Pre Zero beställer Sveriges första eldrivna slambilar

POLITIK 2025-09-23

Mer pengar till Klimatklivet och andra investeringsstöd för eldrivna transporter, satsningar på kostsamma yrkesutbildningar och något lägre elskatt. Det är de viktigaste punkterna för åkerinäringen i Tidöregeringens sista stora budget denna mandatperiod. På måndagsmorgonen gjorde finansminister Elisabeth den traditionsenliga budgetpromenaden till Riksdagshuset, för att klockan 8.30 bjuda på en presentation av budgeten och de utvalda delar som regeringen själv vill lyfta fram. De transport- och åkerirelaterade nyheterna lyste med sin frånvaro i presentation när finansministern fokuserade på den röda tråden i årets budget – ekonomiska lättnader för hushållen och försöket att skaka i gång den svenska ekonomin. Svensk Åkeritidning har ändå tittat igenom de mest relevanta avsnitten i den omkring 3 000 sidor mäktiga budgeten för 2026 och kan konstatera att det finns ljusa punkter, men att budgeten inte innehåller några stora nyheter som välter branschen över ända och inte heller några som på allvar förändrar läget i positiv riktning. På omställningsområdet är det främst två poster som har påverkan på åkerinäringen, Klimatpremier (1:17) och Klimatinvesteringar (1:16), med satsningar som Svensk Åkeritidning rapporterat om tidigare. Den första handlar om stöd till marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser och utfasning av fordon med höga utsläpp av växthusgaser. Inom ramen för denna post finns investeringsstöd till både lätta och tunga ellastbilar och anslaget som föreslås för 2026 är relativt kraftigt. 2024 gick 425 miljoner kronor till detta ändamål och prognosen för 2025 är drygt 1,3 miljarder. Förslaget för 2026 är på drygt 2,7 miljarder vilket är i linje med vad som presenterats tidigare. Att ökningen är så pass stor hänger troligen ihop med att många ansökningar som redan gjorts inte har betalats ut ännu. En betydande förändring är dock att premien för utsläppsfria lätta lastbilar som skulle ha löpt ut nu förlängs och att regeringen avsätter nya medel till detta för åren 2027 och 2028. Det handlar om totalt 1,5 miljarder i tillskott över två år. Posten för Klimatinvesteringar är ännu högre. Här var utfallet 2024 drygt 2,4 miljarder och prognosen på knappt 3,5 miljarder för 2025. För 2026 föreslås medel på nästan 4,5 miljarder kronor. Här motsvaras ökningen på nästan 1 miljard av en lika stor prognosticerad minskning i anslagen för 2028. Inom ramen för det här anslaget ryms framför allt Klimatklivet och mycket av stödet kommer troligen gå till etableringen av laddinfrastruktur för elfordon. Att pengar flyttas mellan åren kan tolkas som att regeringen vill att utbyggnaden av laddinfrastruktur främst sker här och nu och inte om ett par år. Svensk Åkeritidning har tidigare även rapporterat om att elskatten sänks. Det handlar om knappt 10 öre per kilowattimme, någon som är positivt för elektrifieringen, men samtidigt en förändring på marginalen. Både Sveriges Åkeriföretag och Transportföretagen har argumenterat för att helt slopa skatten på el som används för att ladda tunga fordon. En sådan förändring skulle ha en betydande positiv påverkan på konkurrenskraften för tunga eldrivna transporter. Det blir också mer pengar till yrkesutbildningar, där regeringen bland annat vill satsa mer på kostsamma yrkesutbildningar. Det skulle kunna gynna fordonsutbildningen, som är en av de utbildningar som har högst driftskostnader. Regeringen anger dock inga specifika utbildningar, och det är väl känt att förarutbildningarna lider av andra problem än antalet platser – inte minst bristen på lärare. En annan post i budgeten som långsiktigt kan ha en positiv påverkan på branschen är satsningen på Kraftlyftet. Här föreslås regeringen tillskott på totalt 2 miljarder kronor för 2026–2028, medel som ska gå till investeringar i ett mer robust elsystem. Detta kan bidra till att öka effekten i kraftnätet och etablera fler laddstationer för tunga fordon. Ytterligare en satsning som är lite perifer, men ändå berör åkerinäringen är höjning av miljökompensation för godstransporter på järnväg. Dessa anslag höjs med 300 miljoner kronor per år 2026–2030, vilket innebär att de nu kommer att uppgå till 885 miljoner kronor per år. En ökning med cirka 50 procent alltså. Denna satsning kan bidra till att stimulera utvecklingen av intermodala transporter där järnväg och vägtransporter samverkar. Budgeten kan därmed i sin helhet ses som en fortsättning på den linje och de satsningar regeringen tidigare haft, där inget blir sämre, men inget heller radikalt förändrar spelplanen för fossilfria transporter. Det är en budget som inte lär ta Sverige närmare transportsektorns klimatmål för 2030.

FORDONSTEKNIK 2025-09-19

Volvo kompletterar nu sitt utbud av medeltunga lastbilar med en uppgraderad robust Volvo FL 4x4-modell, skräddarsydd för krävande terrängapplikationer. Volvo FL är känd som en kompakt och smidig medeltung lastbil. Med det som grund ska Volvo Lastvagnar nu lansera en modifierad FL 4x4-lastbil, lämplig för miljöer där kunder behöver extra kapacitet när det gäller terrängprestanda. – Vi kan se en tydlig trend mot en högre efterfrågan på den här typen av lastbil från våra kunder, säger Jan Hjelmgren, chef för produktledning på Volvo Lastvagnar. Volvo FL 4x4 levereras med nya fram- och bakaxlar och nya axelutväxlingar för att stödja fyrhjulsdriften. I kombination med en robust exteriör och generös markfrigång har den uppdaterade lastbilsmodellen kapacitet att möta de tuffaste kraven enligt Volvo. Inte bara inom byggsegmentet utan även inom räddning, brandbekämpning, energi- och kraftförsörjningsföretag samt försvarsapplikationer.

DIGITALISERING & IT 2025-09-24

Svensk e-handel visar stark återhämtning, trots prat om strama hushållsbudgetar och att svenskarna prioriterar sparande. För andra kvartalet i rad ökar tillväxttakten med nio procent jämfört med föregående år, enligt Postnords e-barometer. Möbler och annan heminredning är det som ökar allra mest. Apotekshandeln fortsatte att utvecklas starkt med en tillväxt på 17 procent, vilket Postnord menar drivs av höga krav på pris, tillgänglighet och snabba leveranser. Men för första gången på fyra år är inte Apotek den bransch som växer snabbast. Möbler och heminredning ökade med hela 20 procent, tack vare ett breddat sortiment och ökad efterfrågan på möbler. Bygghandeln ökade för andra kvartalet i rad, med två procent, något som Postnord tillskriver det höjda ROT-avdraget.   – Att sju av åtta branscher växte även under andra kvartalet är ett styrkebesked för svensk e-handel. Det går att se ett visst skifte i utvecklingen, där de mer kapitalkrävande branscherna som möbel- och heminredning och hemelektronik nu växer igen. Det beror till viss del på att dessa branscher ökar från låga nivåer efter den tuffa period de har bakom sig, säger Ylva Staszewski, chef för affärsområde Paket på Postnord Sverige.  Hemelektronik växte med tio procent, där AI-försedda datorer driver efterfrågan. AI påverkar både konsumenter och e-handlare genom hela köpresan, från inspiration och köp till betalning och retur.  – E-barometern har intervjuat 14 ledande aktörer inom betal- och returmarknaden om vad de tror kommer ha störst påverkan inom e-handeln de kommande åren. AI väntas spela en avgörande roll för smidigare betalningar, enklare returer och en mer personlig köpupplevelse. Teknikdrivna lösningar kommer förändra e-handeln framöver, och AI-agenter blir en central del av den utvecklingen, säger Ylva Staszewski.   I rapporten jämförs bland annat hur returbeteendet ser ut beroende på om konsumenten inhandlat produkten från en svensk eller utländsk e-handlare. Ylva Staszewski säger att det handlar om stora skillnader. – Till exempel slänger konsumenterna varan mer än dubbelt så ofta om de har köpt den från en utländsk sajt i stället för att returnera, sälja eller skänka vidare den. Det är dock positivt att andelen sjunkit jämfört med ifjol. E-barometern ges ut Postnord sedan 2006. Den mäter svensk e-handel med data direkt från svenska e-handlare och en konsumentpanel bestående av 5 000 individer. Du kan läsa den i sin helhet här.