Underhåll och samhällsnytta i fokus när infrastrukturplanen presenterades

Ett nytt stort steg på vägen mot bättre transportinfrastruktur har tagits. På tisdagsmorgonen presenterade Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana myndighetens infrastrukturplan för de kommande 12 åren. Det handlar om den största infrastruktursatsningen i modern tid och ett viktigt fokus är att få ut mer nytta för pengarna.

I mars månad fick Trafikverket i uppdrag från regeringen att ta fram en nationell plan för infrastrukturinvesteringar åren 2026–2037. Det handlar om 1 171 miljarder kronor som riksdagen avsatt för väg, järnväg och sjöfart. Nu har Trafikverket alltså offentliggjort sin plan som bygger på regeringens och riksdagens ramar och prioriteringar, där alltså nästan 1,2 biljoner kronor ska fördelas på både underhåll och nyinvesteringar.

Förhoppningarna från regeringen och Trafikverket är stora. På presskonferensen pratade generaldirektören om att satsningen ska skapa bättre förutsättningar för arbetspendling, bidra till ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkare totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare.

Pengarna fördelas ganska jämnt mellan underhåll och nyinvesteringar; 564 miljarder går till underhåll och 604 miljarder till utveckling. Vidmakthållande av väg (underhåll) får 354 miljarder av detta och väginvesteringar (nya projekt) får 62 miljarder. För järnvägen fördelas anslagen annorlunda, här går 210 miljarder till vidmakthållande (underhåll) medan hela 309 miljarder går till investeringar (nya järnvägsprojekt). I en jämförelse med planen för 2010–2021 så blir det tydligt att anslagen till vägar viktats om. Utvecklingsramen, alltså anslagen till nya projekt, är 10 procent lägre i den nya planen, medan ramen för vidmakthållande väg, alltså underhållet, ökat med hela 90 procent. För järnvägen är motsvarande siffror plus 240 (utveckling) samt plus 140 procent (vidmakthållande) – något som visar på en stor ambitionshöjning, men också att investeringar och underhåll av järnväg legat på väldigt låga nivåer tidigare.

Enligt uppskattningarna räcker medlen för vägunderhåll till att innan planperioden löper ut ta igen allt eftersläpande underhåll som ackumulerats under decennier av låga investeringar i vägnätet. För järnvägen kommer det ta ungefär dubbelt så lång tid, 25 år, enligt prognosen. Att hastigheten inte är högre beror enligt regeringen och Trafikverket på att ett snabbare underhåll skulle få för stor påverkan på tågtrafiken då spår måste stängas och avgångar ställas in.

Roberto Maiorana nämnde BK4-vägnätet vid flera tillfällen under presentationen.

– Utbyggnaden till den högsta bärighetsklassen, som då är en viktig insats för att stärka vårt totalförsvar, påskyndas och där bedömer vi att bärigheten i stamvägnätet kommer att stärkas till 2030 redan. Det här är viktigt för näringsliv och totalförsvar.

Han nämnde också en särskild satsning på 2+1-vägar samt att planen ger möjlighet att öka bidragen till enskilda vägar.

– Här ökar vi bidraget med två tredjedelar.

I infrastrukturpropositionen, som ligger till grund för Trafikverkets arbete med den nationella planen, ställer regeringen krav på ökad samhällsnytta i utvecklingsprojekten. En stor del av presentationen ägnades åt att beskriva just detta och visa hur Trafikverket ändrat prioritet på en lång rad projekt för att få mer nytta för pengarna. Det har fått den praktiska följden att 10 planerade projekt stoppas, medan 27 andra tillkommer.

– Största möjliga nytta för pengarna har varit en utgångspunkt vid urval av större investeringsobjekt eller projekt. Vi har vässat våra prioriteringsmetoder och gjort dem mer transparenta. Det innebär att 20 miljarder kronor frigörs för mer samhällsekonomiskt motiverade insatser, samtidigt som ett antal investeringar som tidigare var med i planen utgår, förklarade Roberto Maiorana.

– Det finns de som säger att lagt kort ligger, även om utredningen visar att en planerad åtgärd kommer att kosta mer än den smakar. Nu gör vi upp med det synsättet, vilket även regeringen och riksrevisionen har efterfrågat.

Samtidigt menar generaldirektören att Trafikverket kan komma att genomföra åtgärder med koppling till de 10 utgående projekten, men att det då kommer att röra sig om andra och mer effektiva sätt att minska problemen.

Infrastrukturminister Andreas Carlson, som också medverkade på presentationen, poängterade att det ökade underhållet märks redan nu och att beläggningsarbetet på vägarna ökat med 67 procent jämfört med förra året (räknat i kilometer) och att underhållsarbetet på järnvägen redan är all time high. Han påminde också bilisterna om att ta det lugnt vid vägarbeten och visa respekt för dem som arbetar där.

Sveriges Åkeriföretag är i huvudsak positiv till Trafikverkets plan, men menar att det nu är viktigt att kommunerna också ökar sin ansträngningar för att förbättra väginfrastrukturen.

– Det är utmärkt att underhållsskulden nu åtgärdas och särskilt glädjande att bärighetsfrågan för landets statliga vägnät tas på större allvar. Nu är det viktigt att även kommunerna följer efter och ser över sina vägnät, så att vi får sammanhängande transportstråk med högre bärighet runt om i landet, säger vd Oscar Hyléen.

Planförslaget ska nu ut på remiss för att slutligen kunna fastställas av regeringen någon gång under våren.

– Vi kommer nu framför allt att se över de föreslagna nybyggnationsobjekten för att analysera deras effekt i förhållande till näringslivets behov. Trafikverket har sammantaget gjort ett bra arbete med den nationella planen och lyssnat på våra synpunkter. Att satsa på underhåll av vägnätet är både samhällsekonomiskt lönsamt och viktigt för att stärka resiliensen i samhället, säger Oscar Hyléen.

Infrastrukturplanen 2026–2037 i siffror
Investeringsram i miljarder kr, utvalda poster som rör väg.
Planen för 2022–2033 inom parentes.
Vidmakthållande väg                                         354 (228)
Varav:
Bärighetshöjande åtgärder                               30 (0)
Bärighet vägar (ej bärighetshöjande)             12 (22)
Bidrag till enskild väghållning                           30 (18)
Länsplaner                                                              61 (49)

Samhällsnytta
Trafikverket lyfter följande punkter som ska bidra till ökad samhällsnytta per investerad krona:
- Samhällsekonomisk lönsamhet är vägledande princip
- Transparenta prioriteringskriterier
- Stärkt kostnadskontroll
- Omprövning av investeringar
- Fokus på genomförbarhet