Mercedes släpper nya eActros 400

DRIVMEDEL 2025-09-25

Gasum och Preem har tecknat ett samarbetsavtal som gör det möjligt för Preems företagskunder att tanka flytande och komprimerad biogas på Gasums stationer i Sverige och få alla transaktioner samlade på en och samma faktura. För att öka tillgången på biogas för svenska logistikföretag har Preem och Gasum tecknat ett samarbetsavtal som innebär att Gasums nätverk av tankstationer för biogas nu blir tillgängligt för Preems kunder. Den som har Preem-kort kommer därmed att kunna tanka på Gasums stationer före slutet av december i år, enligt Gasum. Förutom ett mycket större nät av stationer kommer Preems företagskunder också att kunna få alla transaktioner på en faktura. – Samarbetet med Gasum är ett viktigt steg i vår ambition att följa med utvecklingen och erbjuda ett av marknadens bredaste utbud av drivmedel. Det gör det möjligt för oss att möta våra kunders växande behov av alternativa drivmedel – samtidigt som vi förenklar deras vardag med en helhetslösning, säger Jim Niesel, säljchef på Preem.

POLITIK 2025-09-23

Mer pengar till Klimatklivet och andra investeringsstöd för eldrivna transporter, satsningar på kostsamma yrkesutbildningar och något lägre elskatt. Det är de viktigaste punkterna för åkerinäringen i Tidöregeringens sista stora budget denna mandatperiod. På måndagsmorgonen gjorde finansminister Elisabeth den traditionsenliga budgetpromenaden till Riksdagshuset, för att klockan 8.30 bjuda på en presentation av budgeten och de utvalda delar som regeringen själv vill lyfta fram. De transport- och åkerirelaterade nyheterna lyste med sin frånvaro i presentation när finansministern fokuserade på den röda tråden i årets budget – ekonomiska lättnader för hushållen och försöket att skaka i gång den svenska ekonomin. Svensk Åkeritidning har ändå tittat igenom de mest relevanta avsnitten i den omkring 3 000 sidor mäktiga budgeten för 2026 och kan konstatera att det finns ljusa punkter, men att budgeten inte innehåller några stora nyheter som välter branschen över ända och inte heller några som på allvar förändrar läget i positiv riktning. På omställningsområdet är det främst två poster som har påverkan på åkerinäringen, Klimatpremier (1:17) och Klimatinvesteringar (1:16), med satsningar som Svensk Åkeritidning rapporterat om tidigare. Den första handlar om stöd till marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser och utfasning av fordon med höga utsläpp av växthusgaser. Inom ramen för denna post finns investeringsstöd till både lätta och tunga ellastbilar och anslaget som föreslås för 2026 är relativt kraftigt. 2024 gick 425 miljoner kronor till detta ändamål och prognosen för 2025 är drygt 1,3 miljarder. Förslaget för 2026 är på drygt 2,7 miljarder vilket är i linje med vad som presenterats tidigare. Att ökningen är så pass stor hänger troligen ihop med att många ansökningar som redan gjorts inte har betalats ut ännu. En betydande förändring är dock att premien för utsläppsfria lätta lastbilar som skulle ha löpt ut nu förlängs och att regeringen avsätter nya medel till detta för åren 2027 och 2028. Det handlar om totalt 1,5 miljarder i tillskott över två år. Posten för Klimatinvesteringar är ännu högre. Här var utfallet 2024 drygt 2,4 miljarder och prognosen på knappt 3,5 miljarder för 2025. För 2026 föreslås medel på nästan 4,5 miljarder kronor. Här motsvaras ökningen på nästan 1 miljard av en lika stor prognosticerad minskning i anslagen för 2028. Inom ramen för det här anslaget ryms framför allt Klimatklivet och mycket av stödet kommer troligen gå till etableringen av laddinfrastruktur för elfordon. Att pengar flyttas mellan åren kan tolkas som att regeringen vill att utbyggnaden av laddinfrastruktur främst sker här och nu och inte om ett par år. Svensk Åkeritidning har tidigare även rapporterat om att elskatten sänks. Det handlar om knappt 10 öre per kilowattimme, någon som är positivt för elektrifieringen, men samtidigt en förändring på marginalen. Både Sveriges Åkeriföretag och Transportföretagen har argumenterat för att helt slopa skatten på el som används för att ladda tunga fordon. En sådan förändring skulle ha en betydande positiv påverkan på konkurrenskraften för tunga eldrivna transporter. Det blir också mer pengar till yrkesutbildningar, där regeringen bland annat vill satsa mer på kostsamma yrkesutbildningar. Det skulle kunna gynna fordonsutbildningen, som är en av de utbildningar som har högst driftskostnader. Regeringen anger dock inga specifika utbildningar, och det är väl känt att förarutbildningarna lider av andra problem än antalet platser – inte minst bristen på lärare. En annan post i budgeten som långsiktigt kan ha en positiv påverkan på branschen är satsningen på Kraftlyftet. Här föreslås regeringen tillskott på totalt 2 miljarder kronor för 2026–2028, medel som ska gå till investeringar i ett mer robust elsystem. Detta kan bidra till att öka effekten i kraftnätet och etablera fler laddstationer för tunga fordon. Ytterligare en satsning som är lite perifer, men ändå berör åkerinäringen är höjning av miljökompensation för godstransporter på järnväg. Dessa anslag höjs med 300 miljoner kronor per år 2026–2030, vilket innebär att de nu kommer att uppgå till 885 miljoner kronor per år. En ökning med cirka 50 procent alltså. Denna satsning kan bidra till att stimulera utvecklingen av intermodala transporter där järnväg och vägtransporter samverkar. Budgeten kan därmed i sin helhet ses som en fortsättning på den linje och de satsningar regeringen tidigare haft, där inget blir sämre, men inget heller radikalt förändrar spelplanen för fossilfria transporter. Det är en budget som inte lär ta Sverige närmare transportsektorns klimatmål för 2030.

FÖRETAGANDE 2025-10-03

Under september 2025 nyregistrerades 3 251 lätta lastbilar, 14 procent fler än samma månad 2024. De tunga lastbilarna ökade också, med hela 19 procent i september. Det visar Trafikanalys officiella statistik för nyregistrerade fordon per månad. Andelen nya lätta lastbilar med ren eldrift var 20 procent i september, något mindre än årssnittet för andelen eldrivna lätta lastbilar som är 22 procent. Laddhybriderna är dock på uppgång bland lätta lastbilar och har på ett år femdubblats till 5 procent av de nya fordonen i september.  Tunga lastbilar ökade också stort i september och nådde plus 19 procent. Andelen tunga ellastbilar var i september 15 procent, men mer än hälften av dessa fordon ligger i viktsegmentet 3 501–4 250 kg. Bland personbilarna är förändringen i totala registreringar liten. Nyregistreringen i september var minus 1 procent, jämfört med samma månad året innan. Hela 66 procent var dock laddbara, med 37 procent elbilar och 29 procent laddhybrider. Det innebär att september 2025 har den högsta andelen laddbara nya personbilar bland samtliga månader åren 2023–2025. Högsta noteringen för laddbara bilar är från december 2022, där siffrorna sammanföll med att den generella elbilspremien var på väg att avskaffas och många passade på att beställa sin bil innan den löpte ut.