Underhåll och samhällsnytta i fokus när infrastrukturplanen presenterades

IMG_0157_foto Klara Tullgren Regeringskansliet_low.jpg.
Roberto Maiorana och Andreas Carlsson visar upp infrastrukturplanen för 2026–2037. Foto: Klara Tullgren/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-01

POLITIK

Ett nytt stort steg på vägen mot bättre transportinfrastruktur har tagits. På tisdagsmorgonen presenterade Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana myndighetens infrastrukturplan för de kommande 12 åren. Det handlar om den största infrastruktursatsningen i modern tid och ett viktigt fokus är att få ut mer nytta för pengarna.

I mars månad fick Trafikverket i uppdrag från regeringen att ta fram en nationell plan för infrastrukturinvesteringar åren 2026–2037. Det handlar om 1 171 miljarder kronor som riksdagen avsatt för väg, järnväg och sjöfart. Nu har Trafikverket alltså offentliggjort sin plan som bygger på regeringens och riksdagens ramar och prioriteringar, där alltså nästan 1,2 biljoner kronor ska fördelas på både underhåll och nyinvesteringar.

Förhoppningarna från regeringen och Trafikverket är stora. På presskonferensen pratade generaldirektören om att satsningen ska skapa bättre förutsättningar för arbetspendling, bidra till ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkare totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare.

Pengarna fördelas ganska jämnt mellan underhåll och nyinvesteringar; 564 miljarder går till underhåll och 604 miljarder till utveckling. Vidmakthållande av väg (underhåll) får 354 miljarder av detta och väginvesteringar (nya projekt) får 62 miljarder. För järnvägen fördelas anslagen annorlunda, här går 210 miljarder till vidmakthållande (underhåll) medan hela 309 miljarder går till investeringar (nya järnvägsprojekt). I en jämförelse med planen för 2010–2021 så blir det tydligt att anslagen till vägar viktats om. Utvecklingsramen, alltså anslagen till nya projekt, är 10 procent lägre i den nya planen, medan ramen för vidmakthållande väg, alltså underhållet, ökat med hela 90 procent. För järnvägen är motsvarande siffror plus 240 (utveckling) samt plus 140 procent (vidmakthållande) – något som visar på en stor ambitionshöjning, men också att investeringar och underhåll av järnväg legat på väldigt låga nivåer tidigare.

iStock-177094350_low2.jpg.

Enligt uppskattningarna räcker medlen för vägunderhåll till att innan planperioden löper ut ta igen allt eftersläpande underhåll som ackumulerats under decennier av låga investeringar i vägnätet. För järnvägen kommer det ta ungefär dubbelt så lång tid, 25 år, enligt prognosen. Att hastigheten inte är högre beror enligt regeringen och Trafikverket på att ett snabbare underhåll skulle få för stor påverkan på tågtrafiken då spår måste stängas och avgångar ställas in.

Roberto Maiorana nämnde BK4-vägnätet vid flera tillfällen under presentationen.

– Utbyggnaden till den högsta bärighetsklassen, som då är en viktig insats för att stärka vårt totalförsvar, påskyndas och där bedömer vi att bärigheten i stamvägnätet kommer att stärkas till 2030 redan. Det här är viktigt för näringsliv och totalförsvar.

Han nämnde också en särskild satsning på 2+1-vägar samt att planen ger möjlighet att öka bidragen till enskilda vägar.

– Här ökar vi bidraget med två tredjedelar.

I infrastrukturpropositionen, som ligger till grund för Trafikverkets arbete med den nationella planen, ställer regeringen krav på ökad samhällsnytta i utvecklingsprojekten. En stor del av presentationen ägnades åt att beskriva just detta och visa hur Trafikverket ändrat prioritet på en lång rad projekt för att få mer nytta för pengarna. Det har fått den praktiska följden att 10 planerade projekt stoppas, medan 27 andra tillkommer.

– Största möjliga nytta för pengarna har varit en utgångspunkt vid urval av större investeringsobjekt eller projekt. Vi har vässat våra prioriteringsmetoder och gjort dem mer transparenta. Det innebär att 20 miljarder kronor frigörs för mer samhällsekonomiskt motiverade insatser, samtidigt som ett antal investeringar som tidigare var med i planen utgår, förklarade Roberto Maiorana.

– Det finns de som säger att lagt kort ligger, även om utredningen visar att en planerad åtgärd kommer att kosta mer än den smakar. Nu gör vi upp med det synsättet, vilket även regeringen och riksrevisionen har efterfrågat.

Samtidigt menar generaldirektören att Trafikverket kan komma att genomföra åtgärder med koppling till de 10 utgående projekten, men att det då kommer att röra sig om andra och mer effektiva sätt att minska problemen.

Infrastrukturminister Andreas Carlson, som också medverkade på presentationen, poängterade att det ökade underhållet märks redan nu och att beläggningsarbetet på vägarna ökat med 67 procent jämfört med förra året (räknat i kilometer) och att underhållsarbetet på järnvägen redan är all time high. Han påminde också bilisterna om att ta det lugnt vid vägarbeten och visa respekt för dem som arbetar där.

Sveriges Åkeriföretag är i huvudsak positiv till Trafikverkets plan, men menar att det nu är viktigt att kommunerna också ökar sin ansträngningar för att förbättra väginfrastrukturen.

– Det är utmärkt att underhållsskulden nu åtgärdas och särskilt glädjande att bärighetsfrågan för landets statliga vägnät tas på större allvar. Nu är det viktigt att även kommunerna följer efter och ser över sina vägnät, så att vi får sammanhängande transportstråk med högre bärighet runt om i landet, säger vd Oscar Hyléen.

Planförslaget ska nu ut på remiss för att slutligen kunna fastställas av regeringen någon gång under våren.

– Vi kommer nu framför allt att se över de föreslagna nybyggnationsobjekten för att analysera deras effekt i förhållande till näringslivets behov. Trafikverket har sammantaget gjort ett bra arbete med den nationella planen och lyssnat på våra synpunkter. Att satsa på underhåll av vägnätet är både samhällsekonomiskt lönsamt och viktigt för att stärka resiliensen i samhället, säger Oscar Hyléen.


Infrastrukturplanen 2026–2037 i siffror
Investeringsram i miljarder kr, utvalda poster som rör väg.
Planen för 2022–2033 inom parentes.
Vidmakthållande väg                                         354 (228)
Varav:
Bärighetshöjande åtgärder                               30 (0)
Bärighet vägar (ej bärighetshöjande)             12 (22)
Bidrag till enskild väghållning                           30 (18)
Länsplaner                                                              61 (49)

Samhällsnytta
Trafikverket lyfter följande punkter som ska bidra till ökad samhällsnytta per investerad krona:
- Samhällsekonomisk lönsamhet är vägledande princip
- Transparenta prioriteringskriterier
- Stärkt kostnadskontroll
- Omprövning av investeringar
- Fokus på genomförbarhet

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-959613320.jpg.

LAGAR & REGLER 2025-12-17

Nej till tvingande krav på utsläppsfria tunga lastbilar

Köpare av tunga lastbilar ska inte tvingas köpa utsläppsfria fordon. Det står klart när EU-kommissionen nu antagit unionens stora lagpaket på fordonssidan. Den nordiska åkerinäringen har varit mycket aktiv i frågan under hösten.– Det är en seger för en realistisk och fungerande omställning, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag. Frågan om i vilken utsträckning åkerier och andra köpare av tunga fordon ska tvingas köpa en viss andel nollutsläppsfordon har ingått som en del i EU:s föreslagna lagpaket ”Clean Corporate Fleets”, som i sin tur är en del av det större ”Automotive package”. EU-kommissionen har tidigare drivit idén att både lätta och tunga fordon ska beläggas med inköpskrav på en viss andel nollutsläppsfordon. Nu har kommissionen dock kommit på andra tankar och valt att undanta tunga lastbilar. Motiveringen är bland annat att man vill minska den administrativa bördan för företagen och att infrastrukturen för laddning inte är på plats i tillräckligt hög utsträckning.Den internationella vägtransportorganisationen IRU välkomnar beslutet och menar att kommissionen tagit till sig branschens budskap. Detsamma gäller den nordiska vägtransportorganisationen NLA som arbetat tätt tillsammans med de franska, tyska och nederländska motsvarigheterna. Tillsammans med dessa, och med hjälp av IRU, drev man under hösten en kampanj med syfte att stoppa det ursprungliga tvingande förslaget. Kampanjen bestod bland annat av en namninsamling från europeiska åkerier där Sverige utmärkte sig genom en stor mängd underskrifter. Sveriges Åkeriföretag har också uppmanat den svenska regeringen att avvisa förslaget vid ett möte i EU:s transportministerråd.Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag, ser kommissionens beslut som ett fint kvitto på att det går att påverka beslut i EU.– När åkerinäringen i Sverige och Europa agerar gemensamt kan vi påverka politiken i riktning mot sunda och genomförbara vägval. Detta är en seger för en realistisk och fungerande omställning av transporter.

Läs mer
Creditsafe tema.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-01-15

Ökning av konkurser inom åkerinäringen

Under 2025 gick över 10 000 aktiebolag i konkurs. Den mesta negativa trenden återfinns inom detaljhandeln, bilhandeln – och åkerinäringen. Konkursåret kännetecknas av höga tal, men också av tydlig stabilisering. Andelen företag som gick i konkurs var något lägre än förra året, samtidigt som nyföretagandet nu ökar kraftigt.När kreditupplysningsföretaget Creditsafe summerar konkursåret 2025 står det klart att antalet konkurser ligger kvar på samma rekordnivå som föregående år – men att ökningen som präglat de senaste åren nu har stannat av. Totalt försattes 10 158 aktiebolag i konkurs under perioden januari till december, bara ett bolag mer än året innan.– Inför 2026 finns flera tecken på en konjunktur som gradvis tar fart. Även om många företag fortsatt är pressade finns en försiktig optimism inför framtiden, inte minst kopplat till hushållens stärkta ekonomi som väntas bidra till ökad konsumtion och en efterlängtad återhämtning för handeln. Vår bedömning är att vi går mot sjunkande konkurstal framöver, säger Henrik Jacobsson, vd på Creditsafe.En faktor som gör att konkurserna ökar är att antalet aktiebolag ökat kraftigt under det senaste decenniet. Antalet konkurser blir därför missvisande för den som vilja tolka konjunkturen. Räknat i procent minskade i stället konkurserna, från 1,30 2024 till 1,26 procent 2025. År 2023 var dock andelen så låg som 1,08 procent.Branscherna som stod för störst ökning av konkurser under 2025 var åkerier (18 %), detaljhandeln (16 %), bilhandlare (6 %) och restauranger (4 %). Byggsektorn stod för flest konkurser i antal med (1 719 bolag) , men noterade samtidigt en minskning med 5 procent jämfört med året före. Den största nedgången skedde inom industrin, där konkurserna minskade med 10 procent.Regionalt skedde flesta konkurser i Halland (22 %) och Örebro (21%), medan minskningen var störst i Kronoberg (-26 %) och Västmanland (-22 %). Storstadsregionerna uppvisade inga stora förändringar.Till de positiva trenderna hör att nyföretagandet ökade markant under 2025året. Totalt registrerades 52 066 nya aktiebolag, en ökning med 11 procent jämfört med 2024. Under december steg dessutom antalet nyregistrerade bolag med hela 40 procent. Ett tecken på att konjunkturen och modet håller på att stärkas?

Läs mer
iStock-1482392059.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-01-15

Effektivare administration sänker kostnaden för trängselavgifter

Kostnaden för att administrera trängselavgifter i Stockholm har minskat med 75 procent sedan systemets introduktion 2007, samtidigt som kvaliteten ökat. Det visar en översyn som Trafikanalys gjort.Trafikanalys har på regeringens uppdrag genomfört en översyn av de administrativa kostnaderna för hanteringen av trängselskatt i Stockholm respektive Göteborg mellan åren 2007 och 2024.En huvudsaklig slutsats av översynen är att kostnaderna för administrationen av trängselskatterna har sjunkit markant över tid och blivit lägre än förväntat.Från Stockholmssystemets introduktion år 2007 till 2024 har de administrativa kostnaderna sänkts med drygt 75 procent. Sedan Göteborgssystemet introducerades år 2013 har kostnaderna sänkts med cirka 30 procent. Kostnadssänkningen har skett trots att bägge systemen har blivit mer komplicerade över åren och att skatt även har börjat tas ut av utländska fordon. Den tekniska utvecklingen inom IT-området har bidragit till besparingar, men de främsta förklaringarna är åtgärder hos Trafikverket och Transportstyrelsen:– Trafikverket, som ansvarar för betalstationerna ute på vägarna, har effektiviserat sin del av administrationen påtagligt samtidigt som kvaliteten har blivit bättre. Deras avbildningar av nummerskyltar har i ökad utsträckning blivit automatiskt läsbara även vid sämre väderlek, framhåller Gunnar Eriksson som varit projektledare för arbetet.– Transportstyrelsen, som står för de största kostnaderna för trängselskatte­administration, är också den myndighet som gjort de största effektiviseringarna, bland annat genom att ta hem centrala funktioner och driva dem i egen regi, säger Gunnar Eriksson.

Läs mer