Svenska Retursystem prisas för hållbar upphandling

LAGAR & REGLER 2026-04-23

Regeringens förslag om en ny lag som ska motverka fusk med kör- och vilotider har nu blivit en proposition i riksdagen. Lagförslaget höjer straffen för medvetet fusk och ger poliser och bilinspektörer större befogenheter.I början av mars skickade regeringen ett förslag på en ny lag som rör fusk med färdskrivare till Lagrådet, vilket Svensk Åkeritidning rapporterat om tidigare. Nu har förslaget blivit en proposition som lämnats in till riksdagen.Lagförslaget innebär att den som tillverkar, överlåter eller på något sätt befattar sig med utrustning som kan manipulera färdskrivare kan dömas till böter eller fängelse i upp till ett år.  Lagen ger också poliser och bilinspektörer större möjligheter att ingripa vid misstanke om att ett fordons färdskrivare har manipulerats eller på annat sätt hanterats grovt felaktigt i syfte att bryta mot reglerna för kör- och vilotider.– Tyvärr ser vi hur oseriösa företag slår ut hederliga aktörer när man sätter reglerna om kör- och vilotider ur spel. Den nya lagen som regeringen nu föreslår gör det möjligt för polisen att slå hårt mot den allvarliga brottslighet som det här faktiskt utgör. Med den på plats får vi säkrare vägar och en rättvisare transportbransch, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.Sveriges Åkeriföretag, som under många år argumenterat för fler kontroller och tuffare tag mot fuskarna, gläds åt beskedet.– Det här är ett viktigt steg för att stärka en sund konkurrens i åkerinäringen. Fusk med färdskrivare snedvrider villkoren och riskerar både trafiksäkerheten och arbetsmiljön. Vi välkomnar därför skärpta regler och bättre möjligheter till kontroll.Propositionen ska nu behandlas i riksdagens utskott, för att sedan tas upp för omröstning i kammaren. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

POLITIK 2026-04-30

EU-kommissionen har tagit fram ett nytt tillfälligt krisramverk som riktar sig till flera sektorer som nu drabbas hårt av energikrisen, däribland åkerinäringen i Europa. Det handlar om lättade villkor för statliga stöd, som kan införas av de stater som finner åtgärder nödvändiga.Europeiska kommissionen har i veckan antagit en ny tillfällig ram för statligt stöd som svar på de ekonomiska effekter som stängningen av Hormuzsundet i Persiska viken fått.Ramen ska underlätta medlemsstaternas stöd till de ekonomiska sektorer som är mest utsatta för krisen genom att lätta på villkoren som Europeiska kommissionen har för att godkänna statliga stöd.Vägtransportorganisationen IRU:s Europadirektör Raluca Marian menar att det är särskilt viktigt att vägtransporter uttryckligen inkluderas bland de drabbade sektorerna.– Med marginaler under tre procent och en allmän oförmåga att föra över kostnader på kunderna, har vägtransportföretag mycket begränsad kapacitet att absorbera plötsliga bränsleprischocker, säger hon i ett uttalande och tillägger att vägtransportföretag i allmänhet inte heller säkrar sina bränsleinköp, vilket gör riktat stöd i ett sånt här läge extra viktigt.En av de kraftigaste inslagen i åtgärdsramen är möjligheten att täcka upp till 70 procent av extra bränslekostnader och 100 procent när det gäller ”återbetalningspliktiga instrument”.Bland de stöd som presenterats finns också möjligheten att bevilja stöd genom förskottsbetalningar med verifiering i efterhand, ett sätt att snabbt skapa likviditet i krissituationer. Ett annat är förenklade mekanismer som gör det möjligt att bevilja stöd under 50 000 euro baserat på standarddata i stället för företagsspecifika data, vilket ska minska den administrativa bördan.– Att minska byråkratin är inte bara viktigt i en kris, utan ännu mer när snabbhet är avgörande, säger Raluca Marian.IRU välkomnar att kommissionen uttrycklig påmint medlemsstaterna om möjligheten att använda punktskattesänkningar, inklusive att ansöka om undantag under EU:s minimisatser, en åtgärd som får direkt inverkan på bränslepriserna. Några länder har redan använt dessa möjligheter, och Sverige skickade för några veckor sedan in en begäran om att vid behov få sänka energiskatten på diesel och bensin under EU:s egentliga miniminivå.– Utöver underlättandet är detta ramverk en kraftfull signal till medlemsstaterna om att det finns ett akut behov av att stödja vägtransportsektorn. Det som är viktigt nu är att stödet når sektorn snabbt i praktiken, säger Raluca Marian.Sverige skiljer sig dock från många andra europeiska länder genom vår flitiga användning av framför allt indexregleringar och drivmedelstillägg i avtal. Det innebär att kostnader visserligen kan skena i ett kort perspektiv, men att transportörer har bättre möjligheter att på lång och medellång sikt kompensera för ökade kostnader än företag i andra länder.EU:s och EU-ländernas stöd för att minska kostnadsökningarna på fossila bränslen har också fått kritik från olika håll på grund av att stöden gör det mindre lönsamt att hushålla med bränslen och genomföra energieffektiviseringar och investeringar i annan teknik. Därigenom ökar risken för att efterfrågan hålls uppe i en tid av underutbud på marknaden, vilken i sig kan driva ytterligare kostnadsökningar för bränsle.

POLITIK 2026-05-07

Fortsatt lågkonjunktur och höga energipriser, men svensk ekonom bör stå sig bra i en internationell jämförelse. Det var några av de viktigaste slutsatserna när finansminister Elisabeth Svantesson presenterade en ny prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.Prognoserna för BNP och sysselsättning 2026 har reviderats ned. Finansdepartementets bedömning är nu att lågkonjunkturen blir mer utdragen än vad som angavs i den prognos som gjordes i april.Osäkerheten kring geopolitik och handelspolitik fortsätter göra avtryck i ekonomin. Högre energipriser bidrar till högre inflation i omvärlden och i Sveriges närområde syns ett försvagat förtroende bland hushåll och företag. En lägre efterfrågan i omvärlden väntas påverka svensk export, och den globala osäkerheten har ökat inflationsriskerna även i Sverige. Ändå är prognosen att KPIF-inflationen väntas bli fortsatt låg under resten av året.– Irankriget har bidragit till stor osäkerhet i världsekonomin och skapat utbudsstörningar. Det får effekter för svensk ekonomi, även om vi har ett bättre utgångsläge än många andra länder tack vare vår låga statsskuld och vårt relativt låga beroende av fossil energi. Hittills har tillväxten tappat lite fart, men svensk ekonomi väntas fortfarande ha högre tillväxt 2026 än både USA och snittet i euroområdet. Vi har beredskap för att vidta fler åtgärder för att stötta ekonomin om läget förvärras, säger finansminister Elisabeth Svantesson.