Satsningar på mer yrkesutbildning i höstbudgeten

241121 Pressträff 13_Lotta Edholm_foto Magnus Liljegren Regeringskansliet.jpg.
Lotta Edholm, gymnasie-, högskole- och forskningsminister vid en pressträff november 2024. Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-09-11

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Kompetensbristen är stor inom många yrkesområden, samtidigt som arbetslösheten är relativt hög. I höstbudgeten kommer regeringen därför att satsa drygt en halv miljard kronor på fler yrkes- och arbetsmarknadsutbildningar.

Regeringen har tidigare infört en pilotverksamhet med en ny form av nationell yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, med yrkeshögskolan som modell. Piloten skulle först pågå till och med 2026 och 100 miljoner kronor avsattes per år. Nu förlängs den till 2028 efter att intresset för piloten varit stort. Anslagen höjs också med 50 miljoner kronor per år från och med 2026, vilket alltså innebär 150 miljoner kronor per år. Till det kommer kostnader för studiemedel.

Yrkeshögskolan är viktig för att möta kompetensbehoven över hela Sverige, möjliggöra omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildning och föreslår därför ytterligare satsningar på 180 miljoner kronor för 2026, inklusive studiemedel, för en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan. Regeringen beräknar att satsningarna kommer att uppgå till 360 miljoner kronor för 2027 och 590 miljoner kronor årligen från och med 2028, inklusive studiemedel.

Det finns en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens, men trots de stora behoven på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under ett antal år varit underutnyttjat. Det genomsnittliga nyttjandet de senaste tre åren har legat runt 57 procent av de medel som finns. Därför planerar regeringen nu en rad förändringar som bland annat syftar till att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att arrangera och att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet. Förändringarna innebär bland annat höjda ersättningsnivåer, justerade ersättningsnivåer så att de bättre speglar kostnaderna för särskilt dyra utbildningar och bättre planeringsförutsättningar för kommunerna genom att beslut om statsbidrag kan fattas för tre år framåt i tiden i stället för två.

Regeringen föreslår medel till Arbetsförmedlingen för förbättrad matchning och kontroll av arbetssökande. Regeringen föreslår också att Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 100 miljoner kronor för 2026, 200 miljoner kronor 2027 och 300 miljoner kronor från och med 2028 för att främst förbättra matchningen på arbetsmarknaden.

Övriga presenterade förslag på arbetsmarknadsområdet är att öka arbetsmarknadsutbildningarna inom vården samt att förlänga etableringsjobben för långtidsarbetslösa och nyanlända.

– För att fler människor ska komma i jobb och få möjlighet att bidra till det gemensamma behöver fler utbilda sig för att kunna ta de jobb som finns. Därför gör regeringen flera satsningar för att stärka yrkesutbildningen både på gymnasial nivå och inom yrkeshögskolan, säger gymnasie-, högskole-, och forskningsminister Lotta Edholm.

Satsningar inom utbildning och matchning 2026–2028 (ett urval)
Förstärkning av piloten med nationell yrkesutbildning: 150 mnkr
Tillskott studiemedel för nationell yrkesutbildning: 45 mnkr
Fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan: 719,5 mnkr
Tillskott studiemedel för utbyggnad av yrkeshögskolan: 410,5 mnkr
Statsbidrag för regionalt yrkesvux: 100 mnkr
Tillskott studiemedel för regionalt yrkesvux: 38 mnkr
Matchning och kontroll hos Arbetsförmedlingen: 500 mnkr
De presenterade satsningarna uppgår till 524 miljoner kronor under 2026. Några poster föreslås få ökade anslag under 2027 och 2028.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-1366211703-2_low.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-04-29

Offensiv infrastrukturplan i hamn

Nu är Sveriges nya infrastrukturplan satt. På tisdagen presenterade regeringen den övergripande tanken med planen, men också vilka nyinvesteringar som ska göras under åren 2026–2037.Svensk Åkeritidning har vid flertalet gånger rapporterat om arbetet med Sveriges nya infrastrukturplan för planperioden 2026–2037. Nu har planen, som arbetats fram av Trafikverket och justerats av regeringen, fastställts. Det handlar, precis som tidigare, om den mest ambitiösa planen på många decennier. I en jämförelse med tidigare planer är det framför allt ramen för drift och underhåll av vägar och järnvägar som sticker ut.– Tidigare har man sopat underhållet under mattan. Man har vetat om att vi har en underhållsskuld, man har vetat om att eftersatta vägar i vårt land är ett tillväxthinder för svenska företag. Det påverkar jobb negativt, det försvagar arbetspendling och godstrafik. Samtidigt har man talat mycket om järnväg, men inte investerat i järnvägsunderhåll på ett sätt som har gjort att man fått ut mer järnvägsunderhåll så flera ska kunna lita på att tåget kommer fram i tid, sade infrastrukturminister Andreas Carlson vid tisdagens presskonferens.– När vi nu lägger fram nationella planen så är det underhållet först. Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige.Totalt ska 354 miljarder kronor satsar på drift och underhåll av vägar. En ökning med omkring 50 procent (omräknat till 2025 års priser) jämfört med den föregående planen som gällt för 2022–2033 där drift och underhåll budgeterades till 197 miljarder kronor under tolvårsperioden.

Läs mer
Iveco E-Daily_low_besk.jpg.

FORDONSTEKNIK 2026-05-06

Kraftig ökning av nya lätta lastbilar

April månads siffror från Trafikanalys visar en kraftig uppgång i antalet nyregistrerade lätta lastbilar. Hela 48 procent fler registrerades jämfört med samma månad i fjol och 30 procent av dessa var laddbara.På personbilssidan ökade andelen elbilar något, till 39 procent av nyregistreringarna. Laddhybriderna backade marginellt till 23 procent, vilket innebär att andelen laddbara personbilar var 62 procent av nyregistreringarna.Antalet lätta lastbilar ökade med hela 48 procent, vilket gav 3 987 nya fordon under april. 26 procent var eldrivna och 4 procent laddhybrider. Hittills i år är 29 procent av de nya lätta lastbilarna laddbara. Klimatpremien för lätta eldrivna lastbilar har förlängt och gäller nu till 31 oktober 2027.Antalet nyregistrerade tunga lastbilar var jämförbart med april förra året och landade på 647 st. Av dessa var 17 procent eldrivna och 6 procent gasbilar. Hittills i år har ungefär hälften av de nya lastbilar som räknas som tunga varit såna som har en maxvikt på 4 ,25 ton.

Läs mer
L7403632_low.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-05-07

Han är Sveriges bästa unga lastbilsförare

Nu har årets Yrkes-SM avgjorts i Stockholm. Sveriges bästa, unga lastbilsförare blev Helmer Rask från Vreta.Den 4–6 maj tävlade återigen hundratals ungdomar i Yrkes-SM om vem som är bäst på sitt blivande jobb. Totalt handlar det om 40 olika yrken, och i år slogs ett nytt besöksrekord på nästan 32 000 besökare vid tävlingarna som hölls på Stockholmsmässan i Älvsjö.Helmer Rask från Vreta stod högst upp på prispallen i kategorin för lastbilsförare, i konkurrens med sex andra unga förare från Gislaved i söder till Älvsbyn i norr.Helmer tog hem segern för sin noggrannhet och fordonskännedom och kan därmed titulera sig Sveriges bästa unga lastbilsförare 2026.– Att ha vunnit känns otroligt bra. Det var lite nervöst under tävlingen för det var duktig konkurrens. Det var svårt att få en uppfattning om hur det gått för en själv, så det var bara att köra på, säger Helmer Rask.Årets Yrkes-SM gästades bland annat av Prins Daniel och statsminister Ulf Kristersson, gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm samt ordföranden för EU:s högnivågrupp för kompetensfrågor Ylva Johansson.Lastbilsförare, topp 31. Helmer Rask, Vreta Utbildningscentrum2. Emil Karlsson, Lagmangymnasiet3. Viktor Rahm, Vreta Utbildningscentrum

Läs mer