Ny vd på Virkeslogistik

FÖRETAGANDE 2026-02-05

Sveriges Åkeriföretags Hallandsförening har byggt en ny tvätthall för lastbilar i Halmstad. Anläggningen är utformad för att minimera resursanvändningen, är öppen dygnet runt och klarar HCT-fordon.Den som passerar E6 utanför Halmstad har nu möjligheten att få sin lastbil tvättad i en av landets mest moderna tvätthallar. Bakom investeringen står Sveriges Åkeriföretags regionala Hallandsförening genom föreningens fastighetsbolag, Halmstadsåkarnas Fastighetsaktiebolag.– Bolaget ska gynna åkerinäringen, det är därför det finns, och vi kom fram till att vi har både marken och möjligheten. Vi bestämde också att om vi bygger så ska anläggningen vara av absolut modernaste snitt och för HCT-fordon, säger Niklas Reinholdt, styrelseordförande i bolaget.Han menar att det råder brist på tvätthallar i regionen och att det dessutom finns en efterfrågan på en mer modern tvätthall som också kan ta de allra största och längsta fordonen. Miljöansvaret har varit en central utgångspunkt i projektet. Omkring 85 procent av vattnet återvinns i processen, och tvätthallen använder även regnvatten. Totalt går det därför bara åt omkring 25 liter färskvatten per tvätt.– En vanlig dusch förbrukar ungefär 60 liter. Dessutom slipper man kalkprickar genom att regnvatten används vid sköljningen, säger Niklas Reinholdt.Systemet läser av varje fordons profil och anpassar tvätten efter fordonets utformning och behov. För den som önskar finns även möjlighet till manuell tvätt. Anläggningen är dessutom öppen dygnet runt och är utrustad med en webbkamera som gör att tvättsugna förare på distans kan se om den är ledig eller om det är kö.Anläggningen är byggd för att klara HCT-fordon på upp till 34,5 meter, vilket få eller inga andra tvätthallar i södra delen av landet gör. För att kunna använda tvätten registrerar man sitt företag och fordonen på webbsidan tvatthallenhalmstad.se. När detta är gjort är det bara att åka fram till hallen där en kamera läser av fordonet och stället in rätt tvätt. Medlemmar i Sveriges Åkeriföretag erbjuds dessutom ett extra förmånligt pris.Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag gillar att medlemsföretagen går ihop om den här typen av satsningar.– Efterfrågan på gemensamma nyttor är stor, inte minst när det gäller service som är svår eller kostsam för enskilda företag att ordna själva. Genom att äga marken och utveckla anläggningen långsiktigt skapas stabila förutsättningar för både kvalitet och rimliga priser, säger han.

LAGAR & REGLER 2026-02-05

Regeringen har gett Arbetsmiljöverket i uppdrag att förbättra kvaliteten i och tillgängligheten till uppgifter i utstationeringsregistret. Syftet är att stärka arbetet mot arbetslivskriminalitet och minska arbetstagares utsatthet.Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt samhällsproblem och en inkomstkälla för organiserad brottslighet. Nu vill regeringen försvåra utnyttjandet av utländsk arbetskraft i Sverige.Utländska arbetsgivare som tillfälligt sänder en arbetstagare till Sverige för att utföra en tjänst ska sedan tidigare anmäla uppgifter om utstationeringen till Arbetsmiljöverket. Skatteverket har dock i sina tidigare nationella lägesbilder över befolkningen bedömt att uppgifterna i utstationeringsregistret över lag håller låg kvalitet. Det är något man anser försvårar både Arbetsmiljöverkets tillsyn, arbetsmarknadens parters möjlighet att övervaka anställningsvillkoren och myndigheters samverkan.Därför får Arbetsmiljöverket i uppdrag att kartlägga förutsättningarna och vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten i och tillgängligheten till uppgifter i utstationeringsregistret för relevanta myndigheter och arbetsmarknadens parter. Myndigheten ska också vid behov analysera och redovisa andra möjliga åtgärder.– Arbetslivskriminalitet är ett allvarligt hot mot samhället, arbetstagare och seriösa företag. Regeringen fortsätter krafttagen för att stoppa kriminella på arbetsmarknaden. Det stärker tryggheten på arbetsmarknaden och arbetet mot den organiserade brottsligheten, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).En viktig utgångspunkt är att informationen i utstationeringsregistret ska bli mer jämförbar med uppgifter hos andra myndigheter. Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Försäkringskassan, Polismyndigheten och Migrationsverket ska därför stödja Arbetsmiljöverket i genomförandet. Myndigheten ska även ha löpande kontakt med arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer.Syftet med uppdraget är att skapa bättre förutsättningar att förebygga regelöverträdelser och brottslighet på arbetsmarknaden.Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 16 november 2026.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-27

Att välja ett yrkesprogram är i många fall en bra väg till jobb för blivande gymnasieelever. När gymnasieprogrammen listas efter hur många som jobbar efter tre år hamnar Fordon- och transportprogrammet allra högst.Svenskt Näringsliv har listat gymnasieprogrammen utifrån hur många studenter som etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter att ha tagit examen. I botten ligger Humanistiska programmet, Naturvetenskapliga programmet och International Baccaleurate där en hög andel studenter i stället gått vidare till nya studier. I toppen på jobbligan finns i stället VVS- och fastighet, Bygg- och anläggning och Industritekniskt program där 73 till 75 procent av eleverna fått jobb. Men allra högst hamnar Fordon- och transportprogrammet med 76 procent.Programmen som ligger högst hamnar också i topp när månadslönerna rankas efter medianlön. Fordon- och transporteleverna har den fjärde högsta medianlönen av de listade programmen med 34 250 kr.I en artikel i DN konstaterar Johan Olsson, kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, att många unga har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men att yrkesprogrammen inte är en del i den bilden. Han påpekar också att Fordon- och transportprogrammet är bra då hela branschen är engagerad i utbildningens kvalitet, vilket gör att den levererar personal med kompetens som företagen efterfrågar. Han konstaterar också att den nya skolreformen innebär att arbetsmarknadens behov i större utsträckning ska styra hur många utbildningsplatser som skapas på de olika programmen, men att det är en mycket stor förändring och att det kommer att ta tid innan den slår igenom fullt ut.