Mats Hellström
Chefredaktör
2026-02-13
FÖRETAGANDE
Ansökningarna till Klimatpremien har ökat kraftigt de senaste två åren. Idag är handläggningstiden omkring ett år, men Energimyndigheten hoppas nu att bättre resurser, ny teknik och vassare ansökningar ska korta tidsramen framöver.
Klimatpremien infördes 2020 och är ett statligt stöd från Energimyndigheten som idag kan ges vid köp av hållbara tunga fordon och arbetsmaskiner samt lätta lastbilar. Så sent som 2023 uppgick antalet ansökningar till endast 270, men efter att lätta ellastbilar blev stödberättigade 2024 skenade ansökningarna till nästan 3 700. Förra året landade de på nästan 4 200 och pressen på Energimyndigheten har blivit hård. Det kan nu ta omkring ett år att få en ansökan beviljad. Svensk Åkeritidning ställde några frågor till myndigheten om hur läget är just nu och hur prognosen ser ut för den närmsta tiden.
Finns det fler faktorer bakom era långa handläggningstider än den kraftiga ökningen av antalet ansökningar?
– De många ansökningarna kombineras med att vi har en begränsande bemyndiganderam, att vi fått utökade kontrollkrav och att många ansökningar har fel eller bristfälliga underlag. I dag har vi omkring 7 600 ärenden i beredning.
Vad gör ni för att lösa problemen?
– Vi genomför tre större åtgärder för att korta köerna. Det handlar om tillfällig extra personal för att kunna handlägga fler utbetalningar, att vi tar fram ett automatiserad ansökningsflöde samt att vi jobbar med tydlig information genom bättre vägledning på hemsidan. Syftet där är att minska antalet fel och frågor från stödsökande.
Hur vanligt är det att ansökningar inte är fullständiga?
– De flesta ansökningar om stöd är kompletta, men vid begäran om utbetalning saknas ofta fullständiga eller korrekta underlag, vilket förlänger handläggningstiden.
Vad är de vanligaste felen i ansökningarna, och vad blir resultatet av dessa fel?
– Det är många fel som kan leda till avslag, kompletteringsbegäran eller en förlängd handläggningsprocess. De vanligaste är dessa:
1. Beställning innan ansökan skickats in: Ansökan måste skickas in innan något fordon beställts. En ansökan som skickas in efter beställning av ett fordon kommer att avslås.
2. Felaktiga eller bristfälliga dokument: Här kan det handla om att offerter skickas in i stället för fakturor för att styrka den stödberättigande kostnaden. Det kan också handla om att fakturorna är otydliga eller ofullständiga.
3. Avsaknad av leasingavtal: Vissa leasingtagare skickar inte in avtal för både miljöfordonet och jämförbart fordon, vilket krävs.
4. Felaktiga uppgifter om de minimis-stöd: Många tror felaktigt att allt stöd inom Klimatpremien är så kallat de minimis-stöd.
5. Sena eller uteblivna kompletteringar: En missad deadline kan leda till att ärendet avslutas. Ibland öppnar sökande ett nytt ärende i stället för att svara i det befintliga.
6. Fel effektangivelser för arbetsmaskiner: Om effekten beräknas fel eller anges på annat sätt än maskinens faktiska nettoeffekt kan det leda till avslag.
7. Dubbla utbetalningsbegäranden: Vissa företag har begärt utbetalning för samma fordon flera gånger eller för fordon som redan fått stöd.
8. Fel fordonstyp i ansökan: Ansökan måste stämma med begäran om utbetalning. Det går inte att exempelvis söka stöd för en tung lastbil i ansökan, men lätt lastbil i begäran om utbetalning.
9. Interna misstag hos företag: Bristande intern samordning kan leda till fel, dubbla ärenden och att kontaktuppgifter inte uppdateras när ansvariga byts ut.
Vad ska man tänka på som åkeri för att inte riskera att ansökan drar ut på tiden eller måste göras om?
– Läs igenom vägledning och handledning noggrant innan ansökan samt kontrollera uppgifter och dokument en extra gång. Se till att de personer som arbetar med ansökningarna är uppdaterade och följer ärendena genom hela processen. Svara på kompletteringsbegäran inom utsatt tid och håll koll på sista datum för begäran om utbetalning. Om oklarheter uppstår bör den sökande kontakta myndigheten.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
INFRASTRUKTUR 2026-06-25
Nytt stöd till laddning av lastbilar och bussarEnergimyndighetens har tagit fram ett nytt stöd som riktar sig till åkerier och andra verksamheter som har behov av att bygga ut snabbladdning eller nattladdning för tunga fordon.Högsta stödbelopp är 20 miljoner kronor per projekt och högsta stödnivå är 45 procent av kostnaderna med möjlighet till ytterligare 5 procent i stöd om vissaresiliens- och hållbarhetskriterier uppfylls. Stödet kan gå till både icke-publik laddning av fordon i den egna verksamheten och så kallad semipublik laddning. Dessutom kan laddstationer för kommersiell busstrafik få stöd.Det nya stödet har möjliggjorts genom en ändring av förordningen (2022:107) om statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter, som regeringen beslutade om i juni. Som en del av den nya förordningen kommer stödet regionala elektrifieringspiloter byta namn till laddinfrastrukturstödet (LAST).Läs mer om stödet här.
FÖRETAGANDE 2026-06-15
"Laget vinner alltid"30 år har snart gått sedan Christer Ohlsson köpte sin första grävmaskin och startade åkeri- och entreprenadfirman Ohlssons i Landskrona. Genom investeringar i ny teknik, ett genuint engagemang för personalen och starka värderingar har verksamheten vuxit ut till en koncern som idag omsätter närmare två miljarder kronor. Vid Sveriges Åkeriföretags årsmöte i maj fick Ohlssons ta emot Stora Åkeripriset för sin inspirerande resa.Det var en rörd och överväldigad koncernchef som tog emot den årliga utmärkelsen tillsammans med hustrun Anita Ohlsson i Rikssalen på Örebro slott.– Jag känner mig ödmjuk inför denna fantastiska utmärkelse. Har man som jag levt i branschen i hela sitt liv är det både en ära och ett kvitto på att man tänker rätt. Jag är oerhört stolt över vad vi alla har lyckats åstadkomma tillsammans, säger grundaren Christer Ohlsson.Genom uppväxten i en åkarfamilj låg karriären i åkeribranschen nära tillhands. Redan som 22-åring blev Christer Ohlsson delägare i Landskrona Express & Bärarelaget. Han arbetade kvar i bolaget i ytterligare 22 år innan han, 44 år gammal, gick vidare i karriären genom att starta sitt eget företag i hemstaden. Ekonomutbildningen, i kombination med erfarenheter från åkerinäringen, bidrog till att han valde att stanna kvar i branschen. Starten för den egna verksamheten, minns Christer Ohlsson, var blygsam med förvärvet av en terminal och en grävmaskin som snart blev två.– Jag kände att det var dags att pröva min affärsidé och utmana möjligheterna. Jag tänkte att om jag står för taktpinnen själv är det ju jag som bestämmer. Det beslutet har jag aldrig ångrat.
PROFIL 2026-06-17
Svempa – en legend i lastbilsvärldenDet finns människor som förändrar en bransch.Och så finns det de som genom sitt arbete blir legender.Sven‑Erik ”Svempa” Bergendahl tillhörde båda kategorierna samtidigt. Annette Eilert ser tillbaka på en unik gärning inom lastbilsvärlden, och minns ett speciellt möte på vägen en blåsig och regnig höstnatt.För oss inom lastbilsvärlden var han långt mer än ett namn, en påbyggare eller en ikon. Han var en självklar referenspunkt – och en del av själva kulturen.När beskedet kom att Svempa gått ur tiden, 87 år gammal, efter en tids sjukdom, var det som om något större än en människa lämnade oss. Ett helt kapitel i den svenska lastbilshistorien stängdes.Svempa växte upp på Södermalm i Stockholm, meckade mopeder redan i unga år och drogs tidigt till raggarkulturen och de amerikanska idealen om frihet, form och uttryck. Via arbetet som fordonsmekaniker och senare bärgarchaufför tog han klivet in i den värld där han skulle bli odödlig. När han byggde om sin första Scania L76 till bärgningsbil handlade det inte bara om funktion – det handlade om att fordonet inte skulle ”skämmas för sig” på vägen.Där någonstans föddes Svempa‑andan.För honom var lastbilen aldrig bara ett arbetsredskap. Den var en förlängning av människan bakom ratten. En identitet. Ett uttryck. Och så småningom – ett konstverk i lack och krom. Vem har inte drömt om en dragbil med cab?Tillsammans med formgivare som Jan Richter tog han customrörelsen till nivåer som ingen tidigare sett inom lastbilsbranschen. Lack, krom, inredning, formspråk och helhet smälte samman till något som fick även människor utanför branschen att stanna upp och titta en extra gång. När ett Svempa‑bygge rullade in på mässor och evenemang var det inte bara lastbilsfolk som samlades. Det blev publik. Det blev samtal. Det blev snackisar. Och det blev stolthet.Att han vann den allra första Nordic Trophy redan 1980 säger något om hur mycket före sin tid han var. Att han fortsatte vara aktiv långt upp i 80‑årsåldern – och till och med arbetade med sin första eldrivna lastbil in i det sista – säger allt om hans driv. Svempa slutade aldrig vara nyfiken. Det fanns alltid något att justera, förbättra, designa eller begrunda.Men legender byggs inte enbart av priser, pokaler och ikoniska fordon. De byggs minst lika mycket av möten. Av minnen. Av berättelser som lever vidare runt kaffebord, i verkstäder och längs vägarna. Från chaufför till chaufför. Från mun till mun. Numera också via sociala medier.Ett sådant minne bär jag själv med mig.