Satsningar på mer yrkesutbildning i höstbudgeten

241121 Pressträff 13_Lotta Edholm_foto Magnus Liljegren Regeringskansliet.jpg.
Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister vid en pressträff november 2024. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-09-11

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Kompetensbristen är stor inom många yrkesområden, samtidigt som arbetslösheten är relativt hög. I höstbudgeten kommer regeringen därför att satsa drygt en halv miljard kronor på fler yrkes- och arbetsmarknadsutbildningar.

Regeringen har tidigare infört en pilotverksamhet med en ny form av nationell yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, med yrkeshögskolan som modell. Piloten skulle först pågå till och med 2026 och 100 miljoner kronor avsattes per år. Nu förlängs den till 2028 efter att intresset för piloten varit stort. Anslagen höjs också med 50 miljoner kronor per år från och med 2026, vilket alltså innebär 150 miljoner kronor per år. Till det kommer kostnader för studiemedel.

Yrkeshögskolan är viktig för att möta kompetensbehoven över hela Sverige, möjliggöra omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildning och föreslår därför ytterligare satsningar på 180 miljoner kronor för 2026, inklusive studiemedel, för en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan. Regeringen beräknar att satsningarna kommer att uppgå till 360 miljoner kronor för 2027 och 590 miljoner kronor årligen från och med 2028, inklusive studiemedel.

Det finns en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens, men trots de stora behoven på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under ett antal år varit underutnyttjat. Det genomsnittliga nyttjandet de senaste tre åren har legat runt 57 procent av de medel som finns. Därför planerar regeringen nu en rad förändringar som bland annat syftar till att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att arrangera och att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet. Förändringarna innebär bland annat höjda ersättningsnivåer, justerade ersättningsnivåer så att de bättre speglar kostnaderna för särskilt dyra utbildningar och bättre planeringsförutsättningar för kommunerna genom att beslut om statsbidrag kan fattas för tre år framåt i tiden i stället för två.

Regeringen föreslår medel till Arbetsförmedlingen för förbättrad matchning och kontroll av arbetssökande. Regeringen föreslår också att Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 100 miljoner kronor för 2026, 200 miljoner kronor 2027 och 300 miljoner kronor från och med 2028 för att främst förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Övriga presenterade förslag på arbetsmarknadsområdet är att öka arbetsmarknadsutbildningarna inom vården samt att förlänga etableringsjobben för långtidsarbetslösa och nyanlända.

– För att fler människor ska komma i jobb och få möjlighet att bidra till det gemensamma behöver fler utbilda sig för att kunna ta de jobb som finns. Därför gör regeringen flera satsningar för att stärka yrkesutbildningen både på gymnasial nivå och inom yrkeshögskolan, säger gymnasie-, högskole-, och forskningsminister Lotta Edholm.

Satsningar inom utbildning och matchning 2026–2028 (ett urval)
Förstärkning av piloten med nationell yrkesutbildning: 150 mnkr
Tillskott studiemedel för nationell yrkesutbildning: 45 mnkr
Fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan: 719,5 mnkr
Tillskott studiemedel för utbyggnad av yrkeshögskolan: 410,5 mnkr
Statsbidrag för regionalt yrkesvux: 100 mnkr
Tillskott studiemedel för regionalt yrkesvux: 38 mnkr
Matchning och kontroll hos Arbetsförmedlingen: 500 mnkr
De presenterade satsningarna uppgår till 524 miljoner kronor under 2026. Några poster föreslås få ökade anslag under 2027 och 2028.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

9515d80cd29dea5c_low.jpg.

DRIVMEDEL 2026-08-06

Varopreem köper Sunpine

Varopreem är nya ägare till Sunpine i Piteå, världens största bioraffinaderi för råtallolja. Anläggningen har kapacitet att bearbeta omkring 400 000 ton råtallolja per år, som främst blir till HVO och flygbänslet SAF.Råtallolja är en förnybar biprodukt från massa- och pappersindustrin och Sunpine har tagit fram en egen teknik som ger en produkt som enligt bolaget minskar utsläppen av växthusgaser med 99,7 procent jämfört med motsvarande fossila bränslen. Råvaran konkurrera inte heller med livsmedelsproduktion och jordbruksmark.Sunpine har tidigare samägts av Varopreem, sveaskog Förvaltnings Aktiebolag, Södra Skogsägarna ekonomisk förening och Lawter Europé BV. I och med köpet är Varopreem nu helägare till bolaget som nu går under namnet Varopreem Sunpine.Varopreem skriver att förvärvet sker i ett läge där ”Europa arbetar för att skala upp förnybara drivmedel och samtidigt upprätthålla energiförsörjningstrygghet och industriell konkurrenskraft. Efterfrågan på avancerade biodrivmedel väntas öka inom vägtransporter, flyg och sjöfart, med stöd av regelverk som RED III, ReFuelEU Aviation och FuelEU Maritime.”Det här är mycket mer än ett förvärv. Under nästan två decennier har Sunpine byggt upp en av Europas mest särpräglade verksamheter inom avancerade förnybara drivmedel, där egenutvecklad teknik och industriell skala i världsklass kombineras med tillgång till en av de förnybara råvaror som håller allra högst kvalitet, säger Dev Sanyal, koncernchef för Varopreem.

Läs mer
JS2b_low.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-08-07

Sunnemo Åkeri köper Skoogs Åkeri & Logistik

Skoogs Åkeri & Logistik får en ny ägare när syskonen Ingrid och Stefan Skoog säljer majoriteten av företaget till Sunnemo Åkeri. Även Skoogs Lager & Logistik ingår i affären.Skoogs Åkeri grundades för 60 år sedan och har fram till nu drivits och ägts av Stefan och Ingrid Skoog som är andra generationen åkare i familjeföretaget. Men nu säljs alltså majoriteten av bolaget till Värmlandsbaserade Sunnemo Åkeri.– Det är med glädje vi lämnar över till en seriös aktör som satsar mot en hållbar framtid. Det är en fantastiskt rolig bransch att verka i men det ställer också krav på ständig affärsutveckling och effektivisering. Med Sunnemo som ny ägare är vi övertygade om att Skoogs fortsatt kommer att vara engagerad i branschens utveckling med kompetent personal och hög kvalitet, säger syskonen i ett gemensamt uttalande.Ingrid och Stefan Skoog blir kvar i verksamheten, som minoritetsägare och i styrelserna. Oscar Janebrink fortsätter också som vd för Skoogs.– För Sunnemo är detta ett naturligt steg i vår långsiktiga strategi. Ambitionen är att utveckla Skoogs vidare med stor respekt för den företagskultur, de kundrelationer och det förtroende som Ingrid och Stefan har byggt upp under många år, säger Christer Friberg, vd och delägare i Sunnemo Åkeri.Tillsammans kommer Sunnemo och Skoogs att sysselsätta 180 personer, ha tillgång till 90 fordon och 20 000 kvadratmeter lager samt ha en total omsättning på omkring 300 miljoner kronor.Affären planerar att genomförs nu under sommaren.

Läs mer
Test_IIHS_During_4_low.jpg.

TRAFIKSÄKERHET 2026-08-07

Nya tester visar nyttan av underkörningsskydd

Nya krocktester visar att ett förstärkt underkörningsskydd på lastbilssläp kan göra stor skillnad vid olyckor där personbilar kör in i släp bakifrån. Trafikverket vill nu ta in skyddet i sina kommande upphandlingar.Euro Ncap har genomfört nya krocktester där femstjärniga personbilar körts in i både amerikanska och europeiska lastbilssläp i hög hastighet. Testerna visar enligt Trafikverket hur avgörande ett förstärkt underkörningsskydd är för att minska risken för dödliga skador.I USA finns en frivillig standard som innebär att många nya lastbilssläp utrustas med förstärkta skydd. Efter de nya testerna kommer Euro Ncap att driva frågan om att införa obligatoriska krav på motsvarande skydd på europeiska släp. Trafikverket säger dock att man redan nu ska se över upphandlingarna och möjligheterna att ställa krav på underkörningsskydd.– Vi hoppas att fler transportköpare ser samma möjligheter, säger Rikard Fredriksson.Underkörningsolyckor i Sverige sker ofta på motorväg, i dagsljus och vid bra väderförhållanden. Ett återkommande scenario är enligt Trafikverket att ett lastbilssläp fått haveri och står helt eller delvis i körfältet, vilket gör att personbilar kör in bakifrån i hög hastighet. I Europa omkommer i genomsnitt 400 personer varje år i den här typen av olyckor.

Läs mer