Ny rapport tar helhetsgrepp om skatter och avgifter

Tre transportslag_low.jpg.
Foto: Istockphoto.com (montage)
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-06-05

POLITIK

I en ny rapport från forskningsinstitutet SNS undersöker nationalekonomerna Maria Börjesson och Jacob Lundberg hur olika skatter och avgifter påverkar transportsektorn och hur vi väljer att transportera både oss själva och gods. Den föreslår bland annat att skatterna och avgifterna i framtiden ska vara på en nivå som motsvarar de kostnader som transporterna ger upphov till, varken mer eller mindre.

Sverige ska senast år 2030 införa en nya avståndsbaserad skatt för vägtrafik. Hur denna ska utformas kommer att debatteras allt flitigare och nu har forskarna Maria Börjesson och Jacob Lundberg, båda två nationalekonomer, tagit fram en rapport med namnet ”Skatter på transporter – smartare styrning för effektivare transportsystem”. Den tar ett helhetsgrepp om de skatter och avgifter som belastar transportsektorn och vilka effekter de får.

Rapporten analyserar hur skatter och avgifter i transportsektorn kan utformas för att bättre spegla de kostnader som transporter ger upphov till. Den täcker de viktigaste skatterna och avgifterna – drivmedelsskatter, fordonsskatter, trängselskatter, banavgifter, farledsavgifter, parkeringsavgifter, moms och förmånsbilsbeskattning – och sätter dem i ett bredare institutionellt och nationalekonomiskt sammanhang, med hänsyn till EU-rättsliga ramar. Rapporten presenterar 18 konkreta reformförslag som sammantaget bedöms ge ett nettotillskott till statskassan på 10–20 miljarder kronor per år.

Den bärande principen i rapporten är att skatter och avgifter i första hand bör motsvara de externa kostnader som trafiken orsakar – trängsel, buller, utsläpp, olyckor och slitage – varken mer eller mindre. Analysen bygger på en genomgång av vetenskaplig litteratur samt offentlig statistik över transporter, skatteintäkter och offentliga utgifter.

En slutsats i rapporten är att prissättningen på transporter har större påverkan på tillgängligheten och den samhällsekonomiska effektiviteten än vad exempelvis investeringar i ny infrastruktur har.

Vill du läsa hela rapporten, eller en summering av de viktigaste slutsatserna, så kan du göra det här.

Rapportens reformförslag, i korthet:

·       Höj momsen på persontransporter till 25 procent.

·       Verka för en EU-överenskommelse som momsbelägger internationella persontransporter.

·       Medge fullt momsavdrag för inköp av bilar.

·       Höj dieselskatten i relation till bensinskatten, så att bränslena beskattas lika i förhållande till energiinnehåll och koldioxidutsläpp.

·       Avskaffa drivmedelsskatternas indelning i koldioxid- och energiskatt och ersätt denna med en mer enhetlig struktur.

·       Höj drivmedelsskatterna, där EU ETS II ingår, i stället för reduktionsplikten, så att de bättre speglar vägtrafikens samhällskostnader.

·       Sänk fordonsskatten som kompensation för de högre drivmedelsskatterna, men behåll malus på nya bilar.

·       Avskaffa dieseltillägget i fordonsskatten.

·       Utforma trängselskatten mer träffsäkert med bättre metoder.

·       Inför en distansbaserad eurovinjettavgift för tung trafik som motsvarar dess samhällsekonomiska marginalkostnad.

·       Avskaffa boendeparkeringen.

·       Stärk lagstiftningen för att tydliggöra att parkeringsavgifterna inte får vara högre än vad som motiveras av platsbrist.

·       Höj parkeringsavgifterna på gatumark i centrala lägen och sänk dem där det inte råder platsbrist.

·       Avskaffa nedsättningen av förmånsvärden för miljöbilar.

·       Sänk förmånsvärdena för äldre förmånsbilar.

·       Utred trafikförsäkringsskattens syfte och nivå.

·       Höj banavgifterna och differentiera dem i högre grad med hänsyn till både slitage på banan och trängsel.

·       Styr i högre grad mot marginalkostnadsprissättning inom sjöfarten.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Bild 1 CAB Karosser Low.

FORDONSTEKNIK 2026-10-22

CAB Karosser ny servicepartner till Iveco

Hedin Nordic Truck ska utöka sitt servicenät genom ett nytt avtal med CAB Karosser som därmed blir auktoriserad servicepartner för transportbilar upp till 7,2 ton.CAB Karosser Falkenberg, som är specialiserat på påbyggnationer för lätta och medeltunga transportbilar, har sedan länge ett nära samarbete med Iveco och bygger varje år omkring 300 Ivecofordon. Nu utökas samarbetet när CAB blir en del av Hedin Nordic Trucks auktoriserade servicenät.– Genom att CAB nu också blir servicepartner kan vi effektivisera fordonsflödet och säkra kvaliteten genom fler delar av leveransen. För kunden innebär det i slutändan en smidigare process och möjlighet att få tillgång till fordonet snabbare, säger Marcus Torin, försäljningschef i Sverige på Hedin Nordic Truck.Tidigare har ett fordon som byggts på hos CAB normalt gått vidare till en Ivecoåterförsäljare för bland annat leveranskontroll och leveransservice innan det når kunden. Som auktoriserad servicepartner kan CAB framöver genomföra dessa moment på plats.För verksamheter med stora fordonsflottor och många fordonsleveranser, exempelvis hyrbils- och distributionsföretag, ser Hedin Nordic Truck särskilda fördelar med upplägget.– Vid större fordonsflöden kan det här göra stor skillnad. I stället för att fordonet behöver gå vidare till återförsäljaren för ytterligare moment kan det göras helt klart hos CAB och därefter gå direkt till beställaren. Målet är både kortare ledtider och att bilen ska vara helt klar när den lämnar CAB, säger Marcus Torin.Avtalet innebär också att Iveco får en ny auktoriserad servicepunkt i Falkenberg, där Hedin Nordic Truck i dag saknar en servicepartner. CAB kommer att kunna serva befintliga Iveco Daily-kunder i segmentet upp till 7,2 ton, inklusive dem med el- och gasdrivna fordon inom.

Läs mer
Tungt Tappat Hjul Dacksakerhetsradet DSC0680.

TRAFIKSÄKERHET 2026-10-23

Många har erfarenhet av tappade hjul

En undersökning från Svenska däcksäkerhetsrådet visar att var fjärde svarande har erfarenhet av att ett tungt fordon tappat ett hjul under de senaste fem åren. Undersökningen pekar också på att många incidenter riskerar att aldrig bli kända.Svenska däcksäkerhetsrådet har undersökt erfarenheter av tappade hjul på lastbilar och andra tunga fordon i Sverige. Totalt svarade 222 personer på enkäten, som huvudsakligen riktades till åkerier och däckverkstäder. Var fjärde respondent (25 procent) hade erfarenhet av att ett tungt fordon tappat ett hjul under de senaste fem åren, antingen som förare, att en kollega råkat ut för detta eller genom reparation av ett drabbat fordon.– Ett hjul från en tung lastbil som lossnar i farten har en enorm rörelseenergi och kan orsaka allvarliga olyckor. Våra resultat visar att detta är ett problem som behöver uppmärksammas och analyseras mer, säger Cecilia Blom Hesselgren, kommunikationschef på Bilprovningen och sammankallande för Svenska däcksäkerhetsrådets arbetsgrupp som genomförde enkäten.Enligt undersökningen är det vanligast att hjul lossnar från släp och trailer. Näst vanligast i undersökningen är att hjul på drivaxeln tappas. I åtta procent av svaren hade händelsen lett till en trafikolycka, i något fall med personskador som krävde sjukhusvård.Skador på fordon är också vanliga. Hela 86 procent av dem som hade erfarenhet av tappade hjul uppgav att det drabbade fordonet hade skadats. Var tionde angav att andra fordon fått omfattande skador eller skadats så svårt att de inte gick att reparera.Undersökningen pekar också på att det kan finnas ett mörkertal. Sju av tio svarande bedömer att det finns eller kan finnas en risk att incidenter inte blir kända, exempelvis för att åkerier eller verkstäder vill undvika negativ uppmärksamhet. OM UNDERSÖKNINGENUndersökningen genomfördes sommaren 2025. Underlaget är begränsat och resultaten kan enligt Svenska däcksäkerhetsrådet därför inte användas för att beräkna hur vanligt det är att tunga fordon tappar hjul i Sverige. Rådet rekommenderar ytterligare studier, tydligare råd om säker hjulmontering och efterkontroll samt bättre uppföljning av tappade hjul i trafikolycksstatistiken.

Läs mer
Vattenfall ElnäT Low.

INFRASTRUKTUR 2026-10-15

Vattenfall ökar investeringarna i elnätet

Elektrifieringen av industrier, digital infrastruktur och transporter kräver mer överföringsförmåga i elnätet. Det statliga elnätsbolaget Vattenfall Eldistribution föreslår nu årliga investeringar på 11 miljarder de kommande fem åren.Vattenfall Eldistributions nätutvecklingsplan uppdateras vart annat år och är till för att olika intressenter ska kunna planera sina verksamheter långsiktigt. Nu är planen för 2027–2036 på remiss och där föreslås drygt 450 kapacitetshöjande projekt.– Vi ser stora behov av investeringar i nya anslutningar, ökning i befintlig elnätkapacitet samt förnyelse av befintlig infrastruktur i åtminstone 15 av de 18 län där vi har region- eller lokalnät. Genom investeringarna skapar vi förutsättningar för tillväxt, ökad beredskap och robusthet liksom den elektrifiering som krävs för att Sverige ska kunna stärka sin konkurrenskraft och ställa om till ett fossilfritt samhälle, säger Annika Viklund, vd på Vattenfall Eldistribution. De kapacitetshöjande projekten, som ska läggas till flera hundra underhållsprojekt per år, befinner sig i olika skeden av planering och genomförande. Omkring 70 av projekten är redan under byggnation, och merparten av de övriga planeras att tas i drift till 2031.– Sverige står inför nästa stora investeringsfas i elsystemet. Det kräver betydande investeringar, men det är investeringar som kommer skapa värde och nytta för kunder och samhälle under decennier framöver. Elnätet är dessutom en samhällskritisk infrastruktur och spelar en avgörande roll för Sveriges motståndskraft och beredskap, säger Annika Viklund.Planen omfattar drygt 19 000 mil elnät som ska underhållas och byggas ut i de 18 län och drygt 150 kommuner där Vattenfall Eldistribution har elnät. De närmsta fem åren ska de årliga investeringarna uppgå till 11 miljarder kronor. Se sent som 2022 låg investeringsramen på drygt 5 miljarder kronor, och Vattenfall har därefter växlat upp sina investeringar successivt.Nätutvecklingsplanen har enligt Vattenfall tagits fram i nära dialog med kommuner, kunder och andra intressenter vars planer påverkar framtidens elnät. 

Läs mer