Mer av samma i nya budgeten

250922 Pressträff FI 6_foto Magnus Liljegren Regeringskansliet_low.jpg.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) levererar 3 000 sidor budget. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-09-23

POLITIK

Mer pengar till Klimatklivet och andra investeringsstöd för eldrivna transporter, satsningar på kostsamma yrkesutbildningar och något lägre elskatt. Det är de viktigaste punkterna för åkerinäringen i Tidöregeringens sista stora budget denna mandatperiod.

På måndagsmorgonen gjorde finansminister Elisabeth Svantesson den traditionsenliga budgetpromenaden till Riksdagshuset, för att klockan 8.30 bjuda på en presentation av budgeten och de utvalda delar som regeringen själv vill lyfta fram. De transport- och åkerirelaterade nyheterna lyste med sin frånvaro i presentationen när finansministern fokuserade på den röda tråden i årets budget – ekonomiska lättnader för hushållen och försöket att skaka i gång den svenska ekonomin. Svensk Åkeritidning har ändå tittat igenom de mest relevanta avsnitten i den omkring 3 000 sidor mäktiga budgeten för 2026 och kan konstatera att det finns ljusa punkter, men att budgeten inte innehåller några stora nyheter som välter branschen över ända och inte heller några som på allvar förändrar läget i positiv riktning.

På omställningsområdet är det främst två poster som har påverkan på åkerinäringen, Klimatpremier (1:17) och Klimatinvesteringar (1:16), med satsningar som Svensk Åkeritidning rapporterat om tidigare. Den första handlar om stöd till marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser och utfasning av fordon med höga utsläpp av växthusgaser. Inom ramen för denna post finns investeringsstöd till både lätta och tunga ellastbilar och anslaget som föreslås för 2026 är relativt kraftigt. 2024 gick 425 miljoner kronor till detta ändamål och prognosen för 2025 är drygt 1,3 miljarder. Förslaget för 2026 är på drygt 2,7 miljarder vilket är i linje med vad som presenterats tidigare. Att ökningen är så pass stor hänger troligen ihop med att många ansökningar som redan gjorts inte har betalats ut ännu.

En betydande förändring är dock att premien för utsläppsfria lätta lastbilar som skulle ha löpt ut nu förlängs och att regeringen avsätter nya medel till detta för åren 2027 och 2028. Det handlar om totalt 1,5 miljarder i tillskott över två år.

Posten för Klimatinvesteringar är ännu högre. Här var utfallet 2024 drygt 2,4 miljarder och prognosen på knappt 3,5 miljarder för 2025. För 2026 föreslås medel på nästan 4,5 miljarder kronor. Här motsvaras ökningen på nästan 1 miljard av en lika stor prognosticerad minskning i anslagen för 2028. Inom ramen för det här anslaget ryms framför allt Klimatklivet och mycket av stödet kommer troligen gå till etableringen av laddinfrastruktur för elfordon. Att pengar flyttas mellan åren kan tolkas som att regeringen vill att utbyggnaden av laddinfrastruktur främst sker här och nu och inte om ett par år.

Svensk Åkeritidning har tidigare även rapporterat om att elskatten sänks. Det handlar om knappt 10 öre per kilowattimme, någon som är positivt för elektrifieringen, men samtidigt en förändring på marginalen. Både Sveriges Åkeriföretag och Transportföretagen har argumenterat för att helt slopa skatten på el som används för att ladda tunga fordon. En sådan förändring skulle ha en betydande positiv påverkan på konkurrenskraften för tunga eldrivna transporter.

Det blir också mer pengar till yrkesutbildningar, där regeringen bland annat vill satsa mer på kostsamma yrkesutbildningar. Det skulle kunna gynna fordonsutbildningen, som är en av de utbildningar som har högst driftskostnader. Regeringen anger dock inga specifika utbildningar, och det är väl känt att förarutbildningarna lider av andra problem än antalet platser – inte minst bristen på lärare.

En annan post i budgeten som långsiktigt kan ha en positiv påverkan på branschen är satsningen på Kraftlyftet. Här föreslår regeringen tillskott på totalt 2 miljarder kronor för 2026–2028, medel som ska gå till investeringar i ett mer robust elsystem. Detta kan bidra till att öka effekten i kraftnätet och etableringen av fler laddstationer för tunga fordon.

Ytterligare en satsning som är lite perifer, men ändå berör åkerinäringen, är höjningen av miljökompensation för godstransporter på järnväg. Dessa anslag höjs med 300 miljoner kronor per år 2026–2030, vilket innebär att de nu kommer att uppgå till 885 miljoner kronor per år. En ökning med cirka 50 procent alltså. Denna satsning kan bidra till att stimulera utvecklingen av intermodala transporter där järnväg och vägtransporter samverkar.

Budgeten kan därmed i sin helhet ses som en fortsättning på den linje och de satsningar regeringen tidigare haft, där inget blir sämre, men inget heller radikalt förändrar spelplanen för fossilfria transporter. Det är en budget som inte lär ta Sverige närmare transportsektorns klimatmål för 2030.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Postnord Terminal Timrå_org.png.

FÖRETAGANDE 2026-06-11

Postnord bygger ny terminal i Timrå

Postnord planerar att öppna en ny stor terminal för paket- och pallhantering på Midlandaområdet i Timrå. Investeringen uppgår till omkring en halv miljard kronor och terminalen väntas tas i drift i början av 2028.Den nya terminalen ska byggas mellan Midlandavägen, Sundsvall Timrå Airport och Qstar på Midlandaområdet. Markköpet på närmare åtta hektar är en affär mellan det kommunala bolaget Timrå Invest och Inhubs, där Postnord planerar att ingå ett hyresavtal med Infrahubs dotterbolag Inhubs som äger byggnaden.   – Det här känns verkligen roligt. Etableringen innebär arbetstillfällen och en betydande investering i kommunen.  Vi får ytterligare en viktig arbetsgivare med långsiktig närvaro i regionen vilket stärker vårt lokala näringsliv, säger Stefan Dalin (S), kommunstyrelsens ordförande i Timrå samt ordförande i Timrå Invest.Byggnationen av terminalen ska inledas under hösten och den beräknas komma i drift första kvartalet 2028.  Postnord investerar över en halv miljard kronor i projektet.– Den nya terminalen befäster Postnords närvaro i norra Sverige och ger oss förutsättningar att möta en växande paketmarknad. Svensk e-handel omsatte i fjol cirka 153 miljarder kronor och visar inget tecken på avmattning. Jag ser terminalen som en hub ut mot övriga Norrland och en nödvändighet då paketmarknaden växer i rekordfart, säger Peter Gisel-Ekdahl, vd på Postnord Sverige. 

Läs mer
iStock-1072392590_low2.jpg.

DRIVMEDEL 2026-06-11

Ingen dieselkris i sikte i Sverige

Kriget i Mellanöstern fortsätter och ett stängt Hormuzsund pressar de globala energimarknaderna. Men i Sverige ser tillgången på bensin, diesel och flygbränsle ut att vara fortsatt god.Regeringen konstaterar i ett pressmeddelande att det stängda Hormuzsundet kommer att påverka de globala försörjningskedjorna i ett längre perspektiv, framför allt för oljebaserade produkter som bensin och diesel, men också flytande naturgas. Men Sverige är inte så beroende av leveranser från Mellanöstern, då vi främst importerar olja och gas från Nordsjön. – Sverige står fortsatt starkt. Vi har trygg tillgång på bränslen och regeringen kommer fortsatt stå på hushållens och företagens sida för att hantera påverkan. Sverige arbetar aktivt tillsammans med andra länder för att hantera den pågående energikrisen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Bilden är annorlunda på andra håll i omvärlden. Den största kontrasten är i dagsläget är enligt regeringen de kraftiga åtgärder som genomförts i Asien för att minska efterfrågan. EU-länderna har i stället satsat på att kompensera för högre kostnader.  – I Sverige och Norden är vi mest påverkade av prisförändringar. Vi följer kontinuerligt hur marknaderna anpassar sig utifrån förändringar i global och lokal tillgång på olika drivmedel för att veta om vi skulle behöva sätta in olika åtgärder här i Sverige, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.    

Läs mer
Wibax 26033-020_low.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-06-09

Rekordavtal för ellastbilar mellan Wibax och Scania

Kemikalieleverantören Wibax och Scania har tecknat ett av de största avtalen för elektriska lastbilar hittills i Sverige. Under fem år kommer Wibax att ta emot hela 105 tunga ellastbilar för bulktransporter.Avtalet mellan Wibax och Scania är ett exklusivitetsavtal som löper över de kommande fem åren. Avtalet är enligt Wibax det största enskilda förvärvet av ellastbilar för bulktransporter i EU och en del i det långsiktiga samarbete som inleddes mellan bolagen 2021. Avtalet omfattar även underhåll, laddlösningar och digitala tjänster. Wibax elektrifieringssatsning handlar bland annat om att förbättra den datadrivna planeringen och uppföljningen. Genom samarbetet med Scania kommer bolaget nu att kunna analysera körmönster, ruttplanering och energiförbrukning. Det ska i slutändan leda till en bättre dimensionerad flotta som kan disponeras på ett mer effektivt sätt.– Det här avtalet är helt avgörande för att vi ska nå våra miljömål om att våra fordon ska vara 100 procent elektrifierade. Scania är en bra och stabil partner som vi har historia med, vilket är viktigt med tanke på omfattningen av affären, säger Jonas Wiklund, vd på Wibax.Elektrifieringssamarbetet med Scania startades redan 2021.– Vi vill elektrifiera vår tunga fordonsflotta snabbt, och med Scania kan vi säkerställa att vi introducerar den nya tekniken så fort som möjligt för att kunna nå elektrifieringen inom den tidsplan vi har satt upp, säger Magnus Sundström, logistikchef på Wibax.Jonas Wiklund menar att det nyskrivna avtalet innebär att lastbilsflottan inte längre kommer att begränsa Wibax i deras fortsatta arbete mot företagets övergripande miljömål för 2030, men att det också handlar om business.– Vi är övertygade om att det här kommer att ge oss en affärsmässig fördel genom minskade omkostnader på lång sikt. Det gör att vi kan erbjuda en mer hållbar och prisvärd produkt till våra kunder.

Läs mer