Stockholm skriver under på eldrivna arbetsmaskiner

POLITIK 2026-10-29

Sverige har ännu ingen ny regering i sikte. I vilken mån påverkar det åkerinäringen, och vad gör Sveriges Åkeriföretag i sitt påverkansarbete under tiden regeringsdiskussionerna pågår? Vi frågade Simon Palme, näringspolitisk strateg på Sveriges Åkeriföretag.Hur påverkas åkerinäringen av att Sverige inte har någon ny regering?– Investeringsklimatet för företagen påverkas negativt när regeringsbildningen drar ut på tiden. Det är otydligt vad vi kan förvänta oss för reformer och spelregler de kommande fyra åren inom viktiga områden som arbetsmarknad, drivmedelsbeskattning och villkoren för energiomställningen. Sammantaget blir det svårare för åkeriföretag att förhålla sig till ekonomiska spelregler och att ta långsiktiga investeringsbeslut om exempelvis fordon. Hur arbetar Sveriges Åkeriföretag med påverkan när Sverige saknar regering?– En hel del av vårt praktiska påverkansarbete löper på precis som vanligt. Vi fortsätter dialogen med Trafikverket, Transportstyrelsen, Försvarsmakten och tjänstemän på andra myndigheter, oavsett färg på nästa regering. Många frågor inom transporter och kompetensförsörjning avgörs dessutom lokalt och regionalt, och där finns nya styren på plats. Även Bryssel är viktigt, där formas mycket av lagstiftningen som rör transporter. Men visst blir påverkansarbetet mot den nationella politiken svårare i Sverige. Det är svårare att föra dialog när vi inte vet vilka som kommer regera och när sakpolitiken hamnar i skuggan av regeringsfrågan. Hur avgörande blir valet av regering?– Vi har nu haft en lång period av valrörelse där partierna sökt konflikter, och i en hel del frågor kan förstås färgen på regering spela stor roll. Men skillnaderna mellan partierna är mindre än valrörelsen antyder. Infrastrukturpolitiken är långsiktig och partierna är dessutom överens om principerna i många större prioriterade reformområden, från utbyggnad av yrkesutbildningar till bärigheten, försörjningstryggheten och tillsynen över cabotage. Oavsett vilka partier som ingår i nästa regeringssamarbete behöver vi driva på aktivt för att få gehör och inflytande för våra positioner.I vilka frågor spelar konflikterna mellan partierna störst roll?– Vi ser en risk att vallöften om exempelvis slopat karensavdrag i sjukförsäkringen och om minskad arbetstid med bibehållen lön på något sätt blir verklighet. Förslagen skulle kunna öka bemanningsbehovet och försvåra åkeriföretagens möjligheter att planera verksamheten och klara transportuppdrag. Ett annat område är energiomställningen. De senaste fyra åren har vi bland annat sett kraftigt minskad reduktionsplikt och tillfälliga skattesänkningar för drivmedel. Det är sannolikt att ett regeringsskifte skulle innebära att större vikt läggs vid att påskynda omställningen genom stöd och långsiktiga styrmedel. Utmaningarna ser alltså lite olika ut beroende på vilken regering som tillträder, men oavsett färg har vi ett arbete framför oss med att främja åkeriföretagens förutsättningar och konkurrenskraft.

LAGAR & REGLER 2026-11-06

Det politiska styret i Stockholm ska anta en nollvision för dödsfall och allvarliga sjukdomar som orsakas av trafikens luftföroreningar. Ett led i detta är att utvidga den planerade miljözonen i city och stegvis införa dubbdäcksförbud i hela innerstan.Utsläppen från trafiken förkortar den förväntade medellivslängden och gör att tusentals svenskar varje år beräknas dö i förtid. Luften har dock blivit bättre de senaste decennierna, men för att nå en ny nivå vill alltså Stockholms rödgröna styre se en nollvision för dödsfall och allvarliga sjukdomar som orsakas av trafikens luftföroreningar. Man pekar på att det är en reform som tidigare har föreslagits på nationell nivå av flera civilsamhällesorganisationer och forskare i medicin.Ett verktyg för att minska utsläppen och partikelhalterna i city är den aviserade miljözonen av klass 3. Förslaget har passerat Förvaltningsrätten, Kammarrätten och EU-kommissionen och inväntar nu ett slutgiltigt avgörande från Transportstyrelsen.

POLITIK 2026-11-04

Europaparlamentets miljöutskott röstade under veckan om att ändra reglerna för hur mycket koldioxid nyregistrerade vägfordon i EU får släppa ut 2035. Det tidigare beslutet innebar att inga bilar med utsläpp kan säljas, men med dagens omröstning är EU ett steg på vägen mot lättare krav.Enligt de nuvarande reglerna får nya fordon alltså inte ge några utsläpp från och med 2035. Beslutet drevs igenom i EU 2023 men har därefter tagits upp igen i Kommissionen som föreslagit ändringar. Enligt dessa måste utsläppsminskningarna nå 90 procent, där de resterande utsläppen ska kunna kompenseras genom användning av e-bränslen, biobränslen samt koldioxidsnålt stål i produktionen. För åkerinäringen är skillnaden betydande, då detta öppnar för en fortsatt nyproduktion av lastbilar med förbränningsmotor.Både den svenska regeringen och oppositionen har varit kritiska till en uppmjukning av reglerna, bland annat med motiveringen att svenska företag har investerat mycket i omställningen och att ändringarna förändrar spelreglerna på marknaden.Nu har frågan alltså gått vidare till Europaparlamentets miljöutskott som vill se en ytterligare uppluckring av reglerna. Dagens omröstning, som drevs igenom av partigrupperna EPP, S&D och Renew, innebär att utsläppsminskningen för nya fordon stannar på 87,5 procent för 2035. Av de 12,5 procent som återstår ska enligt förslaget 7,5 procentenheter kunna tillgodoräknas genom användning av koldioxidsnålt stål, medan de sista 5 procenten utsläpp inte behöver elimineras alls. Det antagna ändringsförslaget innehåller också formuleringar som är mer gynnsamma för fordon som drivs uteslutande på biodrivmedel eller andra eventuella förnybara eller koldioxidsnåla drivmedel.Den internationella vägtransportorganisationen IRU välkomnar beskedet från Parlamentet.– Det politiska budskapet från Europaparlamentet är tydligt: minskningspolitiken måste återspegla marknadsrealiteterna och transportföretagens operativa behov. Omröstningarna om båda förslagen markerar ett viktigt skifte mot en mer pragmatisk strategi: att möjliggöra omställningen, bevara teknikvalet och säkerställa att klimatambitionerna matchas av den infrastruktur, energiförsörjning och de ekonomiska förutsättningar som behövs för att genomföra dem, säger IRU:s EU-chef Raluca Marian i ett uttalande.Även den nordiska transportorganisationen i EU, NLA, ser positivt på det nya förslaget.– Omställningen till utsläppsfria tunga transporter är i full gång, och transportaktörer investerar i nya fordon, infrastruktur och teknik. Prioriteten måste nu vara att säkra det stöd som krävs för att skala upp denna omställning. Det förutsätter konkurrenskraftiga driftskostnader, tillförlitlig laddinfrastruktur och en starkare efterfrågan på marknaden – inte obligatoriska inköpskvoter. EU:s politik bör möjliggöra och belöna investeringar, snarare än att diktera när och hur transportaktörer ska förnya sina fordonsflottor, säger Torsten Laksafoss Holbek, vd på NLA.Miljöutskottet röstade samtidigt om större flexibilitet i koldioxidstandarderna för nya transportbilar, där man vill se bindande utsläppsminskningar på 80 procent till 2035 i stället för kommissionens föreslagna 90 procent och de 100 procent som gäller enligt nuvarande regler. Även i denna uppgörelse ingår koldioxidsnålt stål och biobränslen som parametrar. Reduktionen till 2030 föreslås också justeras ner, från 50 procent till 35 procent.Omröstningarna i utskottet är en milstolpe, men lagstiftningsprocessen är långt ifrån avslutad. Parlamentet planerar att rösta i frågan i december och därefter väntar förhandlingar med EU:s medlemsländer i ministerrådet.