala energimarknaderna och medfört snabba prisökningar på olja och gas. Samtidigt pågår intensiva förhandlingar om EU:s nätpaket, där Sverige vill se ett tydligare stöd för en mer flexibel användning av medlemsstaternas flaskhalsintäkter. Regeringen har nu skickat ett brev till EU-kommissionen för att betona vikten av snabba, ändamålsenliga och flexibla lösningar.I brevet, som är signerat av finansminister Elisabeth Svantesson och energi- och näringsminister Ebba Busch, välkomnar regeringen att Europeiska rådet har uppmanat kommissionen att utan dröjsmål presentera en verktygslåda med riktade och tillfälliga åtgärder för att hantera den senaste tidens prisuppgångar på fossila bränslen. Regeringen betonar vikten av att de presenterade åtgärderna är flexibla och frivilliga, så att medlemsstaterna själva kan avgöra vilka som är lämpliga att införa.Statsråden påpekar också att man saknar förslag för ett flexibelt användande av flaskhalsintäkterna och att det är viktigt att besluten om hur dessa resurser ska användas kan tas av medlemsstaterna själva. Flaskhalsintäkterna bör exempelvis kunna användas för utbyggnad av fossilfri elproduktion och elstöd till konsumenter som drabbas av höga energikostnader.I brevet framhåller statsråden också vikten av att EU skyndsamt godkänner medlemsstaternas ansökningar om tillfälligt sänkt energiskatt under EU:s miniminivå, och att man prioriterar en effektiv hantering av statsstödsansökningar för ny elproduktion för att möjliggöra angelägna investeringar.

Läs mer
8b614870b06a3e51_org.jpg.

FORDONSTEKNIK 2026-04-01

Volvo vägtestar vätgasfordon med förbränningsmotor

Volvo Lastvagnar har inlett vägtester av lastbilar med förbränningsmotorer som går på vätgas. Den kommersiella lanseringen väntas ske före 2030.Volvo använder sedan tidigare en teknik för högtrycksinsprutning i sina gasdrivna lastbilar på marknaden. En liten mängd antändningsbränsle injiceras med högt tryck för att möjliggöra kompressionständning innan gasen tillsätts. Nu har Volvo börjat använda tekniken i utvecklingen av bolagets nya vätgasdrivna lastbilar med förbränningsmotor. Detta innebär enligt Volvo att lastbilarna får en högre prestanda än lastbilar med konventionell förbränningsmotorteknik med vätgas.– Vägtester är en viktig milstolpe för våra lastbilar med förbränningsmotorer för vätgas. Jag är övertygad om att de kommer att vara de bästa i branschen när man tittar på bränsleeffektivitet, effekt, vridmoment och körbarhet. Kunder kommer att kunna köra dem precis som diesellastbilar. Vår erfarenhet av HPDI-teknik i mer än 10 000 gasdrivna lastbilar är ett starkt bevis på dess prestanda, säger Jan Hjelmgren, global produktchef på Volvo Lastvagnar i ett pressmeddelande.Lastbilar med vätgasförbränningsmotor är särskilt lämpliga för längre sträckor och i områden där det finns begränsad laddinfrastruktur eller tid för laddning av batterielektriska lastbilar. Genom att använda förnybar HVO som tändbränsle kan lastbilarna ge nettonoll CO2-utsläpp – från källa till hjul.– Vi ser stor potential för lastbilar med vätgasförbränningsmotorer och de kommer att spela en roll i omställningen till utsläppsfria transporter, säger Jan Hjelmgren.  

Läs mer