4,25 ton viktig faktor för framgångsrika sista milen-leveranser

FÖRETAGANDE 2026-06-09

Förbrukningen av rundvirke i den svenska skogsindustrin minskade under 2025 med drygt 2 procent. Efterfrågan från sågverken är stabil, medan massaindustrin visar en tydlig nedgång.Virkesförbrukningen minskade från 72,8 miljoner m³fub till 71,2 miljoner m³fub, mellan 2024 och 2025 enligt siffror från Biometrias årliga statistikrapport över virkesförbrukningen. Det innebär en minskning på 1,6 miljoner m³fub, eller cirka 2,2 procent. Minskningen drivs främst av en lägre förbrukning inom massaindustrin, medan sågverkens förbrukning ligger kvar på en stabil nivå.– Det här bekräftar att marknadsläget skiljer sig åt mellan branschens olika delar, säger Sven Jägbrant, tjänstestrateg på Biometria och en av dem som ligger bakom rapporten.Massaindustrins totala råvaruförbrukning minskade från 48,4 till 46,6 miljoner m³f, vilket förklarar huvuddelen av nedgången i den totala virkesförbrukningen. Samtidigt fortsätter användningen av svenskt virke att minska.– Det sker förändringar från år till år i råvaruflödena i skogsindustrin, men förbrukningen av virke med svenskt ursprung har nu minskat varje år sedan 2021, säger Sven Jägbrant. Utvecklingen varierar också geografiskt. Förbrukningen av virke med svenskt ursprung ökade i nordligaste Sverige, medan den minskade i övriga delar av landet.Även trädslagsfördelningen fortsätter att förändras. Under 2025 bestod virkesförbrukningen till 49,9 procent av gran och 41,5 procent av tall (inklusive contortatall), medan björk stod för 7,2 procent och övrigt löv för 1,5 procent. Trenden med en ökande andel tall och minskande andel gran har varit tydlig de senaste åren.

INFRASTRUKTUR 2026-06-16

Vägtransportsektorn är redo att ta en aktiv roll i att stärka Europas beredskap och militära mobilitet. Det är huvudbudskapet i en ny rapport från Nordic Logistics Association (NLA). Rapporten presenterar en nordisk modell för hur civila transportresurser kan integreras i framtidens totalförsvarssystem.NLA lyfter i rapporten fram vad man ser som den nordiska synen på beredskap, att motståndskraft ska byggas in i transportsystemen redan från början. Genom ett ”dual-use by design”-perspektiv i hela EU kan infrastruktur, energisystem och logistikkapacitet utvecklas för att möta både civila behov och försvarsrelaterade krav. Man menar också att transportsektorn inte bara ska ses som en stödjande funktion utan också en strategisk förmåga som är avgörande när samhällen och försvarsmakter snabbt behöver agera vid konflikter, kriser och mobilisering.– Europas motståndskraft bygger på dess förmåga att förflytta människor och gods. Den nordiska erfarenheten visar att beredskap bör vara en grundläggande princip i transportpolitik, infrastrukturplanering och offentlig-privat samverkan. Genom att systematiskt integrera civila logistikresurser i totalförsvaret kan Europa stärka både säkerheten i kristid och konkurrenskraften i fredstid, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag och ordförande i NLA.Militär och civil mobilitet är alltså inte två skilda frågor, utan bör vara olika perspektiv i ett samverkande logistiksystem.– ”Dual-use by design” är kärnan i den nordiska modellen. Genom att bygga in motståndskraft i transportsystemen redan i fredstid kan vi stärka både Europas säkerhet i kris och våra ekonomiers konkurrenskraft i vardagen, säger Knut Gravråk, vd för Norges Lastebileier-Forbund.Enligt NLA är militär mobilitet beroende av betydligt mer än vägar och broar. Operativ förmåga kräver även tillgång till fordon, förare, underhållstjänster, säker energiförsörjning och robusta digitala system. Eftersom merparten av transportkapaciteten ägs av privata företag måste transportföretagen erkännas som strategiska partner i Europas beredskapsarbete.För att systemet ska fungera riktigt effektivt och ändamålsenligt behövet också gränsöverskridande hinder undanröjas, samtidigt som beredskapsuppdragen är kommersiellt hållbara för de företag som förväntas utföra dem. För att detta ska bli verklighet behövs enligt NLA ett politiskt ramverk som erkänner vägtransportsektorna som en integrerad del av Europas totalförsvar.Här hittar du mer info och länk till  rapporten.Om NLANordic Logistics Association (NLA) representerar cirka 14 000 vägtransportföretag i Norden. Tillsammans driver dessa företag mer än 85 000 tunga fordon och sysselsätter över 160 000 personer. NLA:s medlemsorganisationer är Danish Transport and Logistics (DTL) i Danmark, Sveriges Åkeriföretag (SÅ), Norwegian Road Transport Association (NLF) i Norge samt associerade medlemmen Finnish Transport and Logistics (SKAL) i Finland.

HÅLLBARHET 2026-06-15

Regeringen stoppade planen att införa obligatoriska effektavgifter för hushållen och tillsatte en utredning om framtidens eltaxor. Men elbilsåkerier som hör till storförbrukarna av el kommer att fortsätta få betala effektavgifter. I alla fall tills regeringens utredning i frågan blir klar.Diskussionen om elbolagens impopulära effektavgifter har varit intensiv under våren. Effektavgifter innebär att kunderna debiteras både för den totala användningen av energi (i kWh) och för sina effekttoppar (i kW).Den omdiskuterade metoden att ta betalt för elen fick bland annat energiminister Ebba Busch att kasta en myndighetsföreskrift i papperskorgen. Det var EIFS 2022:1 från Energimarknadsinspektionen som sa att alla elnätsbolag senast till nästa år ska införa effektavgifter. Ett EU-direktiv ligger i botten, men den lagen är inte lika tvingande som de svenska reglerna var.Istället tillsätts nu en utredning som har ett år på sig att föreslå en ny svensk modell för effektavgifter. Avgifterna ska få en liknande utformning över hela landet och dessutom vara begripliga och proportionella. Men, om man läser utredningens direktiv noga så är det en öppen fråga om den nya kommande modellen verkligen kommer att införas.Regeringsingripandet har redan fått följden att Ellevio, det stora elnätsföretag som var först med att införa effektavgifter för hushåll och mindre elkunder, nu tar bort dem. Men effektavgifterna finns fortfarande kvar för stora elkunder i de flesta elnätsföretag. Så kallade effektavtal är mycket vanliga på marknaden för storkunder, dit elbilsåkerierna med laddstationer hör.Elnätsföretagen har tecknat effektavtal med sina stora elkunder sedan åtminstone ett decennium tillbaka. Det här gäller åtminstone de tre största elnätsföretagen – Vattenfall Eldistribution, Eon Energidistribution och Ellevio. Tillsammans har de drygt halva marknaden, eller nästan tre miljoner kunder.En mer detaljerad bild av hur det ser ut i landet på elavtalssidan är svår att ge. Totalt finns nämligen cirka 150 elnätsföretag som vart och ett har monopol i sitt område. Alla företag bestämmer självständigt över sina avtalsmodeller. Branschorganisationen Energiföretagen, som har elnätsbolagen som medlemmar, säger att de inte har uppgifter om vilka som hunnit införa effektavtal.Motivet för att införa effektavgifter är att elnätsföretagen måste anpassa sina nät efter kundernas effektuttag. Om elkunden bara någon enstaka gång behöver ta ut höga effekter, så måste nätet vara dimensionerat för det. Det gäller även om effekttoppen bara varar under en kort tid.