Mer av samma i nya budgeten

250922 Pressträff FI 6_foto Magnus Liljegren Regeringskansliet_low.jpg.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) levererar 3 000 sidor budget. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-09-23

POLITIK

Mer pengar till Klimatklivet och andra investeringsstöd för eldrivna transporter, satsningar på kostsamma yrkesutbildningar och något lägre elskatt. Det är de viktigaste punkterna för åkerinäringen i Tidöregeringens sista stora budget denna mandatperiod.

På måndagsmorgonen gjorde finansminister Elisabeth Svantesson den traditionsenliga budgetpromenaden till Riksdagshuset, för att klockan 8.30 bjuda på en presentation av budgeten och de utvalda delar som regeringen själv vill lyfta fram. De transport- och åkerirelaterade nyheterna lyste med sin frånvaro i presentationen när finansministern fokuserade på den röda tråden i årets budget – ekonomiska lättnader för hushållen och försöket att skaka i gång den svenska ekonomin. Svensk Åkeritidning har ändå tittat igenom de mest relevanta avsnitten i den omkring 3 000 sidor mäktiga budgeten för 2026 och kan konstatera att det finns ljusa punkter, men att budgeten inte innehåller några stora nyheter som välter branschen över ända och inte heller några som på allvar förändrar läget i positiv riktning.

På omställningsområdet är det främst två poster som har påverkan på åkerinäringen, Klimatpremier (1:17) och Klimatinvesteringar (1:16), med satsningar som Svensk Åkeritidning rapporterat om tidigare. Den första handlar om stöd till marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser och utfasning av fordon med höga utsläpp av växthusgaser. Inom ramen för denna post finns investeringsstöd till både lätta och tunga ellastbilar och anslaget som föreslås för 2026 är relativt kraftigt. 2024 gick 425 miljoner kronor till detta ändamål och prognosen för 2025 är drygt 1,3 miljarder. Förslaget för 2026 är på drygt 2,7 miljarder vilket är i linje med vad som presenterats tidigare. Att ökningen är så pass stor hänger troligen ihop med att många ansökningar som redan gjorts inte har betalats ut ännu.

En betydande förändring är dock att premien för utsläppsfria lätta lastbilar som skulle ha löpt ut nu förlängs och att regeringen avsätter nya medel till detta för åren 2027 och 2028. Det handlar om totalt 1,5 miljarder i tillskott över två år.

Posten för Klimatinvesteringar är ännu högre. Här var utfallet 2024 drygt 2,4 miljarder och prognosen på knappt 3,5 miljarder för 2025. För 2026 föreslås medel på nästan 4,5 miljarder kronor. Här motsvaras ökningen på nästan 1 miljard av en lika stor prognosticerad minskning i anslagen för 2028. Inom ramen för det här anslaget ryms framför allt Klimatklivet och mycket av stödet kommer troligen gå till etableringen av laddinfrastruktur för elfordon. Att pengar flyttas mellan åren kan tolkas som att regeringen vill att utbyggnaden av laddinfrastruktur främst sker här och nu och inte om ett par år.

Svensk Åkeritidning har tidigare även rapporterat om att elskatten sänks. Det handlar om knappt 10 öre per kilowattimme, någon som är positivt för elektrifieringen, men samtidigt en förändring på marginalen. Både Sveriges Åkeriföretag och Transportföretagen har argumenterat för att helt slopa skatten på el som används för att ladda tunga fordon. En sådan förändring skulle ha en betydande positiv påverkan på konkurrenskraften för tunga eldrivna transporter.

Det blir också mer pengar till yrkesutbildningar, där regeringen bland annat vill satsa mer på kostsamma yrkesutbildningar. Det skulle kunna gynna fordonsutbildningen, som är en av de utbildningar som har högst driftskostnader. Regeringen anger dock inga specifika utbildningar, och det är väl känt att förarutbildningarna lider av andra problem än antalet platser – inte minst bristen på lärare.

En annan post i budgeten som långsiktigt kan ha en positiv påverkan på branschen är satsningen på Kraftlyftet. Här föreslår regeringen tillskott på totalt 2 miljarder kronor för 2026–2028, medel som ska gå till investeringar i ett mer robust elsystem. Detta kan bidra till att öka effekten i kraftnätet och etableringen av fler laddstationer för tunga fordon.

Ytterligare en satsning som är lite perifer, men ändå berör åkerinäringen, är höjningen av miljökompensation för godstransporter på järnväg. Dessa anslag höjs med 300 miljoner kronor per år 2026–2030, vilket innebär att de nu kommer att uppgå till 885 miljoner kronor per år. En ökning med cirka 50 procent alltså. Denna satsning kan bidra till att stimulera utvecklingen av intermodala transporter där järnväg och vägtransporter samverkar.

Budgeten kan därmed i sin helhet ses som en fortsättning på den linje och de satsningar regeringen tidigare haft, där inget blir sämre, men inget heller radikalt förändrar spelplanen för fossilfria transporter. Det är en budget som inte lär ta Sverige närmare transportsektorns klimatmål för 2030.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-1145662095.jpg.

POLITIK 2026-02-11

EU-förordningen om militära transporter kan förbättras ytterligare enligt IRU

Medlemmarna i den internationella vägtransportorganisationen IRU har nu antagit sin ståndpunkt om Europeiska kommissionens förslag till förordning för att underlätta militära transporter. Organisationen stödjer kommissionens förslag, men efterlyser ytterligare förbättringar för att säkerställa en effektiv integration av civil vägtransportkapacitet i hela EU.Kommissionens förslag syftar till att effektivisera gränsöverskridande militära transporter genom att anpassa nationella regler och förenkla tillståndsförfaranden för transport av militär utrustning, varor och personal. Initiativet är utformat för att förbättra EU:s beredskap och operativa samordning i kristider.– Vi välkomnar att kommissionen har integrerat åsikter från industrin och infört viktiga förbättringar i förslaget. Europaparlamentet och rådet kan nu bygga vidare på denna grund för att ge den ytterligare rättssäkerhet som behövs, säger IRU:s EU-direktör Raluca Marian i ett uttalande.I situationer som kräver snabb handling kan civila operatörer tillhandahålla ytterligare fordonskapacitet, specialutrustning och högkvalificerade yrkesförare med kort varsel. Skillnader i nationella administrativa förfaranden och regelkrav riskerar dock att skapa rättslig osäkerhet när civila operatörer utför transporter på uppdrag av militära myndigheter, menar IRU. Att säkerställa tydlighet och likabehandling mellan medlemsstaterna är därför avgörande för att frigöra den civila kapacitetens fulla potential.– EU:s motståndskraft beror inte bara på militära tillgångar, utan också på styrkan och beredskapen hos dess civila logistiknätverk. När civila operatörer agerar på uppdrag av militären måste den rättsliga ramen vara tydlig, harmoniserad och förutsägbar över gränserna, säger Raluca Marian.IRU uppmanar lagstiftarna i EU att:– Säkerställa tydliga och harmoniserade tillståndsförfaranden för civila operatörer som anlitas för att utföra militära transporter,– Garantera likabehandling mellan operationer som utförs direkt av militära styrkor och de som anförtros civila företag,– Skapa rättssäkerhet gällande ansvars-, försäkrings- och efterlevnadskrav,– Anpassa gränsöverskridande regler för att förhindra operativ fragmentering och administrativa skillnader mellan medlemsstaterna.

Läs mer
Pressbild_Bilprovningen_besiktningsstatistik_tung lastbil_2025_w.jpg.

TRAFIKSÄKERHET 2026-02-13

Många lastbilar har brister vid besiktning

Bilprovningen besiktningsstatistik för 2025 visar att sex av tio tunga lastbilar hade brister som kräver åtgärd. Årets siffror pekar ändå på en marginell förbättring jämfört med föregående år.Under 2025 kontrollbesiktade Bilprovningen närmare 28 000 tunga lastbilar (totalvikt över 3,5 ton). Utfallet av besiktningsstatistiken visar att 62,5 procent hade brister som behövde åtgärdas för att bruka fordonet framöver. 45,3 procent hade brister som var tillräckligt allvarliga för att kräva efterkontroll.Med 52,4 procent hade Hallands län högst andel tunga lastbilar med krav på efterkontroll och Gotland lägst med 30,7 procent. Utfallet för samtliga län finns på bilprovningen.se/statistik.– Den vanligaste orsaken till ombesiktning är ojämn bromsverkan. Det innebär att skillnaden på den uppmätta bromskraften mellan vänster och höger sida överstiger 30 procent vilket vid en inbromsning kan leda till att fordonet drar snett och riskerar att hamna i mötande körbana eller i terrängen, säger Per-Anders Blommefors som är besiktningsansvarig på Bilprovningen.Efter bromssystem (25,7 procent) förekommer flest anmärkningar på styrsystem (19,5 procent) och hjulsystem (16,6 procent).– Glappa styrleder är en annan brist som sticker ut. Det kan innebära ett ökat däckslitage, försämrade köregenskaper och i sämsta fall leda till haveri, säger Per-Anders Blommefors.En jämförelse av besiktningsstatistiken över tid visar att andelen tunga lastbilar med fel som kräver efterkontroll har ökat sedan 2021, men under 2025 sjönk den med 1 procent.– Med tanke på fordonens storlek känns det positivt att andelen allvarliga brister bland de tunga lastbilarna har minskat om än marginellt. Nu hoppas vi att utvecklingen håller i sig. Ett tips kan vara att göra extra bromskontroller mellan besiktningarna, avslutar Per-Anders Blommefors.

Läs mer
Ohlssonsgruppen_low.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-02-18

Kommunuppdrag ger kraftig tillväxt för Ohlssons

Ohlssons står inför ett av sina mest expansiva år hittills. Nya uppdrag i ett 20-tal kommuner innebär att organisationen under året kommer att växa med drygt 100 nya medarbetare.Under året startar Ohlssons nya uppdrag i drygt 20 kommuner i bland annat Värmland, Stockholmsregionen, Sörmland och Blekinge. Det innebär både geografisk expansion och ökade leveranser inom renhållning och slam. Merparten av uppdragen avser insamling av hushållsavfall och förpackningsmaterial, medan ett par gäller insamling av slam och annat pumpbart avfall.– Det som förenar alla uppdrag är att de ställer höga krav på vår förmåga att organisera och leverera en trygg och hållbar service från första dagen. Det arbetet bygger på lång erfarenhet i branschen, men också på en vilja att hela tiden fortsätta utvecklas, säger David Rhudin, vd på Ohlssons.För varje nytt uppdrag krävs lokala bemanningsplaner, rekrytering av miljöarbetare och arbetsledare och ett noggrant arbete med att färdigställa nya fordon och driftlokaler.Ohlssons planerar också att under året rekrytera över 100 nya medarbetare, både miljöarbetare och driftledare.– Vi ser varje nytt uppdrag som ett långsiktigt åtagande. Därför lägger vi stort fokus på att bygga upp verksamheten lokalt från grunden, med rätt kompetens, tydliga arbetssätt och närvarande ledarskap, säger David Rhudin.

Läs mer