Underhåll och samhällsnytta i fokus när infrastrukturplanen presenterades

IMG_0157_foto Klara Tullgren Regeringskansliet_low.jpg.
Roberto Maiorana och Andreas Carlsson visar upp infrastrukturplanen för 2026–2037. Foto: Klara Tullgren/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2025-10-01

POLITIK

Ett nytt stort steg på vägen mot bättre transportinfrastruktur har tagits. På tisdagsmorgonen presenterade Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana myndighetens infrastrukturplan för de kommande 12 åren. Det handlar om den största infrastruktursatsningen i modern tid och ett viktigt fokus är att få ut mer nytta för pengarna.

I mars månad fick Trafikverket i uppdrag från regeringen att ta fram en nationell plan för infrastrukturinvesteringar åren 2026–2037. Det handlar om 1 171 miljarder kronor som riksdagen avsatt för väg, järnväg och sjöfart. Nu har Trafikverket alltså offentliggjort sin plan som bygger på regeringens och riksdagens ramar och prioriteringar, där alltså nästan 1,2 biljoner kronor ska fördelas på både underhåll och nyinvesteringar.

Förhoppningarna från regeringen och Trafikverket är stora. På presskonferensen pratade generaldirektören om att satsningen ska skapa bättre förutsättningar för arbetspendling, bidra till ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkare totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare.

Pengarna fördelas ganska jämnt mellan underhåll och nyinvesteringar; 564 miljarder går till underhåll och 604 miljarder till utveckling. Vidmakthållande av väg (underhåll) får 354 miljarder av detta och väginvesteringar (nya projekt) får 62 miljarder. För järnvägen fördelas anslagen annorlunda, här går 210 miljarder till vidmakthållande (underhåll) medan hela 309 miljarder går till investeringar (nya järnvägsprojekt). I en jämförelse med planen för 2010–2021 så blir det tydligt att anslagen till vägar viktats om. Utvecklingsramen, alltså anslagen till nya projekt, är 10 procent lägre i den nya planen, medan ramen för vidmakthållande väg, alltså underhållet, ökat med hela 90 procent. För järnvägen är motsvarande siffror plus 240 (utveckling) samt plus 140 procent (vidmakthållande) – något som visar på en stor ambitionshöjning, men också att investeringar och underhåll av järnväg legat på väldigt låga nivåer tidigare.

iStock-177094350_low2.jpg.

Enligt uppskattningarna räcker medlen för vägunderhåll till att innan planperioden löper ut ta igen allt eftersläpande underhåll som ackumulerats under decennier av låga investeringar i vägnätet. För järnvägen kommer det ta ungefär dubbelt så lång tid, 25 år, enligt prognosen. Att hastigheten inte är högre beror enligt regeringen och Trafikverket på att ett snabbare underhåll skulle få för stor påverkan på tågtrafiken då spår måste stängas och avgångar ställas in.

Roberto Maiorana nämnde BK4-vägnätet vid flera tillfällen under presentationen.

– Utbyggnaden till den högsta bärighetsklassen, som då är en viktig insats för att stärka vårt totalförsvar, påskyndas och där bedömer vi att bärigheten i stamvägnätet kommer att stärkas till 2030 redan. Det här är viktigt för näringsliv och totalförsvar.

Han nämnde också en särskild satsning på 2+1-vägar samt att planen ger möjlighet att öka bidragen till enskilda vägar.

– Här ökar vi bidraget med två tredjedelar.

I infrastrukturpropositionen, som ligger till grund för Trafikverkets arbete med den nationella planen, ställer regeringen krav på ökad samhällsnytta i utvecklingsprojekten. En stor del av presentationen ägnades åt att beskriva just detta och visa hur Trafikverket ändrat prioritet på en lång rad projekt för att få mer nytta för pengarna. Det har fått den praktiska följden att 10 planerade projekt stoppas, medan 27 andra tillkommer.

– Största möjliga nytta för pengarna har varit en utgångspunkt vid urval av större investeringsobjekt eller projekt. Vi har vässat våra prioriteringsmetoder och gjort dem mer transparenta. Det innebär att 20 miljarder kronor frigörs för mer samhällsekonomiskt motiverade insatser, samtidigt som ett antal investeringar som tidigare var med i planen utgår, förklarade Roberto Maiorana.

– Det finns de som säger att lagt kort ligger, även om utredningen visar att en planerad åtgärd kommer att kosta mer än den smakar. Nu gör vi upp med det synsättet, vilket även regeringen och riksrevisionen har efterfrågat.

Samtidigt menar generaldirektören att Trafikverket kan komma att genomföra åtgärder med koppling till de 10 utgående projekten, men att det då kommer att röra sig om andra och mer effektiva sätt att minska problemen.

Infrastrukturminister Andreas Carlson, som också medverkade på presentationen, poängterade att det ökade underhållet märks redan nu och att beläggningsarbetet på vägarna ökat med 67 procent jämfört med förra året (räknat i kilometer) och att underhållsarbetet på järnvägen redan är all time high. Han påminde också bilisterna om att ta det lugnt vid vägarbeten och visa respekt för dem som arbetar där.

Sveriges Åkeriföretag är i huvudsak positiv till Trafikverkets plan, men menar att det nu är viktigt att kommunerna också ökar sin ansträngningar för att förbättra väginfrastrukturen.

– Det är utmärkt att underhållsskulden nu åtgärdas och särskilt glädjande att bärighetsfrågan för landets statliga vägnät tas på större allvar. Nu är det viktigt att även kommunerna följer efter och ser över sina vägnät, så att vi får sammanhängande transportstråk med högre bärighet runt om i landet, säger vd Oscar Hyléen.

Planförslaget ska nu ut på remiss för att slutligen kunna fastställas av regeringen någon gång under våren.

– Vi kommer nu framför allt att se över de föreslagna nybyggnationsobjekten för att analysera deras effekt i förhållande till näringslivets behov. Trafikverket har sammantaget gjort ett bra arbete med den nationella planen och lyssnat på våra synpunkter. Att satsa på underhåll av vägnätet är både samhällsekonomiskt lönsamt och viktigt för att stärka resiliensen i samhället, säger Oscar Hyléen.


Infrastrukturplanen 2026–2037 i siffror
Investeringsram i miljarder kr, utvalda poster som rör väg.
Planen för 2022–2033 inom parentes.
Vidmakthållande väg                                         354 (228)
Varav:
Bärighetshöjande åtgärder                               30 (0)
Bärighet vägar (ej bärighetshöjande)             12 (22)
Bidrag till enskild väghållning                           30 (18)
Länsplaner                                                              61 (49)

Samhällsnytta
Trafikverket lyfter följande punkter som ska bidra till ökad samhällsnytta per investerad krona:
- Samhällsekonomisk lönsamhet är vägledande princip
- Transparenta prioriteringskriterier
- Stärkt kostnadskontroll
- Omprövning av investeringar
- Fokus på genomförbarhet

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

iStock-1347632685.jpg.

DIGITALISERING & IT 2026-02-13

Svensk e-handel slår rekord

Svensk e-handel har nått en ny toppnivå. Det visar Postnords e-barometer för helåret 2025. Med en tillväxt på 10 procent jämfört med föregående år når e-handelns totala omsättning 153 miljarder kronor. Det är den högsta nivån som någonsin uppmätts.Efter flera år präglade av ekonomisk osäkerhet och inflation har de svenska hushållen återfått köpkraften, vilket gett omedelbar effekt på näthandeln. Omsättningen för 2025 överträffade den tidigare toppnoteringen under covidpandemin.– Att e-handeln nått en ny rekordnivå är ett styrkebesked. Det visar att konsumenterna, trots ett fortsatt osäkert omvärldsläge, har prioriterat den digitala handeln så fort hushållskassan tillåtit det, säger Ylva Staszewski, chef för affärsområde Paket på Postnord Sverige.Till skillnad från pandemiåren, då tillväxten i hög grad drevs av restriktioner, vilar dagens toppnotering på en ny vardag där digitala köp blivit en naturlig del av hushållens konsumtion, skriver Postnord. Utvecklingen drivs nu främst av sjunkande räntor, högre reallöner och en stabil inflation.– Uppgången är bred, vilket tyder på att e-handeln inte längre är beroende av specifika "pandemivinnare" utan står stadigt på egna ben. Konsumenterna har anpassat sig till det nya ekonomiska läget och väljer e-handeln för dess enkelhet, utbud och möjligheten att jämföra priser, fortsätter Ylva Staszewski.Hela rapporten presenteras den 17 februari.

Läs mer
Ohlssonsgruppen_low.jpg.

FÖRETAGANDE 2026-02-18

Kommunuppdrag ger kraftig tillväxt för Ohlssons

Ohlssons står inför ett av sina mest expansiva år hittills. Nya uppdrag i ett 20-tal kommuner innebär att organisationen under året kommer att växa med drygt 100 nya medarbetare.Under året startar Ohlssons nya uppdrag i drygt 20 kommuner i bland annat Värmland, Stockholmsregionen, Sörmland och Blekinge. Det innebär både geografisk expansion och ökade leveranser inom renhållning och slam. Merparten av uppdragen avser insamling av hushållsavfall och förpackningsmaterial, medan ett par gäller insamling av slam och annat pumpbart avfall.– Det som förenar alla uppdrag är att de ställer höga krav på vår förmåga att organisera och leverera en trygg och hållbar service från första dagen. Det arbetet bygger på lång erfarenhet i branschen, men också på en vilja att hela tiden fortsätta utvecklas, säger David Rhudin, vd på Ohlssons.För varje nytt uppdrag krävs lokala bemanningsplaner, rekrytering av miljöarbetare och arbetsledare och ett noggrant arbete med att färdigställa nya fordon och driftlokaler.Ohlssons planerar också att under året rekrytera över 100 nya medarbetare, både miljöarbetare och driftledare.– Vi ser varje nytt uppdrag som ett långsiktigt åtagande. Därför lägger vi stort fokus på att bygga upp verksamheten lokalt från grunden, med rätt kompetens, tydliga arbetssätt och närvarande ledarskap, säger David Rhudin.

Läs mer
24C0038_057_webb.jpg. FRÅN MAGASINET

FÖRETAGANDE 2026-02-13

Långa handläggningstider för Klimatpremien

Ansökningarna till Klimatpremien har ökat kraftigt de senaste två åren. Idag är handläggningstiden omkring ett år, men Energimyndigheten hoppas nu att bättre resurser, ny teknik och vassare ansökningar ska korta tidsramen framöver.Klimatpremien infördes 2020 och är ett statligt stöd från Energimyndigheten som idag kan ges vid köp av hållbara tunga fordon och arbetsmaskiner samt lätta lastbilar. Så sent som 2023 uppgick antalet ansökningar till endast 270, men efter att lätta ellastbilar blev stödberättigade 2024 skenade ansökningarna till nästan 3 700. Förra året landade de på nästan 4 200 och pressen på Energimyndigheten har blivit hård. Det kan nu ta omkring ett år att få en ansökan beviljad. Svensk Åkeritidning ställde några frågor till myndigheten om hur läget är just nu och hur prognosen ser ut för den närmsta tiden. Finns det fler faktorer bakom era långa handläggningstider än den kraftiga ökningen av antalet ansökningar?– De många ansökningarna kombineras med att vi har en begränsande bemyndiganderam, att vi fått utökade kontrollkrav och att många ansökningar har fel eller bristfälliga underlag. I dag har vi omkring 7 600 ärenden i beredning. Vad gör ni för att lösa problemen?– Vi genomför tre större åtgärder för att korta köerna. Det handlar om tillfällig extra personal för att kunna handlägga fler utbetalningar, att vi tar fram ett automatiserad ansökningsflöde samt att vi jobbar med tydlig information genom bättre vägledning på hemsidan. Syftet där är att minska antalet fel och frågor från stödsökande.Hur vanligt är det att ansökningar inte är fullständiga?– De flesta ansökningar om stöd är kompletta, men vid begäran om utbetalning saknas ofta fullständiga eller korrekta underlag, vilket förlänger handläggningstiden.Vad är de vanligaste felen i ansökningarna, och vad blir resultatet av dessa fel?– Det är många fel som kan leda till avslag, kompletteringsbegäran eller en förlängd handläggningsprocess. De vanligaste är dessa:1. Beställning innan ansökan skickats in: Ansökan måste skickas in innan något fordon beställts. En ansökan som skickas in efter beställning av ett fordon kommer att avslås.2. Felaktiga eller bristfälliga dokument: Här kan det handla om att offerter skickas in i stället för fakturor för att styrka den stödberättigande kostnaden. Det kan också handla om att fakturorna är otydliga eller ofullständiga.3. Avsaknad av leasingavtal: Vissa leasingtagare skickar inte in avtal för både miljöfordonet och jämförbart fordon, vilket krävs.4. Felaktiga uppgifter om de minimis-stöd: Många tror felaktigt att allt stöd inom Klimatpremien är så kallat de minimis-stöd.5. Sena eller uteblivna kompletteringar: En missad deadline kan leda till att ärendet avslutas. Ibland öppnar sökande ett nytt ärende i stället för att svara i det befintliga.6. Fel effektangivelser för arbetsmaskiner: Om effekten beräknas fel eller anges på annat sätt än maskinens faktiska nettoeffekt kan det leda till avslag.7. Dubbla utbetalningsbegäranden: Vissa företag har begärt utbetalning för samma fordon flera gånger eller för fordon som redan fått stöd.8. Fel fordonstyp i ansökan: Ansökan måste stämma med begäran om utbetalning. Det går inte att exempelvis söka stöd för en tung lastbil i ansökan, men lätt lastbil i begäran om utbetalning.9. Interna misstag hos företag: Bristande intern samordning kan leda till fel, dubbla ärenden och att kontaktuppgifter inte uppdateras när ansvariga byts ut.Vad ska man tänka på som åkeri för att inte riskera att ansökan drar ut på tiden eller måste göras om?– Läs igenom vägledning och handledning noggrant innan ansökan samt kontrollera uppgifter och dokument en extra gång. Se till att de personer som arbetar med ansökningarna är uppdaterade och följer ärendena genom hela processen. Svara på kompletteringsbegäran inom utsatt tid och håll koll på sista datum för begäran om utbetalning. Om oklarheter uppstår bör den sökande kontakta myndigheten.

Läs mer