Björn Paulsson
Entreprenör & grundare av Game Changing Alliance
2025-05-12
DIGITALISERING & IT
Jag har tillbringat större delen av mitt yrkesliv nära åkerinäringen – från början som chaufför, trafikledare och driftsansvarig för åkerier. Ärligt talat, det är fortfarande en av de bästa tiderna i mitt liv. Jag vet vilket slit som ligger bakom varje leverans, varje rullad mil och varje gång ett chaufförsschema går ihop i sista sekund – bara för att vi med rutin, erfarenhet och magkänsla lovat att “det löser vi!”. För det är precis så den här branschen fungerar. Den bygger på yrkesstolthet och en unik förmåga att lösa det som måste lösas. Alltid.
Men spelplanen håller på att ritas om – och det går fort. Digitaliseringen, elektrifieringen och hållbarhetsomställningen är inte längre något vi pratar om som framtid. De är redan här. Och rätt använt kan det ge oss i branschen en ny styrka. Nya intäkter. En chans att ta tillbaka kontrollen. För någon kommer att ta den – frågan är bara om det är vi eller någon annan. Och tro mig, det finns många som är intresserade av det vi har: vår kunskap, vår data, vår kapacitet. Sånt som i rätt händer kan bli ”det nya guldet”.
Just nu pratas det mycket om AI. Det är överallt. Och jag förstår om det känns svårt att hänga med. I bruset är det lätt att sätta på sig skygglappar och tänka att det där inte är för oss. Men bakom hypen finns en verklighet. Varje åkeri sitter på värdefull information: rutter, körmönster, bränsleförbrukning, slitage, tonnage ... Allt det där kan, med rätt verktyg, förvandlas till smarta beslut, nya intäkter och färre fel. Men då måste vi använda AI. För sanningen är att den komplexitet vi står inför inte längre går att hantera med bara magkänsla – hur vass den än är.
" AI är inte här för att ersätta oss.
Den är här för att förstärka oss."
Och det slutar inte där. När tunga elfordon ska samsas med konventionella diesellastbilar och andra tekniker uppstår en ny nivå av komplexitet. För att det ska bli lönsamt krävs insikt, planering – och rätt teknik. Men det öppnar också dörrar till helt nya möjligheter. Tänk att din fordonsflotta inte bara transporterar – den kan också bli en del av energimarknaden. Som energilager eller genom att stötta elnätet med frekvensreglering. Plötsligt kan ett fordon börja generera intäkter – även när det står still. Det är något helt nytt! Och för att räkna hem sådana investeringar, krävs system som hänger ihop. Här blir AI nödvändigt – det är kittet som binder ihop allt.
Självklart finns det baksidor. AI är inte gratis, och långt ifrån alla lösningar på marknaden är värda pengarna. Ibland känns det som att IT-leverantörernas offerter är dyrare än både lastbilarna och personalen tillsammans. Därför är det viktigare än någonsin att välja rätt – och att göra det på vårt sätt. Vi har alltid varit duktiga på att plocka ihop det bästa: rätt fordonschassi, rätt påbyggare, rätt däck. Det är exakt samma tänk vi nu måste ha när det gäller den digitala tekniken. I IT-världen kallas det ”open source”, men för oss är det bara sunt förnuft. Vi har gjort det i alla tider – nu ska vi bara göra det med nya komponenter.
Och glöm inte att det inte bara är fordonen som har ett värde. Åkeriets mark, byggnader och infrastruktur kan också bli intäktskällor. Med solceller, batterilagring och laddstationer kan vi bli energiproducenter. Vi kan stötta elnätet, eller erbjuda el till branschkollegor. Det kräver att vi tänker helhet – att energi, fordon, produktion och affär hänger ihop. Här räcker det inte med magkänsla. Här är det AI som kan hjälpa oss att se mönster, optimera flöden och ta rätt beslut i rätt tid – snabbt!
Det viktigaste nu är att inte blunda för det som sker. Vi får inte låta tekniken skrämma oss. Vi ska använda vår erfarenhet – och kombinera den med ny kunskap. För AI är inte här för att ersätta oss. Den är här för att förstärka oss.
Vi vet hur man driver åkeri. Vi vet hur man får saker att fungera – även när andra säger att det är omöjligt. Så låt oss ta den här vågen – inte som en tsunami att frukta, utan som en möjlighet att surfa. För när såg vi senast en utmaning i den här branschen som något som inte gick att lösa?
Problemlösandet ligger i vårt DNA. Låt oss använda det – också i den här omställningen. Så skapar vi en hållbar åkerinäring för framtiden.
Läs även
FÖRETAGANDE 2026-06-11
Postnord bygger ny terminal i TimråPostnord planerar att öppna en ny stor terminal för paket- och pallhantering på Midlandaområdet i Timrå. Investeringen uppgår till omkring en halv miljard kronor och terminalen väntas tas i drift i början av 2028.Den nya terminalen ska byggas mellan Midlandavägen, Sundsvall Timrå Airport och Qstar på Midlandaområdet. Markköpet på närmare åtta hektar är en affär mellan det kommunala bolaget Timrå Invest och Inhubs, där Postnord planerar att ingå ett hyresavtal med Infrahubs dotterbolag Inhubs som äger byggnaden. – Det här känns verkligen roligt. Etableringen innebär arbetstillfällen och en betydande investering i kommunen. Vi får ytterligare en viktig arbetsgivare med långsiktig närvaro i regionen vilket stärker vårt lokala näringsliv, säger Stefan Dalin (S), kommunstyrelsens ordförande i Timrå samt ordförande i Timrå Invest.Byggnationen av terminalen ska inledas under hösten och den beräknas komma i drift första kvartalet 2028. Postnord investerar över en halv miljard kronor i projektet.– Den nya terminalen befäster Postnords närvaro i norra Sverige och ger oss förutsättningar att möta en växande paketmarknad. Svensk e-handel omsatte i fjol cirka 153 miljarder kronor och visar inget tecken på avmattning. Jag ser terminalen som en hub ut mot övriga Norrland och en nödvändighet då paketmarknaden växer i rekordfart, säger Peter Gisel-Ekdahl, vd på Postnord Sverige.
INFRASTRUKTUR 2026-06-16
NLA-rapport presenterar nordisk modell för militär mobilitetVägtransportsektorn är redo att ta en aktiv roll i att stärka Europas beredskap och militära mobilitet. Det är huvudbudskapet i en ny rapport från Nordic Logistics Association (NLA). Rapporten presenterar en nordisk modell för hur civila transportresurser kan integreras i framtidens totalförsvarssystem.NLA lyfter i rapporten fram vad man ser som den nordiska synen på beredskap, att motståndskraft ska byggas in i transportsystemen redan från början. Genom ett ”dual-use by design”-perspektiv i hela EU kan infrastruktur, energisystem och logistikkapacitet utvecklas för att möta både civila behov och försvarsrelaterade krav. Man menar också att transportsektorn inte bara ska ses som en stödjande funktion utan också en strategisk förmåga som är avgörande när samhällen och försvarsmakter snabbt behöver agera vid konflikter, kriser och mobilisering.– Europas motståndskraft bygger på dess förmåga att förflytta människor och gods. Den nordiska erfarenheten visar att beredskap bör vara en grundläggande princip i transportpolitik, infrastrukturplanering och offentlig-privat samverkan. Genom att systematiskt integrera civila logistikresurser i totalförsvaret kan Europa stärka både säkerheten i kristid och konkurrenskraften i fredstid, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag och ordförande i NLA.Militär och civil mobilitet är alltså inte två skilda frågor, utan bör vara olika perspektiv i ett samverkande logistiksystem.– ”Dual-use by design” är kärnan i den nordiska modellen. Genom att bygga in motståndskraft i transportsystemen redan i fredstid kan vi stärka både Europas säkerhet i kris och våra ekonomiers konkurrenskraft i vardagen, säger Knut Gravråk, vd för Norges Lastebileier-Forbund.Enligt NLA är militär mobilitet beroende av betydligt mer än vägar och broar. Operativ förmåga kräver även tillgång till fordon, förare, underhållstjänster, säker energiförsörjning och robusta digitala system. Eftersom merparten av transportkapaciteten ägs av privata företag måste transportföretagen erkännas som strategiska partner i Europas beredskapsarbete.För att systemet ska fungera riktigt effektivt och ändamålsenligt behövet också gränsöverskridande hinder undanröjas, samtidigt som beredskapsuppdragen är kommersiellt hållbara för de företag som förväntas utföra dem. För att detta ska bli verklighet behövs enligt NLA ett politiskt ramverk som erkänner vägtransportsektorna som en integrerad del av Europas totalförsvar.Här hittar du mer info och länk till rapporten.Om NLANordic Logistics Association (NLA) representerar cirka 14 000 vägtransportföretag i Norden. Tillsammans driver dessa företag mer än 85 000 tunga fordon och sysselsätter över 160 000 personer. NLA:s medlemsorganisationer är Danish Transport and Logistics (DTL) i Danmark, Sveriges Åkeriföretag (SÅ), Norwegian Road Transport Association (NLF) i Norge samt associerade medlemmen Finnish Transport and Logistics (SKAL) i Finland.
FÖRETAGANDE 2026-06-09
Minskad virkesförbrukning i SverigeFörbrukningen av rundvirke i den svenska skogsindustrin minskade under 2025 med drygt 2 procent. Efterfrågan från sågverken är stabil, medan massaindustrin visar en tydlig nedgång.Virkesförbrukningen minskade från 72,8 miljoner m³fub till 71,2 miljoner m³fub, mellan 2024 och 2025 enligt siffror från Biometrias årliga statistikrapport över virkesförbrukningen. Det innebär en minskning på 1,6 miljoner m³fub, eller cirka 2,2 procent. Minskningen drivs främst av en lägre förbrukning inom massaindustrin, medan sågverkens förbrukning ligger kvar på en stabil nivå.– Det här bekräftar att marknadsläget skiljer sig åt mellan branschens olika delar, säger Sven Jägbrant, tjänstestrateg på Biometria och en av dem som ligger bakom rapporten.Massaindustrins totala råvaruförbrukning minskade från 48,4 till 46,6 miljoner m³f, vilket förklarar huvuddelen av nedgången i den totala virkesförbrukningen. Samtidigt fortsätter användningen av svenskt virke att minska.– Det sker förändringar från år till år i råvaruflödena i skogsindustrin, men förbrukningen av virke med svenskt ursprung har nu minskat varje år sedan 2021, säger Sven Jägbrant. Utvecklingen varierar också geografiskt. Förbrukningen av virke med svenskt ursprung ökade i nordligaste Sverige, medan den minskade i övriga delar av landet.Även trädslagsfördelningen fortsätter att förändras. Under 2025 bestod virkesförbrukningen till 49,9 procent av gran och 41,5 procent av tall (inklusive contortatall), medan björk stod för 7,2 procent och övrigt löv för 1,5 procent. Trenden med en ökande andel tall och minskande andel gran har varit tydlig de senaste åren.