Volvo får stororder på VNL-lastbilar i USA

DRIVMEDEL 2026-04-16

Det blir fortsatt fritt fram för Sverige att skattebefria rena, höginblandade biodrivmedel. Det står klart efter att EU-kommissionen meddelat ett nytt beslut att förlänga Sveriges statsstödsgodkännande.Skattebefrielsen är en del i att främja biodrivmedel och minska utsläppen i transportsektorn och har varit viktigt för Sverige där biodrivmedel är vanligare i transporter än i de flesta andra EU-länder. Men på grund av EU-reglerna för statsstöd så är det ingen självklarhet att Sverige kan tillämpa skattebefrielse. Men nu har alltså Europeiska kommissionen sagt jag till att Sverige får fortsätta som tidigare fram till åtminstone år 2032.– Jag är glad att EU-kommissionen med sitt beslut underlättar Sveriges fortsatta arbete med omställning till mer hållbara transporter och ett minskat beroende av fossila bränslen, säger finansminister Elisabeth Svantesson.Regeringen skriver att man haft som mål att ha ett statsstödsgodkännande på plats i god tid innan det nuvarande löper ut, för att minska osäkerheten för producenter och användare av biodrivmedlen. Det nuvarande godkännandet går ut vid utgången av 2026 och Sverige skickade in en ansökan redan i september 2025. Då gjordes en så kallad förenklad anmälan för att öka möjligheterna till ett tidigt beslut. Det nya godkännandet sträcker sig till slutet av 2032.Gas som till största delen består av naturgas, men som omfattas av massbalanseringsprincipen och därför enligt vissa regler kan räknas som biogas, behöver fortfarande beskattas.

HÅLLBARHET 2026-03-31

Göteborgs Stad har beslutat att skärpa kraven bygg- och anläggningsentreprenader. Sju förvaltningar och bolag ska nu införa gemensamma elkrav i upphandlingar från 2026, med målet att minst 70 procent av alla använda fordon och maskiner ska vara eldrivna senast 2030.Med start i år, senast i höst, ska minst 20 procent av de fordon och arbetsmaskiner som används i nyavtalade entreprenader drivas av el. Kraven ska sedan successivt höjas under kontraktstiden varje år och de gäller både fordon och arbetsmaskiner på byggarbetsplatserna och de transporter som görs till och från dem.Göteborg blir därmed en av de städer i världen som går före i att samla en stadskoncern kring krav på eldrivna entreprenader.– Vi visar återigen att Göteborg är en stad som driver på i den omställning som behöver ske. Med den här kraftsamlingen skapar vi tydliga långsiktiga spelregler och bättre förutsättningar för investeringar i eldrivna lösningar. Vi stärker elektrifieringstakten, och samtidigt regionens kraft att attrahera och konkurrera, säger Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.

HÅLLBARHET 2026-04-16

Ett batterilager på laddningssystemet kan jämna ut strömförbrukningen och hålla nere de hårt kritiserade effektavgifterna. LBC Logistik i Kristinehamn och Falkenklev Logistik i Arlöv är två av de åkeriföretag som investerat i batterier.Intresset för batterier för laddsystem har blivit stort bland de åkerier som investerat i eldrivna lastbilar. Ett viktigt skäl för det är de effekttariffer som är på väg enligt ett EU-direktiv.I Sverige använder redan många elnätsbolag effektavgifter på elräkningen. Men i mars i år beslutade regeringen att pausa införandet. Näringslivet har gett hård kritik mot att olika beräkningsmetoder används i olika delar av landet, vilket gör att det blir svårt att beräkna och förutse kostnaderna. Energimarknadsinspektionen kommer nu att göra en utredning och föreslå en nationell modell för effektavgifter.Ett batterilager innebär naturligtvis en stor investeringskostnad för ett åkeri. På ett åkeriföretag har batterilagret vanligtvis en kapacitet på mellan 200 och 2000 kWh. Det är en investering i miljonklassen. Batterilager med kringutrustning kan rymmas i en eller flera containrar av olika storlek. Ett sådant batterilager kallas BESS (Battery Energy Storage System) och har blivit en viktig komponent i elektrifieringen av såväl transporter som annan industri.Men det finns fler motiv för batterilagret än att enbart kapa effekttoppar och jämna ut elförbrukningen. Det är exempelvis inte alltid nödvändigt att åkeriet gör investeringen själv. Det finns flera exempel på hur man kan dela nyttan med ett batterilager med andra aktörer. Vi har pratat med några av de åkerier som tidigt satsade på elektriska lastbilar och har erfarenhet av laddstationer med batterier.Idag rullar omkring tusen tunga elektriska lastbilar på de svenska vägarna. De flesta av dem laddas på åkeriets egen depå eller terminal. Basladdningen sker mycket ofta under natten och de kan sedan stödladdas under exempelvis lunchrasten.Olika bedömningar talar om att hemmaladdningen står för 80–90 procent av energin till bilarna. Den betydligt högre kostnaden för att ladda publikt, gör att åkerierna så långt möjligt försöker ladda i egen regi.