Satsningar på mer yrkesutbildning i höstbudgeten

241121 Pressträff 13_Lotta Edholm_foto Magnus Liljegren Regeringskansliet.jpg.
Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister vid en pressträff november 2024. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-09-11

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Kompetensbristen är stor inom många yrkesområden, samtidigt som arbetslösheten är relativt hög. I höstbudgeten kommer regeringen därför att satsa drygt en halv miljard kronor på fler yrkes- och arbetsmarknadsutbildningar.

Regeringen har tidigare infört en pilotverksamhet med en ny form av nationell yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, med yrkeshögskolan som modell. Piloten skulle först pågå till och med 2026 och 100 miljoner kronor avsattes per år. Nu förlängs den till 2028 efter att intresset för piloten varit stort. Anslagen höjs också med 50 miljoner kronor per år från och med 2026, vilket alltså innebär 150 miljoner kronor per år. Till det kommer kostnader för studiemedel.

Yrkeshögskolan är viktig för att möta kompetensbehoven över hela Sverige, möjliggöra omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildning och föreslår därför ytterligare satsningar på 180 miljoner kronor för 2026, inklusive studiemedel, för en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan. Regeringen beräknar att satsningarna kommer att uppgå till 360 miljoner kronor för 2027 och 590 miljoner kronor årligen från och med 2028, inklusive studiemedel.

Det finns en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens, men trots de stora behoven på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under ett antal år varit underutnyttjat. Det genomsnittliga nyttjandet de senaste tre åren har legat runt 57 procent av de medel som finns. Därför planerar regeringen nu en rad förändringar som bland annat syftar till att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att arrangera och att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet. Förändringarna innebär bland annat höjda ersättningsnivåer, justerade ersättningsnivåer så att de bättre speglar kostnaderna för särskilt dyra utbildningar och bättre planeringsförutsättningar för kommunerna genom att beslut om statsbidrag kan fattas för tre år framåt i tiden i stället för två.

Regeringen föreslår medel till Arbetsförmedlingen för förbättrad matchning och kontroll av arbetssökande. Regeringen föreslår också att Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 100 miljoner kronor för 2026, 200 miljoner kronor 2027 och 300 miljoner kronor från och med 2028 för att främst förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Övriga presenterade förslag på arbetsmarknadsområdet är att öka arbetsmarknadsutbildningarna inom vården samt att förlänga etableringsjobben för långtidsarbetslösa och nyanlända.

– För att fler människor ska komma i jobb och få möjlighet att bidra till det gemensamma behöver fler utbilda sig för att kunna ta de jobb som finns. Därför gör regeringen flera satsningar för att stärka yrkesutbildningen både på gymnasial nivå och inom yrkeshögskolan, säger gymnasie-, högskole-, och forskningsminister Lotta Edholm.

Satsningar inom utbildning och matchning 2026–2028 (ett urval)
Förstärkning av piloten med nationell yrkesutbildning: 150 mnkr
Tillskott studiemedel för nationell yrkesutbildning: 45 mnkr
Fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan: 719,5 mnkr
Tillskott studiemedel för utbyggnad av yrkeshögskolan: 410,5 mnkr
Statsbidrag för regionalt yrkesvux: 100 mnkr
Tillskott studiemedel för regionalt yrkesvux: 38 mnkr
Matchning och kontroll hos Arbetsförmedlingen: 500 mnkr
De presenterade satsningarna uppgår till 524 miljoner kronor under 2026. Några poster föreslås få ökade anslag under 2027 och 2028.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

00A4647 Low.

FÖRETAGANDE 2026-10-23

Volvo ökar omsättningen och orderstocken

Volvokoncernens finansiella rapport för det tredje kvartalet visar på både tillväxt och en tydlig uppgång i ordervärde. Marknaden hade dock väntat ännu lite mer och aktien föll något efter att rapporten presenterats.Totalt omsatte hela koncernen 119,5 miljarder kronor under tredje kvartalet. En tydlig uppgång på åtta procent från 110,7 miljarder samma period förra året. Även det justerade rörelseresultatet stärktes till 14,7 miljarder kronor från förra årets 11,7. En knapp miljard av denna ökning berodde på förändrade valutakurser.Lastbilssegmentet, som är Volvokoncernens största, visar tydlig styrka. På den europeiska marknaden levererades under kvartalet 23 158 lastbilar (inräknat alla koncernens varumärken), upp något från 22 200 samma period förra året. Ännu bättre gick det på den nordamerikanska marknaden där antalet ökade från 9 622 till 13 683 fordon. På den globala marknaden summerades leveranserna till 48 611 fordon, upp från 44 631 förra året. Volvo Lastvagnar står för ungefär två tredjedelar av dessa leveranser, medan övrig delas mellan främst varumärkena Renault Trucks och Mack.Nedåt gick det däremot för leveranserna av koncernens eldrivna fordon, från 1 061 st världen över Q3 2025 till 878 under Q3 i år. Nedgången ser dock ut att vara tillfällig, då orderingången på elektriska lastbilar under kvartalet gått upp kraftigt. Förra årets tredje kvartal beställdes 733 eldrivna lastbilar världen över, en post som detta kvartal är uppe i 1 928 exemplar. Av dessa är 1 126 exemplar från Renault Trucks, 789 från Volvo Lastvagnar och 13 från Mack. Det återstår att se om det räcker för att Volvokoncernen ska återta sin starka marknadsposition för eldrivna tunga fordon i framför allt Europa.Orderingången är kanske överlag den mest positiva posten i Volvokoncernens rapport. För Volvo Trucks ökade den från 37 134 beställda lastbilar under Q3 2025 till 46 918 beställda exemplar för Q3 2026, en uppgång med 26 procent.Sett över årets första nio månader är Volvo Lastvagnar fortsatt marknadsledare i Europa med 19,5 procent (19,3 2025). Renault Trucks minskade ungefär lika mycket som Volvo ökade, till 9,1 procent (9,3). Totalt har dessa två varumärken alltså ca 28,6 procent av den europeiska marknaden just nu.

Läs mer
Simon Palme.jpg.

POLITIK 2026-10-29

”Svårare att ta långsiktiga investeringsbeslut”

Sverige har ännu ingen ny regering i sikte. I vilken mån påverkar det åkerinäringen, och vad gör Sveriges Åkeriföretag i sitt påverkansarbete under tiden regeringsdiskussionerna pågår? Vi frågade Simon Palme, näringspolitisk strateg på Sveriges Åkeriföretag.Hur påverkas åkerinäringen av att Sverige inte har någon ny regering?– Investeringsklimatet för företagen påverkas negativt när regeringsbildningen drar ut på tiden. Det är otydligt vad vi kan förvänta oss för reformer och spelregler de kommande fyra åren inom viktiga områden som arbetsmarknad, drivmedelsbeskattning och villkoren för energiomställningen. Sammantaget blir det svårare för åkeriföretag att förhålla sig till ekonomiska spelregler och att ta långsiktiga investeringsbeslut om exempelvis fordon. Hur arbetar Sveriges Åkeriföretag med påverkan när Sverige saknar regering?– En hel del av vårt praktiska påverkansarbete löper på precis som vanligt. Vi fortsätter dialogen med Trafikverket, Transportstyrelsen, Försvarsmakten och tjänstemän på andra myndigheter, oavsett färg på nästa regering. Många frågor inom transporter och kompetensförsörjning avgörs dessutom lokalt och regionalt, och där finns nya styren på plats. Även Bryssel är viktigt, där formas mycket av lagstiftningen som rör transporter. Men visst blir påverkansarbetet mot den nationella politiken svårare i Sverige. Det är svårare att föra dialog när vi inte vet vilka som kommer regera och när sakpolitiken hamnar i skuggan av regeringsfrågan. Hur avgörande blir valet av regering?– Vi har nu haft en lång period av valrörelse där partierna sökt konflikter, och i en hel del frågor kan förstås färgen på regering spela stor roll. Men skillnaderna mellan partierna är mindre än valrörelsen antyder. Infrastrukturpolitiken är långsiktig och partierna är dessutom överens om principerna i många större prioriterade reformområden, från utbyggnad av yrkesutbildningar till bärigheten, försörjningstryggheten och tillsynen över cabotage. Oavsett vilka partier som ingår i nästa regeringssamarbete behöver vi driva på aktivt för att få gehör och inflytande för våra positioner.I vilka frågor spelar konflikterna mellan partierna störst roll?– Vi ser en risk att vallöften om exempelvis slopat karensavdrag i sjukförsäkringen och om minskad arbetstid med bibehållen lön på något sätt blir verklighet. Förslagen skulle kunna öka bemanningsbehovet och försvåra åkeriföretagens möjligheter att planera verksamheten och klara transportuppdrag. Ett annat område är energiomställningen. De senaste fyra åren har vi bland annat sett kraftigt minskad reduktionsplikt och tillfälliga skattesänkningar för drivmedel. Det är sannolikt att ett regeringsskifte skulle innebära att större vikt läggs vid att påskynda omställningen genom stöd och långsiktiga styrmedel. Utmaningarna ser alltså lite olika ut beroende på vilken regering som tillträder, men oavsett färg har vi ett arbete framför oss med att främja åkeriföretagens förutsättningar och konkurrenskraft.

Läs mer
12A4765 Plogbil Scaled.

FORDONSTEKNIK 2026-10-29

Världens första bränslecellsdrivna plogbil visades upp

Maserfrakt har tillsammans med Scania och Peab presenterat vad som sägs vara världens första bränslecellsdrivna plogbil i kommersiell drift. Det skedde under måndagen i Borlänge och fordonet är Maserfrakts fjärde som drivs på vätgas.Syftet med att ta fram och driftsätta fordonet är att få ny kunskap om hur vätgas kan användas i tunga transportuppdrag.– Vinterväghållningen är viktig för att samhället ska fungera och måste klara alla väder. I det här projektet kan vi se hur vätgasdrivna fordon fungerar i verklig drift och i några av våra mest krävande uppdrag. Erfarenheterna blir viktiga för hela transportbranschens omställning, säger Maserfrakts vd Per Bondemark i ett pressmeddelande.Fordonet är en bränslecellsdriven lastväxlare (påbyggnad från JOAB) och det ska användas för vinterväghållning på uppdrag av Trafikverket, både för plogning och saltning. När det används är vattenånga den enda avgasemissionen från fordonet.Projektet ska också ge kunskap om hur samma fordon kan användas i andra uppdrag inom anläggning, drift och underhåll under resten av året. Målet är att samla erfarenhet av utsläppsfria lösningar i verksamheter där tillgänglighet, räckvidd och tillförlitlighet är avgörande.

Läs mer