Mercedes lanserar ny styrservo

FÖRETAGANDE 2026-02-13

Ansökningarna till Klimatpremien har ökat kraftigt de senaste två åren. Idag är handläggningstiden omkring ett år, men Energimyndigheten hoppas nu att bättre resurser, ny teknik och vassare ansökningar ska korta tidsramen framöver.Klimatpremien infördes 2020 och är ett statligt stöd från Energimyndigheten som idag kan ges vid köp av hållbara tunga fordon och arbetsmaskiner samt lätta lastbilar. Så sent som 2023 uppgick antalet ansökningar till endast 270, men efter att lätta ellastbilar blev stödberättigade 2024 skenade ansökningarna till nästan 3 700. Förra året landade de på nästan 4 200 och pressen på Energimyndigheten har blivit hård. Det kan nu ta omkring ett år att få en ansökan beviljad. Svensk Åkeritidning ställde några frågor till myndigheten om hur läget är just nu och hur prognosen ser ut för den närmsta tiden. Finns det fler faktorer bakom era långa handläggningstider än den kraftiga ökningen av antalet ansökningar?– De många ansökningarna kombineras med att vi har en begränsande bemyndiganderam, att vi fått utökade kontrollkrav och att många ansökningar har fel eller bristfälliga underlag. I dag har vi omkring 7 600 ärenden i beredning. Vad gör ni för att lösa problemen?– Vi genomför tre större åtgärder för att korta köerna. Det handlar om tillfällig extra personal för att kunna handlägga fler utbetalningar, att vi tar fram ett automatiserad ansökningsflöde samt att vi jobbar med tydlig information genom bättre vägledning på hemsidan. Syftet där är att minska antalet fel och frågor från stödsökande.Hur vanligt är det att ansökningar inte är fullständiga?– De flesta ansökningar om stöd är kompletta, men vid begäran om utbetalning saknas ofta fullständiga eller korrekta underlag, vilket förlänger handläggningstiden.Vad är de vanligaste felen i ansökningarna, och vad blir resultatet av dessa fel?– Det är många fel som kan leda till avslag, kompletteringsbegäran eller en förlängd handläggningsprocess. De vanligaste är dessa:1. Beställning innan ansökan skickats in: Ansökan måste skickas in innan något fordon beställts. En ansökan som skickas in efter beställning av ett fordon kommer att avslås.2. Felaktiga eller bristfälliga dokument: Här kan det handla om att offerter skickas in i stället för fakturor för att styrka den stödberättigande kostnaden. Det kan också handla om att fakturorna är otydliga eller ofullständiga.3. Avsaknad av leasingavtal: Vissa leasingtagare skickar inte in avtal för både miljöfordonet och jämförbart fordon, vilket krävs.4. Felaktiga uppgifter om de minimis-stöd: Många tror felaktigt att allt stöd inom Klimatpremien är så kallat de minimis-stöd.5. Sena eller uteblivna kompletteringar: En missad deadline kan leda till att ärendet avslutas. Ibland öppnar sökande ett nytt ärende i stället för att svara i det befintliga.6. Fel effektangivelser för arbetsmaskiner: Om effekten beräknas fel eller anges på annat sätt än maskinens faktiska nettoeffekt kan det leda till avslag.7. Dubbla utbetalningsbegäranden: Vissa företag har begärt utbetalning för samma fordon flera gånger eller för fordon som redan fått stöd.8. Fel fordonstyp i ansökan: Ansökan måste stämma med begäran om utbetalning. Det går inte att exempelvis söka stöd för en tung lastbil i ansökan, men lätt lastbil i begäran om utbetalning.9. Interna misstag hos företag: Bristande intern samordning kan leda till fel, dubbla ärenden och att kontaktuppgifter inte uppdateras när ansvariga byts ut.Vad ska man tänka på som åkeri för att inte riskera att ansökan drar ut på tiden eller måste göras om?– Läs igenom vägledning och handledning noggrant innan ansökan samt kontrollera uppgifter och dokument en extra gång. Se till att de personer som arbetar med ansökningarna är uppdaterade och följer ärendena genom hela processen. Svara på kompletteringsbegäran inom utsatt tid och håll koll på sista datum för begäran om utbetalning. Om oklarheter uppstår bör den sökande kontakta myndigheten.

FÖRETAGANDE 2026-02-12

I maj förra året tog Sunnemo Åkeri emot Stora Åkeripriset vid Sveriges Åkeriföretags årsmötesmiddag. Utvecklingen för det framsynta Karlstadföretaget har sedan dess varit stabil, även om man också känt av den svagare konjunkturen. Med nya signaler från marknaden hoppas vd Christer Friberg nu på att 2026 blir ett år för tillväxt.Det är snökaos i Värmland när Svensk Åkeritidning ringer upp Christer Friberg som sitter i bilen på väg mot LBC Frakt. Vägen är inte den bästa, men Sunnemo Åkeris vd har överseende och konstaterar att det ibland kommer mer snö på en gång än vad som går att ta hand om. Snöröjning är dock inget som Sunnemo ägnar sig åt själva, men bolaget breddar löpande sin verksamhet på andra sätt. Senaste större nyheten är köpet av Karlstad Flygfrakt, ett tvåbilsåkeri som kör flyggods mellan Värmland och Landvetter utanför Göteborg. En affär som slutfördes på nyårsdagen då Sunnemo tog över verksamheten.– Bilarna samlar in gods under dagen från olika platser i Värmland, och kör sedan ner till Landvetter. Där lossas det och annat flyggods lastas på för returtransport tillbaka till Värmland dagen efter. Varje slinga tar två dagar och vi har alltså två bilar som kör.En annan nyhet är att Sunnemo Åkeri tagit sin andra ellastbil i drift, på linjen Värmland– Eskilstuna. Sedan september kör den byggmateriel till en bygghandel fem dagar i veckan, något som Christer Friberg tycker har fungerat ypperligt. Hållbarhet är fortfarande viktigt för Sunnemo, men Christer Friberg erkänner att det är svårt med den ”politiska dimensionen” – skatter, priser och regler.– Vad kommer vi att köra på om 10 år? Det är ju så länge våra investeringar ska leva. Det här fortsätter att vara en osäkerhetsfaktor, konstaterar han.Även konjunkturen har varit en osäkerhetsfaktor senaste tiden. Christer Friberg tycker att bolaget har lyckats parera det bra, men hoppas att trenden ska vända tydligare uppåt under 2026 och att en förbättrad konjunktur hjälper företaget att växa.– Jag tycker att man får signaler nu ute från marknaden.

POLITIK 2026-02-11

Medlemmarna i den internationella vägtransportorganisationen IRU har nu antagit sin ståndpunkt om Europeiska kommissionens förslag till förordning för att underlätta militära transporter. Organisationen stödjer kommissionens förslag, men efterlyser ytterligare förbättringar för att säkerställa en effektiv integration av civil vägtransportkapacitet i hela EU.Kommissionens förslag syftar till att effektivisera gränsöverskridande militära transporter genom att anpassa nationella regler och förenkla tillståndsförfaranden för transport av militär utrustning, varor och personal. Initiativet är utformat för att förbättra EU:s beredskap och operativa samordning i kristider.– Vi välkomnar att kommissionen har integrerat åsikter från industrin och infört viktiga förbättringar i förslaget. Europaparlamentet och rådet kan nu bygga vidare på denna grund för att ge den ytterligare rättssäkerhet som behövs, säger IRU:s EU-direktör Raluca Marian i ett uttalande.I situationer som kräver snabb handling kan civila operatörer tillhandahålla ytterligare fordonskapacitet, specialutrustning och högkvalificerade yrkesförare med kort varsel. Skillnader i nationella administrativa förfaranden och regelkrav riskerar dock att skapa rättslig osäkerhet när civila operatörer utför transporter på uppdrag av militära myndigheter, menar IRU. Att säkerställa tydlighet och likabehandling mellan medlemsstaterna är därför avgörande för att frigöra den civila kapacitetens fulla potential.– EU:s motståndskraft beror inte bara på militära tillgångar, utan också på styrkan och beredskapen hos dess civila logistiknätverk. När civila operatörer agerar på uppdrag av militären måste den rättsliga ramen vara tydlig, harmoniserad och förutsägbar över gränserna, säger Raluca Marian.IRU uppmanar lagstiftarna i EU att:– Säkerställa tydliga och harmoniserade tillståndsförfaranden för civila operatörer som anlitas för att utföra militära transporter,– Garantera likabehandling mellan operationer som utförs direkt av militära styrkor och de som anförtros civila företag,– Skapa rättssäkerhet gällande ansvars-, försäkrings- och efterlevnadskrav,– Anpassa gränsöverskridande regler för att förhindra operativ fragmentering och administrativa skillnader mellan medlemsstaterna.