Klimatministern vill byta utsläppsmål mot elektrifieringsmål

Romina Pourmokhtari_2_foto Kristian Pohl Regeringskansliet_low.jpg.
Romina Pourmokhtari vill byta ut utsläppsmålet för vägtransporter mot ett elektrifieringsmål. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-02-27

POLITIK

Skrota utsläppsmålet för vägtransporter till 2030, och inför i stället ett nytt elektrifieringsmål. Det är klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris nya uppmaning till regeringen och riksdagen.

Hittills har alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna varit överens om det svenska transportmålet för 2030, som innebär att utsläppen från inrikes vägtransporter ska ner med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. I höstas kom partierna överens om att samtliga klimatmål ska ligga fast. Men nu har klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) tänkt om.

– Det finns inget parti eller regeringsalternativ idag som når det här målet. Det är en ganska lång resa framför oss som i princip skulle kräva att vi förbjuder bilkörning vissa dagar eller liknande metoder för att komma upp i de siffror som skulle kunna nå ett sånt mål, säger hon i en intervju med SVT.

2025 var utsläppen från vägtrafiken 19 procent längre än 2010, vilket alltså innebär att det återstår 51 procent i utsläppsminskningar som ska klaras av inom fem år. Det tycker klimatministern är orealistiskt och därför vill hon se ett nytt elektrifieringsmål, med slutmålet att hela Sveriges fordonsflotta ska vara eldriven.

Sveriges Åkeriföretag är kritiskt till förslaget. Man pekar bland annat på att många åkerier satsat på andra sätt att minska utsläppen än just eldrift och att åkerinäringen samt industrin behöver långsiktiga spelregler som inte riskerar att ändras plötsligt. Läs mer om SÅ:s svar här.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

260323 Pressträff Foto Ninni Andersson_low.jpg.

POLITIK 2026-03-23

Sänkt skatt på drivmedel och nytt stöd till myndigheters omställning

Regeringen vill sänka energiskatten på diesel med 40 öre och på bensin med 1 krona under fem månader för att möta ökade drivmedelspriser i kölvattnet av kriget i Mellanöstern. Förslaget presenterades på en pressträff där det också framkom att regeringen vill se ett nytt elstöd till hushållen och ett stöd till myndigheter som går över till fossilfria drivmedel.Samtliga fyra partiledare för Tidöpartierna var samlade till pressträff för att berätta om regeringens nya planer för att möta de kraftigt höjda drivmedelspriserna och vinterns höga elpriser. Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde med att snabbt redogöra för regeringens politik, där lägre drivmedelspriser är en del. Han pekade också på hur mycket Sverige påverkas av omvärldshändelser, och att krigen som nu pågår och effekterna de får på den globala marknaden ligger utanför Sveriges kontroll.Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menade att Sverige trots allt står ”mycket stadigare än våra europeiska kollegor och är ”otroligt mycket bättre rustade idag än för fyra år sedan”.Den ena huvudnyheten för dagen var att regeringen nu lägger fram ett förslag om att den 1 maj sänka energiskatten på diesel med 40 öre per liter och på bensin med 1 krona per liter, inräknat moms. Sänkningen, som ska gäller fram till 30 september, innebär därmed att Sverige hamnar på EU:s miniminivå för energiskatt. Reformen beräknas kosta staten omkring 1,6 miljarder kronor. Utöver detta planerar regeringen att skicka in en ansökan till EU-kommissionen där man ber om tillåtelse att sänka skatten ytterligare, alltså under den egentliga miniminivån, under dessa fem månader.Den andra huvudnyheten var ett nytt elstöd till hushållen, med en prislapp på drygt 2,4 miljarder kronor. Regeringen har tidigare tagit beslut om att 1 miljard kan avsättas för elstöd under 2026, och med det nya förslaget utökas detta alltså till 3,4 miljarder. Stödet är tänkt att bara gälla privata hushåll och betalas ut automatiskt utifrån elförbrukning under januari och februari. Även hushåll som är anslutna till det västsvenska gasnätet och får sin värme därifrån ska kunna få stöd.Den tredje nyheten var att regeringen tagit fram en ny ersättning till myndigheter som väljer fossilfria och elektriska transportmedel. Anslaget för detta uppgår till 500 miljoner kronor under 2026 och stödet ska motsvara merkostnaden mellan ett fossilfritt och ett fossildrivet alternativ. Men det handlar inte om nya pengar, utan pengar som ska tas från Klimatklivet, Klimatpremien och driftstödet till bio-CCS. Klimatklivet och Klimatpremien är de stöd som många svenska åkerier använder för investeringar i elfordon. Klimatklivet har tidigare fått ökade anslag för 2026, från 3 miljarder till 4,5 miljarder kronor, och regeringen skriver att det hade varit svårt att få alla dessa medel att gå åt i år och att en del av pengarna kan göra större nytta för omställningen på det här sättet.Enligt Simona Mohamsson (L) ska stödet till myndigheter kunna ges både för drivmedel som används i egna fordon, arbetsmaskiner och fartyg och i upphandlade transporter.– En ökad efterfrågan på elektriska fordon, arbetsmaskiner och fartyg gynnar även svenska företag som tillverkar världsledande produkter och elektriska drivlinor. Men problemet är att det inte funnits möjlighet att ställa om utan att det kostar, sa hon.En mindre omfattande nyhet är att regeringen också vill förstärka den nya elbilspremien till hushåll i glesbygd med ytterligare 100 miljoner för 2026, vilket gör att den hamnar på totalt 500 miljoner för 2026. Simona Mohamsson meddelade att det under de första dryga fem ansökningsdagarna inkommit nästan 2 700 ansökningar.

Läs mer
iStock-2234068118_low.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-04-09

Undantag i cabotageregler efter stormen

För tre veckor sedan presenterade regeringen ett förslag om att tillfälligt tillåta utländska transportörer som inte har svenskt yrkestrafiktillstånd att hjälpa till med skogstransporter i spåren av Stormen Johannes. Nu har beslutet klubbats igenom.Stormen Johannes som drabbade främst Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län i julas fällde exceptionella mängder träd. Detta virke behöver nu snabbt tas om hand och den transportkapacitet som finns tillgänglig inom Sverige bedöms inte vara tillräcklig för att möta transportbehovet. Därför har regeringen föreslagit att ett tillfälligt undantag för svenskt yrkestrafiktillstånd görs för utländska transportörer som deltar i arbetet med att transportera bort det stormfällda virket, vilket Svensk Åkeritidning tidigare rapporterat om. Nu har regeringen tagit beslut om att genomföra ändringen.– Den inhemska transportkapaciteten räcker inte till och vi vill minimera risken för omfattande angrepp av skadeinsekter som granbarkborre i redan hårt drabbade skogar. Därför möjliggör vi för utländska transportbolag att komplettera den svenska kapaciteten under en begränsad period, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande.Ett utländskt transportföretag som kan visa att transporten omfattas av undantaget ska inte påföras sanktionsavgift för överträdelse av cabotagereglerna. Undantaget gäller för yrkesmässig trafik i Dalarnas, Gävleborgs, Jämtlands, Södermanlands, Uppsala, Värmlands, Västerbottens, Västernorrlands, Västmanlands och Örebro län med fordon som endast transporterar rundvirke från skogar som skadats till följd av stormen den 27 december 2025 i Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län.Den som utför trafiken behöver ha ett gemenskapstillstånd från ett annat land inom EES och fordonen som används ska vara anmälda till Transportstyrelsen. För att få gemenskapstillstånd behöver företaget först ha ett yrkestrafiktillstånd från hemlandet.Undantaget gäller mellan den 15 april och den 30 september 2026.

Läs mer
iStock-990117730_low.jpg.

DRIVMEDEL 2026-04-06

Försvaret tecknar avtal med drivmedelsbranschen

Försvarsmakten tecknade nyligen ett avtal med Sveriges Åkeriföretag som gäller tunga vägtransporter i kris eller krig. Nu har man även tecknat ett avtal med Drivkraft Sverige, branschorganisationen för drivmedelsföretag i Sverige.I händelse av kris eller krig behöver Försvarsmakten tillgång till bränsle och drivmedel för att kunna upprätthålla den operationella förmågan. Försvarsmakten har därför fördjupat samarbetet med drivmedelsbranschen genom att teckna ett samverkansavtal med Drivkraft Sverige.– För att kunna upprätthålla verksamhet även vid långvariga störningar krävs ett robustare system med högre grad av redundans, skyddsvärde och samordning mellan civila och militära aktörer. Den här samverkan är en del av den rörelseriktningen, säger generalmajor Stig-Olof Krohné, chef för försvarsstabens stödenhet vid Försvarsmakten.Jessica Alenius, vd på Drivkraft Sverige, påpekar att försörjningen av bränsle och drivmedel är en grundförutsättning för att samhället ska fungera – både i fredstid och i händelse av kris eller krig.– Att vi nu fördjupar vår samverkan med Försvarsmakten, genom ökat informationsutbyte, är ett viktigt steg för att göra Sveriges drivmedelsberedskap ännu mer effektiv och robust.Försvarsmakten har sedan tidigare tecknat samarbetsavtal med Svensk Sjöfart och Sveriges Åkeriföretag. Dessa kommer att följas av flera likartade avtal med andra branschorganisationer.

Läs mer