Dagab får ny logistikchef

FÖRETAGANDE 2025-09-04

Akkafrakt vill satsa mer på marknaderna för bygg och anläggning samt avfall och återvinning. Därför har man nu tagit in två nya säljare i verksamheten, Åsa Kryger Wahldin och Oscar Nilsson. Den första september började Åsa Kryger Wahldin som säljare för affärsområdet Kran och Bygg. Hon kommer närmast ifrån Hilti Sverige där hon haft roller med fokus på kundnöjdhet och logistik. Samma dag tillträdde Oscar Nilsson rollen som säljare för affärsområdet Miljö (avfall och återvinning). Han har tidigare haft en tjänst på Sortera Recycling. Akkafrakt beskriver rekryteringarna som ett led i en större satsning på marknaderna för bygg och anläggning samt avfall och återvinning. – Åsa och Oscar kommer vara värdefulla tillskott till vårt team. Båda har kompetenser och erfarenheter som kommer behövas i vår resa framåt, säger Sofie Palmér, vd för Akkafrakt. Åsa Kryger Wahldin säger att hon ser väldigt mycket fram emot att starta igång och lära känna organisationen närmre. – Sen ska det såklart bli spännande att komma ut på arbetsplatserna och träffa kunder. Jag har ett brett kontaktnät inom byggindustrin som har många av de utmaningar Akka kan lösa. Oscar Nilsson är uppvuxen med en pappa som varit åkare. – Så det ska bli extra roligt att kombinera den erfarenheten med min kunskap inom miljö- och avfallshantering och leverera lösningar till våra kunder, säger han.

DRIVMEDEL 2025-09-12

Förra året hade 55 procent av all fossil bensin och diesel i Sverige okänt ursprung, och användningen av dessa drivmedel ökade med 30 procent jämfört med 2023. Det visar statistik från Energimyndigheten. Det är organisationen Gröna Mobilister som gått igenom statistiken för den bensin och diesel som används i Sverige. Enligt Energimyndighetens siffror ökade andelen fossil bensin och diesel i Sverige med okänt ursprung utanför EU/EES från 54 procent år 2023 till 55 procent år 2024. Eftersom användningen av främst diesel också ökat i och med den sänkta reduktionsplikten har mängden drivmedel med okänt ursprung ökat mer dramatiskt än andelen. Totalt handlar det om bensin och diesel motsvarande knappt 32 TWh år 2023 som ökade till drygt 41 TWh år 2024. En ökning på omkring 30 procent alltså. Den fossila energi med okänt ursprung som svenskarna hällde i tanken år 2024 motsvarar hela Sveriges vindkraftsproduktion som också var 41 TWh samma år, eller nästan hela kärnkraftsproduktionen på 49 TWh. Värdet på råoljan med okänt ursprung år 2024 var i runda tal 20 miljarder kronor. – Alla svenskar som tankar fossilt skramlar alltså varje år ihop tiotals miljarder kronor och stoppar pengarna i okända fickor i andra världsdelar, säger Per Östborn, tf. generalsekreterare i Gröna Mobilister. – Vad pengarna används till vill jag helst inte tänka på. Mellan 30 och 50 procent av den ryska statens intäkter kommer från olja och gas, vilket är ungefär lika mycket som Ryssland satsade på militären i 2024 års budget. Oljeintäkterna väntas år 2025 stå för 35 procent av den iranska statens inkomster. En tredjedel av dessa oljepengar går till militären. Den fossila energin som produceras i Ryssland och Iran kan komma in i Sverige utan att vi vet om det, då det idag saknas system för att spåra fossil energi till källan så som det finns för bioenergi. För att ett importstopp av rysk fossil energi till EU ska bli verkningsfullt måste alla fossila råvaror kunna spåras, menar Gröna Mobilister.Ursprung fossil diesel 2024Siffrorna visar ursprunget för den diesel som användes i Sverige under 2024. Diesel med ursprung i EU/ESS har nästan alltid känt ursprung, vilket innebär att det mesta av dieseln med okänt ursprung troligen kommer från länder utanför Europa. Okänt                 52,2 %Europa               27,1 %Nordamerika       7,8 %Afrika                   5,3 %Sydamerika        4,4 %Asien                   3,1 % Av dieseln med känt ursprung kommer omkring 50 % från Norge. Andra stora leverantörer är, i fallande ordning, USA, Guyana, Nigeria, Qatar och Storbritannien.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2025-09-11

Kompetensbristen är stor inom många yrkesområden, samtidigt som arbetslösheten är relativt hög. I höstbudgeten kommer regeringen därför att satsa drygt en halv miljard kronor på fler yrkesutbildningar och arbetsmarknadsutbildningar. Regeringen har tidigare infört en pilotverksamhet med en ny form av nationell yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå, med yrkeshögskolan som modell. Piloten skulle först pågå till och med 2026 och 100 miljoner kronor avsattes per år. Nu förlängs den till 2028 efter att intresset för piloten varit stort. Anslagen höjs också med 50 miljoner kronor per år från och med 2026, vilket alltså innebär 150 miljoner kronor per år. Till det kommer kostnader för studiemedel. Yrkeshögskolan är viktig för att möta kompetensbehoven över hela Sverige, möjliggöra omställning och förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att det finns en fortsatt stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildning och föreslår därför ytterligare satsningar på 180 miljoner kronor för 2026, inklusive studiemedel, för en fortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan. Regeringen beräknar att satsningarna kommer att uppgå till 360 miljoner kronor för 2027 och 590 miljoner kronor årligen från och med 2028, inklusive studiemedel. Det finns en stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens, men trots de stora behoven på arbetsmarknaden har statsbidraget för regionalt yrkesvux under ett antal år varit underutnyttjat. Det genomsnittliga nyttjandet de senaste tre åren har legat runt 57 procent av de medel som finns. Därför planerar regeringen nu en rad förändringar som bland annat syftar till att öka antalet faktiskt genomförda utbildningar, få till stånd fler utbildningar inom de områden där utbildningarna kostar mer att arrangera och att utbildningar ska kunna genomföras med bibehållen kvalitet. Förändringarna innebär bland annat höjda ersättningsnivåer, justerade ersättningsnivåer så att de bättre speglar kostnaderna för särskilt dyra utbildningar och bättre planeringsförutsättningar för kommunerna genom att beslut om statsbidrag kan fattas för tre år framåt i tiden i stället för två. Regeringen föreslår medel till Arbetsförmedlingen för förbättrad matchning och kontroll av arbetssökande. Regeringen föreslår också att Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader ökas med 100 miljoner kronor för 2026, 200 miljoner kronor 2027 och 300 miljoner kronor från och med 2028 för att främst förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Övriga presenterade förslag på arbetsmarknadsområdet är att öka arbetsmarknadsutbildningarna inom vården samt att förlänga etableringsjobben för långtidsarbetslösa och nyanlända. – För att fler människor ska komma i jobb och få möjlighet att bidra till det gemensamma behöver fler utbilda sig för att kunna ta de jobb som finns. Därför gör regeringen flera satsningar för att stärka yrkesutbildningen både på gymnasial nivå och inom yrkeshögskolan, säger gymnasie-, högskole-, och forskningsminister Lotta Edholm. Satsningar inom utbildning och matchning 2026–2028 (ett urval)Förstärkning av piloten med nationell yrkesutbildning: 150 mnkrTillskott studiemedel för nationell yrkesutbildning: 45 mnkrFortsatt utbyggnad av yrkeshögskolan: 719,5 mnkrTillskott studiemedel för utbyggnad av yrkeshögskolan: 410,5 mnkrStatsbidrag för regionalt yrkesvux: 100 mnkrTillskott studiemedel för regionalt yrkesvux: 38 mnkrMatchning och kontroll hos Arbetsförmedlingen: 500 mnkrDe presenterade satsningarna uppgår till 524 miljoner kronor under 2026. Några poster föreslås få ökade anslag under 2027 och 2028.