Mats Hellström
Chefredaktör
2026-03-23
POLITIK
Regeringen vill sänka energiskatten på diesel med 40 öre och på bensin med 1 krona under fem månader för att möta ökade drivmedelspriser i kölvattnet av kriget i Mellanöstern. Förslaget presenterades på en pressträff där det också framkom att regeringen vill se ett nytt elstöd till hushållen och ett stöd till myndigheter som går över till fossilfria drivmedel.
Samtliga fyra partiledare för Tidöpartierna var samlade till pressträff för att berätta om regeringens nya planer för att möta de kraftigt höjda drivmedelspriserna och vinterns höga elpriser. Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde med att snabbt redogöra för regeringens politik, där lägre drivmedelspriser är en del. Han pekade också på hur mycket Sverige påverkas av omvärldshändelser, och att krigen som nu pågår och effekterna de får på den globala marknaden ligger utanför Sveriges kontroll.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menade att Sverige trots allt står ”mycket stadigare än våra europeiska kollegor och är ”otroligt mycket bättre rustade idag än för fyra år sedan”.
Den ena huvudnyheten för dagen var att regeringen nu lägger fram ett förslag om att den 1 maj sänka energiskatten på diesel med 40 öre per liter och på bensin med 1 krona per liter, inräknat moms. Sänkningen, som ska gäller fram till 30 september, innebär därmed att Sverige hamnar på EU:s miniminivå för energiskatt. Reformen beräknas kosta staten omkring 1,6 miljarder kronor. Utöver detta planerar regeringen att skicka in en ansökan till EU-kommissionen där man ber om tillåtelse att sänka skatten ytterligare, alltså under den egentliga miniminivån, under dessa fem månader.
Den andra huvudnyheten var ett nytt elstöd till hushållen, med en prislapp på drygt 2,4 miljarder kronor. Regeringen har tidigare tagit beslut om att 1 miljard kan avsättas för elstöd under 2026, och med det nya förslaget utökas detta alltså till 3,4 miljarder. Stödet är tänkt att bara gälla privata hushåll och betalas ut automatiskt utifrån elförbrukning under januari och februari. Även hushåll som är anslutna till det västsvenska gasnätet och får sin värme därifrån ska kunna få stöd.
Den tredje nyheten var att regeringen tagit fram en ny ersättning till myndigheter som väljer fossilfria och elektriska transportmedel. Anslaget för detta uppgår till 500 miljoner kronor under 2026 och stödet ska motsvara merkostnaden mellan ett fossilfritt och ett fossildrivet alternativ. Men det handlar inte om nya pengar, utan pengar som ska tas från Klimatklivet, Klimatpremien och driftstödet till bio-CCS. Klimatklivet och Klimatpremien är de stöd som många svenska åkerier använder för investeringar i elfordon. Klimatklivet har tidigare fått ökade anslag för 2026, från 3 miljarder till 4,5 miljarder kronor, och regeringen skriver att det hade varit svårt att få alla dessa medel att gå åt i år och att en del av pengarna kan göra större nytta för omställningen på det här sättet.
Enligt Simona Mohamsson (L) ska stödet till myndigheter kunna ges både för drivmedel som används i egna fordon, arbetsmaskiner och fartyg och i upphandlade transporter.
– En ökad efterfrågan på elektriska fordon, arbetsmaskiner och fartyg gynnar även svenska företag som tillverkar världsledande produkter och elektriska drivlinor. Men problemet är att det inte funnits möjlighet att ställa om utan att det kostar, sa hon.
En mindre omfattande nyhet är att regeringen också vill förstärka den nya elbilspremien till hushåll i glesbygd med ytterligare 100 miljoner för 2026, vilket gör att den hamnar på totalt 500 miljoner för 2026. Simona Mohamsson meddelade att det under de första dryga fem ansökningsdagarna inkommit nästan 2 700 ansökningar.
Medan stora resurser läggs på att sänka kostnaden för fossila drivmedel tillförs inga nya medel för att förbättra investeringsförutsättningarna för nollutsläppsalternativ.
Sveriges Åkeriföretag ger både ris och ros till regeringens nya besked.
– Att sänka drivmedelsskatten är kortsiktigt välkommet och ger godstransportsystemet en viss lättnad i ett pressat läge. Vi välkomnar också att regeringen lyfter offentliga köpares roll i klimatomställningen, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag.
Han ställer sig däremot frågande till regeringens beslut om att finansiera myndighetsstödet genom omprioriteringar av tidigare stöd i stället för nya tillskott.
– Helhetsbilden blir därmed svår att få ihop. Medan stora resurser läggs på att sänka kostnaden för fossila drivmedel tillförs inga nya medel för att förbättra investeringsförutsättningarna för nollutsläppsalternativ.
En balanserad politik i detta läge hade enligt Oscar Hyléen varit att samtidigt stärka villkoren för fossilfria alternativ.
– Varför inte genom att sänka elskatten för laddel till EU:s miniminivå, parallellt med den tillfälliga sänkningen av dieselskatten? Företag som redan har investerat i fossilfria lösningar i linje med samhällets krav möter fortsatt höga totalkostnader för el- och gasdrift, samtidigt som fossila alternativ tillfälligt görs mer konkurrenskraftiga.
Ebba Busch menade på presskonferensen att riktningen är tydlig.
– Elektrifieringen stannar inte av, styrsignalen är glasklar. Vi behöver lämna det fossila och flytta över till fossilfria kraftslag. 2025 var det bästa året hittills för elbilar i Sverige.
Ulf Kristersson lyfte också det europeiska energioberoendet.
– Den samlade signalen från Europeiska rådet är att Europa måste bli oberoende av fossila bränslen från länder i Mellanöstern och Ryssland. Och den svenska slutsatsen är att vi måste bli nationellt energioberoende – först i elen och därefter i fler energislag än så.
Regeringens förslag är nu ute på remiss hos berörda aktörer fram till 2 april, där Sveriges Åkeriföretag är en av remissinstanserna. Elektrifieringsstöden ska enligt regeringen ingå i den ordinarie vårändringsbudgeten, medan förslagen om sänkt energiskatt och elstöd ska tas upp i en extra vårändringsbudget.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
FÖRETAGANDE 2026-11-03
Äktab köper Sandbäckens LogistikSandbäckens Logistik i Mariestad ska bli en del av Äktab Transport. I förvärvet ingår bland annat 18 fordon och en terminal med nattsortering och omlastningskapacitet.Sandbäckens Logistik har stark lokal förankring i och omkring Mariestad samt lång erfarenhet inom godsdistribution. Den 1 mars 2027 blir företaget en del av Äktab-gruppen, vilket innebär att Äktab utökar sitt distributionsnät i Skaraborg och adderar 28 nya medarbetare. I köpet ingår 18 fordon och en ”strategisk” terminal med nattsortering och omlastningskapacitet. Sandbäckens Logistik kör idag sina dieselfordon på 100 procent HVO, och ökar successivt andelen el i flottan. Bland dessa finns ett helelektriskt 34,5-metersekipage.– Förvärvet är en perfekt pusselbit i Äktab-gruppens tillväxt. Sandbäckens Logistik delar vår syn på vikten av hållbara transporter och kvalitet och vi får dessutom möjlighet att bredda vår distribution i Skaraborg. Förvärvet gör oss till en än mer komplett logistikpartner” säger Äktabs vd Magnus Nilsson.Verksamheten i Sandbäckens Logistik fortsätter nu som vanligt och Carl-Henrik Bergqvist, som ägt och förvaltat verksamheten i 31 år, kommer att vara kvar i organisationen.
POLITIK 2026-10-29
”Svårare att ta långsiktiga investeringsbeslut”Sverige har ännu ingen ny regering i sikte. I vilken mån påverkar det åkerinäringen, och vad gör Sveriges Åkeriföretag i sitt påverkansarbete under tiden regeringsdiskussionerna pågår? Vi frågade Simon Palme, näringspolitisk strateg på Sveriges Åkeriföretag.Hur påverkas åkerinäringen av att Sverige inte har någon ny regering?– Investeringsklimatet för företagen påverkas negativt när regeringsbildningen drar ut på tiden. Det är otydligt vad vi kan förvänta oss för reformer och spelregler de kommande fyra åren inom viktiga områden som arbetsmarknad, drivmedelsbeskattning och villkoren för energiomställningen. Sammantaget blir det svårare för åkeriföretag att förhålla sig till ekonomiska spelregler och att ta långsiktiga investeringsbeslut om exempelvis fordon. Hur arbetar Sveriges Åkeriföretag med påverkan när Sverige saknar regering?– En hel del av vårt praktiska påverkansarbete löper på precis som vanligt. Vi fortsätter dialogen med Trafikverket, Transportstyrelsen, Försvarsmakten och tjänstemän på andra myndigheter, oavsett färg på nästa regering. Många frågor inom transporter och kompetensförsörjning avgörs dessutom lokalt och regionalt, och där finns nya styren på plats. Även Bryssel är viktigt, där formas mycket av lagstiftningen som rör transporter. Men visst blir påverkansarbetet mot den nationella politiken svårare i Sverige. Det är svårare att föra dialog när vi inte vet vilka som kommer regera och när sakpolitiken hamnar i skuggan av regeringsfrågan. Hur avgörande blir valet av regering?– Vi har nu haft en lång period av valrörelse där partierna sökt konflikter, och i en hel del frågor kan förstås färgen på regering spela stor roll. Men skillnaderna mellan partierna är mindre än valrörelsen antyder. Infrastrukturpolitiken är långsiktig och partierna är dessutom överens om principerna i många större prioriterade reformområden, från utbyggnad av yrkesutbildningar till bärigheten, försörjningstryggheten och tillsynen över cabotage. Oavsett vilka partier som ingår i nästa regeringssamarbete behöver vi driva på aktivt för att få gehör och inflytande för våra positioner.I vilka frågor spelar konflikterna mellan partierna störst roll?– Vi ser en risk att vallöften om exempelvis slopat karensavdrag i sjukförsäkringen och om minskad arbetstid med bibehållen lön på något sätt blir verklighet. Förslagen skulle kunna öka bemanningsbehovet och försvåra åkeriföretagens möjligheter att planera verksamheten och klara transportuppdrag. Ett annat område är energiomställningen. De senaste fyra åren har vi bland annat sett kraftigt minskad reduktionsplikt och tillfälliga skattesänkningar för drivmedel. Det är sannolikt att ett regeringsskifte skulle innebära att större vikt läggs vid att påskynda omställningen genom stöd och långsiktiga styrmedel. Utmaningarna ser alltså lite olika ut beroende på vilken regering som tillträder, men oavsett färg har vi ett arbete framför oss med att främja åkeriföretagens förutsättningar och konkurrenskraft.
FÖRETAGANDE 2026-10-28
”Kunderna vill att man tar större områden”I somras blev Skaraborgsbolaget XR Logistik en del av LBC Frakt i Värmland. Nu ska de två verksamheterna växa tillsammans genom att ta större uppdrag, effektivisera driften och dra nytta av varandras styrkor.– Det är i skillnaderna vi kan lära av varandra, säger Mathias Olsson, vd på XR Logistik.Alla som varit verksamma ett tag i åkerinäringen känner till den stora trenden: Åkerierna blir färre – men större. Begreppet för den här typen av skeende i en enskild bransch är ”konsolidering”, den direkta motsatsen till fragmentering. Förändringen har pågått under många år, men blivit alltmer påtaglig i takt med att branschen mött allt större utmaningar i form av ny konkurrens och stora behov av att investera i ny teknik. Från moderna (ofta eldrivna) fordon till IT-lösningar, AI-driven transportplanering och ett bredare tjänsteutbud.XR-koncernen är ett tydligt exempel på den här utvecklingen. Den bildades 2009 när de Skarborgsbaserade lastbilscentralerna Origo, Transwest, LBC Falköping och det gemensamägda Skaraborgs Transport gick samman efter att ha kommit fram till att det är bättre att växa ihop än att försöka konkurrera på den ganska måttliga lokala marknaden. Ihopslagningen blev framgångsrik och den nya XR-koncernen kunde växa ordentligt genom att ta större uppdrag, bland annat gränsöverskridande transporter till Norge. I ägarledet fanns ett antal enskilda åkeriföretag, men från 2024 och framåt koncentrerades ägandet till Skrotfrag som vid senaste årsskiftet ägde 70 procent av koncernen som då omsatte omkring 1,7 miljarder kronor. Men ägandet i XR Logistik, som utgjort majoriteten av verksamheten i koncernen, blev kortvarigt då bolaget nu i somras såldes vidare till LBC Frakt i Värmland. Med följde också dotterbolagen Olssons Åkeri och XR Solutions, där det första har fjärrtransporter som huvudverksamhet och det senare erbjuder lagerhållning och tredjepartslogistik med tillhörande transporttjänster. Mathias Olsson, tidigare vd för Olssons Åkeri, är nu vd för XR Logistik. Han menar att drivkrafterna i den nya företagsbildningen i grunden är desamma som när XR-koncernen skapades 2009.