Mats Hellström
Chefredaktör
2025-09-23
POLITIK
Mer pengar till Klimatklivet och andra investeringsstöd för eldrivna transporter, satsningar på kostsamma yrkesutbildningar och något lägre elskatt. Det är de viktigaste punkterna för åkerinäringen i Tidöregeringens sista stora budget denna mandatperiod.
På måndagsmorgonen gjorde finansminister Elisabeth Svantesson den traditionsenliga budgetpromenaden till Riksdagshuset, för att klockan 8.30 bjuda på en presentation av budgeten och de utvalda delar som regeringen själv vill lyfta fram. De transport- och åkerirelaterade nyheterna lyste med sin frånvaro i presentationen när finansministern fokuserade på den röda tråden i årets budget – ekonomiska lättnader för hushållen och försöket att skaka i gång den svenska ekonomin. Svensk Åkeritidning har ändå tittat igenom de mest relevanta avsnitten i den omkring 3 000 sidor mäktiga budgeten för 2026 och kan konstatera att det finns ljusa punkter, men att budgeten inte innehåller några stora nyheter som välter branschen över ända och inte heller några som på allvar förändrar läget i positiv riktning.
På omställningsområdet är det främst två poster som har påverkan på åkerinäringen, Klimatpremier (1:17) och Klimatinvesteringar (1:16), med satsningar som Svensk Åkeritidning rapporterat om tidigare. Den första handlar om stöd till marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser och utfasning av fordon med höga utsläpp av växthusgaser. Inom ramen för denna post finns investeringsstöd till både lätta och tunga ellastbilar och anslaget som föreslås för 2026 är relativt kraftigt. 2024 gick 425 miljoner kronor till detta ändamål och prognosen för 2025 är drygt 1,3 miljarder. Förslaget för 2026 är på drygt 2,7 miljarder vilket är i linje med vad som presenterats tidigare. Att ökningen är så pass stor hänger troligen ihop med att många ansökningar som redan gjorts inte har betalats ut ännu.
En betydande förändring är dock att premien för utsläppsfria lätta lastbilar som skulle ha löpt ut nu förlängs och att regeringen avsätter nya medel till detta för åren 2027 och 2028. Det handlar om totalt 1,5 miljarder i tillskott över två år.
Posten för Klimatinvesteringar är ännu högre. Här var utfallet 2024 drygt 2,4 miljarder och prognosen på knappt 3,5 miljarder för 2025. För 2026 föreslås medel på nästan 4,5 miljarder kronor. Här motsvaras ökningen på nästan 1 miljard av en lika stor prognosticerad minskning i anslagen för 2028. Inom ramen för det här anslaget ryms framför allt Klimatklivet och mycket av stödet kommer troligen gå till etableringen av laddinfrastruktur för elfordon. Att pengar flyttas mellan åren kan tolkas som att regeringen vill att utbyggnaden av laddinfrastruktur främst sker här och nu och inte om ett par år.
Svensk Åkeritidning har tidigare även rapporterat om att elskatten sänks. Det handlar om knappt 10 öre per kilowattimme, någon som är positivt för elektrifieringen, men samtidigt en förändring på marginalen. Både Sveriges Åkeriföretag och Transportföretagen har argumenterat för att helt slopa skatten på el som används för att ladda tunga fordon. En sådan förändring skulle ha en betydande positiv påverkan på konkurrenskraften för tunga eldrivna transporter.
Det blir också mer pengar till yrkesutbildningar, där regeringen bland annat vill satsa mer på kostsamma yrkesutbildningar. Det skulle kunna gynna fordonsutbildningen, som är en av de utbildningar som har högst driftskostnader. Regeringen anger dock inga specifika utbildningar, och det är väl känt att förarutbildningarna lider av andra problem än antalet platser – inte minst bristen på lärare.
En annan post i budgeten som långsiktigt kan ha en positiv påverkan på branschen är satsningen på Kraftlyftet. Här föreslår regeringen tillskott på totalt 2 miljarder kronor för 2026–2028, medel som ska gå till investeringar i ett mer robust elsystem. Detta kan bidra till att öka effekten i kraftnätet och etableringen av fler laddstationer för tunga fordon.
Ytterligare en satsning som är lite perifer, men ändå berör åkerinäringen, är höjningen av miljökompensation för godstransporter på järnväg. Dessa anslag höjs med 300 miljoner kronor per år 2026–2030, vilket innebär att de nu kommer att uppgå till 885 miljoner kronor per år. En ökning med cirka 50 procent alltså. Denna satsning kan bidra till att stimulera utvecklingen av intermodala transporter där järnväg och vägtransporter samverkar.
Budgeten kan därmed i sin helhet ses som en fortsättning på den linje och de satsningar regeringen tidigare haft, där inget blir sämre, men inget heller radikalt förändrar spelplanen för fossilfria transporter. Det är en budget som inte lär ta Sverige närmare transportsektorns klimatmål för 2030.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
DRIVMEDEL 2026-09-30
Rekordmånad för elbilarnaNästan varannan nyregistrerad personbil var helelektrisk under september månad, och fler än sju av tio var laddbara. Det visar Mobility Swedens senaste rapport. Med bara fyra procent av nyregistreringarna ser dieselbilarna däremot ut att vara på utdöende.Under september var 49 procent av de nyregistrerade elbilarna helelektriska, upp 11 procent jämfört med samma månad förra året. Det är rekord, bortsett från månaden innan det tidigare elbilsstödet löpte ut 2022. Lägger man till laddhybriderna, som stod för 21,9 procent av nyregistreringarna så landar andelen laddbara bilar på nästan 72 procent. Också rekord, men en klar minskning för laddhybriderna som nådde över 30 procent förra året. Bensin fortsätter att vara valet för den som ännu inte gått över till el. 18,5 procent valde bensin och 6,7 procent elhybrid (som oftast drivs av bensin, men återanvänder bromsenergi som omvandlas till el). Endast 3,8 procent valde diesel som drivmedel.Av de 3 571 lätta lastbilarna var knappt 28 procent eldrivna, också det en tydlig uppgång från knappt 21 procent i september förra året – men en liten nedgång från augusti månad i år. Bland lätta lastbilar dominerar diesel fortfarande, med drygt 57 procent av marknaden. Det är dock 10 procentenheter lägre än för ett år sedan. Totalmarknaden för lätta lastbilar är hittills upp nästan 20 procent jämfört med förra året.Bland de tunga fordonen går elektrifieringen fortsatt ganska trögt. Andelen nya eldrivna tunga lastbilar under september var 10,3 procent, något mindre än antalet gasdrivna (11,9 procent). Det var visserligen tydligt högre än september förra året (5,9 procent), men ungefär i linje med snittet under innevarande år. Marknaden för tunga fordon har över lag gått ganska trögt under året, men i september syns en tydlig ökning (+22 procent) i registreringarna jämfört med förra året.Nyregistreringarna av tunga fordon för en enstaka månad är dock så pass få att enstaka större fordonsleveranser till en enskild aktör kan påverka statistiken för olika drivlinor kraftigt.
INFRASTRUKTUR 2026-09-23
Underhållssatsningar ger resultatTrafikverket konstaterar att man nu är halvvägs in i årets säsong för vägunderhåll och att myndigheten klarat av att hålla tempot uppe under sommaren och därmed levererat det som planerats. Arbetet med vägtrummor och broar lyfts som exempel på områden där Trafikverket ökat takten jämfört med föregående år.– Trots en stökig omvärld och högre priser på bitumen ser vi att vi håller tempot och har en god framdrift i våra arbetet. Mil för mil återtar vi det eftersatta underhållet, säger Annika Canaki, chef för vägsystem på Trafikverket.Flera månader av underhållsarbete återstår nu, på vissa håll sker arbetet ända in i december om vädret tillåter. Exakt vad som hinns med är dock inte möjligt att bedöma i förväg, eftersom väderhändelser såsom skyfall och översvämningar kan förändra takten och innebära att åtgärder sätts in både tidigare och senare än beräknat. Projekt kan också omprioriteras för att minska störningar vid en viss tid eller för att uppnå bättre kostnadseffektivitet.– Att vi numera har bättre verktyg för planering och uppföljning ökar transparensen både till uppdragsgivare och allmänhet. Vi har också sett att vi i högre utsträckning gör åtgärder i rätt ordning. Till exempel utförs avvattningsåtgärder i god tid innan beläggningsarbeten på samma sträcka. Vi ser också att det förebyggande underhållet ökar i förhållande till avhjälpande underhåll, vilket innebär en högre kostnadseffektivitet, avslutar Annika.EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDERVägtrummor1 142 vägtrummor har åtgärdats fram till september, vilket kan jämföras med 1 350 för helåret 2025.BeläggningÖver 250 mil väg har fram till september fått ny beläggning. Innan hela säsongen är över beräknar ska över 500 mil har fått ny beläggning enligt prognosen.BroarFram till september har över 400 broar fått någon typ av underhållsåtgärd. Tre gånger så många ”reinvesteringar” i broar ska enligt prognosen ha genomförts under 2026 jämfört med år 2024. På flera broar görs bärighetshöjande åtgärder som innebär att de kommer att klara högre last.
FORDONSTEKNIK 2026-09-25
Ett år med vätgasdriven pantinsamlingUnder ett års tid har en vätgasdriven komprimatorlastbil transporterat pantburkar och pantflaskor mellan butiker och ett mellanlager i Borlänge. Fordonet körs av Maserfrakt på uppdrag av Returpack och under torsdagen presenterades samarbetet hos Maserfrakt i Borlänge.Fordonet, en ombyggd Daf-lastbil, har alltså rullat i ungefär ett år, men det var nu under torsdagen som den riktiga invigningen skedde på Maserfrakts terminal i Borlänge. Efter ett år på rull har de flesta ”barnsjukdomarna” kunnat botas, menar Frida Jahncke, drivmedelsansvarig på Maserfrakt.– Man testar ofta ny teknik i kulisserna och här valde vi att köra in bilen först och justera det som behövde justeras. Det har varit glapp i några givare som vi har behövt fixa, batteriet satt lite för långt ner för att få tillräcklig markfri gång, en kompressor krånglade och lite annat. Men nu funkar det bra, säger hon.– Hade det här varit enkelt hade alla redan gjort det. Men man behöver uthållighet. En annan utmaning är tanksidan, leveranserna ska tajmas så att det alltid finns gas. Det är något man lär sig efter hand.