Scania tog hälften av marknaden

LAGAR & REGLER 2026-03-20

Teleoperatörerna ska få bättre möjligheter att stoppa vilseledande samtal och sms innan de når mottagaren, genom ett nytt förslag till lagrådet. Bedrägerier mot privatpersoner och företag är en av den organiserade brottslighetens mest inkomstbringande verksamheter, och den har drabbat flera åkeriföretag.Bedrägerier över telefon, sms och andra elektroniska kommunikationstjänster är ett omfattande problem. Under 2023 polisanmäldes omkring 29 000 telefonbedrägerier och den sammanlagda brottsvinsten uppskattades till över 700 miljoner kronor. Kostnaderna för näringslivet till följd av alla typer av bedrägerier beräknades till 4,5 miljarder kronor under 2023. I lagrådsremissen föreslår nu regeringen lagändringar som ska förhindra att telefonsamtal och sms används för bedrägerier.– Telefonbedrägerier är en avskyvärd brottslighet som ofta drabbar äldre och är en stor inkomstkälla för den kriminella ekonomin. Många av oss har själva drabbats eller känner någon som fallit offer för denna hänsynslösa verksamhet. Regeringens tidigare insatser har gett resultat, men det finns mer att göra. Det här lagförslaget innebär även att vi äntligen kommer åt bedrägeri‑sms. Nu ökar vi tryggheten för alla samtidigt som vi utdelar ett hårt slag mot organiserad brottslighet, säger civilminister Erik Slottner.I lagrådsremissen föreslås bland annat att operatörer som tillhandahåller telefoni och sms ska vara skyldiga att stoppa samtal och meddelanden som misstänks användas för bedrägerier, eller för att vilseleda en större grupp mottagare. Operatörerna får inte filtrera innehållet i samtal eller sms, utan ska basera bedömningen på teknisk information som avvikande trafikmönster eller vissa anmälda avsändaruppgifter.Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

INFRASTRUKTUR 2026-03-13

De nya effektavgifterna för elanvändning har mött alltmer kritik i takt med att de börjat införas. Nu pausas avgifterna i väntan på en ny och mer rimlig modell.Effektavgiften för elanvändning syftar till att jämna ut elanvändningen för att elnäten i Sverige ska kunna användas mer effektivt. Avgiften, som alla elnätsbolag skulle ha infört senast 1 januari 2027, har dock mött alltmer kritik då den kan slå hårt mot verksamheter och hushåll som inte har möjlighet att bestämma exakt när och hur de konsumerar sin el. Regeringen har konstaterat att modellerna som elnätsbolagen tagit fram dessutom ofta varit svåra för kunderna att förstå. Dessutom har de varierat stort mellan olika elnätsbolag. Därför ger regeringen nu Energimarknadsinspektionen i uppdrag att upphäva den föreskrift som reglerar effektavgifterna, samt att ta fram ett nytt förslag på en modell som är mer transparent, proportionerligt och likformad över landet.– Effektavgifterna har slagit för hårt mot vanliga hushåll. De har varit svåra att förstå samtidigt som de inneburit höga kostnader för många. Regeringen tar nu ett omtag och stoppar kravet på införande, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.Hur elnätsföretagen ska utforma sina effektavgifter har varit sparsamt reglerat. De elnätsföretag som redan har infört effektavgifter har därför använt olika modeller, vilket inneburit att effektavgifterna skiljt sig mycket åt mellan elnätsföretagen.Under den mellanperiod då föreskrifterna är upphävda och en ny reglering ännu inte är på plats, kommer det att vara upp till elnätsföretagen om de vill tillämpa effektavgifterna. Energimarknadsinspektionen får fortsatt tillsynsansvar över hur effektavgifterna utformas under perioden. Företag inom åkerinäringen har den senaste tiden vittnat om hur effektavgifterna i deras område har slagit hårt mot konkurrenskraften för eldrivna transporter.Energimarknadsinspektionen ska upphäva föreskrifterna senast den 30 juni 2026 och redovisa uppdraget senast den 12 april 2027.

VÄGUNDERHÅLL 2026-03-05

Vad är statusen på de svenska vintervägarna? Under onsdagen möttes representanter för Trafikverket, driftentreprenörer och åkerier för att summera vinterns intryck och måla upp nästa steg på vägen mot bättre framkomlighet.De senaste två vintrarna har de svenska Europavägarna drabbats av omfattande trafikstopp i samband med avåkningar och andra olyckor. Händelserna har blivit utgångspunkten för en ny och djupare dialog mellan Trafikverket, landets driftentreprenörer som ansvarar för vägunderhållet samt åkerinäringen som utför stora delar av det faktiska arbetet. I september möttes ett flertal representanter för de olika aktörerna på Sveriges Åkeriföretags kontor i Stockholm, och nu i veckan hölls ett uppföljande möte med fokus på den vinter som varit och i delar av landet fortfarande är.Den allmänna uppfattningen från deltagarna var att vägarna hållit högre standard denna vinter, trots att hela Sverige haft riktigt vinterväder och på många håll under lång tid. Flera aktörer menade att de vågat göra mer insatser än tidigare och att Trafikverkets kommunikation vid vädervarning blivit bättre.– Det har varit vinter i hela landet i år, mer vinter än vanligt i södra delen av landet och lite mindre än vanligt i norr. Men jag upplever att Trafikverket har haft ett högre fokus på vintervägarna i år. Det gäller även media, på gott och på ont, säger Per Sjöblom, Sverigechef på Terranor.Flera aktörer menade att det fortfarande råder viss osäkerhet om hur underhållskontrakten ska tolkas och när insatser ska sättas in, men att de regionala skillnaderna är stora. För Peter Lagrell på åkeriet med samma namn har vintern ändå upplevts som ett tydligt steg i rätt riktning.– Vi har sett skillnad i vinter där vi är verksamma. Det känns som att ambitionsnivån i vår region har höjts från Trafikverkets håll. Vi har fått bättre möjlighet att hantera snöfallen som kommit när driftsentreprenören har haft ett ökat fokus på vinterväghållningen.Amanda Hammarbäck, enhetschef på Trafikverket, tycker också att arbetet rör sig framåt.– Vi har upplevt förbättringar i framkomligheten på vägarna, vilket visar sig i att vi inte har haft lika många och svåra stopp på vägarna – trots rejäl vinter i hela landet. På Trafikverket är vi mer förberedda för vinter nu genom vår utökade beredskapsplan. Vi har mer handlingskraft i projekten och större fokus vid vädervarningar.Hon tror också att dialogen med branschen kommer att leda till bestående förändringar som i slutändan ger mer förutsägbara villkor för entreprenörer och åkerier.– Nu har vi en öppen och ärlig dialog som gör det lättare för oss att staka ut en väg. Vi slipper gissa vad branschen tycker. Att vi nu ser över delar i ersättningsmodellen för vinterunderhåll är ett tydligt resultat av den dialog vi haft med branschen på senare tid.Per Sjöblom hoppas att samhällsnyttan i framkomliga vägar blir mer synlig.– Den finns en stor samhällsvinst i att ha en bra väg och undvika olyckor och stillastående. Sedan finns förstås ett kommunikativt problem i att få folk att förstå vad vinter innebär. Är det vinter så kan man inte förvänta sig att det är exakt samma väglag som på sommaren, trafikanten måste anpassa sin körning. Det förstår de flesta som bor i norr, men i söder är man inte lika van.