Offensiv infrastrukturplan i hamn

Nu är Sveriges nya infrastrukturplan satt. På tisdagen presenterade regeringen den övergripande tanken med planen, men också vilka nyinvesteringar som ska göras under åren 2026–2037.

Svensk Åkeritidning har vid flertalet gånger rapporterat om arbetet med Sveriges nya infrastrukturplan för planperioden 2026–2037. Nu har planen, som arbetats fram av Trafikverket och justerats av regeringen, fastställts. Det handlar, precis som tidigare, om den mest ambitiösa planen på många decennier. I en jämförelse med tidigare planer är det framför allt ramen för drift och underhåll av vägar och järnvägar som sticker ut.

– Tidigare har man sopat underhållet under mattan. Man har vetat om att vi har en underhållsskuld, man har vetat om att eftersatta vägar i vårt land är ett tillväxthinder för svenska företag. Det påverkar jobb negativt, det försvagar arbetspendling och godstrafik. Samtidigt har man talat mycket om järnväg, men inte investerat i järnvägsunderhåll på ett sätt som har gjort att man fått ut mer järnvägsunderhåll så flera ska kunna lita på att tåget kommer fram i tid, sade infrastrukturminister Andreas Carlson vid tisdagens presskonferens.

– När vi nu lägger fram nationella planen så är det underhållet först. Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige.

Totalt ska 354 miljarder kronor satsar på drift och underhåll av vägar. En ökning med omkring 50 procent (omräknat till 2025 års priser) jämfört med den föregående planen som gällt för 2022–2033 där drift och underhåll budgeterades till 197 miljarder kronor under tolvårsperioden.

Totalt ska 354 miljarder kronor satsar på drift och underhåll av vägar. En ökning med omkring 50 procent (omräknat till 2025 års priser) jämfört med den föregående planen som gällt för 2022–2033 där drift och underhåll budgeterades till 197 miljarder kronor under tolvårsperioden.

210 miljarder går till för drift och underhåll av järnvägar. Mest pengar går som vanligt till utveckling av infrastrukturen, där summar landar på hela 607 miljarder kronor. Totalt innebär hela planen en ökad finansiering med 27 procent räknat i fasta priser enligt regeringen, och en dubbelt så hög finansiering jämfört med planen för 2004–2015.

41 miljarder ur underhållsramen ska gå till bärighetshöjande åtgärder och tjälsäkring, och av dessa går 27 miljarder till åtgärder för att öka bärigheten i stora delar av vägnätet till BK4.

En del medel går till klimatanpassningsåtgärder, det vill säga investeringar som ska öka vägnätets motståndskraft mot exempelvis högre vattenflöden och ökade ras- och skredrisker.

30 miljarder går som statsbidrag till enskild väghållning. Det innebär enligt regering en ökning av anslagen med nästan 1 miljard per år.

– Vi har kartlagt underhållet. Vi vet nu exakt var den här underhållsskulden på vägnätet finns, fastslog Andreas Carlson under presskonferensen.

De så kallade Länsplanerna, regionala trafikslagsövergripande åtgärder, får för sin del en höjning av budgetramen med 20 procent till 60,5 miljarder.

Anderas Carlson berättade också att en utredare tagit fram ett förslag om att inrätta ett nytt statligt bolag som skulle kunna bygga och förvalta infrastruktur, vilket skulle innebära ”institutionell konkurrens” med Trafikverket. Modellen har funkat bra i några av våra nordiska grannländer, konstaterade ministern.

– Men vi har konstaterat, efter att ha analyserat remissynpunkterna, att det finns ytterligare åtgärder att göra av juridiska skäl. Det här är en stor reform, det är viktigt att allt blir rätt och det finns ytterligare kompletterande utredningar som behöver göras kring väglagen, och hur förändringarna ska gå om en statlig myndighet ska lämna över förvaltningen till ett statligt ägt bolag.

Andreas Carlson avslutade med att peka på det stora omtag regeringen gjort i kostnadsfrågan. Alltför många projekt har enligt ministern blivit dyrare än planerat. Därför ska Trafikverket nu oftare ompröva åtgärder där förutsättningarna förändrats till det sämre, man ska i högre grad ifrågasätta tillägg som görs till grundkraven i projekt och beställarkompetensen hos Trafikverket ska öka. Staten ska framöver bara finansiera det grundutförande som krävs för att lösa kapacitetsbehovet. Eventuella andra önskemål från kommuner och regioner är fortfarande möjliga att genomföra, men får då bekostas av den aktör som vill genomföra åtgärden.

Vägprojekt enligt infrastrukturplanen för 2026–2037

Projekt som omsätter mer än 150 miljoner kr.

Vägprojekt, pågående:
E6/Riksväg 40 (kapacitet och tillgänglighet Kallebäcksmotet samt Göteborgs hamn/Lundbyleden)
Västsvenska paketet
Riksväg 26 (Mullsjö–Slättäng)
Riksväg 40 (2+2-väg Jönköping–Ulricehamn)
E16 (Borlänge–Djurås)
E45 (Rengsjön-Älvros)
Riksväg 25 (Österleden i Växjö)
E10 (Avvakko–Lappeasuando)
E22 (Trafikplats Ideon samt Lund S, förbi Söderköping)
E4 (Förbifart Stockholm samt mötesseparering Gumboda–Grimsmark)
Riksväg 56 (Bie–St. Sundby/Alberga samt 2+1-väg Sala-Heby)
E45 (Tösse–Åmål)
E20 (Förbi Mariestad samt Götene–Mariestad)

Nya vägprojekt, byggstart år 1–3:
E22 (Björketorp/Ronneby Ö–Nättraby)
E4 (Kongberget–Gnarp)
Riksväg 26 (Mullsjö–Slättäng)
E10 (Morjärv–Svartbyn)
E65 (Svedala–Börringe)
E4/Länsväg 259 (Tvärförbindelse Södertörn)
E4/E20 (kapacitetsförstärkning Fittja–Vårby)
E45 (Hammar–Valnäs)
E4 (mötesseparering Broänge–Daglösten)

Nya vägprojekt, byggstart år 4–6:
E45 (Vattnäs-Trunna)
Riksväg 40 (förbi Eksjö)
E4 (genomgående körfält trafikplats Ljungarum)
Riksväg 26 (Hedenstorp-Månseryd)
E4/E20 (Hallunda–Fittja)
E4 (mötesseparering Daglösten–Ljusvattnet)
Riksväg 50 (Medevi–Brattebo)

Förutom listade projekt finns ytterligare ett antal större vägprojekt som är i planeringsskedet och enligt planen ska påbörjas först år 7 och framåt.