Nu kör alla Axfoods lastbilar fossilfritt

Dagab Volvo_low.jpg.
En av Dagabs eldrivna lastbilar.
Profilbild Mats Hellström.

Mats Hellström

Chefredaktör

2026-01-29

HÅLLBARHET

Axfood, med butikskedjor som Willys, Hemköp och City Gross, har nått sitt mål om att alla transporter mellan lager och butik ska ske fossilfritt. Omställningen omfattar drygt 200 egna lastbilar, och minst lika många inhyrda.

Axfoods omställning till förnybara drivmedel och el gäller transporter mellan lager och butiker i hela landet och omfattar både den egna fordonsflottan och inhyrda transporter.

– Vi tar ansvar för att minska vår klimatpåverkan och visar samtidigt att det går att ställa om från fossilt till förnybart här och nu. Arbetet fortsätter nu med att minska utsläppen ytterligare genom ökad elektrifiering, säger Simone Margulies, vd och koncernchef för Axfood.

Utfasningen av fossila drivmedel har gått snabbare än koncernens tidigare planer, där slutåret var 2030. Med start i den egna fordonsflottan, och därefter i nära samarbete med transportleverantörer, har Axfood drivit ett systematiskt arbete för att ställa om till förnybara alternativ som biogas, HVO och el.

– En central del i arbetet har varit att utveckla och omförhandla avtal, där tydliga krav på förnybara drivmedel kombinerats med långsiktighet och gemensamt ansvarstagande. Genom ett nära och konstruktivt samarbete med leverantörer har omställningen kunnat genomföras i hög takt och med bibehållen leveranssäkerhet, säger Hans Bax, vd för Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.

Simone Margulies pekar ändå på utmaningen i att förnybara drivmedel ofta är dyrare än fossila alternativ.

– Vi visar att näringslivet kan och vill bidra till att nå klimatmålen. För att Sverige ska nå sina miljömål behöver hållbara transporter vara konkurrenskraftiga också ur ett kostnadsperspektiv. Därför krävs det långsiktiga och tydliga styrmedel från politiken som driver på omställningen, säger Simone Margulies.

Axfood ökar nu sitt fokus på elektrifiering. I dag är cirka 15 procent av lastbilarna eldrivna och målet är att minst hälften av den egna lastbilsflottan ska vara elektrisk senast 2030. Koncernen har successivt investerat och testat olika typer av eldrivna fordon, utvecklat laddinfrastruktur och samarbetat med fordonstillverkare, transportleverantörer och andra aktörer för att driva på utvecklingen. 2021 togs den första helelektriska tunga lastbilen i drift och erfarenheterna har varit viktiga för att kunna skala upp elektrifieringen på ett sätt som fungerar i den dagliga verksamheten.

 

Tipsa redaktionen!

Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.

Mejla oss

Läs även

Finansminister Elisabeth Svantesson presenterar uppdaterad ekonomisk prognos 2_foto Hugo Rosell Regeringskansliet.jpg.

POLITIK 2026-05-07

Lågkonjunkturen fortsätter i spåren av Irankriget

Fortsatt lågkonjunktur och höga energipriser, men svensk ekonom bör stå sig bra i en internationell jämförelse. Det var några av de viktigaste slutsatserna när finansminister Elisabeth Svantesson presenterade en ny prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.Prognoserna för BNP och sysselsättning 2026 har reviderats ned. Finansdepartementets bedömning är nu att lågkonjunkturen blir mer utdragen än vad som angavs i den prognos som gjordes i april.Osäkerheten kring geopolitik och handelspolitik fortsätter göra avtryck i ekonomin. Högre energipriser bidrar till högre inflation i omvärlden och i Sveriges närområde syns ett försvagat förtroende bland hushåll och företag. En lägre efterfrågan i omvärlden väntas påverka svensk export, och den globala osäkerheten har ökat inflationsriskerna även i Sverige. Ändå är prognosen att KPIF-inflationen väntas bli fortsatt låg under resten av året.– Irankriget har bidragit till stor osäkerhet i världsekonomin och skapat utbudsstörningar. Det får effekter för svensk ekonomi, även om vi har ett bättre utgångsläge än många andra länder tack vare vår låga statsskuld och vårt relativt låga beroende av fossil energi. Hittills har tillväxten tappat lite fart, men svensk ekonomi väntas fortfarande ha högre tillväxt 2026 än både USA och snittet i euroområdet. Vi har beredskap för att vidta fler åtgärder för att stötta ekonomin om läget förvärras, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Läs mer
Iveco E-Daily_low_besk.jpg.

FORDONSTEKNIK 2026-05-06

Kraftig ökning av nya lätta lastbilar

April månads siffror från Trafikanalys visar en kraftig uppgång i antalet nyregistrerade lätta lastbilar. Hela 48 procent fler registrerades jämfört med samma månad i fjol och 30 procent av dessa var laddbara.På personbilssidan ökade andelen elbilar något, till 39 procent av nyregistreringarna. Laddhybriderna backade marginellt till 23 procent, vilket innebär att andelen laddbara personbilar var 62 procent av nyregistreringarna.Antalet lätta lastbilar ökade med hela 48 procent, vilket gav 3 987 nya fordon under april. 26 procent var eldrivna och 4 procent laddhybrider. Hittills i år är 29 procent av de nya lätta lastbilarna laddbara. Klimatpremien för lätta eldrivna lastbilar har förlängt och gäller nu till 31 oktober 2027.Antalet nyregistrerade tunga lastbilar var jämförbart med april förra året och landade på 647 st. Av dessa var 17 procent eldrivna och 6 procent gasbilar. Hittills i år har ungefär hälften av de nya lastbilar som räknas som tunga varit såna som har en maxvikt på 4 ,25 ton.

Läs mer
iStock-1145662095.jpg.

POLITIK 2026-04-30

EU lättar på villkoren för statliga stöd i energikrisen

EU-kommissionen har tagit fram ett nytt tillfälligt krisramverk som riktar sig till flera sektorer som nu drabbas hårt av energikrisen, däribland åkerinäringen i Europa. Det handlar om lättade villkor för statliga stöd, som kan införas av de stater som finner åtgärder nödvändiga.Europeiska kommissionen har i veckan antagit en ny tillfällig ram för statligt stöd som svar på de ekonomiska effekter som stängningen av Hormuzsundet i Persiska viken fått.Ramen ska underlätta medlemsstaternas stöd till de ekonomiska sektorer som är mest utsatta för krisen genom att lätta på villkoren som Europeiska kommissionen har för att godkänna statliga stöd.Vägtransportorganisationen IRU:s Europadirektör Raluca Marian menar att det är särskilt viktigt att vägtransporter uttryckligen inkluderas bland de drabbade sektorerna.– Med marginaler under tre procent och en allmän oförmåga att föra över kostnader på kunderna, har vägtransportföretag mycket begränsad kapacitet att absorbera plötsliga bränsleprischocker, säger hon i ett uttalande och tillägger att vägtransportföretag i allmänhet inte heller säkrar sina bränsleinköp, vilket gör riktat stöd i ett sånt här läge extra viktigt.En av de kraftigaste inslagen i åtgärdsramen är möjligheten att täcka upp till 70 procent av extra bränslekostnader och 100 procent när det gäller ”återbetalningspliktiga instrument”.Bland de stöd som presenterats finns också möjligheten att bevilja stöd genom förskottsbetalningar med verifiering i efterhand, ett sätt att snabbt skapa likviditet i krissituationer. Ett annat är förenklade mekanismer som gör det möjligt att bevilja stöd under 50 000 euro baserat på standarddata i stället för företagsspecifika data, vilket ska minska den administrativa bördan.– Att minska byråkratin är inte bara viktigt i en kris, utan ännu mer när snabbhet är avgörande, säger Raluca Marian.IRU välkomnar att kommissionen uttrycklig påmint medlemsstaterna om möjligheten att använda punktskattesänkningar, inklusive att ansöka om undantag under EU:s minimisatser, en åtgärd som får direkt inverkan på bränslepriserna. Några länder har redan använt dessa möjligheter, och Sverige skickade för några veckor sedan in en begäran om att vid behov få sänka energiskatten på diesel och bensin under EU:s egentliga miniminivå.– Utöver underlättandet är detta ramverk en kraftfull signal till medlemsstaterna om att det finns ett akut behov av att stödja vägtransportsektorn. Det som är viktigt nu är att stödet når sektorn snabbt i praktiken, säger Raluca Marian.Sverige skiljer sig dock från många andra europeiska länder genom vår flitiga användning av framför allt indexregleringar och drivmedelstillägg i avtal. Det innebär att kostnader visserligen kan skena i ett kort perspektiv, men att transportörer har bättre möjligheter att på lång och medellång sikt kompensera för ökade kostnader än företag i andra länder.EU:s och EU-ländernas stöd för att minska kostnadsökningarna på fossila bränslen har också fått kritik från olika håll på grund av att stöden gör det mindre lönsamt att hushålla med bränslen och genomföra energieffektiviseringar och investeringar i annan teknik. Därigenom ökar risken för att efterfrågan hålls uppe i en tid av underutbud på marknaden, vilken i sig kan driva ytterligare kostnadsökningar för bränsle.

Läs mer