Mer av samma i nya budgeten

250922 Pressträff FI 6_foto Magnus Liljegren Regeringskansliet_low.jpg.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) levererar 3 000 sidor budget. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-09-23

POLITIK

Mer pengar till Klimatklivet och andra investeringsstöd för eldrivna transporter, satsningar på kostsamma yrkesutbildningar och något lägre elskatt. Det är de viktigaste punkterna för åkerinäringen i Tidöregeringens sista stora budget denna mandatperiod.

På måndagsmorgonen gjorde finansminister Elisabeth Svantesson den traditionsenliga budgetpromenaden till Riksdagshuset, för att klockan 8.30 bjuda på en presentation av budgeten och de utvalda delar som regeringen själv vill lyfta fram. De transport- och åkerirelaterade nyheterna lyste med sin frånvaro i presentationen när finansministern fokuserade på den röda tråden i årets budget – ekonomiska lättnader för hushållen och försöket att skaka i gång den svenska ekonomin. Svensk Åkeritidning har ändå tittat igenom de mest relevanta avsnitten i den omkring 3 000 sidor mäktiga budgeten för 2026 och kan konstatera att det finns ljusa punkter, men att budgeten inte innehåller några stora nyheter som välter branschen över ända och inte heller några som på allvar förändrar läget i positiv riktning.

På omställningsområdet är det främst två poster som har påverkan på åkerinäringen, Klimatpremier (1:17) och Klimatinvesteringar (1:16), med satsningar som Svensk Åkeritidning rapporterat om tidigare. Den första handlar om stöd till marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser och utfasning av fordon med höga utsläpp av växthusgaser. Inom ramen för denna post finns investeringsstöd till både lätta och tunga ellastbilar och anslaget som föreslås för 2026 är relativt kraftigt. 2024 gick 425 miljoner kronor till detta ändamål och prognosen för 2025 är drygt 1,3 miljarder. Förslaget för 2026 är på drygt 2,7 miljarder vilket är i linje med vad som presenterats tidigare. Att ökningen är så pass stor hänger troligen ihop med att många ansökningar som redan gjorts inte har betalats ut ännu.

En betydande förändring är dock att premien för utsläppsfria lätta lastbilar som skulle ha löpt ut nu förlängs och att regeringen avsätter nya medel till detta för åren 2027 och 2028. Det handlar om totalt 1,5 miljarder i tillskott över två år.

Posten för Klimatinvesteringar är ännu högre. Här var utfallet 2024 drygt 2,4 miljarder och prognosen på knappt 3,5 miljarder för 2025. För 2026 föreslås medel på nästan 4,5 miljarder kronor. Här motsvaras ökningen på nästan 1 miljard av en lika stor prognosticerad minskning i anslagen för 2028. Inom ramen för det här anslaget ryms framför allt Klimatklivet och mycket av stödet kommer troligen gå till etableringen av laddinfrastruktur för elfordon. Att pengar flyttas mellan åren kan tolkas som att regeringen vill att utbyggnaden av laddinfrastruktur främst sker här och nu och inte om ett par år.

Svensk Åkeritidning har tidigare även rapporterat om att elskatten sänks. Det handlar om knappt 10 öre per kilowattimme, någon som är positivt för elektrifieringen, men samtidigt en förändring på marginalen. Både Sveriges Åkeriföretag och Transportföretagen har argumenterat för att helt slopa skatten på el som används för att ladda tunga fordon. En sådan förändring skulle ha en betydande positiv påverkan på konkurrenskraften för tunga eldrivna transporter.

Det blir också mer pengar till yrkesutbildningar, där regeringen bland annat vill satsa mer på kostsamma yrkesutbildningar. Det skulle kunna gynna fordonsutbildningen, som är en av de utbildningar som har högst driftskostnader. Regeringen anger dock inga specifika utbildningar, och det är väl känt att förarutbildningarna lider av andra problem än antalet platser – inte minst bristen på lärare.

En annan post i budgeten som långsiktigt kan ha en positiv påverkan på branschen är satsningen på Kraftlyftet. Här föreslår regeringen tillskott på totalt 2 miljarder kronor för 2026–2028, medel som ska gå till investeringar i ett mer robust elsystem. Detta kan bidra till att öka effekten i kraftnätet och etableringen av fler laddstationer för tunga fordon.

Ytterligare en satsning som är lite perifer, men ändå berör åkerinäringen, är höjningen av miljökompensation för godstransporter på järnväg. Dessa anslag höjs med 300 miljoner kronor per år 2026–2030, vilket innebär att de nu kommer att uppgå till 885 miljoner kronor per år. En ökning med cirka 50 procent alltså. Denna satsning kan bidra till att stimulera utvecklingen av intermodala transporter där järnväg och vägtransporter samverkar.

Budgeten kan därmed i sin helhet ses som en fortsättning på den linje och de satsningar regeringen tidigare haft, där inget blir sämre, men inget heller radikalt förändrar spelplanen för fossilfria transporter. Det är en budget som inte lär ta Sverige närmare transportsektorns klimatmål för 2030.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

FT_20210526_low.jpg.

LAGAR & REGLER 2025-11-06

CSRD i förändring – så påverkas du

Förra året började EU:s nya regler för hållbarhetsrapportering, CSRD, tillämpas. Men redan innan majoriteten av företagen börjat redovisa ändras nu förutsättningarna. Svensk Åkeritidning tog hjälp av SÅ:s hållbarhetsansvarige Fredrik Svensson för att förstå vad som är nytt och annorlunda. Vad händer just nu inom CSRD?– De allra största företagen omfattas av rapporteringskraven sedan förra året. Men gränsen för vilka företag som ska omfattas i nästa skede kommer troligen att ändras. Enligt tidigare beslut handlar det om företag med fler än 250 anställda, men kommissionen har nu lagt fram förslag på att ändra detta till företag med fler än 1 000 anställda och en nettoomsättning på mer än 450 miljoner euro. Man föreslår också att rapporteringsstandarden ESRS ska förenklas och enligt det nya förslaget kan fler än hälften av rapporteringspunkterna tas bort.– Ett beslut som redan tagits är att rapporteringen för företag som ännu inte omfattas av CSRD skjuts upp två år. Företag som skulle börja rapportera för räkenskapsåret 2025 behöver rapportera först för 2027, och de som skulle rapportera för 2026 behöver göra det först för 2028.Vad innebär detta för större åkerier och logistikkoncerner?– Betydligt färre företag i branschen kommer att behöva redovisa. Det finns inte så många aktörer i Sverige som har fler än tusen anställda. Samtidigt är det viktigt att alla förstår att man som uppdragstagare och samarbetspartner kan behöva ge information till sina uppdragsgivare, om de behöver redovisa. På så sätt kommer många åkerier fortfarande att behöva ha koll på vissa delar av CSRD och ESRS. Men det blir en längre andningspaus nu i och med att allt skjuts upp två år. Det finns ytterligare ett begrepp på detta område, VSME. Vad är det för något?– Det står för ”Voluntary sustainability standard for non-listed micro, small and medium enterprises” och är en frivillig standard för rapportering för företag som inte omfattas av CSRD-kraven. VSME är en förenklad rapporteringsstruktur som gör att man kan jämföra sig med andra företag som rapporterar eller visa upp sitt hållbarhetsarbete enligt en etablerad EU-standard. Den följer CSRD-strukturen, men är klart enklare att använda. Den är också tänkt att fungera som ett tak för vad företag som omfattas av CSRD kan kräva för information av de mindre företagen som de samarbetar med. När ungefär får vi slutligt veta hur de nya reglerna för CSRD blir?– Det finns inget exakt datum för det utan det beror på hur lång tid den här dialogen tar. Men det låter som att CSRD-reglerna kan bli klara någon gång kring årsskiftet. Den nya ESRS-standarden ska enligt planen presenteras i slutet av denna månad och antas under nästa år. Allt måste ju vara klart inför 2027 då de nya bolagen ska börja redovisa.Seminarietips!Vill du veta mer om vad CSRD innebär för dig? Den 4 december har Biofuel Region ett digitalt seminarium på temat. Seminariet hålls via Teams, är gratis och du anmäler dig här.

Läs mer
DSC09507_low.jpg.

FÖRETAGANDE 2025-11-13

Fullsatt på branschdag för åkerier

Under två halvdagar anordnades nu i veckan Åkeri- och LBC-dagen, Sveriges Åkeriföretags årliga branschdag, på hotell Downtown Camper i Stockholm. Med omkring 170 personer på plats slogs ett nytt deltagarrekord för evenemanget där halva programmet var vigt åt digitalisering och AI.  Åkeri- och LBC-dagen har anordnats sedan slutet av 90-talet, men aldrig varit så välbesökt som i år. Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag, konstaterade redan i inledningsanförandet att det märks att åkerinäringen är inne i en fas av stora förändringar. I efterhand är han mycket nöjd med arrangemanget och responsen från deltagarna som tagit sig till Stockholm från Skåne, Norrbotten och de flesta landsdelar däremellan. – Det var fantastiskt att se så många taggade medlemmar som redan testar och driver alla möjliga saker. Rätt använt och tillämpat är teknisk omställning en unik chans för vår näring och en grund för optimism och framåtanda. Det här blev en fullträff. På programmet första dagen stod ämnen såsom konjunkturläget, Stockholm stads omställningsresa och nya miljözoner samt energiskiftet till eldrift. Passet avslutades med en inspirerande och tankeväckande föreläsning av framtidsspanaren Mats Lewan. Andra dagen ägnades nästan helt åt digitalisering, utvecklingen för artificiell intelligens och hur ny teknik och ökade datamängder effektiviserar och omformar transportbranschen. Det framkom bland annat att en stor andel av de närvarande företagen redan införlivat AI i delar av sin verksamhet och att andra precis har börjat utforska möjligheterna.– Det är spännande att se hur stark den organiska innovationskraften är i den här branschen. Man får ofta höra att åkerinäringen är konservativ och ovillig att förändra sig. Men jag vill påstå att det inte alls stämmer, säger Oscar Hyléen.

Läs mer
Kollage_ambassadörer.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2025-11-12

Tio nya transportambassadörer tar plats

Tyas ambassadörskampanj går nu in på sitt sjätte år. På Tiktok, Snapchat, Facebook, Instagram och Youtube ska nu tio nya elever från Flygteknikprogrammet, Fordons- och Transportprogrammet och Yrkeshögskolan visa hur det är att gå utbildningen.Förra årets ambassadörskampanj slog rekord när det kommer till räckvidd, enligt Tya (Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd). Kampanjen nådde då fem miljoner enskilda konton och inläggen visades över 50 miljoner gånger.– Intresset för kampanjen bara växer och det är riktig glädjande, särskilt med tanke på att vi har brist på både lastbilsförare och flygteknisk personal i Sverige. Här kan unga människor följa våra ambassadörer, själva göra sig en bild av utbildningarna och se om det är något för dem, säger vd Sigalit Slutbäck.En av de nya ambassadörerna är 18-åriga Liw Berglund från byn Bergkarlås i Dalarna. Hon ska bli lastbilsförare och tackade ja till att bli ambassadör för att inspirera andra unga som haft det kämpigt i skolan.– Jag har adhd och dyslexi och vill visa att du kan lyckas på utbildningen även om du har svårigheter. Fem nya transportambassadörerTotalt omfattar Tyas ambassadörsprogram tio ambassadörer, fem från flygsidan och fem inom vägtransporter. Här är de fem som går fordonsutbildningar:Oscar Lindström, 18 år från byn Holmsjö mellan Karlskrona och EmmabodaSkola: Åkrahällskolan, NybroEmily Bäther, 18 år från TorestorpSkola: Viskastarandgymnasiet, BoråsTyra Sköldqvist Altin, 18 år från KramforsSkola: Sollefteå gymnasiumGustav Ragnfält, 17 år från DegerforsSkola: Brogymnasiet, KristinehamnLiw Berglund, 18 år från byn Bergkarlås utanför MoraSkola: Älvdalens utbildningscentrum

Läs mer