Offensiv infrastrukturplan i hamn

iStock-1366211703-2_low.jpg.
Fler vägar med hög samhällsnytta ska byggas enligt den nya infrastrukturplanen. Bild: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-04-29

INFRASTRUKTUR

Nu är Sveriges nya infrastrukturplan satt. På tisdagen presenterade regeringen den övergripande tanken med planen, men också vilka nyinvesteringar som ska göras under åren 2026–2037.

Svensk Åkeritidning har vid flertalet gånger rapporterat om arbetet med Sveriges nya infrastrukturplan för planperioden 2026–2037. Nu har planen, som arbetats fram av Trafikverket och justerats av regeringen, fastställts. Det handlar, precis som tidigare, om den mest ambitiösa planen på många decennier. I en jämförelse med tidigare planer är det framför allt ramen för drift och underhåll av vägar och järnvägar som sticker ut.

– Tidigare har man sopat underhållet under mattan. Man har vetat om att vi har en underhållsskuld, man har vetat om att eftersatta vägar i vårt land är ett tillväxthinder för svenska företag. Det påverkar jobb negativt, det försvagar arbetspendling och godstrafik. Samtidigt har man talat mycket om järnväg, men inte investerat i järnvägsunderhåll på ett sätt som har gjort att man fått ut mer järnvägsunderhåll så flera ska kunna lita på att tåget kommer fram i tid, sade infrastrukturminister Andreas Carlson vid tisdagens presskonferens.

– När vi nu lägger fram nationella planen så är det underhållet först. Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige.

Totalt ska 354 miljarder kronor satsar på drift och underhåll av vägar. En ökning med omkring 50 procent (omräknat till 2025 års priser) jämfört med den föregående planen som gällt för 2022–2033 där drift och underhåll budgeterades till 197 miljarder kronor under tolvårsperioden.

När vi nu lägger fram nationella planen så är det underhållet först. Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige.

andreas-carlson_1_Foto Kristian Pohl Regeringskansliet_low_besk2.jpg.
Andreas Carlson

Bostads- och infrastrukturminister

Totalt ska 354 miljarder kronor satsar på drift och underhåll av vägar. En ökning med omkring 50 procent (omräknat till 2025 års priser) jämfört med den föregående planen som gällt för 2022–2033 där drift och underhåll budgeterades till 197 miljarder kronor under tolvårsperioden.

210 miljarder går till för drift och underhåll av järnvägar. Mest pengar går som vanligt till utveckling av infrastrukturen, där summar landar på hela 607 miljarder kronor. Totalt innebär hela planen en ökad finansiering med 27 procent räknat i fasta priser enligt regeringen, och en dubbelt så hög finansiering jämfört med planen för 2004–2015.

41 miljarder ur underhållsramen ska gå till bärighetshöjande åtgärder och tjälsäkring, och av dessa går 27 miljarder till åtgärder för att öka bärigheten i stora delar av vägnätet till BK4.

En del medel går till klimatanpassningsåtgärder, det vill säga investeringar som ska öka vägnätets motståndskraft mot exempelvis högre vattenflöden och ökade ras- och skredrisker.

30 miljarder går som statsbidrag till enskild väghållning. Det innebär enligt regering en ökning av anslagen med nästan 1 miljard per år.

– Vi har kartlagt underhållet. Vi vet nu exakt var den här underhållsskulden på vägnätet finns, fastslog Andreas Carlson under presskonferensen.

De så kallade Länsplanerna, regionala trafikslagsövergripande åtgärder, får för sin del en höjning av budgetramen med 20 procent till 60,5 miljarder.

iStock-1317601467_low.jpg.

Bättre vägar är en viktig fråga för åkerinäringen då det kortar transporttider, minskar osäkerheter och höjer trafiksäkerheten.

Foto: Istockphoto.com

Anderas Carlson berättade också att en utredare tagit fram ett förslag om att inrätta ett nytt statligt bolag som skulle kunna bygga och förvalta infrastruktur, vilket skulle innebära ”institutionell konkurrens” med Trafikverket. Modellen har funkat bra i några av våra nordiska grannländer, konstaterade ministern.

– Men vi har konstaterat, efter att ha analyserat remissynpunkterna, att det finns ytterligare åtgärder att göra av juridiska skäl. Det här är en stor reform, det är viktigt att allt blir rätt och det finns ytterligare kompletterande utredningar som behöver göras kring väglagen, och hur förändringarna ska gå om en statlig myndighet ska lämna över förvaltningen till ett statligt ägt bolag.

Andreas Carlson avslutade med att peka på det stora omtag regeringen gjort i kostnadsfrågan. Alltför många projekt har enligt ministern blivit dyrare än planerat. Därför ska Trafikverket nu oftare ompröva åtgärder där förutsättningarna förändrats till det sämre, man ska i högre grad ifrågasätta tillägg som görs till grundkraven i projekt och beställarkompetensen hos Trafikverket ska öka. Staten ska framöver bara finansiera det grundutförande som krävs för att lösa kapacitetsbehovet. Eventuella andra önskemål från kommuner och regioner är fortfarande möjliga att genomföra, men får då bekostas av den aktör som vill genomföra åtgärden.

 

Vägprojekt enligt infrastrukturplanen för 2026–2037

Projekt som omsätter mer än 150 miljoner kr.

Vägprojekt, pågående:
E6/Riksväg 40 (kapacitet och tillgänglighet Kallebäcksmotet samt Göteborgs hamn/Lundbyleden)
Västsvenska paketet
Riksväg 26 (Mullsjö–Slättäng)
Riksväg 40 (2+2-väg Jönköping–Ulricehamn)
E16 (Borlänge–Djurås)
E45 (Rengsjön-Älvros)
Riksväg 25 (Österleden i Växjö)
E10 (Avvakko–Lappeasuando)
E22 (Trafikplats Ideon samt Lund S, förbi Söderköping)
E4 (Förbifart Stockholm samt mötesseparering Gumboda–Grimsmark)
Riksväg 56 (Bie–St. Sundby/Alberga samt 2+1-väg Sala-Heby)
E45 (Tösse–Åmål)
E20 (Förbi Mariestad samt Götene–Mariestad)

Nya vägprojekt, byggstart år 1–3:
E22 (Björketorp/Ronneby Ö–Nättraby)
E4 (Kongberget–Gnarp)
Riksväg 26 (Mullsjö–Slättäng)
E10 (Morjärv–Svartbyn)
E65 (Svedala–Börringe)
E4/Länsväg 259 (Tvärförbindelse Södertörn)
E4/E20 (kapacitetsförstärkning Fittja–Vårby)
E45 (Hammar–Valnäs)
E4 (mötesseparering Broänge–Daglösten)

Nya vägprojekt, byggstart år 4–6:
E45 (Vattnäs-Trunna)
Riksväg 40 (förbi Eksjö)
E4 (genomgående körfält trafikplats Ljungarum)
Riksväg 26 (Hedenstorp-Månseryd)
E4/E20 (Hallunda–Fittja)
E4 (mötesseparering Daglösten–Ljusvattnet)
Riksväg 50 (Medevi–Brattebo)

Förutom listade projekt finns ytterligare ett antal större vägprojekt som är i planeringsskedet och enligt planen ska påbörjas först år 7 och framåt.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

97e4f4eb7d967566_800x800ar.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-09-11

Serva bilen under vilopausen

Road Mobility Services och Drivers First har tagit fram en ny servicelösning för tung trafik. På rastplatserna i Malmö, Jönköping och Eskilstuna kan lastbilen nu få service, däckarbete och mindre reparationer under förarens lagstadgade vila.För ett åkeri är en stillastående lastbil ett avbräck i intäkterna. Men under förarens dygns- och veckovila måste ekipaget ändå ofta stå parkerat. Den tiden vill Road Mobility Services och Drivers First nu använda till service och underhåll och därför han de två aktörerna nu lanserat en ny tjänst för besökare på Drivers Firsts rastplatser.När föraren tar sin dygnsvila på minst 11 timmar, eller sin veckovila på upp till 45 timmar, kan Road Mobility Services tekniker komma till parkeringen för att kontrollera och byta däck, fylla på vätskor samt utföra service och reparationer på luft-, hydraulik- och elsystem. Även kapellreparationer och kontroller av bakgavellyftar ingår.– Medan föraren vilar servar vi fordonet. Åkeriet slipper både extra stillestånd och en separat körning till verkstaden. Vi använder helt enkelt den tid då bilen ändå måste stå still, säger Markku Reinikainen på Road Mobility Services.Den nya tjänsten är redan nu bokningsbar på Drivers Firsts inhägnade och övervakade anläggningar i Malmö, Jönköping och Eskilstuna. Planen är att tillgängliggöra tjänsten på fler rastplatser efter hand.

Läs mer
westan-logistik-2_low.jpg.

FORDONSTEKNIK 2026-09-11

Premiär för serieproducerad eldriven jämnlastare

Westan Logistik har tillsammans med åkeriet Hälsingegruppen driftsatt en batterielektrisk timmerbil från Volvo Lastvagnar. Modellen är en FH Electric 6x4 jämnlast och det är den första serieproducerade bilen i sitt slag.I april lanserade Volvo Lastvagnar sin nya generation av de eldrivna FH-, FM- och FMX-modellerna och nu har den första timmerversionen av dessa alltså levererats.Med den nya bilen ska Westan Logistik genom Hälsingegruppen köra virkestransportuppdrag för Holmen Skog i området kring Hudiksvall och Ljusdal. Lastbilen har Volvos helt nya elektriska drivlina och en helt ny I-Shift-växellåda.– Vi är stolta över att vara de första som tar det här steget här i Mellansverige och visar att det är möjligt med elektrifierade timmertransporter. Vårt mål är verkligen att vara med och bidra till omställningen, säger Anders Örtendahl, vd på Westan Logistik.Den nya åttastegade I-Shift-växellådan är utvecklad och optimerad för eldrift för att ge en jämnare och mer kontrollerad prestanda. Den har en sömlös växling som maximerar det elektriska vridmomentet och genererar mindre buller och vibrationer.– Vi är mycket glada över det goda och långsiktiga samarbetet med vår återförsäljare Bilbolaget Lastvagnar och Westan Logistik, som har tydliga mål för att ställa om sina transporter. Vi är stolta över att de valt Volvo Lastvagnar som sin partner när de nu lägger till en elektrisk timmerbil till sin existerande flotta av biogas- och diesellastbilar, säger Robert Celec, produktchef elektrifiering, Volvo Lastvagnar Sverige.Hälsingegruppens exemplar av Volvo FH Electric timmerbil har två elmotorer med installerad batterikapacitet på 540 kWh. Maxladdningen på 350 kW via CCS2-laddning ger 20 till 80 procent på ca 65 minuter. Chassiet har en framaxelkapacitet på 10 ton, en bakaxelkapacitet på 23 ton och en totalvikt på 29 ton. Den högsta tillåtna tågvikten är 70 ton. Westan Logistik har även utrustat lastbilen med det aktiva säkerhetspaketet för att stärka säkerheten för både föraren och andra trafikanter. Pågyggnaden är ett timmerrede med fastmonterad kran.OM WESTAN LOGISTIK OCH HÄLSINGEGRUPPENWestan Logistik erbjuder logistiklösningar till kunder inom skogsindustrin, från norra Lappland till Mälaren i söder och över landsgränsen till Norge. Över 200 lastbilar med Westans emblem transporterar virke varje dag, dygnet runt, från skogarna till industrier, tågterminaler och hamnar. Den nya batterielektriska timmerbilen körs av Hälsingegruppen som är Westan Logistiks egenägda åkeri och har huvudkontor i Delsbo. Westan Logistik är certifierat enligt Fair Transport.

Läs mer
Erika_Widholm_Best.jpg.

PROFIL 2026-09-01

Best får ny HR-chef

Erika Widholm blir ny HR-chef på transportbolaget Best. Rekryteringen uppges vara ett led i en satsning på ledarskap, kompetens och företagskultur inom Best.Erika Widholm kommer närmast från rollen som Senior HR-partner på Foria. Tidigare har hon bland annat varit HR-chef på MTR Facility Management. Den gemensamma nämnaren är en stark koppling till transportsektorn och verksamheter där många människor tillsammans ska få en komplex vardag att fungera, skriver Best i ett pressmeddelande.– Vi befinner oss i en spännande fas där vi vill fortsätta växa och samtidigt utveckla Best som organisation. Då blir frågor som ledarskap, kompetensförsörjning och kultur ännu viktigare. Erika har både en bred HR-erfarenhet och en förståelse för vår bransch som gör att hon snabbt kan komma nära de frågor som är viktiga för oss, säger Beatrice Hübinette, Sverigechef på Best.Erika Widholm får både ett strategiskt och operativt ansvar för HR-arbetet på Best. Hon ska bland annat arbeta med arbetsmiljö, kompetensutveckling, rekrytering och utveckling av HR-processer, men också med hur HR kan bidra till Bests övergripande affär och fortsatta utveckling. Tjänsten som HR-chef på ny på Best.– Det som lockade mig med Best är att det finns en tydlig ambition framåt och samtidigt en väldigt konkret och verksamhetsnära vardag. Jag tycker om att arbeta nära både chefer och medarbetare och att omsätta HR-frågor till sådant som faktiskt gör skillnad i verksamheten, säger Erika Widholm.

Läs mer