Björn Paulsson
Entreprenör & grundare av Game Changing Alliance
2025-05-12
DIGITALISERING & IT
Jag har tillbringat större delen av mitt yrkesliv nära åkerinäringen – från början som chaufför, trafikledare och driftsansvarig för åkerier. Ärligt talat, det är fortfarande en av de bästa tiderna i mitt liv. Jag vet vilket slit som ligger bakom varje leverans, varje rullad mil och varje gång ett chaufförsschema går ihop i sista sekund – bara för att vi med rutin, erfarenhet och magkänsla lovat att “det löser vi!”. För det är precis så den här branschen fungerar. Den bygger på yrkesstolthet och en unik förmåga att lösa det som måste lösas. Alltid.
Men spelplanen håller på att ritas om – och det går fort. Digitaliseringen, elektrifieringen och hållbarhetsomställningen är inte längre något vi pratar om som framtid. De är redan här. Och rätt använt kan det ge oss i branschen en ny styrka. Nya intäkter. En chans att ta tillbaka kontrollen. För någon kommer att ta den – frågan är bara om det är vi eller någon annan. Och tro mig, det finns många som är intresserade av det vi har: vår kunskap, vår data, vår kapacitet. Sånt som i rätt händer kan bli ”det nya guldet”.
Just nu pratas det mycket om AI. Det är överallt. Och jag förstår om det känns svårt att hänga med. I bruset är det lätt att sätta på sig skygglappar och tänka att det där inte är för oss. Men bakom hypen finns en verklighet. Varje åkeri sitter på värdefull information: rutter, körmönster, bränsleförbrukning, slitage, tonnage ... Allt det där kan, med rätt verktyg, förvandlas till smarta beslut, nya intäkter och färre fel. Men då måste vi använda AI. För sanningen är att den komplexitet vi står inför inte längre går att hantera med bara magkänsla – hur vass den än är.
" AI är inte här för att ersätta oss.
Den är här för att förstärka oss."
Och det slutar inte där. När tunga elfordon ska samsas med konventionella diesellastbilar och andra tekniker uppstår en ny nivå av komplexitet. För att det ska bli lönsamt krävs insikt, planering – och rätt teknik. Men det öppnar också dörrar till helt nya möjligheter. Tänk att din fordonsflotta inte bara transporterar – den kan också bli en del av energimarknaden. Som energilager eller genom att stötta elnätet med frekvensreglering. Plötsligt kan ett fordon börja generera intäkter – även när det står still. Det är något helt nytt! Och för att räkna hem sådana investeringar, krävs system som hänger ihop. Här blir AI nödvändigt – det är kittet som binder ihop allt.
Självklart finns det baksidor. AI är inte gratis, och långt ifrån alla lösningar på marknaden är värda pengarna. Ibland känns det som att IT-leverantörernas offerter är dyrare än både lastbilarna och personalen tillsammans. Därför är det viktigare än någonsin att välja rätt – och att göra det på vårt sätt. Vi har alltid varit duktiga på att plocka ihop det bästa: rätt fordonschassi, rätt påbyggare, rätt däck. Det är exakt samma tänk vi nu måste ha när det gäller den digitala tekniken. I IT-världen kallas det ”open source”, men för oss är det bara sunt förnuft. Vi har gjort det i alla tider – nu ska vi bara göra det med nya komponenter.
Och glöm inte att det inte bara är fordonen som har ett värde. Åkeriets mark, byggnader och infrastruktur kan också bli intäktskällor. Med solceller, batterilagring och laddstationer kan vi bli energiproducenter. Vi kan stötta elnätet, eller erbjuda el till branschkollegor. Det kräver att vi tänker helhet – att energi, fordon, produktion och affär hänger ihop. Här räcker det inte med magkänsla. Här är det AI som kan hjälpa oss att se mönster, optimera flöden och ta rätt beslut i rätt tid – snabbt!
Det viktigaste nu är att inte blunda för det som sker. Vi får inte låta tekniken skrämma oss. Vi ska använda vår erfarenhet – och kombinera den med ny kunskap. För AI är inte här för att ersätta oss. Den är här för att förstärka oss.
Vi vet hur man driver åkeri. Vi vet hur man får saker att fungera – även när andra säger att det är omöjligt. Så låt oss ta den här vågen – inte som en tsunami att frukta, utan som en möjlighet att surfa. För när såg vi senast en utmaning i den här branschen som något som inte gick att lösa?
Problemlösandet ligger i vårt DNA. Låt oss använda det – också i den här omställningen. Så skapar vi en hållbar åkerinäring för framtiden.
Läs även
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-06-25
Ny modell för statsbidrag ska ge fler yrkesutbildningarRegeringen tar nu ytterligare steg för att förbättra statsbidraget för yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning (regionalt yrkesvux) och göra det mer långsiktigt och flexibelt. Syftet är att ge kommunerna bättre förutsättningar att erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb.Trots stora behov på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under flera år varit underutnyttjat. Under 2025 beslutade regeringen därför om flera successiva förändringar i statsbidraget. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna med 20 procent från och med i år, det blev möjligt att bevilja statsbidrag för upp till tre år i taget och differentierade ersättningsnivåer infördes från och med 2027 för att bättre spegla kostnaderna för särskilt dyra utbildningar.Nu har regeringen beslutat om ytterligare förändringar. De innebär att statsbidraget fördelas enligt en ny modell med en långsiktig grundfinansiering och möjlighet till tilläggsfinansiering vid behov.– Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft är stor, men många saknar rätt utbildning för att ta de jobb som finns. Att fler utbildar sig är avgörande för både minskad arbetslöshet och bättre kompetensförsörjning. Nu tar vi nästa steg för att förbättra statsbidraget för regionalt yrkesvux så att kommunerna kan erbjuda fler yrkesutbildningar som leder till jobb, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm.Kommunerna rekvirerar grundbidraget baserat på befolkningsmängd och arbetslöshet. Samtidigt ändras medfinansieringskravet. All utbildning som finansieras med grundbidraget ska medfinansieras med minst 30 procent. Utöver grundbidraget kommer kommunerna att kunna ansöka om ett tilläggsbidrag som är fullt finansierat av staten, men det får bara lämnas om hela grundbidraget utnyttjas.– Förändringarna ger kommunerna bättre förutsättningar att planera utbildning, både för att skapa fler utbildningsplatser och för att våga satsa på dyrare utbildningar. De innebär också en minskad administration för kommunerna, säger Lotta Edholm.Förändringarna träder i kraft i den 22 juli 2026 och tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret 2028.
DRIVMEDEL 2026-08-06
Varopreem köper SunpineVaropreem är nya ägare till Sunpine i Piteå, världens största bioraffinaderi för råtallolja. Anläggningen har kapacitet att bearbeta omkring 400 000 ton råtallolja per år, som främst blir till HVO och flygbänslet SAF.Råtallolja är en förnybar biprodukt från massa- och pappersindustrin och Sunpine har tagit fram en egen teknik som ger en produkt som enligt bolaget minskar utsläppen av växthusgaser med 99,7 procent jämfört med motsvarande fossila bränslen. Råvaran konkurrera inte heller med livsmedelsproduktion och jordbruksmark.Sunpine har tidigare samägts av Varopreem, sveaskog Förvaltnings Aktiebolag, Södra Skogsägarna ekonomisk förening och Lawter Europé BV. I och med köpet är Varopreem nu helägare till bolaget som nu går under namnet Varopreem Sunpine.Varopreem skriver att förvärvet sker i ett läge där ”Europa arbetar för att skala upp förnybara drivmedel och samtidigt upprätthålla energiförsörjningstrygghet och industriell konkurrenskraft. Efterfrågan på avancerade biodrivmedel väntas öka inom vägtransporter, flyg och sjöfart, med stöd av regelverk som RED III, ReFuelEU Aviation och FuelEU Maritime.”Det här är mycket mer än ett förvärv. Under nästan två decennier har Sunpine byggt upp en av Europas mest särpräglade verksamheter inom avancerade förnybara drivmedel, där egenutvecklad teknik och industriell skala i världsklass kombineras med tillgång till en av de förnybara råvaror som håller allra högst kvalitet, säger Dev Sanyal, koncernchef för Varopreem.
POLITIK 2026-06-26
Trafikanalys slås ihop med TillväxtanalysMyndigheterna Tillväxtanalys och Trafikanalys ska slås ihop den 1 januari 2027. Den nya myndigheten får namnet Myndigheten för tillväxt- och transportanalys.Myndigheterna har tidigare fått i uppdrag att förbereda för att Trafikanalys uppgifter ska överföras och inordnas i Tillväxtanalys. Sammanslagningen av myndigheterna är en del i regeringens insatser för att öka effektiviteten i statsförvaltningen och minska antalet myndigheter.– Myndigheten för tillväxt- och transportanalys kommer vara en viktig aktör för att förse regeringen med kunskapsunderlag som kan stärka tillväxt- och transportpolitiken. Regeringen ser fram emot att myndigheten börjar sitt arbete den 1 januari 2027, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. Den nya gemensamma myndigheten ska få en ny instruktion som enligt regeringen speglar de nuvarande myndigheternas verksamheter.– Trafikanalys viktiga arbete fortsätter i en ny och starkare organisation. När Tillväxtanalys och Trafikanalys nu blir en myndighet samlas kompetens som kan ge ett ännu bättre underlag för beslut som stärker både transportinfrastrukturen, dess framtida behov och Sveriges konkurrenskraft, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Regeringen menar att en samlad analys- och utvärderingsmyndighet med ansvar för både tillväxt och infrastruktur ger bättre förutsättningar för heltäckande analyser, samt synergieffekter. – Regeringen vill ha en effektivare stat, bland annat genom att minska antalet myndigheter. När myndigheter jobbar inom liknande områden kan vi stärka verksamheten genom att samla både uppgifter och kompetens, säger civilminister Erik Slottner..