Satsningar på mer yrkesutbildning i höstbudgeten

241121 Pressträff 13_Lotta Edholm_foto Magnus Liljegren Regeringskansliet.jpg.
Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister vid en pressträff november 2024. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-09-11

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Kompetensbristen är stor inom många yrkesområden, samtidigt som arbetslösheten är relativt hög. I höstbudgeten kommer regeringen därför att satsa drygt en halv miljard kronor på fler yrkes- och arbetsmarknadsutbildningar.

Regeringen har tidigare infört en pilotverksamhet med en ny form av nationell yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, med yrkeshögskolan som modell. Piloten skulle först pågå till och med 2026 och 100 miljoner kronor avsattes per år. Nu förlängs den till 2028 efter att intresset för piloten varit stort. Anslagen höjs också med 50 miljoner kronor per år från och med 2026, vilket alltså innebär 150 miljoner kronor per år. Till det kommer kostnader för studiemedel.

Yrkeshögskolan är viktig för att möta kompetensbehoven över hela Sverige, möjliggöra omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildning och föreslår därför ytterligare satsningar på 180 miljoner kronor för 2026, inklusive studiemedel, för en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan. Regeringen beräknar att satsningarna kommer att uppgå till 360 miljoner kronor för 2027 och 590 miljoner kronor årligen från och med 2028, inklusive studiemedel.

Det finns en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens, men trots de stora behoven på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under ett antal år varit underutnyttjat. Det genomsnittliga nyttjandet de senaste tre åren har legat runt 57 procent av de medel som finns. Därför planerar regeringen nu en rad förändringar som bland annat syftar till att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att arrangera och att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet. Förändringarna innebär bland annat höjda ersättningsnivåer, justerade ersättningsnivåer så att de bättre speglar kostnaderna för särskilt dyra utbildningar och bättre planeringsförutsättningar för kommunerna genom att beslut om statsbidrag kan fattas för tre år framåt i tiden i stället för två.

Regeringen föreslår medel till Arbetsförmedlingen för förbättrad matchning och kontroll av arbetssökande. Regeringen föreslår också att Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 100 miljoner kronor för 2026, 200 miljoner kronor 2027 och 300 miljoner kronor från och med 2028 för att främst förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Övriga presenterade förslag på arbetsmarknadsområdet är att öka arbetsmarknadsutbildningarna inom vården samt att förlänga etableringsjobben för långtidsarbetslösa och nyanlända.

– För att fler människor ska komma i jobb och få möjlighet att bidra till det gemensamma behöver fler utbilda sig för att kunna ta de jobb som finns. Därför gör regeringen flera satsningar för att stärka yrkesutbildningen både på gymnasial nivå och inom yrkeshögskolan, säger gymnasie-, högskole-, och forskningsminister Lotta Edholm.

Satsningar inom utbildning och matchning 2026–2028 (ett urval)
Förstärkning av piloten med nationell yrkesutbildning: 150 mnkr
Tillskott studiemedel för nationell yrkesutbildning: 45 mnkr
Fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan: 719,5 mnkr
Tillskott studiemedel för utbyggnad av yrkeshögskolan: 410,5 mnkr
Statsbidrag för regionalt yrkesvux: 100 mnkr
Tillskott studiemedel för regionalt yrkesvux: 38 mnkr
Matchning och kontroll hos Arbetsförmedlingen: 500 mnkr
De presenterade satsningarna uppgår till 524 miljoner kronor under 2026. Några poster föreslås få ökade anslag under 2027 och 2028.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-1170045922.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-06-09

Energipriser och cyberhot största logistikoron bland svenska företag

Energipriser, geopolitisk oro och cybersäkerhet ses som de största riskerna för logistikkedjorna, enligt beslutsfattare på svenska företag. På längre sikt väntas klimatrelaterade händelser bli ett växande hot mot leveranskedjorna. Det visar en undersökning från logistikföretaget Posti.Undersökningen bygger på svar från beslutsfattare i svenska företag och visar vilka risker som bedöms få störst påverkan på logistiken. De största logistikutmaningarna här och nu är cybersäkerhet, energipriser och geopolitisk oro. På längre sikt, inom 5–10 år, bedöms klimatrelaterade händelser och naturkatastrofer bli en av de största riskerna för logistiken. Nästan var femte svensk beslutsfattare lyfter frågan som ett växande hot mot leveranskedjor och transporter.– Företag och samhällen är beroende av logistik, och logistik är beroende av data. I takt med att leveranskedjor blir alltmer digitaliserade ökar också sårbarheten för cyberattacker. Samtidigt kan energipriser och geopolitisk oro snabbt slå mot både kostnader och leveranskedjor, vilket vi nu märker av i allra högsta grad, säger Peter Ervasalo på Posti Sverige.Han menar att hoten tvingar företag att se över hur de kan decentralisera sin verksamhet och bygga flexibilitet och motståndskraft, exempelvis genom att utvärdera befintliga logistiknätverk och utforska alternativa rutter.– Hållbara logistiklösningar handlar inte enbart om att minska logistikens klimatavtryck. Tillgången på fossilt bränsle, såväl som nuvarande energipriser och tillgång på fossilfri el är också en stor utmaning, särskilt för tunga lastbilar. För logistiksektorn är det viktigt att vi får rätt förutsättningar, exempelvis i form av laddstruktur, för att fortsätta minska fossilberoendet i logistikkedjorna.Undersökningen genomfördes innan konflikten mellan Iran och USA bröt ut. Du kan läsa den här. 

Läs mer
DSC00238_low.jpg. FRÅN MAGASINET

FÖRETAGANDE 2026-06-15

"Laget vinner alltid"

30 år har snart gått sedan Christer Ohlsson köpte sin första grävmaskin och startade åkeri- och entreprenadfirman Ohlssons i Landskrona. Genom investeringar i ny teknik, ett genuint engagemang för personalen och starka värderingar har verksamheten vuxit ut till en koncern som idag omsätter närmare två miljarder kronor. Vid Sveriges Åkeriföretags årsmöte i maj fick Ohlssons ta emot Stora Åkeripriset för sin inspirerande resa.Det var en rörd och överväldigad koncernchef som tog emot den årliga utmärkelsen tillsammans med hustrun Anita Ohlsson i Rikssalen på Örebro slott.– Jag känner mig ödmjuk inför denna fantastiska utmärkelse. Har man som jag levt i branschen i hela sitt liv är det både en ära och ett kvitto på att man tänker rätt. Jag är oerhört stolt över vad vi alla har lyckats åstadkomma tillsammans, säger grundaren Christer Ohlsson.Genom uppväxten i en åkarfamilj låg karriären i åkeribranschen nära tillhands. Redan som 22-åring blev Christer Ohlsson delägare i Landskrona Express & Bärarelaget. Han arbetade kvar i bolaget i ytterligare 22 år innan han, 44 år gammal, gick vidare i karriären genom att starta sitt eget företag i hemstaden. Ekonomutbildningen, i kombination med erfarenheter från åkerinäringen, bidrog till att han valde att stanna kvar i branschen. Starten för den egna verksamheten, minns Christer Ohlsson, var blygsam med förvärvet av en terminal och en grävmaskin som snart blev två.– Jag kände att det var dags att pröva min affärsidé och utmana möjligheterna. Jag tänkte att om jag står för taktpinnen själv är det ju jag som bestämmer. Det beslutet har jag aldrig ångrat.

Läs mer
Wibax 26033-020_low.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-06-09

Rekordavtal för ellastbilar mellan Wibax och Scania

Kemikalieleverantören Wibax och Scania har tecknat ett av de största avtalen för elektriska lastbilar hittills i Sverige. Under fem år kommer Wibax att ta emot hela 105 tunga ellastbilar för bulktransporter.Avtalet mellan Wibax och Scania är ett exklusivitetsavtal som löper över de kommande fem åren. Avtalet är enligt Wibax det största enskilda förvärvet av ellastbilar för bulktransporter i EU och en del i det långsiktiga samarbete som inleddes mellan bolagen 2021. Avtalet omfattar även underhåll, laddlösningar och digitala tjänster. Wibax elektrifieringssatsning handlar bland annat om att förbättra den datadrivna planeringen och uppföljningen. Genom samarbetet med Scania kommer bolaget nu att kunna analysera körmönster, ruttplanering och energiförbrukning. Det ska i slutändan leda till en bättre dimensionerad flotta som kan disponeras på ett mer effektivt sätt.– Det här avtalet är helt avgörande för att vi ska nå våra miljömål om att våra fordon ska vara 100 procent elektrifierade. Scania är en bra och stabil partner som vi har historia med, vilket är viktigt med tanke på omfattningen av affären, säger Jonas Wiklund, vd på Wibax.Elektrifieringssamarbetet med Scania startades redan 2021.– Vi vill elektrifiera vår tunga fordonsflotta snabbt, och med Scania kan vi säkerställa att vi introducerar den nya tekniken så fort som möjligt för att kunna nå elektrifieringen inom den tidsplan vi har satt upp, säger Magnus Sundström, logistikchef på Wibax.Jonas Wiklund menar att det nyskrivna avtalet innebär att lastbilsflottan inte längre kommer att begränsa Wibax i deras fortsatta arbete mot företagets övergripande miljömål för 2030, men att det också handlar om business.– Vi är övertygade om att det här kommer att ge oss en affärsmässig fördel genom minskade omkostnader på lång sikt. Det gör att vi kan erbjuda en mer hållbar och prisvärd produkt till våra kunder.

Läs mer