Björn Paulsson
Entreprenör & grundare av Game Changing Alliance
2025-05-12
DIGITALISERING & IT
Jag har tillbringat större delen av mitt yrkesliv nära åkerinäringen – från början som chaufför, trafikledare och driftsansvarig för åkerier. Ärligt talat, det är fortfarande en av de bästa tiderna i mitt liv. Jag vet vilket slit som ligger bakom varje leverans, varje rullad mil och varje gång ett chaufförsschema går ihop i sista sekund – bara för att vi med rutin, erfarenhet och magkänsla lovat att “det löser vi!”. För det är precis så den här branschen fungerar. Den bygger på yrkesstolthet och en unik förmåga att lösa det som måste lösas. Alltid.
Men spelplanen håller på att ritas om – och det går fort. Digitaliseringen, elektrifieringen och hållbarhetsomställningen är inte längre något vi pratar om som framtid. De är redan här. Och rätt använt kan det ge oss i branschen en ny styrka. Nya intäkter. En chans att ta tillbaka kontrollen. För någon kommer att ta den – frågan är bara om det är vi eller någon annan. Och tro mig, det finns många som är intresserade av det vi har: vår kunskap, vår data, vår kapacitet. Sånt som i rätt händer kan bli ”det nya guldet”.
Just nu pratas det mycket om AI. Det är överallt. Och jag förstår om det känns svårt att hänga med. I bruset är det lätt att sätta på sig skygglappar och tänka att det där inte är för oss. Men bakom hypen finns en verklighet. Varje åkeri sitter på värdefull information: rutter, körmönster, bränsleförbrukning, slitage, tonnage ... Allt det där kan, med rätt verktyg, förvandlas till smarta beslut, nya intäkter och färre fel. Men då måste vi använda AI. För sanningen är att den komplexitet vi står inför inte längre går att hantera med bara magkänsla – hur vass den än är.
" AI är inte här för att ersätta oss.
Den är här för att förstärka oss."
Och det slutar inte där. När tunga elfordon ska samsas med konventionella diesellastbilar och andra tekniker uppstår en ny nivå av komplexitet. För att det ska bli lönsamt krävs insikt, planering – och rätt teknik. Men det öppnar också dörrar till helt nya möjligheter. Tänk att din fordonsflotta inte bara transporterar – den kan också bli en del av energimarknaden. Som energilager eller genom att stötta elnätet med frekvensreglering. Plötsligt kan ett fordon börja generera intäkter – även när det står still. Det är något helt nytt! Och för att räkna hem sådana investeringar, krävs system som hänger ihop. Här blir AI nödvändigt – det är kittet som binder ihop allt.
Självklart finns det baksidor. AI är inte gratis, och långt ifrån alla lösningar på marknaden är värda pengarna. Ibland känns det som att IT-leverantörernas offerter är dyrare än både lastbilarna och personalen tillsammans. Därför är det viktigare än någonsin att välja rätt – och att göra det på vårt sätt. Vi har alltid varit duktiga på att plocka ihop det bästa: rätt fordonschassi, rätt påbyggare, rätt däck. Det är exakt samma tänk vi nu måste ha när det gäller den digitala tekniken. I IT-världen kallas det ”open source”, men för oss är det bara sunt förnuft. Vi har gjort det i alla tider – nu ska vi bara göra det med nya komponenter.
Och glöm inte att det inte bara är fordonen som har ett värde. Åkeriets mark, byggnader och infrastruktur kan också bli intäktskällor. Med solceller, batterilagring och laddstationer kan vi bli energiproducenter. Vi kan stötta elnätet, eller erbjuda el till branschkollegor. Det kräver att vi tänker helhet – att energi, fordon, produktion och affär hänger ihop. Här räcker det inte med magkänsla. Här är det AI som kan hjälpa oss att se mönster, optimera flöden och ta rätt beslut i rätt tid – snabbt!
Det viktigaste nu är att inte blunda för det som sker. Vi får inte låta tekniken skrämma oss. Vi ska använda vår erfarenhet – och kombinera den med ny kunskap. För AI är inte här för att ersätta oss. Den är här för att förstärka oss.
Vi vet hur man driver åkeri. Vi vet hur man får saker att fungera – även när andra säger att det är omöjligt. Så låt oss ta den här vågen – inte som en tsunami att frukta, utan som en möjlighet att surfa. För när såg vi senast en utmaning i den här branschen som något som inte gick att lösa?
Problemlösandet ligger i vårt DNA. Låt oss använda det – också i den här omställningen. Så skapar vi en hållbar åkerinäring för framtiden.
Läs även
FÖRETAGANDE 2026-01-22
Handelsbanken ser ljusning i ekonominEfter tre svaga år går svensk ekonomi in i en tydlig återhämtning. Sverige bedöms få högst BNP-tillväxt bland jämförbara länder de närmsta åren, men risker såsom tullhot dröjer sig kvar. Det är slutsatserna i Handelsbankens nya konjunkturprognos.Trots den dramatiska geopolitiska inledningen av året räknar Handelsbankens ekonomer med att 2026 blir ett återhämtningens år i Sverige. Hushållen får mer kvar i plånboken och ökar sin konsumtion ungefär i takt med inkomsterna. Näringslivets investeringar, inte minst i maskiner och försvarsmateriel, har överraskat positivt och kommer fortsätta att bidra till tillväxten. Exporten har hittills stått emot trots tullar och global osäkerhet, men mattas något det närmaste året. I Handelsbankens konjunkturprognos räknar experterna med att BNP ökar med 2,7 procent 2026, jämfört med 1,8 procent 2025. Tillväxten väntas därefter dämpas till 2,2 procent 2027 och 1,7 procent 2028 när resursutnyttjandet normaliseras och politiken blir mindre expansiv.– En stark återhämtning i år är vad som krävs för att även arbetsmarknaden ska förbättras och vi räknar med en vändning under första kvartalet, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.
INFRASTRUKTUR 2026-01-23
Välbesökt när Alfredsson invigde unik laddplatsFler än 150 gäster var på plats när Alfredsson Transport under tisdagen och onsdagen invigde sin nya laddplats på terminalområdet i Norrköping. Totalt 12 laddare, varav en med MCS-standard, gör anläggningen till en av de största och kraftigaste i landet.Anläggningen har använts i nästan ett år, men det är först nu som alla detaljer kommit på plats och det blivit läge att slå på stort. Tisdagens invigning lockade ett 70-tal gäster i form av regionala företagare, politiker och tjänstemän såväl som de stora fordonstillverkarna. Den traditionella bandklippningen hade passande nog ersatts av en kabelklippning. Under onsdagen fortsatte invigningsaktiviteterna med ytterligare ett 90-tal gäster från stora delar av världen som bjudits in av laddteknikbolaget Kempower.– Det var en riktigt fin invigning. Många i branschen slöt upp och det var tydligt att det finns ett intresse för det här från många olika aktörer. Scania, Volvo och MAN var här, men även en kinesisk tillverkare av eldrivna lastbilar som heter Windrose, berättar vd Erik Alfredsson.Med totalt 12 laddare är anläggningen en av de större i landet för tunga fordon. Ännu mer speciellt är att en av laddarna är av MCS-standard, alltså den kommande standarden för supersnabb laddning som det ännu bara finns ett fåtal av i Sverige och där denna installation enligt Erik Alfredsson är den första publika MCS-laddaren i världen. Något annat som verkligen sticker ut är anläggningens totala näteffekt på 2,4 megawatt.– Det gör den här laddstationen till Sveriges kraftigaste för tunga fordon, konstaterar Erik Alfredsson. Hela stationen är publik och öppen för alla, dygnet runt alla dagar i veckan. Även för personbilar.
HÅLLBARHET 2026-01-29
Nu kör alla Axfoods lastbilar fossilfrittAxfood, med butikskedjor som Willys, Hemköp och City Gross, har nått sitt mål om att alla transporter mellan lager och butik ska ske fossilfritt. Omställningen omfattar drygt 200 egna lastbilar, och minst lika många inhyrda.Axfoods omställning till förnybara drivmedel och el gäller transporter mellan lager och butiker i hela landet och omfattar både den egna fordonsflottan och inhyrda transporter.– Vi tar ansvar för att minska vår klimatpåverkan och visar samtidigt att det går att ställa om från fossilt till förnybart här och nu. Arbetet fortsätter nu med att minska utsläppen ytterligare genom ökad elektrifiering, säger Simone Margulies, vd och koncernchef för Axfood.Utfasningen av fossila drivmedel har gått snabbare än koncernens tidigare planer, där slutåret var 2030. Med start i den egna fordonsflottan, och därefter i nära samarbete med transportleverantörer, har Axfood drivit ett systematiskt arbete för att ställa om till förnybara alternativ som biogas, HVO och el.– En central del i arbetet har varit att utveckla och omförhandla avtal, där tydliga krav på förnybara drivmedel kombinerats med långsiktighet och gemensamt ansvarstagande. Genom ett nära och konstruktivt samarbete med leverantörer har omställningen kunnat genomföras i hög takt och med bibehållen leveranssäkerhet, säger Hans Bax, vd för Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.Simone Margulies pekar ändå på utmaningen i att förnybara drivmedel ofta är dyrare än fossila alternativ.– Vi visar att näringslivet kan och vill bidra till att nå klimatmålen. För att Sverige ska nå sina miljömål behöver hållbara transporter vara konkurrenskraftiga också ur ett kostnadsperspektiv. Därför krävs det långsiktiga och tydliga styrmedel från politiken som driver på omställningen, säger Simone Margulies.Axfood ökar nu sitt fokus på elektrifiering. I dag är cirka 15 procent av lastbilarna eldrivna och målet är att minst hälften av den egna lastbilsflottan ska vara elektrisk senast 2030. Koncernen har successivt investerat och testat olika typer av eldrivna fordon, utvecklat laddinfrastruktur och samarbetat med fordonstillverkare, transportleverantörer och andra aktörer för att driva på utvecklingen. 2021 togs den första helelektriska tunga lastbilen i drift och erfarenheterna har varit viktiga för att kunna skala upp elektrifieringen på ett sätt som fungerar i den dagliga verksamheten.