Fraktkedjan och Centralen går samman

FÖRETAGANDE 2026-06-16

Fraktkedjan och Centralen har beslutat sig för att gå samman genom att Centralens aktieägare blir aktieägare i Fraktkedjan. Bakgrunden till beslutet är de ökade krav som transportbranschen möter.Kraven på transportbranschen ökar, inte minst inom digitalisering, hållbarhetsrapportering och administration. Genom att gå samman som bolag vill nu Fraktkedjan och Centralen skapa bättre förutsättningar att möta de ökade kraven och fortsätta utveckla verksamheten.– Vi breddar nu fordonsparken och ger kunderna tillgång till ett betydligt större geografiskt nätverk. Samtidigt kan vi samla spetskompetens inom områden som transportlogistik, alternativa bränslen och integrerade it lösningar i den egna organisationen. En större organisation ger också möjlighet att fördela administrativa kostnader mer effektivt, säger Joakim Simme, vd på Fraktkedjan.Samgåendet träder i kraft 30 september 2026. Centralens aktieägare blir då delägare i Fraktkedjan, som blir det gemensamma bolagsnamnet. Tillsammans omsätter bolagen idag omkring 1,4 miljarder kronor, har drygt 140 anslutna åkerier och cirka 580 fordon och andra enheter.– Processen har varit väldigt proffsig och väl genomarbetad. Det här är ett steg helt i rätt riktning för Centralen. För ägarna i båda bolagen innebär det stora möjligheter till fler och större affärer, säger Anna Petre, styrelseordförande på Centralen.Centralens vd Peter Agervi (tidigare också vd på Fraktkedjan), som har varit initiativtagare till samgåendet kommer att lämna företaget under sommaren för att sikta mot nya uppdrag i branschen. Om FraktkedjanFraktkedjan är en av Västsveriges ledande lastbilscentraler. Bolaget består av cirka 100 lokala åkerier med omkring 380 fordon och erbjuder helhetslösningar inom distribution, anläggning, specialtransporter, kran, schakt, återvinning och relaterade logistiktjänster. Fraktkedjan har egna terminaler och täkter. Bolaget är Fair Transport-certifierat sedan 2019.Om CentralenCentralen (Lastbilscentralen i Tvåstad AB) är ett transport- och maskinföretag med bas i Vänersborg och verksamhet i Trestad/Tvåstadsregionen. Bolaget ägs av drygt 70 åkerier och har cirka 200 anslutna enheter. Centralen erbjuder tjänster inom bygg och anläggning, distribution och fjärr, lager, entreprenadmaskiner samt sug- och spoltjänster.

HÅLLBARHET 2026-06-17

Regeringen stoppade planen att införa obligatoriska effektavgifter för hushållen och tillsatte en utredning om framtidens eltaxor. Men elbilsåkerier som hör till storförbrukarna av el kommer att fortsätta få betala effektavgifter. I alla fall tills regeringens utredning i frågan blir klar.Diskussionen om elbolagens impopulära effektavgifter har varit intensiv under våren. Effektavgifter innebär att kunderna debiteras både för den totala användningen av energi (i kWh) och för sina effekttoppar (i kW).Den omdiskuterade metoden att ta betalt för elen fick bland annat energiminister Ebba Busch att kasta en myndighetsföreskrift i papperskorgen. Det var EIFS 2022:1 från Energimarknadsinspektionen som sa att alla elnätsbolag senast till nästa år ska införa effektavgifter. Ett EU-direktiv ligger i botten, men den lagen är inte lika tvingande som de svenska reglerna var.Istället tillsätts nu en utredning som har ett år på sig att föreslå en ny svensk modell för effektavgifter. Avgifterna ska få en liknande utformning över hela landet och dessutom vara begripliga och proportionella. Men, om man läser utredningens direktiv noga så är det en öppen fråga om den nya kommande modellen verkligen kommer att införas.Regeringsingripandet har redan fått följden att Ellevio, det stora elnätsföretag som var först med att införa effektavgifter för hushåll och mindre elkunder, nu tar bort dem. Men effektavgifterna finns fortfarande kvar för stora elkunder i de flesta elnätsföretag. Så kallade effektavtal är mycket vanliga på marknaden för storkunder, dit elbilsåkerierna med laddstationer hör.Elnätsföretagen har tecknat effektavtal med sina stora elkunder sedan åtminstone ett decennium tillbaka. Det här gäller åtminstone de tre största elnätsföretagen – Vattenfall Eldistribution, Eon Energidistribution och Ellevio. Tillsammans har de drygt halva marknaden, eller nästan tre miljoner kunder.En mer detaljerad bild av hur det ser ut i landet på elavtalssidan är svår att ge. Totalt finns nämligen cirka 150 elnätsföretag som vart och ett har monopol i sitt område. Alla företag bestämmer självständigt över sina avtalsmodeller. Branschorganisationen Energiföretagen, som har elnätsbolagen som medlemmar, säger att de inte har uppgifter om vilka som hunnit införa effektavtal.Motivet för att införa effektavgifter är att elnätsföretagen måste anpassa sina nät efter kundernas effektuttag. Om elkunden bara någon enstaka gång behöver ta ut höga effekter, så måste nätet vara dimensionerat för det. Det gäller även om effekttoppen bara varar under en kort tid.

FÖRETAGANDE 2026-06-11

Postnord planerar att öppna en ny stor terminal för paket- och pallhantering på Midlandaområdet i Timrå. Investeringen uppgår till omkring en halv miljard kronor och terminalen väntas tas i drift i början av 2028.Den nya terminalen ska byggas mellan Midlandavägen, Sundsvall Timrå Airport och Qstar på Midlandaområdet. Markköpet på närmare åtta hektar är en affär mellan det kommunala bolaget Timrå Invest och Inhubs, där Postnord planerar att ingå ett hyresavtal med Infrahubs dotterbolag Inhubs som äger byggnaden.   – Det här känns verkligen roligt. Etableringen innebär arbetstillfällen och en betydande investering i kommunen.  Vi får ytterligare en viktig arbetsgivare med långsiktig närvaro i regionen vilket stärker vårt lokala näringsliv, säger Stefan Dalin (S), kommunstyrelsens ordförande i Timrå samt ordförande i Timrå Invest.Byggnationen av terminalen ska inledas under hösten och den beräknas komma i drift första kvartalet 2028.  Postnord investerar över en halv miljard kronor i projektet.– Den nya terminalen befäster Postnords närvaro i norra Sverige och ger oss förutsättningar att möta en växande paketmarknad. Svensk e-handel omsatte i fjol cirka 153 miljarder kronor och visar inget tecken på avmattning. Jag ser terminalen som en hub ut mot övriga Norrland och en nödvändighet då paketmarknaden växer i rekordfart, säger Peter Gisel-Ekdahl, vd på Postnord Sverige.