Långa handläggningstider för Klimatpremien

FORDONSTEKNIK 2026-09-11

Westan Logistik har tillsammans med åkeriet Hälsingegruppen driftsatt en batterielektrisk timmerbil från Volvo Lastvagnar. Modellen är en FH Electric 6x4 jämnlast och det är den första serieproducerade bilen i sitt slag.I april lanserade Volvo Lastvagnar sin nya generation av de eldrivna FH-, FM- och FMX-modellerna och nu har den första timmerversionen av dessa alltså levererats.Med den nya bilen ska Westan Logistik genom Hälsingegruppen köra virkestransportuppdrag för Holmen Skog i området kring Hudiksvall och Ljusdal. Lastbilen har Volvos helt nya elektriska drivlina och en helt ny I-Shift-växellåda.– Vi är stolta över att vara de första som tar det här steget här i Mellansverige och visar att det är möjligt med elektrifierade timmertransporter. Vårt mål är verkligen att vara med och bidra till omställningen, säger Anders Örtendahl, vd på Westan Logistik.Den nya åttastegade I-Shift-växellådan är utvecklad och optimerad för eldrift för att ge en jämnare och mer kontrollerad prestanda. Den har en sömlös växling som maximerar det elektriska vridmomentet och genererar mindre buller och vibrationer.– Vi är mycket glada över det goda och långsiktiga samarbetet med vår återförsäljare Bilbolaget Lastvagnar och Westan Logistik, som har tydliga mål för att ställa om sina transporter. Vi är stolta över att de valt Volvo Lastvagnar som sin partner när de nu lägger till en elektrisk timmerbil till sin existerande flotta av biogas- och diesellastbilar, säger Robert Celec, produktchef elektrifiering, Volvo Lastvagnar Sverige.Hälsingegruppens exemplar av Volvo FH Electric timmerbil har två elmotorer med installerad batterikapacitet på 540 kWh. Maxladdningen på 350 kW via CCS2-laddning ger 20 till 80 procent på ca 65 minuter. Chassiet har en framaxelkapacitet på 10 ton, en bakaxelkapacitet på 23 ton och en totalvikt på 29 ton. Den högsta tillåtna tågvikten är 70 ton. Westan Logistik har även utrustat lastbilen med det aktiva säkerhetspaketet för att stärka säkerheten för både föraren och andra trafikanter. Pågyggnaden är ett timmerrede med fastmonterad kran.OM WESTAN LOGISTIK OCH HÄLSINGEGRUPPENWestan Logistik erbjuder logistiklösningar till kunder inom skogsindustrin, från norra Lappland till Mälaren i söder och över landsgränsen till Norge. Över 200 lastbilar med Westans emblem transporterar virke varje dag, dygnet runt, från skogarna till industrier, tågterminaler och hamnar. Den nya batterielektriska timmerbilen körs av Hälsingegruppen som är Westan Logistiks egenägda åkeri och har huvudkontor i Delsbo. Westan Logistik är certifierat enligt Fair Transport.

PROFIL 2026-09-09

När lastbilsföraren Johan Moberg var 32 år blev han förlamad från bröstet och nedåt i en motorcykelolycka. Trots det lyckades han ta sig tillbaka och mer än 25 år senare arbetar Johan fortfarande i branschen han älskar.Det är tidig morgon och diset ligger fortfarande kvar över hamnen i Helsingborg. Containrar staplas på varandra, kranarna gnisslar och det doftar av olja och salt från havet. Johan Moberg sitter i sin lastbilshytt och känslan är samma som i tonåren. Det är här han hör hemma. Men vägen hit har varit långt ifrån rak.– Jag älskar det här yrket. Det är hela mitt liv. Jag tror att det handlar om överlevnad, det har gett mig mening, säger han och låter blicken vila ut genom rutan.Redan som barn visste han att det var lastbilsförare han ville bli. Efter lumpen tog han körkort direkt och hoppade på sitt första jobb på en fabrik.– Det var så fruktansvärt tråkigt, jag höll på att gå under. Jag ville bara ut på vägarna, säger han.På den tiden fanns ingen yrkesförarutbildning i modern mening. I stället fick man lära sig av de äldre förarna. Han minns de första turerna, nervositeten när han backade mot en lastkaj och den där stoltheten när han fick beröm.– Jag brukar säga att jag fick den bästa utbildningen som finns, för jag fick ingen alls. Man fick göra fel, fråga de äldre och visa ödmjukhet. Det var så man blev chaufför.De första åren sov han fler nätter i hytten än i sin egen säng. Landsvägarna blev som ett hem.– Jag kunde ge mig av på en söndag och inte veta var jag skulle sova på måndagen. Den där friheten, känslan av att inte vara fast, det är det som alltid drivit mig. Om någon bad mig att åka till Marocko skulle jag göra det på en gång, säger han.Men så, en höstdag i Hälsingland år 1999, kom kraschen. Johan, som var på väg till sin flickvän i Härnösand, hade bestämt sig för att ta motorcykeln upp. Vinden blåste extra kallt den dagen och han körde in på en mack utanför Hudiksvall för att ta på sig en varmare tröja. Det sista han minns är att han kör ut på motorvägspåfarten till E4:an.Tio dagar senare vaknar han upp på sjukhus. Det var då han fick beskedet: ryggen var bruten. Skadorna var omfattande: brutna revben, lårben, knäskålar – och en krossad ryggrad. Han hade krockat med en älg.– Jag hade 26 frakturer och blev komplett förlamad från bröstet och nedåt. Jag var chockad länge, tror nästan att det tog mig 17–18 år innan jag verkligen förstod vad som hade hänt, säger han.

INFRASTRUKTUR 2026-09-03

Regeringen har gett Svenska kraftnät i uppdrag att beräkna överskottet av flaskhalsinkomsterna i elsystemet de kommande fem åren samt föreslå nya användningsområden för dessa. Syftet är att mer pengar ska göra nytta för elkonsumenterna.De så kallade flaskhalsintäkterna är intäkter från elkunder som uppstår vid skillnader i elpris mellan olika elområden i Sverige. Pengarna får användas av Svenska kraftnät till att stärka elnätet eller i vissa fall sänka elnätsavgifterna, men Svenska kraftnät hade i början av året omkring 85 miljarder kronor kvar från tidigare flaskhalsavgifter.Nu har Svenska kraftnät fått uppdraget att redovisa hur mycket av överskottet i flaskhalsintäkterna som kan användas till andra ändamål än de som specifikt nämns i EU:s regelverk. Man ska också redovisa planerad användning av flaskhalsinkomster för kommande femårsperiod och föreslå nya användningsområden för överskottet som möjliggör att medlen snabbare kan återföras till kraftsystemet och elkunderna.– Svenskarnas elpengar ska komma svenska hushåll och företag till nytta. Med starkt lagarbete vann vi flera viktiga framgångar i förhandlingarna med EU. Nu ser vi till att gå från ord till handling och få pengarna att snabbare göra nytta för elkunderna och elsystemet, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i ett pressmeddelande.Den svenska regeringen har under årets förhandlingar i EU drivit linjen att mer pengar ska gå till det land där intäkterna samlas in och att reglerna för hur de får användas ska bli mer flexibla. I juni antog EU nya bestämmelser som bland annat innebär att andelen av medlen som går till gemensamma EU-projekt minskas. Uppdraget till Svenska kraftnät är enligt regeringen ett resultat av detta arbete.Svenska kraftnät ska redovisa uppdraget senast den 14 januari 2027.