Mats Hellström
Chefredaktör
2026-04-29
INFRASTRUKTUR
Nu är Sveriges nya infrastrukturplan satt. På tisdagen presenterade regeringen den övergripande tanken med planen, men också vilka nyinvesteringar som ska göras under åren 2026–2037.
Svensk Åkeritidning har vid flertalet gånger rapporterat om arbetet med Sveriges nya infrastrukturplan för planperioden 2026–2037. Nu har planen, som arbetats fram av Trafikverket och justerats av regeringen, fastställts. Det handlar, precis som tidigare, om den mest ambitiösa planen på många decennier. I en jämförelse med tidigare planer är det framför allt ramen för drift och underhåll av vägar och järnvägar som sticker ut.
– Tidigare har man sopat underhållet under mattan. Man har vetat om att vi har en underhållsskuld, man har vetat om att eftersatta vägar i vårt land är ett tillväxthinder för svenska företag. Det påverkar jobb negativt, det försvagar arbetspendling och godstrafik. Samtidigt har man talat mycket om järnväg, men inte investerat i järnvägsunderhåll på ett sätt som har gjort att man fått ut mer järnvägsunderhåll så flera ska kunna lita på att tåget kommer fram i tid, sade infrastrukturminister Andreas Carlson vid tisdagens presskonferens.
– När vi nu lägger fram nationella planen så är det underhållet först. Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige.
Totalt ska 354 miljarder kronor satsar på drift och underhåll av vägar. En ökning med omkring 50 procent (omräknat till 2025 års priser) jämfört med den föregående planen som gällt för 2022–2033 där drift och underhåll budgeterades till 197 miljarder kronor under tolvårsperioden.
När vi nu lägger fram nationella planen så är det underhållet först. Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige.
Totalt ska 354 miljarder kronor satsar på drift och underhåll av vägar. En ökning med omkring 50 procent (omräknat till 2025 års priser) jämfört med den föregående planen som gällt för 2022–2033 där drift och underhåll budgeterades till 197 miljarder kronor under tolvårsperioden.
210 miljarder går till för drift och underhåll av järnvägar. Mest pengar går som vanligt till utveckling av infrastrukturen, där summar landar på hela 607 miljarder kronor. Totalt innebär hela planen en ökad finansiering med 27 procent räknat i fasta priser enligt regeringen, och en dubbelt så hög finansiering jämfört med planen för 2004–2015.
41 miljarder ur underhållsramen ska gå till bärighetshöjande åtgärder och tjälsäkring, och av dessa går 27 miljarder till åtgärder för att öka bärigheten i stora delar av vägnätet till BK4.
En del medel går till klimatanpassningsåtgärder, det vill säga investeringar som ska öka vägnätets motståndskraft mot exempelvis högre vattenflöden och ökade ras- och skredrisker.
30 miljarder går som statsbidrag till enskild väghållning. Det innebär enligt regering en ökning av anslagen med nästan 1 miljard per år.
– Vi har kartlagt underhållet. Vi vet nu exakt var den här underhållsskulden på vägnätet finns, fastslog Andreas Carlson under presskonferensen.
De så kallade Länsplanerna, regionala trafikslagsövergripande åtgärder, får för sin del en höjning av budgetramen med 20 procent till 60,5 miljarder.
Bättre vägar är en viktig fråga för åkerinäringen då det kortar transporttider, minskar osäkerheter och höjer trafiksäkerheten.
Anderas Carlson berättade också att en utredare tagit fram ett förslag om att inrätta ett nytt statligt bolag som skulle kunna bygga och förvalta infrastruktur, vilket skulle innebära ”institutionell konkurrens” med Trafikverket. Modellen har funkat bra i några av våra nordiska grannländer, konstaterade ministern.
– Men vi har konstaterat, efter att ha analyserat remissynpunkterna, att det finns ytterligare åtgärder att göra av juridiska skäl. Det här är en stor reform, det är viktigt att allt blir rätt och det finns ytterligare kompletterande utredningar som behöver göras kring väglagen, och hur förändringarna ska gå om en statlig myndighet ska lämna över förvaltningen till ett statligt ägt bolag.
Andreas Carlson avslutade med att peka på det stora omtag regeringen gjort i kostnadsfrågan. Alltför många projekt har enligt ministern blivit dyrare än planerat. Därför ska Trafikverket nu oftare ompröva åtgärder där förutsättningarna förändrats till det sämre, man ska i högre grad ifrågasätta tillägg som görs till grundkraven i projekt och beställarkompetensen hos Trafikverket ska öka. Staten ska framöver bara finansiera det grundutförande som krävs för att lösa kapacitetsbehovet. Eventuella andra önskemål från kommuner och regioner är fortfarande möjliga att genomföra, men får då bekostas av den aktör som vill genomföra åtgärden.
Vägprojekt enligt infrastrukturplanen för 2026–2037
Projekt som omsätter mer än 150 miljoner kr.
Vägprojekt, pågående:
E6/Riksväg 40 (kapacitet och tillgänglighet Kallebäcksmotet samt Göteborgs hamn/Lundbyleden)
Västsvenska paketet
Riksväg 26 (Mullsjö–Slättäng)
Riksväg 40 (2+2-väg Jönköping–Ulricehamn)
E16 (Borlänge–Djurås)
E45 (Rengsjön-Älvros)
Riksväg 25 (Österleden i Växjö)
E10 (Avvakko–Lappeasuando)
E22 (Trafikplats Ideon samt Lund S, förbi Söderköping)
E4 (Förbifart Stockholm samt mötesseparering Gumboda–Grimsmark)
Riksväg 56 (Bie–St. Sundby/Alberga samt 2+1-väg Sala-Heby)
E45 (Tösse–Åmål)
E20 (Förbi Mariestad samt Götene–Mariestad)
Nya vägprojekt, byggstart år 1–3:
E22 (Björketorp/Ronneby Ö–Nättraby)
E4 (Kongberget–Gnarp)
Riksväg 26 (Mullsjö–Slättäng)
E10 (Morjärv–Svartbyn)
E65 (Svedala–Börringe)
E4/Länsväg 259 (Tvärförbindelse Södertörn)
E4/E20 (kapacitetsförstärkning Fittja–Vårby)
E45 (Hammar–Valnäs)
E4 (mötesseparering Broänge–Daglösten)
Nya vägprojekt, byggstart år 4–6:
E45 (Vattnäs-Trunna)
Riksväg 40 (förbi Eksjö)
E4 (genomgående körfält trafikplats Ljungarum)
Riksväg 26 (Hedenstorp-Månseryd)
E4/E20 (Hallunda–Fittja)
E4 (mötesseparering Daglösten–Ljusvattnet)
Riksväg 50 (Medevi–Brattebo)
Förutom listade projekt finns ytterligare ett antal större vägprojekt som är i planeringsskedet och enligt planen ska påbörjas först år 7 och framåt.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
DRIVMEDEL 2026-06-11
Ingen dieselkris i sikte i SverigeKriget i Mellanöstern fortsätter och ett stängt Hormuzsund pressar de globala energimarknaderna. Men i Sverige ser tillgången på bensin, diesel och flygbränsle ut att vara fortsatt god.Regeringen konstaterar i ett pressmeddelande att det stängda Hormuzsundet kommer att påverka de globala försörjningskedjorna i ett längre perspektiv, framför allt för oljebaserade produkter som bensin och diesel, men också flytande naturgas. Men Sverige är inte så beroende av leveranser från Mellanöstern, då vi främst importerar olja och gas från Nordsjön. – Sverige står fortsatt starkt. Vi har trygg tillgång på bränslen och regeringen kommer fortsatt stå på hushållens och företagens sida för att hantera påverkan. Sverige arbetar aktivt tillsammans med andra länder för att hantera den pågående energikrisen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Bilden är annorlunda på andra håll i omvärlden. Den största kontrasten är i dagsläget är enligt regeringen de kraftiga åtgärder som genomförts i Asien för att minska efterfrågan. EU-länderna har i stället satsat på att kompensera för högre kostnader. – I Sverige och Norden är vi mest påverkade av prisförändringar. Vi följer kontinuerligt hur marknaderna anpassar sig utifrån förändringar i global och lokal tillgång på olika drivmedel för att veta om vi skulle behöva sätta in olika åtgärder här i Sverige, säger Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup.
HÅLLBARHET 2026-06-04
Utsläppen vänder neråt i SverigeUtsläppen av växthusgaser i Sverige ökade betydligt mellan år 2023 och 2024, framför allt på grund av att reduktionsplikten för diesel sänktes i januari 2024. Men nu har kurvan vänt neråt, enligt statistik från SCB.Under 2025 minskade utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin, jämfört med föregående år. En orsak är minskad användning av fossil diesel, samtidigt som användningen av biodiesel (HVO) ökat. Det visar ny preliminär statistik från SCB.De totala utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin uppgick under 2025 till 51,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter – ett mått som gör det möjligt att jämföra olika växthusgasers klimatpåverkan genom att räkna om utsläppen till motsvarande mängd koldioxid.– Det motsvarar en minskning med 1,8 procent jämfört med 2024, säger Nils Brown, statistiker på SCB.Under samma period ökade BNP i fasta priser med 1,5 procent, vilket resulterade i att utsläppsintensiteten minskade med 3,2 procent.Sett ur ett längre tidsperspektiv var utsläppen under 2025 högre än årsutsläppen mellan 2020 och 2023. Jämfört med 2019 har utsläppen 2025 däremot minskat med 5,4 procent.Utsläppen minskade i sju av nio branschgrupper. I mängd växthusgaser mätt var minskningen allra störst inom tillverkningsindustrin, med 2,8 procent. I procent mätt var minskningen däremot som störst inom byggbranschen. Här minskade utsläppen med 5,4 procent. I branschgruppen ”transportindustri” minskade utsläppen med 2,3 procent. De enda ökningarna skedde inom branschgrupperna ”jordbruk, skogsbruk och fiske” samt ”utvinning av mineral”.En viktig faktor bakom de minskade utsläppen i transportsektorn är att reduktionsplikten justerades upp till 10 procent för både bensin och diesel den 1 juli 2025.
HÅLLBARHET 2026-06-02
Bara eldrivna sista milen-leveranser för Bring i DanmarkBring har som första större leveransföretag i Danmark ställt om hela sin flotta av lätta lastbilar till eldrift för sista milen-leveranser av paket. Sedan den 1 juni körs samtliga paketleveranser med varubilar upp till 4,25 ton på el.I maj levererades de sista åtta eldrivna fordonen, vilket innebär att Brings elektrifiering av sista milen-leveranser nu är fullt genomförd. Bring är därmed alltså det första större leveransföretaget i Danmark som når full elektrifiering av sin paketdistribution för sista milen-leveranser.– Paketvolymerna i Danmark har ökat med 27 procent det senaste året, vilket har krävt en större omställning av fordonsflottan än planerat. Att nu nå 100 procent elektrifiering av last mile är en viktig milstolpe. Vi visar att det går att leverera snabbt och pålitligt, samtidigt som vi reducerar utsläppen markant, säger Bjarne Lauritsen, driftsdirektör på Bring Danmark.För att möjliggöra omställningen har Bring byggt ut laddinfrastruktur vid samtliga terminaler i Danmark.Posten Bring fortsätter nu att skala upp elektrifieringen i övriga Norden. Målet är att den egna fordonsflottan ska vara fossilfri senast 2030, och att hela värdekedjan ska nå netto noll senast 2040.– I Sverige är vi eldrivna i de tre storstäderna, och innan 2027 är slut ska alla Brings paketleveranser i Sverige med varubil upp till 4,25 ton vara elektrifierade, säger Catherine Löfquist, hållbarhetschef på Bring.