Underhåll och samhällsnytta i fokus när infrastrukturplanen presenterades

IMG_0157_foto Klara Tullgren Regeringskansliet_low.jpg.
Roberto Maiorana och Andreas Carlsson visar upp infrastrukturplanen för 2026–2037. Foto: Klara Tullgren/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-01

POLITIK

Ett nytt stort steg på vägen mot bättre transportinfrastruktur har tagits. På tisdagsmorgonen presenterade Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana myndighetens infrastrukturplan för de kommande 12 åren. Det handlar om den största infrastruktursatsningen i modern tid och ett viktigt fokus är att få ut mer nytta för pengarna.

I mars månad fick Trafikverket i uppdrag från regeringen att ta fram en nationell plan för infrastrukturinvesteringar åren 2026–2037. Det handlar om 1 171 miljarder kronor som riksdagen avsatt för väg, järnväg och sjöfart. Nu har Trafikverket alltså offentliggjort sin plan som bygger på regeringens och riksdagens ramar och prioriteringar, där alltså nästan 1,2 biljoner kronor ska fördelas på både underhåll och nyinvesteringar.

Förhoppningarna från regeringen och Trafikverket är stora. På presskonferensen pratade generaldirektören om att satsningen ska skapa bättre förutsättningar för arbetspendling, bidra till ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkare totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare.

Pengarna fördelas ganska jämnt mellan underhåll och nyinvesteringar; 564 miljarder går till underhåll och 604 miljarder till utveckling. Vidmakthållande av väg (underhåll) får 354 miljarder av detta och väginvesteringar (nya projekt) får 62 miljarder. För järnvägen fördelas anslagen annorlunda, här går 210 miljarder till vidmakthållande (underhåll) medan hela 309 miljarder går till investeringar (nya järnvägsprojekt). I en jämförelse med planen för 2010–2021 så blir det tydligt att anslagen till vägar viktats om. Utvecklingsramen, alltså anslagen till nya projekt, är 10 procent lägre i den nya planen, medan ramen för vidmakthållande väg, alltså underhållet, ökat med hela 90 procent. För järnvägen är motsvarande siffror plus 240 (utveckling) samt plus 140 procent (vidmakthållande) – något som visar på en stor ambitionshöjning, men också att investeringar och underhåll av järnväg legat på väldigt låga nivåer tidigare.

iStock-177094350_low2.jpg.

Enligt uppskattningarna räcker medlen för vägunderhåll till att innan planperioden löper ut ta igen allt eftersläpande underhåll som ackumulerats under decennier av låga investeringar i vägnätet. För järnvägen kommer det ta ungefär dubbelt så lång tid, 25 år, enligt prognosen. Att hastigheten inte är högre beror enligt regeringen och Trafikverket på att ett snabbare underhåll skulle få för stor påverkan på tågtrafiken då spår måste stängas och avgångar ställas in.

Roberto Maiorana nämnde BK4-vägnätet vid flera tillfällen under presentationen.

– Utbyggnaden till den högsta bärighetsklassen, som då är en viktig insats för att stärka vårt totalförsvar, påskyndas och där bedömer vi att bärigheten i stamvägnätet kommer att stärkas till 2030 redan. Det här är viktigt för näringsliv och totalförsvar.

Han nämnde också en särskild satsning på 2+1-vägar samt att planen ger möjlighet att öka bidragen till enskilda vägar.

– Här ökar vi bidraget med två tredjedelar.

I infrastrukturpropositionen, som ligger till grund för Trafikverkets arbete med den nationella planen, ställer regeringen krav på ökad samhällsnytta i utvecklingsprojekten. En stor del av presentationen ägnades åt att beskriva just detta och visa hur Trafikverket ändrat prioritet på en lång rad projekt för att få mer nytta för pengarna. Det har fått den praktiska följden att 10 planerade projekt stoppas, medan 27 andra tillkommer.

– Största möjliga nytta för pengarna har varit en utgångspunkt vid urval av större investeringsobjekt eller projekt. Vi har vässat våra prioriteringsmetoder och gjort dem mer transparenta. Det innebär att 20 miljarder kronor frigörs för mer samhällsekonomiskt motiverade insatser, samtidigt som ett antal investeringar som tidigare var med i planen utgår, förklarade Roberto Maiorana.

– Det finns de som säger att lagt kort ligger, även om utredningen visar att en planerad åtgärd kommer att kosta mer än den smakar. Nu gör vi upp med det synsättet, vilket även regeringen och riksrevisionen har efterfrågat.

Samtidigt menar generaldirektören att Trafikverket kan komma att genomföra åtgärder med koppling till de 10 utgående projekten, men att det då kommer att röra sig om andra och mer effektiva sätt att minska problemen.

Infrastrukturminister Andreas Carlson, som också medverkade på presentationen, poängterade att det ökade underhållet märks redan nu och att beläggningsarbetet på vägarna ökat med 67 procent jämfört med förra året (räknat i kilometer) och att underhållsarbetet på järnvägen redan är all time high. Han påminde också bilisterna om att ta det lugnt vid vägarbeten och visa respekt för dem som arbetar där.

Sveriges Åkeriföretag är i huvudsak positiv till Trafikverkets plan, men menar att det nu är viktigt att kommunerna också ökar sin ansträngningar för att förbättra väginfrastrukturen.

– Det är utmärkt att underhållsskulden nu åtgärdas och särskilt glädjande att bärighetsfrågan för landets statliga vägnät tas på större allvar. Nu är det viktigt att även kommunerna följer efter och ser över sina vägnät, så att vi får sammanhängande transportstråk med högre bärighet runt om i landet, säger vd Oscar Hyléen.

Planförslaget ska nu ut på remiss för att slutligen kunna fastställas av regeringen någon gång under våren.

– Vi kommer nu framför allt att se över de föreslagna nybyggnationsobjekten för att analysera deras effekt i förhållande till näringslivets behov. Trafikverket har sammantaget gjort ett bra arbete med den nationella planen och lyssnat på våra synpunkter. Att satsa på underhåll av vägnätet är både samhällsekonomiskt lönsamt och viktigt för att stärka resiliensen i samhället, säger Oscar Hyléen.


Infrastrukturplanen 2026–2037 i siffror
Investeringsram i miljarder kr, utvalda poster som rör väg.
Planen för 2022–2033 inom parentes.
Vidmakthållande väg                                         354 (228)
Varav:
Bärighetshöjande åtgärder                               30 (0)
Bärighet vägar (ej bärighetshöjande)             12 (22)
Bidrag till enskild väghållning                           30 (18)
Länsplaner                                                              61 (49)

Samhällsnytta
Trafikverket lyfter följande punkter som ska bidra till ökad samhällsnytta per investerad krona:
- Samhällsekonomisk lönsamhet är vägledande princip
- Transparenta prioriteringskriterier
- Stärkt kostnadskontroll
- Omprövning av investeringar
- Fokus på genomförbarhet

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

DSC00875_low.jpg.

PROFIL 2026-05-08

Ohlssons får Stora Åkeripriset

Det långsiktiga och målmedvetna arbetet för att ta hela koncernen framåt och bli en av den svenska renhållningsbranschens mest framstående aktörer ledde i år ända fram till Stora Åkeripriset för Ohlssons. Under fredagkvällen fick grundaren Christer Ohlsson ta emot priset inför 150-talet talet gäster vid Sveriges Åkeriföretags årsmötesmiddag.Under fredagen höll Sveriges Åkeriföretag sitt årsmöte med tillhörande middag. En av höjdpunkterna under middagen var offentliggörandet av årets vinnare av Stora Åkeripriset. I år hade juryn ändrat upplägget så att endast en slutlig vinnare presenteras – Ohlssonskoncernen med säte i Landskrona. Företagsgruppen, där Ohlssons i Landskrona AB är det största verksamma bolaget har under decennier byggts upp till en koncern som väntas omsätta uppemot två miljarder kronor under året. De senaste åren har Ohlssons vunnit många stora kommunala kontrakt inom renhållning och meddelat att man under innevarande år investerar i omkring 100 nya fossilfria fordon.Grundaren och ägaren Christer Ohlsson fick ta emot diplom och iklädas guldhatt till det traditionsenliga konfettiregnet och gästernas applåder. Priset delades ut av Sveriges Åkeriföretags ordförande Mikael Nilsson och vd Oscar Hyléen. I juryn sitter förutom Mikael Nilsson och Oscar Hyléen även Andreas Lindström och Ingrid Skoog Bengtsson från SÅ:s styrelse samt Ulric Långberg, samhällspolitisk chef och Mats Hellström, chefredaktör för Svensk Åkeritidning.Stora Åkeripriset är åkerinäringens årliga pris som går till ett medlemsföretag i Sveriges Åkeriföretag som utmärkt sig positivt inom områdena socialt ansvarstagande, trafiksäkerhet, miljö- och klimatmässig hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.Vinnaren av Stora Åkeripriset får möjligheten att skänka 25 000 kronor till välgörande ändamål, och Ohlssons val föll på Operation Smile.Hela motiveringen:”Från en blygsam start har Ohlssons i Landskrona vuxit fram som ett av åkerinäringens mest framstående företag. Bolaget är idag en av nyckelspelarna inom den svenska renhållningsbranschen, samtidigt som verksamheten framgångsrikt utökats till nya områden såsom entreprenad och VA.Genom hög leveransförmåga, ett brett erbjudande och med målet att överträffa kundernas förväntningar, har Ohlssons skapat en verksamhet som står stark i en föränderlig bransch. Här förenas tillväxt och lönsamhet med ett genuint engagemang för både personal och hållbara lösningar.Ohlssons i Landskrona är ett exempel på hur målmedvetet arbete, värderingsdrivet ledarskap och en ständig vilja att utvecklas kan ta ett företag hela vägen till toppen i åkerinäringen.”Under kvällen delades också Sveriges Åkeriföretags Hållbarhetspris ut, ett nyinstiftat pris som går till ett åkeri som utmärkt sig särskilt inom något hållbarhetsområde.Historiens första pristagare blev Pohjanen & Ström i Piteå som får priset för sitt gedigna arbete för att upplysa om och motverka psykisk ohälsa både på den egna arbetsplatsen och i det omgivande samhället.I höstas offentliggjordes årets lista på unga inspiratörer och talanger inom åkerinäringen, Topp 40 under 40. Under årsmötesmiddagen uppmärksammades också Emelie Jonsson på ARJ Transport som intog listans förstaplats.

Läs mer
iStock-1366211703-2_low.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-04-29

Offensiv infrastrukturplan i hamn

Nu är Sveriges nya infrastrukturplan satt. På tisdagen presenterade regeringen den övergripande tanken med planen, men också vilka nyinvesteringar som ska göras under åren 2026–2037.Svensk Åkeritidning har vid flertalet gånger rapporterat om arbetet med Sveriges nya infrastrukturplan för planperioden 2026–2037. Nu har planen, som arbetats fram av Trafikverket och justerats av regeringen, fastställts. Det handlar, precis som tidigare, om den mest ambitiösa planen på många decennier. I en jämförelse med tidigare planer är det framför allt ramen för drift och underhåll av vägar och järnvägar som sticker ut.– Tidigare har man sopat underhållet under mattan. Man har vetat om att vi har en underhållsskuld, man har vetat om att eftersatta vägar i vårt land är ett tillväxthinder för svenska företag. Det påverkar jobb negativt, det försvagar arbetspendling och godstrafik. Samtidigt har man talat mycket om järnväg, men inte investerat i järnvägsunderhåll på ett sätt som har gjort att man fått ut mer järnvägsunderhåll så flera ska kunna lita på att tåget kommer fram i tid, sade infrastrukturminister Andreas Carlson vid tisdagens presskonferens.– När vi nu lägger fram nationella planen så är det underhållet först. Man ska kunna lita på infrastrukturen i Sverige.Totalt ska 354 miljarder kronor satsar på drift och underhåll av vägar. En ökning med omkring 50 procent (omräknat till 2025 års priser) jämfört med den föregående planen som gällt för 2022–2033 där drift och underhåll budgeterades till 197 miljarder kronor under tolvårsperioden.

Läs mer
iStock-1145662095.jpg.

POLITIK 2026-04-30

EU lättar på villkoren för statliga stöd i energikrisen

EU-kommissionen har tagit fram ett nytt tillfälligt krisramverk som riktar sig till flera sektorer som nu drabbas hårt av energikrisen, däribland åkerinäringen i Europa. Det handlar om lättade villkor för statliga stöd, som kan införas av de stater som finner åtgärder nödvändiga.Europeiska kommissionen har i veckan antagit en ny tillfällig ram för statligt stöd som svar på de ekonomiska effekter som stängningen av Hormuzsundet i Persiska viken fått.Ramen ska underlätta medlemsstaternas stöd till de ekonomiska sektorer som är mest utsatta för krisen genom att lätta på villkoren som Europeiska kommissionen har för att godkänna statliga stöd.Vägtransportorganisationen IRU:s Europadirektör Raluca Marian menar att det är särskilt viktigt att vägtransporter uttryckligen inkluderas bland de drabbade sektorerna.– Med marginaler under tre procent och en allmän oförmåga att föra över kostnader på kunderna, har vägtransportföretag mycket begränsad kapacitet att absorbera plötsliga bränsleprischocker, säger hon i ett uttalande och tillägger att vägtransportföretag i allmänhet inte heller säkrar sina bränsleinköp, vilket gör riktat stöd i ett sånt här läge extra viktigt.En av de kraftigaste inslagen i åtgärdsramen är möjligheten att täcka upp till 70 procent av extra bränslekostnader och 100 procent när det gäller ”återbetalningspliktiga instrument”.Bland de stöd som presenterats finns också möjligheten att bevilja stöd genom förskottsbetalningar med verifiering i efterhand, ett sätt att snabbt skapa likviditet i krissituationer. Ett annat är förenklade mekanismer som gör det möjligt att bevilja stöd under 50 000 euro baserat på standarddata i stället för företagsspecifika data, vilket ska minska den administrativa bördan.– Att minska byråkratin är inte bara viktigt i en kris, utan ännu mer när snabbhet är avgörande, säger Raluca Marian.IRU välkomnar att kommissionen uttrycklig påmint medlemsstaterna om möjligheten att använda punktskattesänkningar, inklusive att ansöka om undantag under EU:s minimisatser, en åtgärd som får direkt inverkan på bränslepriserna. Några länder har redan använt dessa möjligheter, och Sverige skickade för några veckor sedan in en begäran om att vid behov få sänka energiskatten på diesel och bensin under EU:s egentliga miniminivå.– Utöver underlättandet är detta ramverk en kraftfull signal till medlemsstaterna om att det finns ett akut behov av att stödja vägtransportsektorn. Det som är viktigt nu är att stödet når sektorn snabbt i praktiken, säger Raluca Marian.Sverige skiljer sig dock från många andra europeiska länder genom vår flitiga användning av framför allt indexregleringar och drivmedelstillägg i avtal. Det innebär att kostnader visserligen kan skena i ett kort perspektiv, men att transportörer har bättre möjligheter att på lång och medellång sikt kompensera för ökade kostnader än företag i andra länder.EU:s och EU-ländernas stöd för att minska kostnadsökningarna på fossila bränslen har också fått kritik från olika håll på grund av att stöden gör det mindre lönsamt att hushålla med bränslen och genomföra energieffektiviseringar och investeringar i annan teknik. Därigenom ökar risken för att efterfrågan hålls uppe i en tid av underutbud på marknaden, vilken i sig kan driva ytterligare kostnadsökningar för bränsle.

Läs mer