Mats Hellström
Chefredaktör
2025-09-23
POLITIK
Mer pengar till Klimatklivet och andra investeringsstöd för eldrivna transporter, satsningar på kostsamma yrkesutbildningar och något lägre elskatt. Det är de viktigaste punkterna för åkerinäringen i Tidöregeringens sista stora budget denna mandatperiod.
På måndagsmorgonen gjorde finansminister Elisabeth Svantesson den traditionsenliga budgetpromenaden till Riksdagshuset, för att klockan 8.30 bjuda på en presentation av budgeten och de utvalda delar som regeringen själv vill lyfta fram. De transport- och åkerirelaterade nyheterna lyste med sin frånvaro i presentationen när finansministern fokuserade på den röda tråden i årets budget – ekonomiska lättnader för hushållen och försöket att skaka i gång den svenska ekonomin. Svensk Åkeritidning har ändå tittat igenom de mest relevanta avsnitten i den omkring 3 000 sidor mäktiga budgeten för 2026 och kan konstatera att det finns ljusa punkter, men att budgeten inte innehåller några stora nyheter som välter branschen över ända och inte heller några som på allvar förändrar läget i positiv riktning.
På omställningsområdet är det främst två poster som har påverkan på åkerinäringen, Klimatpremier (1:17) och Klimatinvesteringar (1:16), med satsningar som Svensk Åkeritidning rapporterat om tidigare. Den första handlar om stöd till marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser och utfasning av fordon med höga utsläpp av växthusgaser. Inom ramen för denna post finns investeringsstöd till både lätta och tunga ellastbilar och anslaget som föreslås för 2026 är relativt kraftigt. 2024 gick 425 miljoner kronor till detta ändamål och prognosen för 2025 är drygt 1,3 miljarder. Förslaget för 2026 är på drygt 2,7 miljarder vilket är i linje med vad som presenterats tidigare. Att ökningen är så pass stor hänger troligen ihop med att många ansökningar som redan gjorts inte har betalats ut ännu.
En betydande förändring är dock att premien för utsläppsfria lätta lastbilar som skulle ha löpt ut nu förlängs och att regeringen avsätter nya medel till detta för åren 2027 och 2028. Det handlar om totalt 1,5 miljarder i tillskott över två år.
Posten för Klimatinvesteringar är ännu högre. Här var utfallet 2024 drygt 2,4 miljarder och prognosen på knappt 3,5 miljarder för 2025. För 2026 föreslås medel på nästan 4,5 miljarder kronor. Här motsvaras ökningen på nästan 1 miljard av en lika stor prognosticerad minskning i anslagen för 2028. Inom ramen för det här anslaget ryms framför allt Klimatklivet och mycket av stödet kommer troligen gå till etableringen av laddinfrastruktur för elfordon. Att pengar flyttas mellan åren kan tolkas som att regeringen vill att utbyggnaden av laddinfrastruktur främst sker här och nu och inte om ett par år.
Svensk Åkeritidning har tidigare även rapporterat om att elskatten sänks. Det handlar om knappt 10 öre per kilowattimme, någon som är positivt för elektrifieringen, men samtidigt en förändring på marginalen. Både Sveriges Åkeriföretag och Transportföretagen har argumenterat för att helt slopa skatten på el som används för att ladda tunga fordon. En sådan förändring skulle ha en betydande positiv påverkan på konkurrenskraften för tunga eldrivna transporter.
Det blir också mer pengar till yrkesutbildningar, där regeringen bland annat vill satsa mer på kostsamma yrkesutbildningar. Det skulle kunna gynna fordonsutbildningen, som är en av de utbildningar som har högst driftskostnader. Regeringen anger dock inga specifika utbildningar, och det är väl känt att förarutbildningarna lider av andra problem än antalet platser – inte minst bristen på lärare.
En annan post i budgeten som långsiktigt kan ha en positiv påverkan på branschen är satsningen på Kraftlyftet. Här föreslår regeringen tillskott på totalt 2 miljarder kronor för 2026–2028, medel som ska gå till investeringar i ett mer robust elsystem. Detta kan bidra till att öka effekten i kraftnätet och etableringen av fler laddstationer för tunga fordon.
Ytterligare en satsning som är lite perifer, men ändå berör åkerinäringen, är höjningen av miljökompensation för godstransporter på järnväg. Dessa anslag höjs med 300 miljoner kronor per år 2026–2030, vilket innebär att de nu kommer att uppgå till 885 miljoner kronor per år. En ökning med cirka 50 procent alltså. Denna satsning kan bidra till att stimulera utvecklingen av intermodala transporter där järnväg och vägtransporter samverkar.
Budgeten kan därmed i sin helhet ses som en fortsättning på den linje och de satsningar regeringen tidigare haft, där inget blir sämre, men inget heller radikalt förändrar spelplanen för fossilfria transporter. Det är en budget som inte lär ta Sverige närmare transportsektorns klimatmål för 2030.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
FÖRETAGANDE 2026-03-26
Hopp om lättnad i skogsindustrin2026 har hittills inneburit minskad produktion och fallande leveranser i den svenska skogsindustrin. Men kostnadsbesparingar och geopolitiska händelser kan vända den negativa trenden, enligt en ny marknadsrapport från Skogsindustrierna.Förändrade handelsmönster, geopolitisk oro och svag efterfrågan sätter press på den svenska skogsindustrin. Det framkommer i den färska marknadsrapporten Så går det för skogsindustrin, som branschorganisationen Skogsindustrierna tagit fram. Produktionen av trävaror var 14 procent läge under årets två första månader jämfört med samma period 2025, och massa- och pappersindustrin har inlett året med minskad export.– Nedgången för trävaror under hösten har förstärkts i början av året. Den något svagare konjunkturen i Europa fortsätter att tynga efterfrågan, vilket är avgörande för svenska sågverk. Ett undantag är Tyskland, där importen från Sverige ökar till följd av brist på egen råvara, säger Christian Nielsen, Skogsindustriernas marknadsanalytiker för trävaror.Kriget i Mellanöstern ger dessutom stigande transportkostnader och störningar i världshandeln. Samtidigt kan det ge svensk skogsindustri en relativ fördel.– Dyrare transporter slår särskilt hårt mot svenska företag med långa avstånd till sina marknader. Samtidigt är vi mindre känsliga för stigande energipriser än många konkurrenter, eftersom produktionen i hög grad är självförsörjande med egen bioenergi, säger Christian Nielsen. Stigande oljepriser kan även göra plast dyrare och därmed förbättra konkurrenskraften för papper och kartong.Konkurrensen på de globala marknaderna har hårdnat det senaste året, särskilt inom massa- och papperssegmenten. Här har Kina och Brasilien flyttat fram positionerna i Europa, som är svensk massa- och pappersindustris viktigaste marknad. – Konkurrensen i Europa har skärpts tydligt när nya aktörer tar marknadsandelar. Det pressar både priser och lönsamhet för svenska producenter, säger Charlotte Dickens, Skogsindustriernas marknadsanalytiker för papper och massa.Den svenska skogsindustrin har därför satt större fokus på att sänka produktionskostnaderna, i förhoppningen att det kommer att göra företagen starkare på sikt.Du hittar hela rapporten här.
HÅLLBARHET 2026-03-31
Göteborgs stad inför krav på eldrivna entreprenaderGöteborgs Stad har beslutat att skärpa kraven bygg- och anläggningsentreprenader. Sju förvaltningar och bolag ska nu införa gemensamma elkrav i upphandlingar från 2026, med målet att minst 70 procent av alla använda fordon och maskiner ska vara eldrivna senast 2030.Med start i år, senast i höst, ska minst 20 procent av de fordon och arbetsmaskiner som används i nyavtalade entreprenader drivas av el. Kraven ska sedan successivt höjas under kontraktstiden varje år och de gäller både fordon och arbetsmaskiner på byggarbetsplatserna och de transporter som görs till och från dem.Göteborg blir därmed en av de städer i världen som går före i att samla en stadskoncern kring krav på eldrivna entreprenader.– Vi visar återigen att Göteborg är en stad som driver på i den omställning som behöver ske. Med den här kraftsamlingen skapar vi tydliga långsiktiga spelregler och bättre förutsättningar för investeringar i eldrivna lösningar. Vi stärker elektrifieringstakten, och samtidigt regionens kraft att attrahera och konkurrera, säger Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.
FÖRETAGANDE 2026-03-26
Stark åkerinäring möter ökad konkurrens och stora investeringsbehovSvensk åkerinäring visar stabil lönsamhet och en växande framtidstro, trots flera år av ekonomisk press. Samtidigt ökar konkurrensen från utländska aktörer och stora investeringar krävs för att möta framtidens krav. Det framgår av Sveriges Åkeriföretags nya branschrapport. Branschrapport 2026 – Fakta, trender och framtid för svensk åkerinäring är en rapport från Sveriges Åkeriföretag som tar ett brett grepp om åkerinäringen och de omvärldsfaktorer som påverkar näringen. Nu har den första versionen blivit officiell och den visar på en i grunden stark bransch som nu möter ökande press.– När osäkerheten ökar i omvärlden blir det ännu viktigare att de ekonomiska förutsättningarna är långsiktiga och tydliga. Det blir särskilt viktigt i ett läge där rapporten pekar på en försiktig återhämtning och behov av stabilitet i näringen, säger Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag.