Satsningar på mer yrkesutbildning i höstbudgeten

241121 Pressträff 13_Lotta Edholm_foto Magnus Liljegren Regeringskansliet.jpg.
Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister vid en pressträff november 2024. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-09-11

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Kompetensbristen är stor inom många yrkesområden, samtidigt som arbetslösheten är relativt hög. I höstbudgeten kommer regeringen därför att satsa drygt en halv miljard kronor på fler yrkes- och arbetsmarknadsutbildningar.

Regeringen har tidigare infört en pilotverksamhet med en ny form av nationell yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, med yrkeshögskolan som modell. Piloten skulle först pågå till och med 2026 och 100 miljoner kronor avsattes per år. Nu förlängs den till 2028 efter att intresset för piloten varit stort. Anslagen höjs också med 50 miljoner kronor per år från och med 2026, vilket alltså innebär 150 miljoner kronor per år. Till det kommer kostnader för studiemedel.

Yrkeshögskolan är viktig för att möta kompetensbehoven över hela Sverige, möjliggöra omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildning och föreslår därför ytterligare satsningar på 180 miljoner kronor för 2026, inklusive studiemedel, för en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan. Regeringen beräknar att satsningarna kommer att uppgå till 360 miljoner kronor för 2027 och 590 miljoner kronor årligen från och med 2028, inklusive studiemedel.

Det finns en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens, men trots de stora behoven på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under ett antal år varit underutnyttjat. Det genomsnittliga nyttjandet de senaste tre åren har legat runt 57 procent av de medel som finns. Därför planerar regeringen nu en rad förändringar som bland annat syftar till att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att arrangera och att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet. Förändringarna innebär bland annat höjda ersättningsnivåer, justerade ersättningsnivåer så att de bättre speglar kostnaderna för särskilt dyra utbildningar och bättre planeringsförutsättningar för kommunerna genom att beslut om statsbidrag kan fattas för tre år framåt i tiden i stället för två.

Regeringen föreslår medel till Arbetsförmedlingen för förbättrad matchning och kontroll av arbetssökande. Regeringen föreslår också att Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 100 miljoner kronor för 2026, 200 miljoner kronor 2027 och 300 miljoner kronor från och med 2028 för att främst förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Övriga presenterade förslag på arbetsmarknadsområdet är att öka arbetsmarknadsutbildningarna inom vården samt att förlänga etableringsjobben för långtidsarbetslösa och nyanlända.

– För att fler människor ska komma i jobb och få möjlighet att bidra till det gemensamma behöver fler utbilda sig för att kunna ta de jobb som finns. Därför gör regeringen flera satsningar för att stärka yrkesutbildningen både på gymnasial nivå och inom yrkeshögskolan, säger gymnasie-, högskole-, och forskningsminister Lotta Edholm.

Satsningar inom utbildning och matchning 2026–2028 (ett urval)
Förstärkning av piloten med nationell yrkesutbildning: 150 mnkr
Tillskott studiemedel för nationell yrkesutbildning: 45 mnkr
Fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan: 719,5 mnkr
Tillskott studiemedel för utbyggnad av yrkeshögskolan: 410,5 mnkr
Statsbidrag för regionalt yrkesvux: 100 mnkr
Tillskott studiemedel för regionalt yrkesvux: 38 mnkr
Matchning och kontroll hos Arbetsförmedlingen: 500 mnkr
De presenterade satsningarna uppgår till 524 miljoner kronor under 2026. Några poster föreslås få ökade anslag under 2027 och 2028.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

LBC_73A0678.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-06-09

LBC Frakt köper XR Logistik

LBC Frakt i Värmland planerar att förvärva XR Logistik, inklusive dotterbolagen Olssons Åkeri och XR Terminal. Affären omfattar verksamheter med en samlad omsättning på över en miljard kronor och omkring 160 medarbetare. Nu återstår bland annat konkurrensprövning, med ambitionen att köpet ska genomföras i början av juli.Förvärvet innebär en kraftfull förstärkning av LBC Frakts kapacitet, geografiska räckvidd och kundbas. Samtidigt är utgångspunkten tydlig för den Värmlandsbaserade lastbilscentralen – verksamheterna ska fortsätta nära sina marknader, under befintliga varumärken och med lokal ledning.– De bolag vi nu avser att förvärva passar mycket väl in i vår struktur och vår långsiktiga strategi. XR har en bakgrund och en kultur som på många sätt ligger nära LBC Frakt, med stark lokal förankring, entreprenörskap och ett stort nätverk av drivna åkerier. Geografin, kundbasen och verksamheternas kompetens kompletterar vår koncern på ett naturligt sätt. Vi vill också rikta ett varmt tack till säljarna för en bra och konstruktiv process och för förtroendet att låta oss fortsätta utveckla de här fina bolagen, säger Lars Reinholdsson, styrelseordförande i LBC Frakt i Värmland.LBC Frakt har under de senaste åren varit en av åkerinäringens starkaste pådrivare i omställningen, digitaliseringen och i att skapa effektivare processer. Ambitionen är nu att stegvis dela erfarenheter, arbetssätt och systemstöd där det ger konkret nytta för kunder, medarbetare och åkerier. LBC Frakt och XR Logistik ska fortsätta att vara en av branschens mest innovativa och kundnära logistikkoncerner.– Kunderna ska få en starkare partner utan att tappa närheten. XR har likt LBC Frakt byggt upp en stark kompetens, nära kundrelationer och ett arbetssätt som vi ser fram emot att utveckla vidare tillsammans, säger Anders Lööf, vd på LBC Frakt i Värmland.XR Logistik, som idag ägs av Skrotfrag och Eggens Åkeri, ska alltså även framöver drivas som ett eget bolag – men nu inom LBC Frakt-koncernen. Bolagets lokala närvaro, kundrelationer och samverkan med anslutna åkerier är centrala delar av affären.

Läs mer
^Falkenklevs laddstation_bild_Falkenklevs.jpeg.

INFRASTRUKTUR 2026-06-25

Nytt stöd till laddning av lastbilar och bussar

Energimyndighetens har tagit fram ett nytt stöd som riktar sig till åkerier och andra verksamheter som har behov av att bygga ut snabbladdning eller nattladdning för tunga fordon.Högsta stödbelopp är 20 miljoner kronor per projekt och högsta stödnivå är 45 procent av kostnaderna med möjlighet till ytterligare 5 procent i stöd om vissaresiliens- och hållbarhetskriterier uppfylls. Stödet kan gå till både icke-publik laddning av fordon i den egna verksamheten och så kallad semipublik laddning. Dessutom kan laddstationer för kommersiell busstrafik få stöd.Det nya stödet har möjliggjorts genom en ändring av förordningen (2022:107) om statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter, som regeringen beslutade om i juni. Som en del av den nya förordningen kommer stödet regionala elektrifieringspiloter byta namn till laddinfrastrukturstödet (LAST).Läs mer om stödet här.

Läs mer
iStock-500001178.jpg.

POLITIK 2026-06-26

Trafikanalys slås ihop med Tillväxtanalys

Myndigheterna Tillväxtanalys och Trafikanalys ska slås ihop den 1 januari 2027. Den nya myndigheten får namnet Myndigheten för tillväxt- och transportanalys.Myndigheterna har tidigare fått i uppdrag att förbereda för att Trafikanalys uppgifter ska överföras och inordnas i Tillväxtanalys. Sammanslagningen av myndigheterna är en del i regeringens insatser för att öka effektiviteten i statsförvaltningen och minska antalet myndigheter.– Myndigheten för tillväxt- och transportanalys kommer vara en viktig aktör för att förse regeringen med kunskapsunderlag som kan stärka tillväxt- och transportpolitiken. Regeringen ser fram emot att myndigheten börjar sitt arbete den 1 januari 2027, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. Den nya gemensamma myndigheten ska få en ny instruktion som enligt regeringen speglar de nuvarande myndigheternas verksamheter.– Trafikanalys viktiga arbete fortsätter i en ny och starkare organisation. När Tillväxtanalys och Trafikanalys nu blir en myndighet samlas kompetens som kan ge ett ännu bättre underlag för beslut som stärker både transportinfrastrukturen, dess framtida behov och Sveriges konkurrenskraft, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Regeringen menar att en samlad analys- och utvärderingsmyndighet med ansvar för både tillväxt och infrastruktur ger bättre förutsättningar för heltäckande analyser, samt synergieffekter. – Regeringen vill ha en effektivare stat, bland annat genom att minska antalet myndigheter. När myndigheter jobbar inom liknande områden kan vi stärka verksamheten genom att samla både uppgifter och kompetens, säger civilminister Erik Slottner..

Läs mer