Mats Hellström
Chefredaktör
2026-03-23
POLITIK
Regeringen vill sänka energiskatten på diesel med 40 öre och på bensin med 1 krona under fem månader för att möta ökade drivmedelspriser i kölvattnet av kriget i Mellanöstern. Förslaget presenterades på en pressträff där det också framkom att regeringen vill se ett nytt elstöd till hushållen och ett stöd till myndigheter som går över till fossilfria drivmedel.
Samtliga fyra partiledare för Tidöpartierna var samlade till pressträff för att berätta om regeringens nya planer för att möta de kraftigt höjda drivmedelspriserna och vinterns höga elpriser. Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde med att snabbt redogöra för regeringens politik, där lägre drivmedelspriser är en del. Han pekade också på hur mycket Sverige påverkas av omvärldshändelser, och att krigen som nu pågår och effekterna de får på den globala marknaden ligger utanför Sveriges kontroll.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menade att Sverige trots allt står ”mycket stadigare än våra europeiska kollegor och är ”otroligt mycket bättre rustade idag än för fyra år sedan”.
Den ena huvudnyheten för dagen var att regeringen nu lägger fram ett förslag om att den 1 maj sänka energiskatten på diesel med 40 öre per liter och på bensin med 1 krona per liter, inräknat moms. Sänkningen, som ska gäller fram till 30 september, innebär därmed att Sverige hamnar på EU:s miniminivå för energiskatt. Reformen beräknas kosta staten omkring 1,6 miljarder kronor. Utöver detta planerar regeringen att skicka in en ansökan till EU-kommissionen där man ber om tillåtelse att sänka skatten ytterligare, alltså under den egentliga miniminivån, under dessa fem månader.
Den andra huvudnyheten var ett nytt elstöd till hushållen, med en prislapp på drygt 2,4 miljarder kronor. Regeringen har tidigare tagit beslut om att 1 miljard kan avsättas för elstöd under 2026, och med det nya förslaget utökas detta alltså till 3,4 miljarder. Stödet är tänkt att bara gälla privata hushåll och betalas ut automatiskt utifrån elförbrukning under januari och februari. Även hushåll som är anslutna till det västsvenska gasnätet och får sin värme därifrån ska kunna få stöd.
Den tredje nyheten var att regeringen tagit fram en ny ersättning till myndigheter som väljer fossilfria och elektriska transportmedel. Anslaget för detta uppgår till 500 miljoner kronor under 2026 och stödet ska motsvara merkostnaden mellan ett fossilfritt och ett fossildrivet alternativ. Men det handlar inte om nya pengar, utan pengar som ska tas från Klimatklivet, Klimatpremien och driftstödet till bio-CCS. Klimatklivet och Klimatpremien är de stöd som många svenska åkerier använder för investeringar i elfordon. Klimatklivet har tidigare fått ökade anslag för 2026, från 3 miljarder till 4,5 miljarder kronor, och regeringen skriver att det hade varit svårt att få alla dessa medel att gå åt i år och att en del av pengarna kan göra större nytta för omställningen på det här sättet.
Enligt Simona Mohamsson (L) ska stödet till myndigheter kunna ges både för drivmedel som används i egna fordon, arbetsmaskiner och fartyg och i upphandlade transporter.
– En ökad efterfrågan på elektriska fordon, arbetsmaskiner och fartyg gynnar även svenska företag som tillverkar världsledande produkter och elektriska drivlinor. Men problemet är att det inte funnits möjlighet att ställa om utan att det kostar, sa hon.
En mindre omfattande nyhet är att regeringen också vill förstärka den nya elbilspremien till hushåll i glesbygd med ytterligare 100 miljoner för 2026, vilket gör att den hamnar på totalt 500 miljoner för 2026. Simona Mohamsson meddelade att det under de första dryga fem ansökningsdagarna inkommit nästan 2 700 ansökningar.
Medan stora resurser läggs på att sänka kostnaden för fossila drivmedel tillförs inga nya medel för att förbättra investeringsförutsättningarna för nollutsläppsalternativ.
Sveriges Åkeriföretag ger både ris och ros till regeringens nya besked.
– Att sänka drivmedelsskatten är kortsiktigt välkommet och ger godstransportsystemet en viss lättnad i ett pressat läge. Vi välkomnar också att regeringen lyfter offentliga köpares roll i klimatomställningen, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag.
Han ställer sig däremot frågande till regeringens beslut om att finansiera myndighetsstödet genom omprioriteringar av tidigare stöd i stället för nya tillskott.
– Helhetsbilden blir därmed svår att få ihop. Medan stora resurser läggs på att sänka kostnaden för fossila drivmedel tillförs inga nya medel för att förbättra investeringsförutsättningarna för nollutsläppsalternativ.
En balanserad politik i detta läge hade enligt Oscar Hyléen varit att samtidigt stärka villkoren för fossilfria alternativ.
– Varför inte genom att sänka elskatten för laddel till EU:s miniminivå, parallellt med den tillfälliga sänkningen av dieselskatten? Företag som redan har investerat i fossilfria lösningar i linje med samhällets krav möter fortsatt höga totalkostnader för el- och gasdrift, samtidigt som fossila alternativ tillfälligt görs mer konkurrenskraftiga.
Ebba Busch menade på presskonferensen att riktningen är tydlig.
– Elektrifieringen stannar inte av, styrsignalen är glasklar. Vi behöver lämna det fossila och flytta över till fossilfria kraftslag. 2025 var det bästa året hittills för elbilar i Sverige.
Ulf Kristersson lyfte också det europeiska energioberoendet.
– Den samlade signalen från Europeiska rådet är att Europa måste bli oberoende av fossila bränslen från länder i Mellanöstern och Ryssland. Och den svenska slutsatsen är att vi måste bli nationellt energioberoende – först i elen och därefter i fler energislag än så.
Regeringens förslag är nu ute på remiss hos berörda aktörer fram till 2 april, där Sveriges Åkeriföretag är en av remissinstanserna. Elektrifieringsstöden ska enligt regeringen ingå i den ordinarie vårändringsbudgeten, medan förslagen om sänkt energiskatt och elstöd ska tas upp i en extra vårändringsbudget.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
FÖRETAGANDE 2026-06-09
Energipriser och cyberhot största logistikoron bland svenska företagEnergipriser, geopolitisk oro och cybersäkerhet ses som de största riskerna för logistikkedjorna, enligt beslutsfattare på svenska företag. På längre sikt väntas klimatrelaterade händelser bli ett växande hot mot leveranskedjorna. Det visar en undersökning från logistikföretaget Posti.Undersökningen bygger på svar från beslutsfattare i svenska företag och visar vilka risker som bedöms få störst påverkan på logistiken. De största logistikutmaningarna här och nu är cybersäkerhet, energipriser och geopolitisk oro. På längre sikt, inom 5–10 år, bedöms klimatrelaterade händelser och naturkatastrofer bli en av de största riskerna för logistiken. Nästan var femte svensk beslutsfattare lyfter frågan som ett växande hot mot leveranskedjor och transporter.– Företag och samhällen är beroende av logistik, och logistik är beroende av data. I takt med att leveranskedjor blir alltmer digitaliserade ökar också sårbarheten för cyberattacker. Samtidigt kan energipriser och geopolitisk oro snabbt slå mot både kostnader och leveranskedjor, vilket vi nu märker av i allra högsta grad, säger Peter Ervasalo på Posti Sverige.Han menar att hoten tvingar företag att se över hur de kan decentralisera sin verksamhet och bygga flexibilitet och motståndskraft, exempelvis genom att utvärdera befintliga logistiknätverk och utforska alternativa rutter.– Hållbara logistiklösningar handlar inte enbart om att minska logistikens klimatavtryck. Tillgången på fossilt bränsle, såväl som nuvarande energipriser och tillgång på fossilfri el är också en stor utmaning, särskilt för tunga lastbilar. För logistiksektorn är det viktigt att vi får rätt förutsättningar, exempelvis i form av laddstruktur, för att fortsätta minska fossilberoendet i logistikkedjorna.Undersökningen genomfördes innan konflikten mellan Iran och USA bröt ut. Du kan läsa den här.
FÖRETAGANDE 2026-06-11
Postnord bygger ny terminal i TimråPostnord planerar att öppna en ny stor terminal för paket- och pallhantering på Midlandaområdet i Timrå. Investeringen uppgår till omkring en halv miljard kronor och terminalen väntas tas i drift i början av 2028.Den nya terminalen ska byggas mellan Midlandavägen, Sundsvall Timrå Airport och Qstar på Midlandaområdet. Markköpet på närmare åtta hektar är en affär mellan det kommunala bolaget Timrå Invest och Inhubs, där Postnord planerar att ingå ett hyresavtal med Infrahubs dotterbolag Inhubs som äger byggnaden. – Det här känns verkligen roligt. Etableringen innebär arbetstillfällen och en betydande investering i kommunen. Vi får ytterligare en viktig arbetsgivare med långsiktig närvaro i regionen vilket stärker vårt lokala näringsliv, säger Stefan Dalin (S), kommunstyrelsens ordförande i Timrå samt ordförande i Timrå Invest.Byggnationen av terminalen ska inledas under hösten och den beräknas komma i drift första kvartalet 2028. Postnord investerar över en halv miljard kronor i projektet.– Den nya terminalen befäster Postnords närvaro i norra Sverige och ger oss förutsättningar att möta en växande paketmarknad. Svensk e-handel omsatte i fjol cirka 153 miljarder kronor och visar inget tecken på avmattning. Jag ser terminalen som en hub ut mot övriga Norrland och en nödvändighet då paketmarknaden växer i rekordfart, säger Peter Gisel-Ekdahl, vd på Postnord Sverige.
PROFIL 2026-06-17
Svempa – en legend i lastbilsvärldenDet finns människor som förändrar en bransch.Och så finns det de som genom sitt arbete blir legender.Sven‑Erik ”Svempa” Bergendahl tillhörde båda kategorierna samtidigt. Annette Eilert ser tillbaka på en unik gärning inom lastbilsvärlden, och minns ett speciellt möte på vägen en blåsig och regnig höstnatt.För oss inom lastbilsvärlden var han långt mer än ett namn, en påbyggare eller en ikon. Han var en självklar referenspunkt – och en del av själva kulturen.När beskedet kom att Svempa gått ur tiden, 87 år gammal, efter en tids sjukdom, var det som om något större än en människa lämnade oss. Ett helt kapitel i den svenska lastbilshistorien stängdes.Svempa växte upp på Södermalm i Stockholm, meckade mopeder redan i unga år och drogs tidigt till raggarkulturen och de amerikanska idealen om frihet, form och uttryck. Via arbetet som fordonsmekaniker och senare bärgarchaufför tog han klivet in i den värld där han skulle bli odödlig. När han byggde om sin första Scania L76 till bärgningsbil handlade det inte bara om funktion – det handlade om att fordonet inte skulle ”skämmas för sig” på vägen.Där någonstans föddes Svempa‑andan.För honom var lastbilen aldrig bara ett arbetsredskap. Den var en förlängning av människan bakom ratten. En identitet. Ett uttryck. Och så småningom – ett konstverk i lack och krom. Vem har inte drömt om en dragbil med cab?Tillsammans med formgivare som Jan Richter tog han customrörelsen till nivåer som ingen tidigare sett inom lastbilsbranschen. Lack, krom, inredning, formspråk och helhet smälte samman till något som fick även människor utanför branschen att stanna upp och titta en extra gång. När ett Svempa‑bygge rullade in på mässor och evenemang var det inte bara lastbilsfolk som samlades. Det blev publik. Det blev samtal. Det blev snackisar. Och det blev stolthet.Att han vann den allra första Nordic Trophy redan 1980 säger något om hur mycket före sin tid han var. Att han fortsatte vara aktiv långt upp i 80‑årsåldern – och till och med arbetade med sin första eldrivna lastbil in i det sista – säger allt om hans driv. Svempa slutade aldrig vara nyfiken. Det fanns alltid något att justera, förbättra, designa eller begrunda.Men legender byggs inte enbart av priser, pokaler och ikoniska fordon. De byggs minst lika mycket av möten. Av minnen. Av berättelser som lever vidare runt kaffebord, i verkstäder och längs vägarna. Från chaufför till chaufför. Från mun till mun. Numera också via sociala medier.Ett sådant minne bär jag själv med mig.