Björn Paulsson
Entreprenör & grundare av Game Changing Alliance
2025-05-12
DIGITALISERING & IT
Jag har tillbringat större delen av mitt yrkesliv nära åkerinäringen – från början som chaufför, trafikledare och driftsansvarig för åkerier. Ärligt talat, det är fortfarande en av de bästa tiderna i mitt liv. Jag vet vilket slit som ligger bakom varje leverans, varje rullad mil och varje gång ett chaufförsschema går ihop i sista sekund – bara för att vi med rutin, erfarenhet och magkänsla lovat att “det löser vi!”. För det är precis så den här branschen fungerar. Den bygger på yrkesstolthet och en unik förmåga att lösa det som måste lösas. Alltid.
Men spelplanen håller på att ritas om – och det går fort. Digitaliseringen, elektrifieringen och hållbarhetsomställningen är inte längre något vi pratar om som framtid. De är redan här. Och rätt använt kan det ge oss i branschen en ny styrka. Nya intäkter. En chans att ta tillbaka kontrollen. För någon kommer att ta den – frågan är bara om det är vi eller någon annan. Och tro mig, det finns många som är intresserade av det vi har: vår kunskap, vår data, vår kapacitet. Sånt som i rätt händer kan bli ”det nya guldet”.
Just nu pratas det mycket om AI. Det är överallt. Och jag förstår om det känns svårt att hänga med. I bruset är det lätt att sätta på sig skygglappar och tänka att det där inte är för oss. Men bakom hypen finns en verklighet. Varje åkeri sitter på värdefull information: rutter, körmönster, bränsleförbrukning, slitage, tonnage ... Allt det där kan, med rätt verktyg, förvandlas till smarta beslut, nya intäkter och färre fel. Men då måste vi använda AI. För sanningen är att den komplexitet vi står inför inte längre går att hantera med bara magkänsla – hur vass den än är.
" AI är inte här för att ersätta oss.
Den är här för att förstärka oss."
Och det slutar inte där. När tunga elfordon ska samsas med konventionella diesellastbilar och andra tekniker uppstår en ny nivå av komplexitet. För att det ska bli lönsamt krävs insikt, planering – och rätt teknik. Men det öppnar också dörrar till helt nya möjligheter. Tänk att din fordonsflotta inte bara transporterar – den kan också bli en del av energimarknaden. Som energilager eller genom att stötta elnätet med frekvensreglering. Plötsligt kan ett fordon börja generera intäkter – även när det står still. Det är något helt nytt! Och för att räkna hem sådana investeringar, krävs system som hänger ihop. Här blir AI nödvändigt – det är kittet som binder ihop allt.
Självklart finns det baksidor. AI är inte gratis, och långt ifrån alla lösningar på marknaden är värda pengarna. Ibland känns det som att IT-leverantörernas offerter är dyrare än både lastbilarna och personalen tillsammans. Därför är det viktigare än någonsin att välja rätt – och att göra det på vårt sätt. Vi har alltid varit duktiga på att plocka ihop det bästa: rätt fordonschassi, rätt påbyggare, rätt däck. Det är exakt samma tänk vi nu måste ha när det gäller den digitala tekniken. I IT-världen kallas det ”open source”, men för oss är det bara sunt förnuft. Vi har gjort det i alla tider – nu ska vi bara göra det med nya komponenter.
Och glöm inte att det inte bara är fordonen som har ett värde. Åkeriets mark, byggnader och infrastruktur kan också bli intäktskällor. Med solceller, batterilagring och laddstationer kan vi bli energiproducenter. Vi kan stötta elnätet, eller erbjuda el till branschkollegor. Det kräver att vi tänker helhet – att energi, fordon, produktion och affär hänger ihop. Här räcker det inte med magkänsla. Här är det AI som kan hjälpa oss att se mönster, optimera flöden och ta rätt beslut i rätt tid – snabbt!
Det viktigaste nu är att inte blunda för det som sker. Vi får inte låta tekniken skrämma oss. Vi ska använda vår erfarenhet – och kombinera den med ny kunskap. För AI är inte här för att ersätta oss. Den är här för att förstärka oss.
Vi vet hur man driver åkeri. Vi vet hur man får saker att fungera – även när andra säger att det är omöjligt. Så låt oss ta den här vågen – inte som en tsunami att frukta, utan som en möjlighet att surfa. För när såg vi senast en utmaning i den här branschen som något som inte gick att lösa?
Problemlösandet ligger i vårt DNA. Låt oss använda det – också i den här omställningen. Så skapar vi en hållbar åkerinäring för framtiden.
Läs även
INFRASTRUKTUR 2026-03-13
Effektavgifterna stoppas i jakt på bättre modellDe nya effektavgifterna för elanvändning har mött alltmer kritik i takt med att de börjat införas. Nu pausas avgifterna i väntan på en ny och mer rimlig modell.Effektavgiften för elanvändning syftar till att jämna ut elanvändningen för att elnäten i Sverige ska kunna användas mer effektivt. Avgiften, som alla elnätsbolag skulle ha infört senast 1 januari 2027, har dock mött alltmer kritik då den kan slå hårt mot verksamheter och hushåll som inte har möjlighet att bestämma exakt när och hur de konsumerar sin el. Regeringen har konstaterat att modellerna som elnätsbolagen tagit fram dessutom ofta varit svåra för kunderna att förstå. Dessutom har de varierat stort mellan olika elnätsbolag. Därför ger regeringen nu Energimarknadsinspektionen i uppdrag att upphäva den föreskrift som reglerar effektavgifterna, samt att ta fram ett nytt förslag på en modell som är mer transparent, proportionerligt och likformad över landet.– Effektavgifterna har slagit för hårt mot vanliga hushåll. De har varit svåra att förstå samtidigt som de inneburit höga kostnader för många. Regeringen tar nu ett omtag och stoppar kravet på införande, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Hur elnätsföretagen ska utforma sina effektavgifter har varit sparsamt reglerat. De elnätsföretag som redan har infört effektavgifter har därför använt olika modeller, vilket inneburit att effektavgifterna skiljt sig mycket åt mellan elnätsföretagen.Under den mellanperiod då föreskrifterna är upphävda och en ny reglering ännu inte är på plats, kommer det att vara upp till elnätsföretagen om de vill tillämpa effektavgifterna. Energimarknadsinspektionen får fortsatt tillsynsansvar över hur effektavgifterna utformas under perioden. Företag inom åkerinäringen har den senaste tiden vittnat om hur effektavgifterna i deras område har slagit hårt mot konkurrenskraften för eldrivna transporter.Energimarknadsinspektionen ska upphäva föreskrifterna senast den 30 juni 2026 och redovisa uppdraget senast den 12 april 2027.
FORDONSTEKNIK 2026-03-11
Vägledning för säker däckhantering på gångDäckspecialisternas Riksförbund (DRF) och STRO ska lansera en gemensam branschvägledning för arbete med tunga lastbils- och entreprenaddäck. Syftet är att stärka säkerheten och bidra till en mer enhetlig och strukturerad däckhantering i hela branschen.Arbete med entreprenaddäck, lastbilsdäck och andra större däck innebär särskilda tekniska utmaningar. Kombinationen av högt lufttryck och stor luftvolym gör att det är viktigt med korrekt metodik, rätt utrustning och tydliga rutiner. Felaktig hantering kan orsaka allvarliga skador.Den nya vägledningen har enligt DRF (Däckspecialisternas Riksförbund) tagits fram i dialog med tekniska experter och erfarna yrkesutövare. Den omfattar centrala moment vid montering, demontering och pumpning av tunga däck, särskilt däck monterade på delbara fälgar med låsring.Målgruppen är inte bara traditionella däckverkstäder. Tunga däck hanteras även av åkerier, lantbrukare, maskinentreprenörer och andra aktörer som inte alltid har tillgång till specialiserad utbildning eller anpassad utrustning.– Vår ambition är att bidra till en mer konsekvent och säker hantering av tunga däck i hela värdekedjan. Genom gemensamma riktlinjer skapar vi bättre förutsättningar för rätt arbetssätt och minskad risk, säger Jacob Lamberg, vice ordförande i DRF.Branschvägledningen är en del av ett bredare initiativ från DRF för att stärka kompetens och säkerhet i arbetet med tunga däck. Initiativet består av:1. Ett utbildningsmaterial för arbete med lastbils- och entreprenaddäck som lanseras under våren. Flera utbildningsaktörer kommer att ackrediteras utifrån vägledningens innehåll.2. En branschstandard för service av lastbilsdäck på väg som tas fram för att tydliggöra krav på kompetens, metodik och utrustning även vid mobilt arbete.3. Informationsinsatser som riktas mot åkerier och andra aktörer som idag utför däckarbete i egen regi.– Hantering av tunga däck är ett tekniskt kvalificerat arbete som kräver rätt kunskap, rätt utrustning och tydliga säkerhetsrutiner. Med denna vägledning vill vi bidra till en gemensam säkerhetsnivå i branschen, säger Dennis Alexis, vd på STRO som är den organisation i de nordiska länderna som fastställer tekniska normer för däck, fälgar och hjul.
VÄGUNDERHÅLL 2026-03-05
Positiva tongångar vid möte om vinterväghållningVad är statusen på de svenska vintervägarna? Under onsdagen möttes representanter för Trafikverket, driftentreprenörer och åkerier för att summera vinterns intryck och måla upp nästa steg på vägen mot bättre framkomlighet.De senaste två vintrarna har de svenska Europavägarna drabbats av omfattande trafikstopp i samband med avåkningar och andra olyckor. Händelserna har blivit utgångspunkten för en ny och djupare dialog mellan Trafikverket, landets driftentreprenörer som ansvarar för vägunderhållet samt åkerinäringen som utför stora delar av det faktiska arbetet. I september möttes ett flertal representanter för de olika aktörerna på Sveriges Åkeriföretags kontor i Stockholm, och nu i veckan hölls ett uppföljande möte med fokus på den vinter som varit och i delar av landet fortfarande är.Den allmänna uppfattningen från deltagarna var att vägarna hållit högre standard denna vinter, trots att hela Sverige haft riktigt vinterväder och på många håll under lång tid. Flera aktörer menade att de vågat göra mer insatser än tidigare och att Trafikverkets kommunikation vid vädervarning blivit bättre.– Det har varit vinter i hela landet i år, mer vinter än vanligt i södra delen av landet och lite mindre än vanligt i norr. Men jag upplever att Trafikverket har haft ett högre fokus på vintervägarna i år. Det gäller även media, på gott och på ont, säger Per Sjöblom, Sverigechef på Terranor.Flera aktörer menade att det fortfarande råder viss osäkerhet om hur underhållskontrakten ska tolkas och när insatser ska sättas in, men att de regionala skillnaderna är stora. För Peter Lagrell på åkeriet med samma namn har vintern ändå upplevts som ett tydligt steg i rätt riktning.– Vi har sett skillnad i vinter där vi är verksamma. Det känns som att ambitionsnivån i vår region har höjts från Trafikverkets håll. Vi har fått bättre möjlighet att hantera snöfallen som kommit när driftsentreprenören har haft ett ökat fokus på vinterväghållningen.Amanda Hammarbäck, enhetschef på Trafikverket, tycker också att arbetet rör sig framåt.– Vi har upplevt förbättringar i framkomligheten på vägarna, vilket visar sig i att vi inte har haft lika många och svåra stopp på vägarna – trots rejäl vinter i hela landet. På Trafikverket är vi mer förberedda för vinter nu genom vår utökade beredskapsplan. Vi har mer handlingskraft i projekten och större fokus vid vädervarningar.Hon tror också att dialogen med branschen kommer att leda till bestående förändringar som i slutändan ger mer förutsägbara villkor för entreprenörer och åkerier.– Nu har vi en öppen och ärlig dialog som gör det lättare för oss att staka ut en väg. Vi slipper gissa vad branschen tycker. Att vi nu ser över delar i ersättningsmodellen för vinterunderhåll är ett tydligt resultat av den dialog vi haft med branschen på senare tid.Per Sjöblom hoppas att samhällsnyttan i framkomliga vägar blir mer synlig.– Den finns en stor samhällsvinst i att ha en bra väg och undvika olyckor och stillastående. Sedan finns förstås ett kommunikativt problem i att få folk att förstå vad vinter innebär. Är det vinter så kan man inte förvänta sig att det är exakt samma väglag som på sommaren, trafikanten måste anpassa sin körning. Det förstår de flesta som bor i norr, men i söder är man inte lika van.