Mercedes-Benz höjer tågvikten på eldriven Actros

LAGAR & REGLER 2026-03-20

Enorma mängder stormfällt virke ligger och väntar på att tas om hand efter stormen Johannes. För att minska risken för skadeinsekter och att stora värden går förlorade har regeringen beslutat att under en begränsad period göra ett undantag från kravet på svenskt yrkestrafiktillstånd för utländska transportörer som bidrar i arbetet.Det var i mellandagarna som framför allt Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län drabbades av en kraftig storm som fick stora mängder träd att blåsa omkull. De fällda träden sätter nu stor press på hela systemet för skogstransporter, virkeslager och industrier.– Läget är knepigt. Även om man skulle lyckas få ut virket från skogen så är det svårt att se hur man ska kunna ta hand om det här enligt de vanliga rutinerna. För att lyckas behöver mer timmer gå till hamnar och terminaler utanför de drabbade områdena så att virket kan spridas ut över landet, säger Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag.För att kedjan ska fungera behöver tillfälliga terminaler och nya stora virkesupplag skapas, menar Ulric Långberg. Det kräver också lastbilstransporter i en omfattning som den svenska åkerinäringen på kort sikt har svårt att tillhandahålla.– Skogsägarföreningen Södra har exempelvis kört upp ett antal avverkningsmaskiner för att hjälpa till, men det går inte att flytta hur många lastbilar som helst till de här områdena.

FÖRETAGANDE 2026-03-26

Svensk åkerinäring visar stabil lönsamhet och en växande framtidstro, trots flera år av ekonomisk press. Samtidigt ökar konkurrensen från utländska aktörer och stora investeringar krävs för att möta framtidens krav. Det framgår av Sveriges Åkeriföretags nya branschrapport. Branschrapport 2026 – Fakta, trender och framtid för svensk åkerinäring är en rapport från Sveriges Åkeriföretag som tar ett brett grepp om åkerinäringen och de omvärldsfaktorer som påverkar näringen. Nu har den första versionen blivit officiell och den visar på en i grunden stark bransch som nu möter ökande press.– När osäkerheten ökar i omvärlden blir det ännu viktigare att de ekonomiska förutsättningarna är långsiktiga och tydliga. Det blir särskilt viktigt i ett läge där rapporten pekar på en försiktig återhämtning och behov av stabilitet i näringen, säger Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag.

POLITIK 2026-03-23

Regeringen vill sänka energiskatten på diesel med 40 öre och på bensin med 1 krona under fem månader för att möta ökade drivmedelspriser i kölvattnet av kriget i Mellanöstern. Förslaget presenterades på en pressträff där det också framkom att regeringen vill se ett nytt elstöd till hushållen och ett stöd till myndigheter som går över till fossilfria drivmedel.Samtliga fyra partiledare för Tidöpartierna var samlade till pressträff för att berätta om regeringens nya planer för att möta de kraftigt höjda drivmedelspriserna och vinterns höga elpriser. Statsminister Ulf Kristersson (M) inledde med att snabbt redogöra för regeringens politik, där lägre drivmedelspriser är en del. Han pekade också på hur mycket Sverige påverkas av omvärldshändelser, och att krigen som nu pågår och effekterna de får på den globala marknaden ligger utanför Sveriges kontroll.Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) menade att Sverige trots allt står ”mycket stadigare än våra europeiska kollegor och är ”otroligt mycket bättre rustade idag än för fyra år sedan”.Den ena huvudnyheten för dagen var att regeringen nu lägger fram ett förslag om att den 1 maj sänka energiskatten på diesel med 40 öre per liter och på bensin med 1 krona per liter, inräknat moms. Sänkningen, som ska gäller fram till 30 september, innebär därmed att Sverige hamnar på EU:s miniminivå för energiskatt. Reformen beräknas kosta staten omkring 1,6 miljarder kronor. Utöver detta planerar regeringen att skicka in en ansökan till EU-kommissionen där man ber om tillåtelse att sänka skatten ytterligare, alltså under den egentliga miniminivån, under dessa fem månader.Den andra huvudnyheten var ett nytt elstöd till hushållen, med en prislapp på drygt 2,4 miljarder kronor. Regeringen har tidigare tagit beslut om att 1 miljard kan avsättas för elstöd under 2026, och med det nya förslaget utökas detta alltså till 3,4 miljarder. Stödet är tänkt att bara gälla privata hushåll och betalas ut automatiskt utifrån elförbrukning under januari och februari. Även hushåll som är anslutna till det västsvenska gasnätet och får sin värme därifrån ska kunna få stöd.Den tredje nyheten var att regeringen tagit fram en ny ersättning till myndigheter som väljer fossilfria och elektriska transportmedel. Anslaget för detta uppgår till 500 miljoner kronor under 2026 och stödet ska motsvara merkostnaden mellan ett fossilfritt och ett fossildrivet alternativ. Men det handlar inte om nya pengar, utan pengar som ska tas från Klimatklivet, Klimatpremien och driftstödet till bio-CCS. Klimatklivet och Klimatpremien är de stöd som många svenska åkerier använder för investeringar i elfordon. Klimatklivet har tidigare fått ökade anslag för 2026, från 3 miljarder till 4,5 miljarder kronor, och regeringen skriver att det hade varit svårt att få alla dessa medel att gå åt i år och att en del av pengarna kan göra större nytta för omställningen på det här sättet.Enligt Simona Mohamsson (L) ska stödet till myndigheter kunna ges både för drivmedel som används i egna fordon, arbetsmaskiner och fartyg och i upphandlade transporter.– En ökad efterfrågan på elektriska fordon, arbetsmaskiner och fartyg gynnar även svenska företag som tillverkar världsledande produkter och elektriska drivlinor. Men problemet är att det inte funnits möjlighet att ställa om utan att det kostar, sa hon.En mindre omfattande nyhet är att regeringen också vill förstärka den nya elbilspremien till hushåll i glesbygd med ytterligare 100 miljoner för 2026, vilket gör att den hamnar på totalt 500 miljoner för 2026. Simona Mohamsson meddelade att det under de första dryga fem ansökningsdagarna inkommit nästan 2 700 ansökningar.