Svensk e-handel slår rekord

iStock-1347632685.jpg.
Köplusten kom tillbaka 2025 när inflationen gått ner och reallönerna börjat peka uppåt. Foto: Istockophoto.com
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-02-13

DIGITALISERING & IT

Svensk e-handel har nått en ny toppnivå. Det visar Postnords e-barometer för helåret 2025. Med en tillväxt på 10 procent jämfört med föregående år når e-handelns totala omsättning 153 miljarder kronor. Det är den högsta nivån som någonsin uppmätts.

Efter flera år präglade av ekonomisk osäkerhet och inflation har de svenska hushållen återfått köpkraften, vilket gett omedelbar effekt på näthandeln. Omsättningen för 2025 överträffade den tidigare toppnoteringen under covidpandemin.

– Att e-handeln nått en ny rekordnivå är ett styrkebesked. Det visar att konsumenterna, trots ett fortsatt osäkert omvärldsläge, har prioriterat den digitala handeln så fort hushållskassan tillåtit det, säger Ylva Staszewski, chef för affärsområde Paket på Postnord Sverige.

Till skillnad från pandemiåren, då tillväxten i hög grad drevs av restriktioner, vilar dagens toppnotering på en ny vardag där digitala köp blivit en naturlig del av hushållens konsumtion, skriver Postnord. Utvecklingen drivs nu främst av sjunkande räntor, högre reallöner och en stabil inflation.

– Uppgången är bred, vilket tyder på att e-handeln inte längre är beroende av specifika "pandemivinnare" utan står stadigt på egna ben. Konsumenterna har anpassat sig till det nya ekonomiska läget och väljer e-handeln för dess enkelhet, utbud och möjligheten att jämföra priser, fortsätter Ylva Staszewski.

Hela rapporten presenteras den 17 februari.

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

DSC00238_low.jpg. FRÅN MAGASINET

FÖRETAGANDE 2026-06-15

"Laget vinner alltid"

30 år har snart gått sedan Christer Ohlsson köpte sin första grävmaskin och startade åkeri- och entreprenadfirman Ohlssons i Landskrona. Genom investeringar i ny teknik, ett genuint engagemang för personalen och starka värderingar har verksamheten vuxit ut till en koncern som idag omsätter närmare två miljarder kronor. Vid Sveriges Åkeriföretags årsmöte i maj fick Ohlssons ta emot Stora Åkeripriset för sin inspirerande resa.Det var en rörd och överväldigad koncernchef som tog emot den årliga utmärkelsen tillsammans med hustrun Anita Ohlsson i Rikssalen på Örebro slott.– Jag känner mig ödmjuk inför denna fantastiska utmärkelse. Har man som jag levt i branschen i hela sitt liv är det både en ära och ett kvitto på att man tänker rätt. Jag är oerhört stolt över vad vi alla har lyckats åstadkomma tillsammans, säger grundaren Christer Ohlsson.Genom uppväxten i en åkarfamilj låg karriären i åkeribranschen nära tillhands. Redan som 22-åring blev Christer Ohlsson delägare i Landskrona Express & Bärarelaget. Han arbetade kvar i bolaget i ytterligare 22 år innan han, 44 år gammal, gick vidare i karriären genom att starta sitt eget företag i hemstaden. Ekonomutbildningen, i kombination med erfarenheter från åkerinäringen, bidrog till att han valde att stanna kvar i branschen. Starten för den egna verksamheten, minns Christer Ohlsson, var blygsam med förvärvet av en terminal och en grävmaskin som snart blev två.– Jag kände att det var dags att pröva min affärsidé och utmana möjligheterna. Jag tänkte att om jag står för taktpinnen själv är det ju jag som bestämmer. Det beslutet har jag aldrig ångrat.

Läs mer
iStock-500001178.jpg.

POLITIK 2026-06-26

Trafikanalys slås ihop med Tillväxtanalys

Myndigheterna Tillväxtanalys och Trafikanalys ska slås ihop den 1 januari 2027. Den nya myndigheten får namnet Myndigheten för tillväxt- och transportanalys.Myndigheterna har tidigare fått i uppdrag att förbereda för att Trafikanalys uppgifter ska överföras och inordnas i Tillväxtanalys. Sammanslagningen av myndigheterna är en del i regeringens insatser för att öka effektiviteten i statsförvaltningen och minska antalet myndigheter.– Myndigheten för tillväxt- och transportanalys kommer vara en viktig aktör för att förse regeringen med kunskapsunderlag som kan stärka tillväxt- och transportpolitiken. Regeringen ser fram emot att myndigheten börjar sitt arbete den 1 januari 2027, säger energi- och näringsminister Ebba Busch. Den nya gemensamma myndigheten ska få en ny instruktion som enligt regeringen speglar de nuvarande myndigheternas verksamheter.– Trafikanalys viktiga arbete fortsätter i en ny och starkare organisation. När Tillväxtanalys och Trafikanalys nu blir en myndighet samlas kompetens som kan ge ett ännu bättre underlag för beslut som stärker både transportinfrastrukturen, dess framtida behov och Sveriges konkurrenskraft, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson. Regeringen menar att en samlad analys- och utvärderingsmyndighet med ansvar för både tillväxt och infrastruktur ger bättre förutsättningar för heltäckande analyser, samt synergieffekter. – Regeringen vill ha en effektivare stat, bland annat genom att minska antalet myndigheter. När myndigheter jobbar inom liknande områden kan vi stärka verksamheten genom att samla både uppgifter och kompetens, säger civilminister Erik Slottner..

Läs mer
iStock-836073798_low.jpg. FRÅN MAGASINET

HÅLLBARHET 2026-06-15

Effektavgifterna finns kvar för storkunderna

Regeringen stoppade planen att införa obligatoriska effektavgifter för hushållen och tillsatte en utredning om framtidens eltaxor. Men elbilsåkerier som hör till storförbrukarna av el kommer att fortsätta få betala effektavgifter. I alla fall tills regeringens utredning i frågan blir klar.Diskussionen om elbolagens impopulära effektavgifter har varit intensiv under våren. Effektavgifter innebär att kunderna debiteras både för den totala användningen av energi (i kWh) och för sina effekttoppar (i kW).Den omdiskuterade metoden att ta betalt för elen fick bland annat energiminister Ebba Busch att kasta en myndighetsföreskrift i papperskorgen. Det var EIFS 2022:1 från Energimarknadsinspektionen som sa att alla elnätsbolag senast till nästa år ska införa effektavgifter. Ett EU-direktiv ligger i botten, men den lagen är inte lika tvingande som de svenska reglerna var.Istället tillsätts nu en utredning som har ett år på sig att föreslå en ny svensk modell för effektavgifter. Avgifterna ska få en liknande utformning över hela landet och dessutom vara begripliga och proportionella. Men, om man läser utredningens direktiv noga så är det en öppen fråga om den nya kommande modellen verkligen kommer att införas.Regeringsingripandet har redan fått följden att Ellevio, det stora elnätsföretag som var först med att införa effektavgifter för hushåll och mindre elkunder, nu tar bort dem. Men effektavgifterna finns fortfarande kvar för stora elkunder i de flesta elnätsföretag. Så kallade effektavtal är mycket vanliga på marknaden för storkunder, dit elbilsåkerierna med laddstationer hör.Elnätsföretagen har tecknat effektavtal med sina stora elkunder sedan åtminstone ett decennium tillbaka. Det här gäller åtminstone de tre största elnätsföretagen – Vattenfall Eldistribution, Eon Energidistribution och Ellevio. Tillsammans har de drygt halva marknaden, eller nästan tre miljoner kunder.En mer detaljerad bild av hur det ser ut i landet på elavtalssidan är svår att ge. Totalt finns nämligen cirka 150 elnätsföretag som vart och ett har monopol i sitt område. Alla företag bestämmer självständigt över sina avtalsmodeller. Branschorganisationen Energiföretagen, som har elnätsbolagen som medlemmar, säger att de inte har uppgifter om vilka som hunnit införa effektavtal.Motivet för att införa effektavgifter är att elnätsföretagen måste anpassa sina nät efter kundernas effektuttag. Om elkunden bara någon enstaka gång behöver ta ut höga effekter, så måste nätet vara dimensionerat för det. Det gäller även om effekttoppen bara varar under en kort tid.

Läs mer