Björn Paulsson
Entreprenör & grundare av Game Changing Alliance
2025-05-12
DIGITALISERING & IT
Jag har tillbringat större delen av mitt yrkesliv nära åkerinäringen – från början som chaufför, trafikledare och driftsansvarig för åkerier. Ärligt talat, det är fortfarande en av de bästa tiderna i mitt liv. Jag vet vilket slit som ligger bakom varje leverans, varje rullad mil och varje gång ett chaufförsschema går ihop i sista sekund – bara för att vi med rutin, erfarenhet och magkänsla lovat att “det löser vi!”. För det är precis så den här branschen fungerar. Den bygger på yrkesstolthet och en unik förmåga att lösa det som måste lösas. Alltid.
Men spelplanen håller på att ritas om – och det går fort. Digitaliseringen, elektrifieringen och hållbarhetsomställningen är inte längre något vi pratar om som framtid. De är redan här. Och rätt använt kan det ge oss i branschen en ny styrka. Nya intäkter. En chans att ta tillbaka kontrollen. För någon kommer att ta den – frågan är bara om det är vi eller någon annan. Och tro mig, det finns många som är intresserade av det vi har: vår kunskap, vår data, vår kapacitet. Sånt som i rätt händer kan bli ”det nya guldet”.
Just nu pratas det mycket om AI. Det är överallt. Och jag förstår om det känns svårt att hänga med. I bruset är det lätt att sätta på sig skygglappar och tänka att det där inte är för oss. Men bakom hypen finns en verklighet. Varje åkeri sitter på värdefull information: rutter, körmönster, bränsleförbrukning, slitage, tonnage ... Allt det där kan, med rätt verktyg, förvandlas till smarta beslut, nya intäkter och färre fel. Men då måste vi använda AI. För sanningen är att den komplexitet vi står inför inte längre går att hantera med bara magkänsla – hur vass den än är.
" AI är inte här för att ersätta oss.
Den är här för att förstärka oss."
Och det slutar inte där. När tunga elfordon ska samsas med konventionella diesellastbilar och andra tekniker uppstår en ny nivå av komplexitet. För att det ska bli lönsamt krävs insikt, planering – och rätt teknik. Men det öppnar också dörrar till helt nya möjligheter. Tänk att din fordonsflotta inte bara transporterar – den kan också bli en del av energimarknaden. Som energilager eller genom att stötta elnätet med frekvensreglering. Plötsligt kan ett fordon börja generera intäkter – även när det står still. Det är något helt nytt! Och för att räkna hem sådana investeringar, krävs system som hänger ihop. Här blir AI nödvändigt – det är kittet som binder ihop allt.
Självklart finns det baksidor. AI är inte gratis, och långt ifrån alla lösningar på marknaden är värda pengarna. Ibland känns det som att IT-leverantörernas offerter är dyrare än både lastbilarna och personalen tillsammans. Därför är det viktigare än någonsin att välja rätt – och att göra det på vårt sätt. Vi har alltid varit duktiga på att plocka ihop det bästa: rätt fordonschassi, rätt påbyggare, rätt däck. Det är exakt samma tänk vi nu måste ha när det gäller den digitala tekniken. I IT-världen kallas det ”open source”, men för oss är det bara sunt förnuft. Vi har gjort det i alla tider – nu ska vi bara göra det med nya komponenter.
Och glöm inte att det inte bara är fordonen som har ett värde. Åkeriets mark, byggnader och infrastruktur kan också bli intäktskällor. Med solceller, batterilagring och laddstationer kan vi bli energiproducenter. Vi kan stötta elnätet, eller erbjuda el till branschkollegor. Det kräver att vi tänker helhet – att energi, fordon, produktion och affär hänger ihop. Här räcker det inte med magkänsla. Här är det AI som kan hjälpa oss att se mönster, optimera flöden och ta rätt beslut i rätt tid – snabbt!
Det viktigaste nu är att inte blunda för det som sker. Vi får inte låta tekniken skrämma oss. Vi ska använda vår erfarenhet – och kombinera den med ny kunskap. För AI är inte här för att ersätta oss. Den är här för att förstärka oss.
Vi vet hur man driver åkeri. Vi vet hur man får saker att fungera – även när andra säger att det är omöjligt. Så låt oss ta den här vågen – inte som en tsunami att frukta, utan som en möjlighet att surfa. För när såg vi senast en utmaning i den här branschen som något som inte gick att lösa?
Problemlösandet ligger i vårt DNA. Låt oss använda det – också i den här omställningen. Så skapar vi en hållbar åkerinäring för framtiden.
Läs även
VÄGUNDERHÅLL 2026-03-05
Positiva tongångar vid möte om vinterväghållningVad är statusen på de svenska vintervägarna? Under onsdagen möttes representanter för Trafikverket, driftentreprenörer och åkerier för att summera vinterns intryck och måla upp nästa steg på vägen mot bättre framkomlighet.De senaste två vintrarna har de svenska Europavägarna drabbats av omfattande trafikstopp i samband med avåkningar och andra olyckor. Händelserna har blivit utgångspunkten för en ny och djupare dialog mellan Trafikverket, landets driftentreprenörer som ansvarar för vägunderhållet samt åkerinäringen som utför stora delar av det faktiska arbetet. I september möttes ett flertal representanter för de olika aktörerna på Sveriges Åkeriföretags kontor i Stockholm, och nu i veckan hölls ett uppföljande möte med fokus på den vinter som varit och i delar av landet fortfarande är.Den allmänna uppfattningen från deltagarna var att vägarna hållit högre standard denna vinter, trots att hela Sverige haft riktigt vinterväder och på många håll under lång tid. Flera aktörer menade att de vågat göra mer insatser än tidigare och att Trafikverkets kommunikation vid vädervarning blivit bättre.– Det har varit vinter i hela landet i år, mer vinter än vanligt i södra delen av landet och lite mindre än vanligt i norr. Men jag upplever att Trafikverket har haft ett högre fokus på vintervägarna i år. Det gäller även media, på gott och på ont, säger Per Sjöblom, Sverigechef på Terranor.Flera aktörer menade att det fortfarande råder viss osäkerhet om hur underhållskontrakten ska tolkas och när insatser ska sättas in, men att de regionala skillnaderna är stora. För Peter Lagrell på åkeriet med samma namn har vintern ändå upplevts som ett tydligt steg i rätt riktning.– Vi har sett skillnad i vinter där vi är verksamma. Det känns som att ambitionsnivån i vår region har höjts från Trafikverkets håll. Vi har fått bättre möjlighet att hantera snöfallen som kommit när driftsentreprenören har haft ett ökat fokus på vinterväghållningen.Amanda Hammarbäck, enhetschef på Trafikverket, tycker också att arbetet rör sig framåt.– Vi har upplevt förbättringar i framkomligheten på vägarna, vilket visar sig i att vi inte har haft lika många och svåra stopp på vägarna – trots rejäl vinter i hela landet. På Trafikverket är vi mer förberedda för vinter nu genom vår utökade beredskapsplan. Vi har mer handlingskraft i projekten och större fokus vid vädervarningar.Hon tror också att dialogen med branschen kommer att leda till bestående förändringar som i slutändan ger mer förutsägbara villkor för entreprenörer och åkerier.– Nu har vi en öppen och ärlig dialog som gör det lättare för oss att staka ut en väg. Vi slipper gissa vad branschen tycker. Att vi nu ser över delar i ersättningsmodellen för vinterunderhåll är ett tydligt resultat av den dialog vi haft med branschen på senare tid.Per Sjöblom hoppas att samhällsnyttan i framkomliga vägar blir mer synlig.– Den finns en stor samhällsvinst i att ha en bra väg och undvika olyckor och stillastående. Sedan finns förstås ett kommunikativt problem i att få folk att förstå vad vinter innebär. Är det vinter så kan man inte förvänta sig att det är exakt samma väglag som på sommaren, trafikanten måste anpassa sin körning. Det förstår de flesta som bor i norr, men i söder är man inte lika van.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-03-11
Tre nya underhållsutbildningar på gångSveriges ska de kommande decennierna göra rekordsatsningar inom transportinfrastruktur och beredskap. För att öka och bredda kompetensen på området startar nu Nackademin en ny utbildning till underhållsingenjör för infrastruktur på tre orter.Trafikverkets senaste infrastrukturplan är den ambitiösaste på decennier. Samtidigt ska Sverige förbättra sin beredskap kraftigt. Men går tillgång och efterfrågan på kompetens går inte ihop och arbetsförmedlingen varnar för ett långvarigt underskott på kvalificerad kompetens när den svenska infrastrukturen ska rustas upp. För att möta efterfrågan har utbildningsaktören Nackademin nu bestämt sig för att dra i gång en ny yrkesutbildning till underhållsingenjör för infrastruktur. Utbildningen ska arrangeras i Härnösand, Karlstad och Västerås.– Pensionsavgångar, nya industrisatsningar, Natomedlemskapet och den gröna omställningen driver upp efterfrågan på kompetens inom infrastruktur i hela landet. Genom att göra utbildningen tillgänglig på fler orter vill vi bidra till att stärka kompetensförsörjningen där behoven faktiskt finns, säger Astrid Westfeldt Corneman, vd på Nackademin.Nackademin ska därför stärka utbildningen inom samhällsviktiga sekorer genom nya och befintliga yrkeshögskoleutbildningar, men framför allt genom att satsa på fler studieorter. Genom en kombination av distansupplägg och lokal studieanknytning vill man få fler att utbilda sig på hemmaplan, i de regioner där kompetensbristen redan är tydlig och behovet växer snabbast.– De långsiktiga investeringarna i infrastruktur ställer krav på rätt kompetens inom drift och underhåll. Att utbildningen ges med regional koppling är positivt för kompetensförsörjningen och för genomförandet av framtida satsningar, säger Henrik Sundquist, chef för enheten Underhåll på Trafikverket i Härnösand.Utbildningen är öppen för ansökan fram till den 5 maj 2026.
LAGAR & REGLER 2026-03-20
Bedrägerier på telefon och sms ska försvårasTeleoperatörerna ska få bättre möjligheter att stoppa vilseledande samtal och sms innan de når mottagaren, genom ett nytt förslag till lagrådet. Bedrägerier mot privatpersoner och företag är en av den organiserade brottslighetens mest inkomstbringande verksamheter, och den har drabbat flera åkeriföretag.Bedrägerier över telefon, sms och andra elektroniska kommunikationstjänster är ett omfattande problem. Under 2023 polisanmäldes omkring 29 000 telefonbedrägerier och den sammanlagda brottsvinsten uppskattades till över 700 miljoner kronor. Kostnaderna för näringslivet till följd av alla typer av bedrägerier beräknades till 4,5 miljarder kronor under 2023. I lagrådsremissen föreslår nu regeringen lagändringar som ska förhindra att telefonsamtal och sms används för bedrägerier.– Telefonbedrägerier är en avskyvärd brottslighet som ofta drabbar äldre och är en stor inkomstkälla för den kriminella ekonomin. Många av oss har själva drabbats eller känner någon som fallit offer för denna hänsynslösa verksamhet. Regeringens tidigare insatser har gett resultat, men det finns mer att göra. Det här lagförslaget innebär även att vi äntligen kommer åt bedrägeri‑sms. Nu ökar vi tryggheten för alla samtidigt som vi utdelar ett hårt slag mot organiserad brottslighet, säger civilminister Erik Slottner.I lagrådsremissen föreslås bland annat att operatörer som tillhandahåller telefoni och sms ska vara skyldiga att stoppa samtal och meddelanden som misstänks användas för bedrägerier, eller för att vilseleda en större grupp mottagare. Operatörerna får inte filtrera innehållet i samtal eller sms, utan ska basera bedömningen på teknisk information som avvikande trafikmönster eller vissa anmälda avsändaruppgifter.Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.