Offensiv infrastrukturplan i hamn

iStock-1366211703-2_low.jpg.
Fler vägar med hög samhällsnytta ska byggas enligt den nya infrastrukturplanen. Bild: Istockphoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-04-29

INFRASTRUKTUR

Nu är Sveriges nya infrastrukturplan satt. På tisdagen presenterade regeringen den övergripande tanken med planen, men också vilka nyinvesteringar som ska göras under åren 2026–2037.

Svensk Åkeritidning har vid flertalet gånger rapporterat om arbetet med Sveriges nya infrastrukturplan för planperioden 2026–2037. Nu har planen, som arbetats fram av Trafikverket och justerats av regeringen, fastställts. Det handlar, precis som tidigare, om den mest ambitiösa planen på många decennier. I en jämförelse med tidigare planer är det framför allt ramen för drift och underhåll av vägar och järnvägar som sticker ut.

– Tidigare har man sopat underhållet under mattan. Man har vetat om att vi har en underhållsskuld, man har vetat om att eftersatta vägar i vårt land är ett tillväxthinder för svenska företag. Det påverkar jobb negativt, det försvagar arbetspendling och godstrafik. Samtidigt har man talat mycket om järnväg, men inte investerat i järnvägsunderhåll på ett sätt som har gjort att man fått ut mer järnvägsunderhåll så flera ska kunna lita på att tåget kommer fram i tid, sade infrastrukturminister Andreas Carlson vid tisdagens presskonferens.

– När vi nu lägger fram nationella planen så är det underhållet först. Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige.

Totalt ska 354 miljarder kronor satsar på drift och underhåll av vägar. En ökning med omkring 50 procent (omräknat till 2025 års priser) jämfört med den föregående planen som gällt för 2022–2033 där drift och underhåll budgeterades till 197 miljarder kronor under tolvårsperioden.

När vi nu lägger fram nationella planen så är det underhållet först. Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige.

andreas-carlson_1_Foto Kristian Pohl Regeringskansliet_low_besk2.jpg.
Andreas Carlson

Bostads- och infrastrukturminister

Totalt ska 354 miljarder kronor satsar på drift och underhåll av vägar. En ökning med omkring 50 procent (omräknat till 2025 års priser) jämfört med den föregående planen som gällt för 2022–2033 där drift och underhåll budgeterades till 197 miljarder kronor under tolvårsperioden.

210 miljarder går till för drift och underhåll av järnvägar. Mest pengar går som vanligt till utveckling av infrastrukturen, där summar landar på hela 607 miljarder kronor. Totalt innebär hela planen en ökad finansiering med 27 procent räknat i fasta priser enligt regeringen, och en dubbelt så hög finansiering jämfört med planen för 2004–2015.

41 miljarder ur underhållsramen ska gå till bärighetshöjande åtgärder och tjälsäkring, och av dessa går 27 miljarder till åtgärder för att öka bärigheten i stora delar av vägnätet till BK4.

En del medel går till klimatanpassningsåtgärder, det vill säga investeringar som ska öka vägnätets motståndskraft mot exempelvis högre vattenflöden och ökade ras- och skredrisker.

30 miljarder går som statsbidrag till enskild väghållning. Det innebär enligt regering en ökning av anslagen med nästan 1 miljard per år.

– Vi har kartlagt underhållet. Vi vet nu exakt var den här underhållsskulden på vägnätet finns, fastslog Andreas Carlson under presskonferensen.

De så kallade Länsplanerna, regionala trafikslagsövergripande åtgärder, får för sin del en höjning av budgetramen med 20 procent till 60,5 miljarder.

iStock-1317601467_low.jpg.

Bättre vägar är en viktig fråga för åkerinäringen då det kortar transporttider, minskar osäkerheter och höjer trafiksäkerheten.

Foto: Istockphoto.com

Anderas Carlson berättade också att en utredare tagit fram ett förslag om att inrätta ett nytt statligt bolag som skulle kunna bygga och förvalta infrastruktur, vilket skulle innebära ”institutionell konkurrens” med Trafikverket. Modellen har funkat bra i några av våra nordiska grannländer, konstaterade ministern.

– Men vi har konstaterat, efter att ha analyserat remissynpunkterna, att det finns ytterligare åtgärder att göra av juridiska skäl. Det här är en stor reform, det är viktigt att allt blir rätt och det finns ytterligare kompletterande utredningar som behöver göras kring väglagen, och hur förändringarna ska gå om en statlig myndighet ska lämna över förvaltningen till ett statligt ägt bolag.

Andreas Carlson avslutade med att peka på det stora omtag regeringen gjort i kostnadsfrågan. Alltför många projekt har enligt ministern blivit dyrare än planerat. Därför ska Trafikverket nu oftare ompröva åtgärder där förutsättningarna förändrats till det sämre, man ska i högre grad ifrågasätta tillägg som görs till grundkraven i projekt och beställarkompetensen hos Trafikverket ska öka. Staten ska framöver bara finansiera det grundutförande som krävs för att lösa kapacitetsbehovet. Eventuella andra önskemål från kommuner och regioner är fortfarande möjliga att genomföra, men får då bekostas av den aktör som vill genomföra åtgärden.

 

Vägprojekt enligt infrastrukturplanen för 2026–2037

Projekt som omsätter mer än 150 miljoner kr.

Vägprojekt, pågående:
E6/Riksväg 40 (kapacitet och tillgänglighet Kallebäcksmotet samt Göteborgs hamn/Lundbyleden)
Västsvenska paketet
Riksväg 26 (Mullsjö–Slättäng)
Riksväg 40 (2+2-väg Jönköping–Ulricehamn)
E16 (Borlänge–Djurås)
E45 (Rengsjön-Älvros)
Riksväg 25 (Österleden i Växjö)
E10 (Avvakko–Lappeasuando)
E22 (Trafikplats Ideon samt Lund S, förbi Söderköping)
E4 (Förbifart Stockholm samt mötesseparering Gumboda–Grimsmark)
Riksväg 56 (Bie–St. Sundby/Alberga samt 2+1-väg Sala-Heby)
E45 (Tösse–Åmål)
E20 (Förbi Mariestad samt Götene–Mariestad)

Nya vägprojekt, byggstart år 1–3:
E22 (Björketorp/Ronneby Ö–Nättraby)
E4 (Kongberget–Gnarp)
Riksväg 26 (Mullsjö–Slättäng)
E10 (Morjärv–Svartbyn)
E65 (Svedala–Börringe)
E4/Länsväg 259 (Tvärförbindelse Södertörn)
E4/E20 (kapacitetsförstärkning Fittja–Vårby)
E45 (Hammar–Valnäs)
E4 (mötesseparering Broänge–Daglösten)

Nya vägprojekt, byggstart år 4–6:
E45 (Vattnäs-Trunna)
Riksväg 40 (förbi Eksjö)
E4 (genomgående körfält trafikplats Ljungarum)
Riksväg 26 (Hedenstorp-Månseryd)
E4/E20 (Hallunda–Fittja)
E4 (mötesseparering Daglösten–Ljusvattnet)
Riksväg 50 (Medevi–Brattebo)

Förutom listade projekt finns ytterligare ett antal större vägprojekt som är i planeringsskedet och enligt planen ska påbörjas först år 7 och framåt.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

^Falkenklevs laddstation_bild_Falkenklevs.jpeg. FRÅN MAGASINET

HÅLLBARHET 2026-04-16

Batterilagren ska jämna ut åkeriernas effekttoppar

Ett batterilager på laddningssystemet kan jämna ut strömförbrukningen och hålla nere de hårt kritiserade effektavgifterna. LBC Logistik i Kristinehamn och Falkenklev Logistik i Arlöv är två av de åkeriföretag som investerat i batterier.Intresset för batterier för laddsystem har blivit stort bland de åkerier som investerat i eldrivna lastbilar. Ett viktigt skäl för det är de effekttariffer som är på väg enligt ett EU-direktiv.I Sverige använder redan många elnätsbolag effektavgifter på elräkningen. Men i mars i år beslutade regeringen att pausa införandet. Näringslivet har gett hård kritik mot att olika beräkningsmetoder används i olika delar av landet, vilket gör att det blir svårt att beräkna och förutse kostnaderna. Energimarknadsinspektionen kommer nu att göra en utredning och föreslå en nationell modell för effektavgifter.Ett batterilager innebär naturligtvis en stor investeringskostnad för ett åkeri. På ett åkeriföretag har batterilagret vanligtvis en kapacitet på mellan 200 och 2000 kWh. Det är en investering i miljonklassen. Batterilager med kringutrustning kan rymmas i en eller flera containrar av olika storlek. Ett sådant batterilager kallas BESS (Battery Energy Storage System) och har blivit en viktig komponent i elektrifieringen av såväl transporter som annan industri.Men det finns fler motiv för batterilagret än att enbart kapa effekttoppar och jämna ut elförbrukningen. Det är exempelvis inte alltid nödvändigt att åkeriet gör investeringen själv. Det finns flera exempel på hur man kan dela nyttan med ett batterilager med andra aktörer. Vi har pratat med några av de åkerier som tidigt satsade på elektriska lastbilar och har erfarenhet av laddstationer med batterier.Idag rullar omkring tusen tunga elektriska lastbilar på de svenska vägarna. De flesta av dem laddas på åkeriets egen depå eller terminal. Basladdningen sker mycket ofta under natten och de kan sedan stödladdas under exempelvis lunchrasten.Olika bedömningar talar om att hemmaladdningen står för 80–90 procent av energin till bilarna. Den betydligt högre kostnaden för att ladda publikt, gör att åkerierna så långt möjligt försöker ladda i egen regi.

Läs mer
iStock-1145662095.jpg.

POLITIK 2026-04-30

EU lättar på villkoren för statliga stöd i energikrisen

EU-kommissionen har tagit fram ett nytt tillfälligt krisramverk som riktar sig till flera sektorer som nu drabbas hårt av energikrisen, däribland åkerinäringen i Europa. Det handlar om lättade villkor för statliga stöd, som kan införas av de stater som finner åtgärder nödvändiga.Europeiska kommissionen har i veckan antagit en ny tillfällig ram för statligt stöd som svar på de ekonomiska effekter som stängningen av Hormuzsundet i Persiska viken fått.Ramen ska underlätta medlemsstaternas stöd till de ekonomiska sektorer som är mest utsatta för krisen genom att lätta på villkoren som Europeiska kommissionen har för att godkänna statliga stöd.Vägtransportorganisationen IRU:s Europadirektör Raluca Marian menar att det är särskilt viktigt att vägtransporter uttryckligen inkluderas bland de drabbade sektorerna.– Med marginaler under tre procent och en allmän oförmåga att föra över kostnader på kunderna, har vägtransportföretag mycket begränsad kapacitet att absorbera plötsliga bränsleprischocker, säger hon i ett uttalande och tillägger att vägtransportföretag i allmänhet inte heller säkrar sina bränsleinköp, vilket gör riktat stöd i ett sånt här läge extra viktigt.En av de kraftigaste inslagen i åtgärdsramen är möjligheten att täcka upp till 70 procent av extra bränslekostnader och 100 procent när det gäller ”återbetalningspliktiga instrument”.Bland de stöd som presenterats finns också möjligheten att bevilja stöd genom förskottsbetalningar med verifiering i efterhand, ett sätt att snabbt skapa likviditet i krissituationer. Ett annat är förenklade mekanismer som gör det möjligt att bevilja stöd under 50 000 euro baserat på standarddata i stället för företagsspecifika data, vilket ska minska den administrativa bördan.– Att minska byråkratin är inte bara viktigt i en kris, utan ännu mer när snabbhet är avgörande, säger Raluca Marian.IRU välkomnar att kommissionen uttrycklig påmint medlemsstaterna om möjligheten att använda punktskattesänkningar, inklusive att ansöka om undantag under EU:s minimisatser, en åtgärd som får direkt inverkan på bränslepriserna. Några länder har redan använt dessa möjligheter, och Sverige skickade för några veckor sedan in en begäran om att vid behov få sänka energiskatten på diesel och bensin under EU:s egentliga miniminivå.– Utöver underlättandet är detta ramverk en kraftfull signal till medlemsstaterna om att det finns ett akut behov av att stödja vägtransportsektorn. Det som är viktigt nu är att stödet når sektorn snabbt i praktiken, säger Raluca Marian.Sverige skiljer sig dock från många andra europeiska länder genom vår flitiga användning av framför allt indexregleringar och drivmedelstillägg i avtal. Det innebär att kostnader visserligen kan skena i ett kort perspektiv, men att transportörer har bättre möjligheter att på lång och medellång sikt kompensera för ökade kostnader än företag i andra länder.EU:s och EU-ländernas stöd för att minska kostnadsökningarna på fossila bränslen har också fått kritik från olika håll på grund av att stöden gör det mindre lönsamt att hushålla med bränslen och genomföra energieffektiviseringar och investeringar i annan teknik. Därigenom ökar risken för att efterfrågan hålls uppe i en tid av underutbud på marknaden, vilken i sig kan driva ytterligare kostnadsökningar för bränsle.

Läs mer
ART_A40J_Electric_Hero_2324x1200__low.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-04-24

Starkare orderingång än väntat för Volvo

Volvokoncernen har släppt sin rapport för första kvartalet 2026 och den visar på minskad omsättning jämfört med föregående år, men en orderingång som var högre än förväntat.Omsättningen för första kvartalet minskade från 122 till 111 miljarder kronor och det justerade rörelseresultatet blev 12,2 miljarder kronor, en rörelsemarginal på 11 procent. Resultaten var nära förhandsanalyserna, något sämre för omsättningen och lite bättre för marginalen.Koncernchefen Martin Lundstedt skriver i rapporten att: ”Under Q1 2026 visade Volvokoncernen fortsatt motståndskraft och operativ styrka och uppnådde en bra lönsamhet med en justerad rörelsemarginal på 11,0 %, trots att marknadsvolymerna var lägre i jämförelse med föregående år. Resultatet var bra inom alla våra affärsområden. Trots den fortsatta geopolitiska osäkerheten var kundernas förtroende för våra produkter och tjänster fortsatt starkt, vilket återspeglas i god orderingång och låga avbokningar under kvartalet.”Den justerade rörelsemarginalen för lastbilssegmentet backade något, från 10, 3 till 10,1 procent, vilket ändå var bättre än prognosen på 9,4 procent.Det resultat som sticker ut i rapporten är orderingången på 62 755 fordon och maskiner, klart bättre än förväntade 57 600. Efterfrågan ser dessutom ut att bli bättre än tidigare prognoser för Europa, Brasilien och Indien.

Läs mer