Underhåll och samhällsnytta i fokus när infrastrukturplanen presenterades

IMG_0157_foto Klara Tullgren Regeringskansliet_low.jpg.
Roberto Maiorana och Andreas Carlsson visar upp infrastrukturplanen för 2026–2037. Foto: Klara Tullgren/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-01

POLITIK

Ett nytt stort steg på vägen mot bättre transportinfrastruktur har tagits. På tisdagsmorgonen presenterade Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana myndighetens infrastrukturplan för de kommande 12 åren. Det handlar om den största infrastruktursatsningen i modern tid och ett viktigt fokus är att få ut mer nytta för pengarna.

I mars månad fick Trafikverket i uppdrag från regeringen att ta fram en nationell plan för infrastrukturinvesteringar åren 2026–2037. Det handlar om 1 171 miljarder kronor som riksdagen avsatt för väg, järnväg och sjöfart. Nu har Trafikverket alltså offentliggjort sin plan som bygger på regeringens och riksdagens ramar och prioriteringar, där alltså nästan 1,2 biljoner kronor ska fördelas på både underhåll och nyinvesteringar.

Förhoppningarna från regeringen och Trafikverket är stora. På presskonferensen pratade generaldirektören om att satsningen ska skapa bättre förutsättningar för arbetspendling, bidra till ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkare totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare.

Pengarna fördelas ganska jämnt mellan underhåll och nyinvesteringar; 564 miljarder går till underhåll och 604 miljarder till utveckling. Vidmakthållande av väg (underhåll) får 354 miljarder av detta och väginvesteringar (nya projekt) får 62 miljarder. För järnvägen fördelas anslagen annorlunda, här går 210 miljarder till vidmakthållande (underhåll) medan hela 309 miljarder går till investeringar (nya järnvägsprojekt). I en jämförelse med planen för 2010–2021 så blir det tydligt att anslagen till vägar viktats om. Utvecklingsramen, alltså anslagen till nya projekt, är 10 procent lägre i den nya planen, medan ramen för vidmakthållande väg, alltså underhållet, ökat med hela 90 procent. För järnvägen är motsvarande siffror plus 240 (utveckling) samt plus 140 procent (vidmakthållande) – något som visar på en stor ambitionshöjning, men också att investeringar och underhåll av järnväg legat på väldigt låga nivåer tidigare.

iStock-177094350_low2.jpg.

Enligt uppskattningarna räcker medlen för vägunderhåll till att innan planperioden löper ut ta igen allt eftersläpande underhåll som ackumulerats under decennier av låga investeringar i vägnätet. För järnvägen kommer det ta ungefär dubbelt så lång tid, 25 år, enligt prognosen. Att hastigheten inte är högre beror enligt regeringen och Trafikverket på att ett snabbare underhåll skulle få för stor påverkan på tågtrafiken då spår måste stängas och avgångar ställas in.

Roberto Maiorana nämnde BK4-vägnätet vid flera tillfällen under presentationen.

– Utbyggnaden till den högsta bärighetsklassen, som då är en viktig insats för att stärka vårt totalförsvar, påskyndas och där bedömer vi att bärigheten i stamvägnätet kommer att stärkas till 2030 redan. Det här är viktigt för näringsliv och totalförsvar.

Han nämnde också en särskild satsning på 2+1-vägar samt att planen ger möjlighet att öka bidragen till enskilda vägar.

– Här ökar vi bidraget med två tredjedelar.

I infrastrukturpropositionen, som ligger till grund för Trafikverkets arbete med den nationella planen, ställer regeringen krav på ökad samhällsnytta i utvecklingsprojekten. En stor del av presentationen ägnades åt att beskriva just detta och visa hur Trafikverket ändrat prioritet på en lång rad projekt för att få mer nytta för pengarna. Det har fått den praktiska följden att 10 planerade projekt stoppas, medan 27 andra tillkommer.

– Största möjliga nytta för pengarna har varit en utgångspunkt vid urval av större investeringsobjekt eller projekt. Vi har vässat våra prioriteringsmetoder och gjort dem mer transparenta. Det innebär att 20 miljarder kronor frigörs för mer samhällsekonomiskt motiverade insatser, samtidigt som ett antal investeringar som tidigare var med i planen utgår, förklarade Roberto Maiorana.

– Det finns de som säger att lagt kort ligger, även om utredningen visar att en planerad åtgärd kommer att kosta mer än den smakar. Nu gör vi upp med det synsättet, vilket även regeringen och riksrevisionen har efterfrågat.

Samtidigt menar generaldirektören att Trafikverket kan komma att genomföra åtgärder med koppling till de 10 utgående projekten, men att det då kommer att röra sig om andra och mer effektiva sätt att minska problemen.

Infrastrukturminister Andreas Carlson, som också medverkade på presentationen, poängterade att det ökade underhållet märks redan nu och att beläggningsarbetet på vägarna ökat med 67 procent jämfört med förra året (räknat i kilometer) och att underhållsarbetet på järnvägen redan är all time high. Han påminde också bilisterna om att ta det lugnt vid vägarbeten och visa respekt för dem som arbetar där.

Sveriges Åkeriföretag är i huvudsak positiv till Trafikverkets plan, men menar att det nu är viktigt att kommunerna också ökar sin ansträngningar för att förbättra väginfrastrukturen.

– Det är utmärkt att underhållsskulden nu åtgärdas och särskilt glädjande att bärighetsfrågan för landets statliga vägnät tas på större allvar. Nu är det viktigt att även kommunerna följer efter och ser över sina vägnät, så att vi får sammanhängande transportstråk med högre bärighet runt om i landet, säger vd Oscar Hyléen.

Planförslaget ska nu ut på remiss för att slutligen kunna fastställas av regeringen någon gång under våren.

– Vi kommer nu framför allt att se över de föreslagna nybyggnationsobjekten för att analysera deras effekt i förhållande till näringslivets behov. Trafikverket har sammantaget gjort ett bra arbete med den nationella planen och lyssnat på våra synpunkter. Att satsa på underhåll av vägnätet är både samhällsekonomiskt lönsamt och viktigt för att stärka resiliensen i samhället, säger Oscar Hyléen.


Infrastrukturplanen 2026–2037 i siffror
Investeringsram i miljarder kr, utvalda poster som rör väg.
Planen för 2022–2033 inom parentes.
Vidmakthållande väg                                         354 (228)
Varav:
Bärighetshöjande åtgärder                               30 (0)
Bärighet vägar (ej bärighetshöjande)             12 (22)
Bidrag till enskild väghållning                           30 (18)
Länsplaner                                                              61 (49)

Samhällsnytta
Trafikverket lyfter följande punkter som ska bidra till ökad samhällsnytta per investerad krona:
- Samhällsekonomisk lönsamhet är vägledande princip
- Transparenta prioriteringskriterier
- Stärkt kostnadskontroll
- Omprövning av investeringar
- Fokus på genomförbarhet

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Istock 1359838986.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-10-07

Kompetensbrist ett hinder för många företag

Tre av fyra rekryteringsansvariga uppger att kompetensbrist i någon grad hindrar företagets tillväxt. Samtidigt har endast 39 procent en långsiktig plan för hur kompetensbehoven ska hanteras. Det är några av nyckeltalen i en ny rapport från One Partner Group.Rekryteringsföretaget One Partner Group har gjort en undersökning av hur företagare ser på utmaningen att hitta rätt kompetens. I undersökningen uppger tre av fyra rekryteringsansvariga att kompetensbrist i någon grad hindrar företagets tillväxt. Några följder av rekryteringsproblem kan vara ökad belastning på befintliga medarbetare, ökade kostnader och försämrad kvalitet. 23 procent av de svarande uppger också att expansion har skjutits upp och 19 procent att företaget har tvingats tacka nej till affärer.– Det mest slående är glappet mellan insikt och handling. Företagen förstår vad kompetensbristen kostar, men alltför få har en plan som är kopplad till verksamhetsmålen. När kompetensen saknas hamnar priset hos de medarbetare som redan finns, men också i sämre kvalitet och affärer som inte blir av, säger Niklas Steenberg, vd och koncernchef på One Partner Group.86 procent uppger att de förstår de ekonomiska konsekvenserna av att rätt kompetens uteblir. Ändå har bara 39 procent en långsiktig plan för kompetensbehoven och 37 procent en strategi för kompetensförsörjning som är tydligt kopplad till verksamhetsmålen. Rapportens slutsats är att rekrytering och bemanning behöver kombineras med mer långsiktig kompetensutveckling, tydligare ansvar i ledningen och närmare samarbete mellan företag, utbildningsaktörer och andra samhällsaktörer.NYCKELTAL UR KOMPETENSUTMANINGEN 202675 % uppger att kompetensbrist är ett hinder för företagets tillväxt.46 % upplever ökad belastning på befintliga medarbetare på grund av kompetensbrist.34 % upplever ökade kostnader på grund av kompetensbrist.39 % har en långsiktig plan för hur kompetensbehoven ska hanteras.37 % uppger att strategin för kompetensförsörjning är tydligt kopplad till verksamhetsmålen.23 % har skjutit upp expansion på grund av kompetensbrist.19 % har tvingats tacka nej till affärer på grund av kompetensbrist.I Kompetensutmaningen 2026 har 1 037 rekryteringsansvariga på svenska företag med minst fem anställda svarat. Tio djupintervjuer har genomförts.

Läs mer
Istock 538571304 Low.

DRIVMEDEL 2026-10-02

Experter varnar för rekorddyr diesel

Natten mellan onsdag och torsdag löpte en av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. I december väntar nästa skattehöjning, och samtidigt är omvärldsläget fortsatt oroligt. Experter talar nu om att dieselpriset inom kort kan nå 30 kronor litern i Sverige.Igår steg priset på bensin med ungefär en krona och priset på diesel med 40 öre i och med att den tidigare sänkningen av energiskatten på fossila drivmedel löpte ut. Efter en period av ovanligt låga drivmedelspriser har notan för den som tankar fossilt fortsatt gå stadigt uppåt till omkring 18 kronor för en liter bensin och 23 kronor för en liter diesel. Men detta är kanske bara en försmak av vad som komma skall, och bakom den analysen finns flera faktorer.Den 1 december ska den största skattesänkningen på bensin och diesel, den som avser koldioxidskatten, återställas till sin tidigare nivå. Det innebär en prisökning med ungefär tre kronor litern för dieseln, vilket om prisnivån som gäller nu ligger fast ger ett dieselpris på drygt 26 kronor.Men skatterna är förstås bara en del i de prisökningar vi ser. Att skatterna över huvud taget sänkts (tillfälligt) beror på att andra faktorer driver upp priset. Bland dessa hittar vi ett relativt högt oljepris som nu pendlar kring 100-dollarsstrecket per fat och beror på utbudsstörningar i framför allt Persiska viken, ett resultat av kriget mellan USA, Iran och ett antal andra arabstater som dragits med i konflikten.Oljepriset är dock inte den enda världsmarknadsfaktorn. Den så kallade ” crack spreaden”, prisskillnaden mellan olja och färdigraffinerat drivmedel har sällan eller aldrig varit så hög som nu, och den är som värst för dieseln. Enligt Handelsbankens valutastrateg Michel Gubel, som uttalar sig för Svenska Dagbladet, har skillnaden mellan råoljepriset och priset på färdig diesel historiskt sett pendlat mellan 0 och 40 procent. Just nu är den uppe i omkring 100 procent. En liter diesel kostar alltså dubbelt så mycket som en liter olja. Det är rekord, enligt Michel Gruber. Bakom den här utvecklingen finns två faktorer, dels konflikterna i Mellanöstern och dels Ukrainas framgångsrika kampanj där man slagit ut stora delar av Rysslands raffinaderikapacitet i syfte att försvaga den ryska krigsekonomin. USA:s president Donald Trump har nu också hotat med ett exportstopp på amerikansk diesel riktat mot Europa för att på så sätt sänka pristrycket på den inhemska amerikanska marknaden inför mellanårsvalet. Det skulle om det blir verklighet kunna pressa upp priserna ytterligare för europeiska länder.Än är Sverige ett av de länder i Europa som har lägst dieselpris, men snart kan vi alltså nå samma nivå som våra grannar. Att oron för tuffa prisökningar är påtaglig hos många syns nu i elbilsförsäljningen, där september månad gav den högsta andelen nyregistrerade elbilar någonsin i Sverige, 49 procent. Men än är vi långt efter Norge där över 95 procent av alla nya bilar är helelektriska.

Läs mer
Istock 1403777498.

DRIVMEDEL 2026-09-30

Rekordmånad för elbilarna

Nästan varannan nyregistrerad personbil var helelektrisk under september månad, och fler än sju av tio var laddbara. Det visar Mobility Swedens senaste rapport. Med bara fyra procent av nyregistreringarna ser dieselbilarna däremot ut att vara på utdöende.Under september var 49 procent av de nyregistrerade elbilarna helelektriska, upp 11 procent jämfört med samma månad förra året. Det är rekord, bortsett från månaden innan det tidigare elbilsstödet löpte ut 2022. Lägger man till laddhybriderna, som stod för 21,9 procent av nyregistreringarna så landar andelen laddbara bilar på nästan 72 procent. Också rekord, men en klar minskning för laddhybriderna som nådde över 30 procent förra året. Bensin fortsätter att vara valet för den som ännu inte gått över till el. 18,5 procent valde bensin och 6,7 procent elhybrid (som oftast drivs av bensin, men återanvänder bromsenergi som omvandlas till el). Endast 3,8 procent valde diesel som drivmedel.Av de 3 571 lätta lastbilarna var knappt 28 procent eldrivna, också det en tydlig uppgång från knappt 21 procent i september förra året – men en liten nedgång från augusti månad i år. Bland lätta lastbilar dominerar diesel fortfarande, med drygt 57 procent av marknaden. Det är dock 10 procentenheter lägre än för ett år sedan. Totalmarknaden för lätta lastbilar är hittills upp nästan 20 procent jämfört med förra året.Bland de tunga fordonen går elektrifieringen fortsatt ganska trögt. Andelen nya eldrivna tunga lastbilar under september var 10,3 procent, något mindre än antalet gasdrivna (11,9 procent). Det var visserligen tydligt högre än september förra året (5,9 procent), men ungefär i linje med snittet under innevarande år. Marknaden för tunga fordon har över lag gått ganska trögt under året, men i september syns en tydlig ökning (+22 procent) i registreringarna jämfört med förra året.Nyregistreringarna av tunga fordon för en enstaka månad är dock så pass få att enstaka större fordonsleveranser till en enskild aktör kan påverka statistiken för olika drivlinor kraftigt.

Läs mer