Mer av samma i nya budgeten

250922 Pressträff FI 6_foto Magnus Liljegren Regeringskansliet_low.jpg.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) levererar 3 000 sidor budget. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-09-23

POLITIK

Mer pengar till Klimatklivet och andra investeringsstöd för eldrivna transporter, satsningar på kostsamma yrkesutbildningar och något lägre elskatt. Det är de viktigaste punkterna för åkerinäringen i Tidöregeringens sista stora budget denna mandatperiod.

På måndagsmorgonen gjorde finansminister Elisabeth Svantesson den traditionsenliga budgetpromenaden till Riksdagshuset, för att klockan 8.30 bjuda på en presentation av budgeten och de utvalda delar som regeringen själv vill lyfta fram. De transport- och åkerirelaterade nyheterna lyste med sin frånvaro i presentationen när finansministern fokuserade på den röda tråden i årets budget – ekonomiska lättnader för hushållen och försöket att skaka i gång den svenska ekonomin. Svensk Åkeritidning har ändå tittat igenom de mest relevanta avsnitten i den omkring 3 000 sidor mäktiga budgeten för 2026 och kan konstatera att det finns ljusa punkter, men att budgeten inte innehåller några stora nyheter som välter branschen över ända och inte heller några som på allvar förändrar läget i positiv riktning.

På omställningsområdet är det främst två poster som har påverkan på åkerinäringen, Klimatpremier (1:17) och Klimatinvesteringar (1:16), med satsningar som Svensk Åkeritidning rapporterat om tidigare. Den första handlar om stöd till marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser och utfasning av fordon med höga utsläpp av växthusgaser. Inom ramen för denna post finns investeringsstöd till både lätta och tunga ellastbilar och anslaget som föreslås för 2026 är relativt kraftigt. 2024 gick 425 miljoner kronor till detta ändamål och prognosen för 2025 är drygt 1,3 miljarder. Förslaget för 2026 är på drygt 2,7 miljarder vilket är i linje med vad som presenterats tidigare. Att ökningen är så pass stor hänger troligen ihop med att många ansökningar som redan gjorts inte har betalats ut ännu.

En betydande förändring är dock att premien för utsläppsfria lätta lastbilar som skulle ha löpt ut nu förlängs och att regeringen avsätter nya medel till detta för åren 2027 och 2028. Det handlar om totalt 1,5 miljarder i tillskott över två år.

Posten för Klimatinvesteringar är ännu högre. Här var utfallet 2024 drygt 2,4 miljarder och prognosen på knappt 3,5 miljarder för 2025. För 2026 föreslås medel på nästan 4,5 miljarder kronor. Här motsvaras ökningen på nästan 1 miljard av en lika stor prognosticerad minskning i anslagen för 2028. Inom ramen för det här anslaget ryms framför allt Klimatklivet och mycket av stödet kommer troligen gå till etableringen av laddinfrastruktur för elfordon. Att pengar flyttas mellan åren kan tolkas som att regeringen vill att utbyggnaden av laddinfrastruktur främst sker här och nu och inte om ett par år.

Svensk Åkeritidning har tidigare även rapporterat om att elskatten sänks. Det handlar om knappt 10 öre per kilowattimme, någon som är positivt för elektrifieringen, men samtidigt en förändring på marginalen. Både Sveriges Åkeriföretag och Transportföretagen har argumenterat för att helt slopa skatten på el som används för att ladda tunga fordon. En sådan förändring skulle ha en betydande positiv påverkan på konkurrenskraften för tunga eldrivna transporter.

Det blir också mer pengar till yrkesutbildningar, där regeringen bland annat vill satsa mer på kostsamma yrkesutbildningar. Det skulle kunna gynna fordonsutbildningen, som är en av de utbildningar som har högst driftskostnader. Regeringen anger dock inga specifika utbildningar, och det är väl känt att förarutbildningarna lider av andra problem än antalet platser – inte minst bristen på lärare.

En annan post i budgeten som långsiktigt kan ha en positiv påverkan på branschen är satsningen på Kraftlyftet. Här föreslår regeringen tillskott på totalt 2 miljarder kronor för 2026–2028, medel som ska gå till investeringar i ett mer robust elsystem. Detta kan bidra till att öka effekten i kraftnätet och etableringen av fler laddstationer för tunga fordon.

Ytterligare en satsning som är lite perifer, men ändå berör åkerinäringen, är höjningen av miljökompensation för godstransporter på järnväg. Dessa anslag höjs med 300 miljoner kronor per år 2026–2030, vilket innebär att de nu kommer att uppgå till 885 miljoner kronor per år. En ökning med cirka 50 procent alltså. Denna satsning kan bidra till att stimulera utvecklingen av intermodala transporter där järnväg och vägtransporter samverkar.

Budgeten kan därmed i sin helhet ses som en fortsättning på den linje och de satsningar regeringen tidigare haft, där inget blir sämre, men inget heller radikalt förändrar spelplanen för fossilfria transporter. Det är en budget som inte lär ta Sverige närmare transportsektorns klimatmål för 2030.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-990117730_low.jpg.

DRIVMEDEL 2026-05-13

Grönt ljus i EU för sänkning av drivmedelsskatten

Den första maj sänkte regeringen energiskatten på bensin och diesel med 1 krona, respektive 40 öre. Sänkningen, som är till EU:s miniminivå, genomfördes för att mildra prishöjningarna i den pågående energikrisen. Nu har EU-kommissionen lagt fram ett förslag om att tillåta ytterligare sänkningar på upp till 2 kronor och 40 öre.Energiskatten på bensin och diesel har redan sänkts till EU:s minimiskattenivå under perioden 1 maj–30 september 2026. För att ha möjlighet att sänka skatterna ytterligare ansökte regeringen i slutet av mars om tillstånd hos Europakommissionen. Kommissionen har därefter lagt fram ett förslag om att Sverige ska ges möjlighet att genomföra en större sänkning under fem av årets återstående månader. Det innebär att det enda som behövs för att en sänkning ska kunna genomföras är godkännande från Europeiska unionens råd (ministerrådet) och att sänkningen införs i svensk lag.Bakgrunden är de kraftigt höjda oljepriserna i spåren av kriget i Mellanöstern och blockaden av Hormuzsundet i Persiska viken. Skattesänkningen föreslås bli 2 kronor och 40 öre per liter för både bensin och diesel, vilket motsvarar 3 kronor inräknat moms vid full prisövervältring. Den nya skattenivån föreslås gälla under perioden 1 juli–30 november 2026 och beräknas innebära minskade skatteintäkter med 7,7 miljarder kronor.Finansdepartementet har nu skickat förslaget på remiss och det planeras ingå i en kommande extra ändringsbudget.Förslaget får tummen upp av Sveriges Åkeriföretags vd Oscar Hyléen.– Den senaste tidens prisökningar har skapat stor osäkerhet och påverkat både lönsamhet och likviditet för både transportföretag och transportköpare. Den föreslagna ytterligare tillfälliga sänkningen är därför välkommen.Samtidigt menar han att skattesänkningar på fossila bränslen behöver följas av nya incitament och kraftigare stöd för investeringar i nollutsläppsfordon.– Regeringen säger att man ser elektrifiering av transporter som viktigt. Då måste man göra mer för att understödja energitransformationen för de tunga transporterna i Sverige. Här behövs politisk vilja och verkningsfulla åtgärder på nationell nivå.

Läs mer
iStock-2259063437_low.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-05-19

Trafikverket ska bli effektivare

Trafikverket ska på regeringens uppdrag förbättra produktiviteten, upphandlingen och insamlingen av information om statliga vägar och järnvägar. Syftet är att få ut mer av skattepengarna, öka innovationer och minska åtgärdstiderna.Uppdraget inkluderar att Trafikverket ska se över vilken information som myndigheten har om väg- och järnvägsanläggningars omfattning och de delkomponenter som de byggs upp av, samt hur tillståndet för anläggningarna är idag och i vilken takt tillståndet förväntas förändras under kommande år. Regeringen menar att den typen av information är viktigt för att entreprenörer som vill lämna anbud i upphandlingar ska kunna lämna korrekta uppgifter och göra rättvisande kostnadskalkyler.– Regeringen har sedan dag ett fokuserat på att rusta svensk infrastruktur och att skattebetalarnas pengar används så effektivt som möjligt. Arbetet med kostnadskontroll har stärkts och nu får Trafikverket i uppdrag att ytterligare stärka produktiviteten, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.Trafikverket ska även se över hur omfattningen och storleken på anbudsförfrågningar påverkar hur många entreprenörer som är villiga att delta i upphandlingsprocessen. Med mer variation i storlek på kontrakt tänker man att stordriftsfördelar bättre kan vägas mot ökad konkurrens från fler potentiella entreprenörer. Regeringen önskar också se ett ökat fokus på kvalitet som konkurrensfaktor i upphandlingar där det är lämpligt och möjligt.–  Det är viktigt att upphandlingar genomförs effektivt och bidrar till en god konkurrens mellan entreprenörer och främjar bland annat innovationsutveckling. I arbetet med att ta i kapp eftersatt underhåll är det viktigt att förkorta åtgärdstiderna, vilket bland annat ingår i uppdraget, säger Andreas Carlson.Trafikverket ska även säkerställa att upphandlingar utvärderas. Syftet är både att öka den ekonomiska effektiviteten och att minska risken för otillåten påverkan och ekonomisk brottslighet. En förbättrad uppföljning av hur ekonomiska medel används har efterfrågats av bland andra Riksrevisionen.Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 februari 2027.

Läs mer
iStock-851976726.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-05-20

Stockholms nya miljözon stoppas igen

Införandet av den nya miljözonen (klass 3) i centrala Stockholm har återigen stoppats av Länsstyrelsen. Myndigheten säger nej efter att ha behandlat ett överklagande och med motiveringen att nyttan med att införa zonen inte överväger de samhällsekonomiska konsekvenserna. Ärendet ska nu få sitt slutliga avgörande hos Transportstyrelsen.Stockholms stad har beslutat att införa en miljözon av klass 3 i en del av city, totalt omkring 20 kvarter. Syftet som angetts är att minska luftföroreningarna från bensin- och dieselbilar. Nu har Länsstyrelsen i Stockholms län alltså stoppat planerna, för andra gången.– Jag beklagar att Länsstyrelsen har upphävt beslutet om miljözon klass 3. Vi kommer att överklaga det beslutet till Transportstyrelsen, säger Lars Strömgren (MP) trafikborgarråd i Stockholms stad.Länsstyrelsen har tidigare ansett att frågan inte varit tillräckligt utredd och man valde därför i maj 2025 att stoppa reformen. Det beslutet överklagades av Stockholms stad och Transportstyrelsen gick då på stadens linje då man ansåg att frågan var tillräckligt utredd. Ärendet hamnade återigen hos Länsstyrelsen som fick ta ställning till den konkreta utformningen av miljözonen. Nu har Länsstyrelsen alltså landat i att återigen stoppa införandet. Nästa instans är återigen Transportstyrelsen som får avgöra om det blir en miljözon eller inte.Enligt Miljöpartiet visar Stockholms stads analys att miljözonen i city är nödvändig för att leva upp till WHO:s riktlinjer för luftkvalitet i området.– Den som vill komma till rätta med luftföroreningarna utan att införa miljözon klass 3 skulle behöva förbjuda biltrafiken helt. Det tycker jag är ett sämre alternativ. Miljözonen gör att vi kraftigt kan minska de hälsofarliga utsläppen och samtidigt tillåta nödvändiga transporter och leveranser, säger Lars Strömgren. Om miljözon klass 3Miljözon klass 3 är en trafikreglering som begränsar vilka fordon som får köra på en gata. Den tillåter som huvudregel bara elfordon och utsläppssnåla gasfordon. För tung trafik tillåts även utsläppssnåla laddhybrider. Regleringen gäller dygnet runt alla dagar på de berörda gatorna. Den aktuella miljözonen i Stockholm avser kvarteren som ramas in av Kungsgatan, Birger Jarlsgatan, Hamngatan och Sveavägen. Klaratunnelns in- och utfart vid Mäster Samuelsgatan ingår i miljözonen.Källa: Miljöpartiet

Läs mer