Mats Hellström
Chefredaktör
2025-10-01
POLITIK
Ett nytt stort steg på vägen mot bättre transportinfrastruktur har tagits. På tisdagsmorgonen presenterade Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana myndighetens infrastrukturplan för de kommande 12 åren. Det handlar om den största infrastruktursatsningen i modern tid och ett viktigt fokus är att få ut mer nytta för pengarna.
I mars månad fick Trafikverket i uppdrag från regeringen att ta fram en nationell plan för infrastrukturinvesteringar åren 2026–2037. Det handlar om 1 171 miljarder kronor som riksdagen avsatt för väg, järnväg och sjöfart. Nu har Trafikverket alltså offentliggjort sin plan som bygger på regeringens och riksdagens ramar och prioriteringar, där alltså nästan 1,2 biljoner kronor ska fördelas på både underhåll och nyinvesteringar.
Förhoppningarna från regeringen och Trafikverket är stora. På presskonferensen pratade generaldirektören om att satsningen ska skapa bättre förutsättningar för arbetspendling, bidra till ett mer konkurrenskraftigt näringsliv och ett starkare totalförsvar. Resor och transporter ska bli tillförlitligare, effektivare och säkrare.
Pengarna fördelas ganska jämnt mellan underhåll och nyinvesteringar; 564 miljarder går till underhåll och 604 miljarder till utveckling. Vidmakthållande av väg (underhåll) får 354 miljarder av detta och väginvesteringar (nya projekt) får 62 miljarder. För järnvägen fördelas anslagen annorlunda, här går 210 miljarder till vidmakthållande (underhåll) medan hela 309 miljarder går till investeringar (nya järnvägsprojekt). I en jämförelse med planen för 2010–2021 så blir det tydligt att anslagen till vägar viktats om. Utvecklingsramen, alltså anslagen till nya projekt, är 10 procent lägre i den nya planen, medan ramen för vidmakthållande väg, alltså underhållet, ökat med hela 90 procent. För järnvägen är motsvarande siffror plus 240 (utveckling) samt plus 140 procent (vidmakthållande) – något som visar på en stor ambitionshöjning, men också att investeringar och underhåll av järnväg legat på väldigt låga nivåer tidigare.
Enligt uppskattningarna räcker medlen för vägunderhåll till att innan planperioden löper ut ta igen allt eftersläpande underhåll som ackumulerats under decennier av låga investeringar i vägnätet. För järnvägen kommer det ta ungefär dubbelt så lång tid, 25 år, enligt prognosen. Att hastigheten inte är högre beror enligt regeringen och Trafikverket på att ett snabbare underhåll skulle få för stor påverkan på tågtrafiken då spår måste stängas och avgångar ställas in.
Roberto Maiorana nämnde BK4-vägnätet vid flera tillfällen under presentationen.
– Utbyggnaden till den högsta bärighetsklassen, som då är en viktig insats för att stärka vårt totalförsvar, påskyndas och där bedömer vi att bärigheten i stamvägnätet kommer att stärkas till 2030 redan. Det här är viktigt för näringsliv och totalförsvar.
Han nämnde också en särskild satsning på 2+1-vägar samt att planen ger möjlighet att öka bidragen till enskilda vägar.
– Här ökar vi bidraget med två tredjedelar.
I infrastrukturpropositionen, som ligger till grund för Trafikverkets arbete med den nationella planen, ställer regeringen krav på ökad samhällsnytta i utvecklingsprojekten. En stor del av presentationen ägnades åt att beskriva just detta och visa hur Trafikverket ändrat prioritet på en lång rad projekt för att få mer nytta för pengarna. Det har fått den praktiska följden att 10 planerade projekt stoppas, medan 27 andra tillkommer.
– Största möjliga nytta för pengarna har varit en utgångspunkt vid urval av större investeringsobjekt eller projekt. Vi har vässat våra prioriteringsmetoder och gjort dem mer transparenta. Det innebär att 20 miljarder kronor frigörs för mer samhällsekonomiskt motiverade insatser, samtidigt som ett antal investeringar som tidigare var med i planen utgår, förklarade Roberto Maiorana.
– Det finns de som säger att lagt kort ligger, även om utredningen visar att en planerad åtgärd kommer att kosta mer än den smakar. Nu gör vi upp med det synsättet, vilket även regeringen och riksrevisionen har efterfrågat.
Samtidigt menar generaldirektören att Trafikverket kan komma att genomföra åtgärder med koppling till de 10 utgående projekten, men att det då kommer att röra sig om andra och mer effektiva sätt att minska problemen.
Infrastrukturminister Andreas Carlson, som också medverkade på presentationen, poängterade att det ökade underhållet märks redan nu och att beläggningsarbetet på vägarna ökat med 67 procent jämfört med förra året (räknat i kilometer) och att underhållsarbetet på järnvägen redan är all time high. Han påminde också bilisterna om att ta det lugnt vid vägarbeten och visa respekt för dem som arbetar där.
Sveriges Åkeriföretag är i huvudsak positiv till Trafikverkets plan, men menar att det nu är viktigt att kommunerna också ökar sin ansträngningar för att förbättra väginfrastrukturen.
– Det är utmärkt att underhållsskulden nu åtgärdas och särskilt glädjande att bärighetsfrågan för landets statliga vägnät tas på större allvar. Nu är det viktigt att även kommunerna följer efter och ser över sina vägnät, så att vi får sammanhängande transportstråk med högre bärighet runt om i landet, säger vd Oscar Hyléen.
Planförslaget ska nu ut på remiss för att slutligen kunna fastställas av regeringen någon gång under våren.
– Vi kommer nu framför allt att se över de föreslagna nybyggnationsobjekten för att analysera deras effekt i förhållande till näringslivets behov. Trafikverket har sammantaget gjort ett bra arbete med den nationella planen och lyssnat på våra synpunkter. Att satsa på underhåll av vägnätet är både samhällsekonomiskt lönsamt och viktigt för att stärka resiliensen i samhället, säger Oscar Hyléen.
Infrastrukturplanen 2026–2037 i siffror
Investeringsram i miljarder kr, utvalda poster som rör väg.
Planen för 2022–2033 inom parentes.
Vidmakthållande väg 354 (228)
Varav:
Bärighetshöjande åtgärder 30 (0)
Bärighet vägar (ej bärighetshöjande) 12 (22)
Bidrag till enskild väghållning 30 (18)
Länsplaner 61 (49)
Samhällsnytta
Trafikverket lyfter följande punkter som ska bidra till ökad samhällsnytta per investerad krona:
- Samhällsekonomisk lönsamhet är vägledande princip
- Transparenta prioriteringskriterier
- Stärkt kostnadskontroll
- Omprövning av investeringar
- Fokus på genomförbarhet
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
TRAFIKSÄKERHET 2025-12-12
Hur brandsäker är din timmerbil?Sedan flera år tillbaka finns ett direktiv från Brandskyddsföreningen som säger att lastbilar med lättantändligt fibröst material ska ha sprinklersystem installerat. Kraven finns numera också med i villkoren hos alla försäkringsbolag, Utöver risken för brandskada finns därmed även stora ekonomiska risker för den åkare som missat att brandsäkra sitt fordon enligt regelverket.Omkring 2 000 timmerbilar rullar på de svenska vägarna. Därutöver tillkommer ett ganska stort antal lastbilar som kör andra typer av skogliga produkter, eller så kallat fibröst material. Trots riskerna för brand är det många fordonsägare som inte monterar sprinklersystem.– Det är mycket oroande, dels för att det innebär risk för större skador vid brand och dels för att åkare riskerar att hamna i en svår ekonomisk situation om de inte uppfyller försäkringsbolagets säkerhetsföreskrifter, säger Nenad Ringdahl på Trygg-Hansa.Han menar att det kan vara svårt att själv navigera i vad som gäller på alla nivåer, men att det finns hjälp att få.– Vi är ett av de försäkringsbolag som har medarbetare som är specialister på yrkestrafik, med god kännedom om branschen. Den kunskap vi har delar vi självklart gärna med oss av till våra kunder.
INFRASTRUKTUR 2025-12-19
Skogsbruket förvärrar skador från extremväderUnder ett par dagar i september föll extrema mängder regn över delar av Västernorrland. Väderhändelsen orsakade stora skador på väg och järnväg och en person avled. Nu har Skogsstyrelsen kommit fram till att åtgärder inom skogsbruket förvärrade skadorna, men att det går att minska riskerna för nya problem. Det var den 6 och 7 september som delar av Västernorrland drabbades av kraftiga skyfall. Det ledde till att flera bilvägar spolades bort, två tåg spårade ur och en person omkom. Nu har Skogsstyrelsen presenterat en analys av skogsbruksåtgärderna i det drabbade området och där konstaterar man att det är vetenskapligt belagt att avverkningar, byggande av skogsbilvägar, markberedning och andra skogsbruksåtgärder har en verkan på risken för erosion, ras och slamströmmar.Myndigheten drar slutsatsen att en hög andel ungskog och föryngringsytor, tillsammans med bristfälligt eller direkt felaktigt anlagda skogsbilvägar har haft en betydande inverkan på skadornas omfattning. Man skriver att i princip alla skogsbilvägar som löper utför sluttningar har skadats på något sätt eftersom de har samlat och lett vatten. När vattenmassorna blivit stora och fått hög hastighet på vägbanken eller i vägdiket har vägmaterial dragits med och slamströmmar uppstått ned mot Trafikverkets vägar. Därför hittar man många skadepunkter där en skogsbilväg ansluter till en allmän väg. Exempel på brister i anläggningen är för få och underdimensionerade vägtrummor och att vägen dragits på fel sätt.Skogsstyrelsen konstaterar också att många de skadade skogsbilvägarna nu återställts utan att man anpassat dem till framtida höga vattenflöden. Alltså, samma misstag görs igen.– Det är svårt att helt förhindra skador vid en så extrem väderhändelse som i Västernorrland, men det vilar stort ansvar på både samhället och skogsbruket att så långt möjligt förbygga och begränsa skador på omgivningen, säger Staffan Norin, chef för skogsavdelningen på Skogsstyrelsen.För att minska problemen i framtiden har Skogsstyrelsen tagit fram ett antal rekommendationer, bland annat dessa:Utför inte markberedning så att det skapas fåror vinkelrätt mot höjdkurvorna i långa slänter. I branta erosionskänsliga områden bör markberedning inte ske alls.När nya skogsbilvägar byggs, förhindra att vatten kan ackumuleras och rinna på vägplan eller i vägdike över långa sträckor.Se till att vattentrummor finns i tillräckligt antal och i rätt dimension.Förhindra att det blir körskador i marken av maskinerna.Undvik att skapa stora sammanhängande avverkade områden. Använd hyggesfria metoder i branta erosionskänsliga områden där det är möjligt.
LAGAR & REGLER 2025-12-17
Nej till tvingande krav på utsläppsfria tunga lastbilarKöpare av tunga lastbilar ska inte tvingas köpa utsläppsfria fordon. Det står klart när EU-kommissionen nu antagit unionens stora lagpaket på fordonssidan. Den nordiska åkerinäringen har varit mycket aktiv i frågan under hösten.– Det är en seger för en realistisk och fungerande omställning, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag. Frågan om i vilken utsträckning åkerier och andra köpare av tunga fordon ska tvingas köpa en viss andel nollutsläppsfordon har ingått som en del i EU:s föreslagna lagpaket ”Clean Corporate Fleets”, som i sin tur är en del av det större ”Automotive package”. EU-kommissionen har tidigare drivit idén att både lätta och tunga fordon ska beläggas med inköpskrav på en viss andel nollutsläppsfordon. Nu har kommissionen dock kommit på andra tankar och valt att undanta tunga lastbilar. Motiveringen är bland annat att man vill minska den administrativa bördan för företagen och att infrastrukturen för laddning inte är på plats i tillräckligt hög utsträckning.Den internationella vägtransportorganisationen IRU välkomnar beslutet och menar att kommissionen tagit till sig branschens budskap. Detsamma gäller den nordiska vägtransportorganisationen NLA som arbetat tätt tillsammans med de franska, tyska och nederländska motsvarigheterna. Tillsammans med dessa, och med hjälp av IRU, drev man under hösten en kampanj med syfte att stoppa det ursprungliga tvingande förslaget. Kampanjen bestod bland annat av en namninsamling från europeiska åkerier där Sverige utmärkte sig genom en stor mängd underskrifter. Sveriges Åkeriföretag har också uppmanat den svenska regeringen att avvisa förslaget vid ett möte i EU:s transportministerråd.Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag, ser kommissionens beslut som ett fint kvitto på att det går att påverka beslut i EU.– När åkerinäringen i Sverige och Europa agerar gemensamt kan vi påverka politiken i riktning mot sunda och genomförbara vägval. Detta är en seger för en realistisk och fungerande omställning av transporter.