Sänkt skatt på drivmedel och nytt stöd till myndigheters omställning

Regeringen vill sänka energiskatten på diesel med 40 öre och på bensin med 1 krona under fem månader för att möta ökade drivmedelspriser i kölvattnet av kriget i Mellanöstern. Förslaget presenterades på en pressträff där det också framkom att regeringen vill se ett nytt elstöd till hushållen och ett stöd till myndigheter som går över till fossilfria drivmedel.

Samtliga fyra partiledare för Tidöpartierna var samlade till pressträff för att berätta om regeringens nya planer för att möta de kraftigt höjda drivmedelspriserna och vinterns höga elpriser. Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde med att snabbt redogöra för regeringens politik, där lägre drivmedelspriser är en del. Han pekade också på hur mycket Sverige påverkas av omvärldshändelser, och att krigen som nu pågår och effekterna de får på den globala marknaden ligger utanför Sveriges kontroll.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menade att Sverige trots allt står ”mycket stadigare än våra europeiska kollegor och är ”otroligt mycket bättre rustade idag än för fyra år sedan”.

Den ena huvudnyheten för dagen var att regeringen nu lägger fram ett förslag om att den 1 maj sänka energiskatten på diesel med 40 öre per liter och på bensin med 1 krona per liter, inräknat moms. Sänkningen, som ska gäller fram till 30 september, innebär därmed att Sverige hamnar på EU:s miniminivå för energiskatt. Reformen beräknas kosta staten omkring 1,6 miljarder kronor. Utöver detta planerar regeringen att skicka in en ansökan till EU-kommissionen där man ber om tillåtelse att sänka skatten ytterligare, alltså under den egentliga miniminivån, under dessa fem månader.

Den andra huvudnyheten var ett nytt elstöd till hushållen, med en prislapp på drygt 2,4 miljarder kronor. Regeringen har tidigare tagit beslut om att 1 miljard kan avsättas för elstöd under 2026, och med det nya förslaget utökas detta alltså till 3,4 miljarder. Stödet är tänkt att bara gälla privata hushåll och betalas ut automatiskt utifrån elförbrukning under januari och februari. Även hushåll som är anslutna till det västsvenska gasnätet och får sin värme därifrån ska kunna få stöd.

Den tredje nyheten var att regeringen tagit fram en ny ersättning till myndigheter som väljer fossilfria och elektriska transportmedel. Anslaget för detta uppgår till 500 miljoner kronor under 2026 och stödet ska motsvara merkostnaden mellan ett fossilfritt och ett fossildrivet alternativ. Men det handlar inte om nya pengar, utan pengar som ska tas från Klimatklivet, Klimatpremien och driftstödet till bio-CCS. Klimatklivet och Klimatpremien är de stöd som många svenska åkerier använder för investeringar i elfordon. Klimatklivet har tidigare fått ökade anslag för 2026, från 3 miljarder till 4,5 miljarder kronor, och regeringen skriver att det hade varit svårt att få alla dessa medel att gå åt i år och att en del av pengarna kan göra större nytta för omställningen på det här sättet.

Enligt Simona Mohamsson (L) ska stödet till myndigheter kunna ges både för drivmedel som används i egna fordon, arbetsmaskiner och fartyg och i upphandlade transporter.

– En ökad efterfrågan på elektriska fordon, arbetsmaskiner och fartyg gynnar även svenska företag som tillverkar världsledande produkter och elektriska drivlinor. Men problemet är att det inte funnits möjlighet att ställa om utan att det kostar, sa hon.

En mindre omfattande nyhet är att regeringen också vill förstärka den nya elbilspremien till hushåll i glesbygd med ytterligare 100 miljoner för 2026, vilket gör att den hamnar på totalt 500 miljoner för 2026. Simona Mohamsson meddelade att det under de första dryga fem ansökningsdagarna inkommit nästan 2 700 ansökningar.

Sveriges Åkeriföretag ger både ris och ros till regeringens nya besked.

– Att sänka drivmedelsskatten är kortsiktigt välkommet och ger godstransportsystemet en viss lättnad i ett pressat läge. Vi välkomnar också att regeringen lyfter offentliga köpares roll i klimatomställningen, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag.

Han ställer sig däremot frågande till regeringens beslut om att finansiera myndighetsstödet genom omprioriteringar av tidigare stöd i stället för nya tillskott.

– Helhetsbilden blir därmed svår att få ihop. Medan stora resurser läggs på att sänka kostnaden för fossila drivmedel tillförs inga nya medel för att förbättra investeringsförutsättningarna för nollutsläppsalternativ.

En balanserad politik i detta läge hade enligt Oscar Hyléen varit att samtidigt stärka villkoren för fossilfria alternativ.

– Varför inte genom att sänka elskatten för laddel till EU:s miniminivå, parallellt med den tillfälliga sänkningen av dieselskatten? Företag som redan har investerat i fossilfria lösningar i linje med samhällets krav möter fortsatt höga totalkostnader för el- och gasdrift, samtidigt som fossila alternativ tillfälligt görs mer konkurrenskraftiga.

Ebba Busch menade på presskonferensen att riktningen är tydlig.

– Elektrifieringen stannar inte av, styrsignalen är glasklar. Vi behöver lämna det fossila och flytta över till fossilfria kraftslag. 2025 var det bästa året hittills för elbilar i Sverige.

Ulf Kristersson lyfte också det europeiska energioberoendet.

– Den samlade signalen från Europeiska rådet är att Europa måste bli oberoende av fossila bränslen från länder i Mellanöstern och Ryssland. Och den svenska slutsatsen är att vi måste bli nationellt energioberoende – först i elen och därefter i fler energislag än så.

Regeringens förslag är nu ute på remiss hos berörda aktörer fram till 2 april, där Sveriges Åkeriföretag är en av remissinstanserna. Elektrifieringsstöden ska enligt regeringen ingå i den ordinarie vårändringsbudgeten, medan förslagen om sänkt energiskatt och elstöd ska tas upp i en extra vårändringsbudget.