Mats Hellström
Chefredaktör
2026-03-03
HÅLLBARHET
Region Skåne och Sveriges Åkeriföretag har tagit fram Sveriges första regionala färdplan för omställningen till fossilfria tunga vägtransporter. I fredags presenterades färdplanen som rör allt från behovet av utbyggd väginfrastruktur till ett mer kapacitetsstarkt elnät.
Transportsektorn står för mer än en tredjedel av Skånes klimatutsläpp, men den tidigare minskningen av utsläppen har stannat av. Nu har Sveriges Åkeriföretag i samverkan med Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Energikontor Syd lanserat en ny regional färdplan som ska bana väg för omställningen till fossilfria godstransporter för den skånska åkerinäringen.
Syftet med färdplanen är att visa hur omställningen till fossilfria godstransporter på väg kan genomföras i praktiken samtidigt som åkeriföretagens konkurrenskraft stärks. Den fungerar som ett kunskapsunderlag om Skånes särskilda förutsättningar och som en konkret vägkarta med åtgärder som kräver gemensamt ansvar från åkeriföretag, transportköpare inom både privat och offentlig sektor samt infrastrukturaktörer. Här är några av huvudpunkterna i planen:
– Kontinuerlig, behovsstyrd utbyggnad av laddinfrastruktur och förstärkning av elnäten
– Fler tankstationer för fossilfria drivmedel
– Fortsatt utveckling av infrastruktur för längre och tyngre fordon
– Tydligare och mer ambitiösa hållbarhetskrav från transportköpare, där offentlig sektor bör gå före i upphandlingar
– Bättre samordning mellan regional och kommunal planering och näringslivets behov
Region Skåne har medfinansierat framtagandet av färdplanen och ser denna som ett viktigt verktyg för att nå regionens klimatmål och samtidigt stärka och säkra näringslivets försörjningsförmåga och konkurrenskraft.
– Godstransporter är avgörande för Skånes näringsliv och försörjning, men också en av våra största klimatutmaningar. Färdplanen ligger väl i linje med Klimat- och energistrategin för Skåne och visar hur vi, tillsammans med näringen, kan skapa förutsättningar för en fossilfri, konkurrenskraftig och robust åkerinäring, säger Tony Rahm, ordförande i hållbarhetsberedningen i Region Skåne.
Arbetet måste ske i samverkan mellan transportköpare, åkerier, andra företag och politiker. Färdplanen kan nu fungera som ett pedagogiskt verktyg för att se att alla drar åt samma håll.
Färdplanen kompletterar den regionala Klimat- och energistrategin för Skåne 2025–2030 och betonar vikten av samverkan mellan näringsliv, offentliga aktörer och myndigheter. Fredrik Svensson, hållbarhetsansvarig på Sveriges Åkeriföretag, har deltagit i arbetet under vägen.
– Åkerinäringens nationella färdplan fokuserar främst på nationella beslut och riktar sig mycket till riksdag och regering. Men olika regioner har olika förutsättningar och genom att ta fram en regional färdplan får vi också regional träffsäkerhet. I Skåne är exempelvis elnätets kapacitet en stor fråga och man har en stor jordbrukssektor med möjligheter att producera betydande mängder biogas.
Idén om en regional färdplan kom från Region Skåne som undrade om Sveriges Åkeriföretag var intresserad av att ansvara för framtagandet. Det mesta arbetet har därefter gjorts av Marie Jersgren, branschföreträdare på Sveriges Åkeriföretag. Under fredagens lansering var många politiker och tjänstemän från kommuner och regionen på plats.
– Vi ser ett stort intresse från både politiker, tjänstemän och företag i regionen, säger Thomas Hammarström som är chef för Sveriges Åkeriföretag Syd.
Han pekar på att omställningen bara blir möjlig om alla är med på tåget.
– Arbetet måste ske i samverkan mellan transportköpare, åkerier, andra företag och politiker. Färdplanen kan nu fungera som ett pedagogiskt verktyg för att se att alla drar åt samma håll.
Redan nu har några andra regioner visat intresse för att kanske göra något liknande. Färdplanen för Skåne kan komma att fungera som mall, men varje plan behöver vara unik poängterar Thomas Hammarström.
– Förutsättningarna skiljer sig mycket mellan olika regioner. Skåne är exempelvis en transitregion för hela Sverige och vi har den nya Fehmarn Bält-förbindelsen att ta hänsyn till. Vår färdplan fokuserar på tunga vägtransporter, men eftersom vi lyfter behovet av att bygga ut väginfrastrukturen och elnätet så blir den relevant för både privat och affärsmässig rörlighet och omställning i hela regionen. Den här planen utgör en grund för att gå från ord till handling.
Läs hela färdplanen här.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
DIGITALISERING & IT 2026-04-16
Lanserar första autonoma trucken för lastning och lossningIntralogistikexperten Still har lanserat vad man menar är den första marknadsklara, serieproducerade trucken för autonom lastning och lossning av lastbilar.Med lanseringen av den nya autonoma låglyftstrucken AXL Igo menar Still att man skapar en lösning som effektivt hanterar utmaningarna med tidspress, begränsat utrymme, varierande trailergeometrier och höga säkerhetskrav. Därmed binder man samman hela det automatiserade lagerflödet med hanteringen av in- och utgående gods vid lastkajen.– Genom att automatisera höglager, transportband, interna transporter och nu även lastning och lossning av lastbilar kan Still erbjuda ett heltäckande system för smart, säker och effektiv intralogistik med hög driftsäkerhet, säger Reke Salievski, chef på Still Sverige.
TRAFIKSÄKERHET 2026-04-09
Sverige näst säkraste landet för bilisterDet har blivit allt säkrare att vistas på vägarna i Sverige. En sammanställning av dödstal i trafiken som gjorts av uthyrningstjänsten Cars Iceland visar att Sverige är det näst säkraste landet i Europa, bara slaget av Norge. Sämst i klassen är Rumänien och Bulgarien. Cars Island har sammanställt statistik för de europeiska länderna utifrån antalet döda i vägtrafiken per capita under 2024. Högst upp på listan återfinns Rumänien med 78 dödsfall per en miljon invånare. Ganska tätt efter kommer Bulgarien på 74 personer och därefter följer ytterligare ett antal öst- och sydeuropeiska länder.Klart bäst i klassen är Norge men ”bara” 16 dödsfall per en miljon invånare (vilket i absoluta tal ger 110 personer), följt av Sverige på 20 personer (229 i absoluta tal) och Malta på 21 personer. Även Danmark och Luxemburg ligger relativt bra till.Enligt Aberto P Camona, medgrundare av Scandinavian Travel Group, som intervjuas om statistiken, finns det flera faktorer bakom de stora skillnaderna mellan länderna.– I länder högst upp på den här listan tenderar man att se mer aggressiva omkörningar, mindre konsekvent användning av blinkers och en större blandning av fordon som delar samma vägar – från traktorer till snabb trafik.Han lyfter nämner också den stora variationen på kvalitet i infrastrukturen.– En av de största överraskningarna är hur snabbt förhållandena kan förändras när man lämnar huvudvägarna. På platser som Grekland eller Kroatien kan man gå från en väl underhållen motorväg till en smal, slingrande landsbygdsväg med väldigt lite belysning på bara några minuter. Det är där många incidenter inträffar, särskilt på kvällen.
HÅLLBARHET 2026-04-16
Batterilagren ska jämna ut åkeriernas effekttopparEtt batterilager på laddningssystemet kan jämna ut strömförbrukningen och hålla nere de hårt kritiserade effektavgifterna. LBC Logistik i Kristinehamn och Falkenklev Logistik i Arlöv är två av de åkeriföretag som investerat i batterier.Intresset för batterier för laddsystem har blivit stort bland de åkerier som investerat i eldrivna lastbilar. Ett viktigt skäl för det är de effekttariffer som är på väg enligt ett EU-direktiv.I Sverige använder redan många elnätsbolag effektavgifter på elräkningen. Men i mars i år beslutade regeringen att pausa införandet. Näringslivet har gett hård kritik mot att olika beräkningsmetoder används i olika delar av landet, vilket gör att det blir svårt att beräkna och förutse kostnaderna. Energimarknadsinspektionen kommer nu att göra en utredning och föreslå en nationell modell för effektavgifter.Ett batterilager innebär naturligtvis en stor investeringskostnad för ett åkeri. På ett åkeriföretag har batterilagret vanligtvis en kapacitet på mellan 200 och 2000 kWh. Det är en investering i miljonklassen. Batterilager med kringutrustning kan rymmas i en eller flera containrar av olika storlek. Ett sådant batterilager kallas BESS (Battery Energy Storage System) och har blivit en viktig komponent i elektrifieringen av såväl transporter som annan industri.Men det finns fler motiv för batterilagret än att enbart kapa effekttoppar och jämna ut elförbrukningen. Det är exempelvis inte alltid nödvändigt att åkeriet gör investeringen själv. Det finns flera exempel på hur man kan dela nyttan med ett batterilager med andra aktörer. Vi har pratat med några av de åkerier som tidigt satsade på elektriska lastbilar och har erfarenhet av laddstationer med batterier.Idag rullar omkring tusen tunga elektriska lastbilar på de svenska vägarna. De flesta av dem laddas på åkeriets egen depå eller terminal. Basladdningen sker mycket ofta under natten och de kan sedan stödladdas under exempelvis lunchrasten.Olika bedömningar talar om att hemmaladdningen står för 80–90 procent av energin till bilarna. Den betydligt högre kostnaden för att ladda publikt, gör att åkerierna så långt möjligt försöker ladda i egen regi.