Underhåll och samhällsnytta i fokus när infrastrukturplanen presenterades

IMG_0157_foto Klara Tullgren Regeringskansliet_low.jpg.
Roberto Maiorana och Andreas Carlsson visar upp infrastrukturplanen för 2026–2037. Foto: Klara Tullgren/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-01

POLITIK

Ett nytt stort steg på vägen mot bättre transportinfrastruktur har tagits. På tisdagsmorgonen presenterade Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana myndighetens infrastrukturplan för de kommande 12 åren. Det handlar om den största infrastruktursatsningen i modern tid och ett viktigt fokus är att få ut mer nytta för pengarna.

I mars månad fick Trafikverket i uppdrag från regeringen att ta fram en nationell plan för infrastrukturinvesteringar åren 2026–2037. Det handlar om 1 171 miljarder kronor som riksdagen avsatt för väg, järnväg och sjöfart. Nu har Trafikverket alltså offentliggjort sin plan som bygger på regeringens och riksdagens ramar och prioriteringar, där alltså nästan 1,2 biljoner kronor ska fördelas på både underhåll och nyinvesteringar.

Förhoppningarna från regeringen och Trafikverket är stora. På presskonferensen pratade generaldirektören om att satsningen ska skapa bättre förutsättningar för arbetspendling, bidra till ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkare totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare.

Pengarna fördelas ganska jämnt mellan underhåll och nyinvesteringar; 564 miljarder går till underhåll och 604 miljarder till utveckling. Vidmakthållande av väg (underhåll) får 354 miljarder av detta och väginvesteringar (nya projekt) får 62 miljarder. För järnvägen fördelas anslagen annorlunda, här går 210 miljarder till vidmakthållande (underhåll) medan hela 309 miljarder går till investeringar (nya järnvägsprojekt). I en jämförelse med planen för 2010–2021 så blir det tydligt att anslagen till vägar viktats om. Utvecklingsramen, alltså anslagen till nya projekt, är 10 procent lägre i den nya planen, medan ramen för vidmakthållande väg, alltså underhållet, ökat med hela 90 procent. För järnvägen är motsvarande siffror plus 240 (utveckling) samt plus 140 procent (vidmakthållande) – något som visar på en stor ambitionshöjning, men också att investeringar och underhåll av järnväg legat på väldigt låga nivåer tidigare.

iStock-177094350_low2.jpg.

Enligt uppskattningarna räcker medlen för vägunderhåll till att innan planperioden löper ut ta igen allt eftersläpande underhåll som ackumulerats under decennier av låga investeringar i vägnätet. För järnvägen kommer det ta ungefär dubbelt så lång tid, 25 år, enligt prognosen. Att hastigheten inte är högre beror enligt regeringen och Trafikverket på att ett snabbare underhåll skulle få för stor påverkan på tågtrafiken då spår måste stängas och avgångar ställas in.

Roberto Maiorana nämnde BK4-vägnätet vid flera tillfällen under presentationen.

– Utbyggnaden till den högsta bärighetsklassen, som då är en viktig insats för att stärka vårt totalförsvar, påskyndas och där bedömer vi att bärigheten i stamvägnätet kommer att stärkas till 2030 redan. Det här är viktigt för näringsliv och totalförsvar.

Han nämnde också en särskild satsning på 2+1-vägar samt att planen ger möjlighet att öka bidragen till enskilda vägar.

– Här ökar vi bidraget med två tredjedelar.

I infrastrukturpropositionen, som ligger till grund för Trafikverkets arbete med den nationella planen, ställer regeringen krav på ökad samhällsnytta i utvecklingsprojekten. En stor del av presentationen ägnades åt att beskriva just detta och visa hur Trafikverket ändrat prioritet på en lång rad projekt för att få mer nytta för pengarna. Det har fått den praktiska följden att 10 planerade projekt stoppas, medan 27 andra tillkommer.

– Största möjliga nytta för pengarna har varit en utgångspunkt vid urval av större investeringsobjekt eller projekt. Vi har vässat våra prioriteringsmetoder och gjort dem mer transparenta. Det innebär att 20 miljarder kronor frigörs för mer samhällsekonomiskt motiverade insatser, samtidigt som ett antal investeringar som tidigare var med i planen utgår, förklarade Roberto Maiorana.

– Det finns de som säger att lagt kort ligger, även om utredningen visar att en planerad åtgärd kommer att kosta mer än den smakar. Nu gör vi upp med det synsättet, vilket även regeringen och riksrevisionen har efterfrågat.

Samtidigt menar generaldirektören att Trafikverket kan komma att genomföra åtgärder med koppling till de 10 utgående projekten, men att det då kommer att röra sig om andra och mer effektiva sätt att minska problemen.

Infrastrukturminister Andreas Carlson, som också medverkade på presentationen, poängterade att det ökade underhållet märks redan nu och att beläggningsarbetet på vägarna ökat med 67 procent jämfört med förra året (räknat i kilometer) och att underhållsarbetet på järnvägen redan är all time high. Han påminde också bilisterna om att ta det lugnt vid vägarbeten och visa respekt för dem som arbetar där.

Sveriges Åkeriföretag är i huvudsak positiv till Trafikverkets plan, men menar att det nu är viktigt att kommunerna också ökar sin ansträngningar för att förbättra väginfrastrukturen.

– Det är utmärkt att underhållsskulden nu åtgärdas och särskilt glädjande att bärighetsfrågan för landets statliga vägnät tas på större allvar. Nu är det viktigt att även kommunerna följer efter och ser över sina vägnät, så att vi får sammanhängande transportstråk med högre bärighet runt om i landet, säger vd Oscar Hyléen.

Planförslaget ska nu ut på remiss för att slutligen kunna fastställas av regeringen någon gång under våren.

– Vi kommer nu framför allt att se över de föreslagna nybyggnationsobjekten för att analysera deras effekt i förhållande till näringslivets behov. Trafikverket har sammantaget gjort ett bra arbete med den nationella planen och lyssnat på våra synpunkter. Att satsa på underhåll av vägnätet är både samhällsekonomiskt lönsamt och viktigt för att stärka resiliensen i samhället, säger Oscar Hyléen.


Infrastrukturplanen 2026–2037 i siffror
Investeringsram i miljarder kr, utvalda poster som rör väg.
Planen för 2022–2033 inom parentes.
Vidmakthållande väg                                         354 (228)
Varav:
Bärighetshöjande åtgärder                               30 (0)
Bärighet vägar (ej bärighetshöjande)             12 (22)
Bidrag till enskild väghållning                           30 (18)
Länsplaner                                                              61 (49)

Samhällsnytta
Trafikverket lyfter följande punkter som ska bidra till ökad samhällsnytta per investerad krona:
- Samhällsekonomisk lönsamhet är vägledande princip
- Transparenta prioriteringskriterier
- Stärkt kostnadskontroll
- Omprövning av investeringar
- Fokus på genomförbarhet

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

LBC_73A0678.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-06-09

LBC Frakt köper XR Logistik

LBC Frakt i Värmland planerar att förvärva XR Logistik, inklusive dotterbolagen Olssons Åkeri och XR Terminal. Affären omfattar verksamheter med en samlad omsättning på över en miljard kronor och omkring 160 medarbetare. Nu återstår bland annat konkurrensprövning, med ambitionen att köpet ska genomföras i början av juli.Förvärvet innebär en kraftfull förstärkning av LBC Frakts kapacitet, geografiska räckvidd och kundbas. Samtidigt är utgångspunkten tydlig för den Värmlandsbaserade lastbilscentralen – verksamheterna ska fortsätta nära sina marknader, under befintliga varumärken och med lokal ledning.– De bolag vi nu avser att förvärva passar mycket väl in i vår struktur och vår långsiktiga strategi. XR har en bakgrund och en kultur som på många sätt ligger nära LBC Frakt, med stark lokal förankring, entreprenörskap och ett stort nätverk av drivna åkerier. Geografin, kundbasen och verksamheternas kompetens kompletterar vår koncern på ett naturligt sätt. Vi vill också rikta ett varmt tack till säljarna för en bra och konstruktiv process och för förtroendet att låta oss fortsätta utveckla de här fina bolagen, säger Lars Reinholdsson, styrelseordförande i LBC Frakt i Värmland.LBC Frakt har under de senaste åren varit en av åkerinäringens starkaste pådrivare i omställningen, digitaliseringen och i att skapa effektivare processer. Ambitionen är nu att stegvis dela erfarenheter, arbetssätt och systemstöd där det ger konkret nytta för kunder, medarbetare och åkerier. LBC Frakt och XR Logistik ska fortsätta att vara en av branschens mest innovativa och kundnära logistikkoncerner.– Kunderna ska få en starkare partner utan att tappa närheten. XR har likt LBC Frakt byggt upp en stark kompetens, nära kundrelationer och ett arbetssätt som vi ser fram emot att utveckla vidare tillsammans, säger Anders Lööf, vd på LBC Frakt i Värmland.XR Logistik, som idag ägs av Skrotfrag och Eggens Åkeri, ska alltså även framöver drivas som ett eget bolag – men nu inom LBC Frakt-koncernen. Bolagets lokala närvaro, kundrelationer och samverkan med anslutna åkerier är centrala delar av affären.

Läs mer
XR7A0025_fotoStudioKlang_low_besk.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-25

Ny modell för statsbidrag ska ge fler yrkesutbildningar

Regeringen tar nu ytterligare steg för att förbättra statsbidraget för yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) och göra det mer långsiktigt och flexibelt. Syftet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb.Trots stora behov på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat. Under 2025 beslutade regeringen därför om flera successiva förändringar i statsbidraget. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna med 20 procent från och med i år, det blev möjligt att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer infördes från och med 2027 för att bättre spegla kostnaderna för särskilt dyra utbildningar.Nu har regeringen beslutat om ytterligare förändringar. De innebär att statsbidraget fördelas enligt en ny modell med en långsiktig grundfinansiering och möjlighet till tilläggsfinansiering vid behov.– Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor, men många saknar rätt utbildning för att ta de jobb som finns. Att fler utbildar sig är avgörande för både minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Nu tar vi nästa steg för att förbättra statsbidraget för regionalt yrkesvux så att kommunerna kan erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.Kommunerna rekvirerar grundbidraget baserat på befolkningsmängd och arbetslöshet. Samtidigt ändras medfinansieringskravet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras med minst 30 procent. Utöver grundbidraget kommer kommunerna att kunna ansöka om ett tilläggsbidrag som är fullt finansierat av staten, men det får bara lämnas om hela grundbidraget utnyttjas.– Förändringarna ger kommunerna bättre förutsättningar att planera utbildning, både för att skapa fler utbildningsplatser och för att våga satsa på dyrare utbildningar. De innebär också en minskad administration för kommunerna, säger Lotta Edholm.Förändringarna träder i kraft i den 22 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2028.

Läs mer
iStock-500001178.jpg.

POLITIK 2026-06-26

Trafikanalys slås ihop med Tillväxtanalys

Myndigheterna Tillväxtanalys och Trafikanalys ska slås ihop den 1 januari 2027. Den nya myndigheten får namnet Myndigheten för tillväxt- och transportanalys.Myndigheterna har tidigare fått i uppdrag att förbereda för att Trafikanalys uppgifter ska överföras och inordnas i Tillväxtanalys. Sammanslagningen av myndigheterna är en del i regeringens insatser för att öka effektiviteten i statsförvaltningen och minska antalet myndigheter.– Myndigheten för tillväxt- och transportanalys kommer vara en viktig aktör för att förse regeringen med kunskapsunderlag som kan stärka tillväxt- och transportpolitiken. Regeringen ser fram emot att myndigheten börjar sitt arbete den 1 januari 2027, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. Den nya gemensamma myndigheten ska få en ny instruktion som enligt regeringen speglar de nuvarande myndigheternas verksamheter.– Trafikanalys viktiga arbete fortsätter i en ny och starkare organisation. När Tillväxtanalys och Trafikanalys nu blir en myndighet samlas kompetens som kan ge ett ännu bättre underlag för beslut som stärker både transportinfrastrukturen, dess framtida behov och Sveriges konkurrenskraft, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Regeringen menar att en samlad analys- och utvärderingsmyndighet med ansvar för både tillväxt och infrastruktur ger bättre förutsättningar för heltäckande analyser, samt synergieffekter. – Regeringen vill ha en effektivare stat, bland annat genom att minska antalet myndigheter. När myndigheter jobbar inom liknande områden kan vi stärka verksamheten genom att samla både uppgifter och kompetens, säger civilminister Erik Slottner..

Läs mer