Ny rastplats öppnade i Eskilstuna

LAGAR & REGLER 2026-03-20

Teleoperatörerna ska få bättre möjligheter att stoppa vilseledande samtal och sms innan de når mottagaren, genom ett nytt förslag till lagrådet. Bedrägerier mot privatpersoner och företag är en av den organiserade brottslighetens mest inkomstbringande verksamheter, och den har drabbat flera åkeriföretag.Bedrägerier över telefon, sms och andra elektroniska kommunikationstjänster är ett omfattande problem. Under 2023 polisanmäldes omkring 29 000 telefonbedrägerier och den sammanlagda brottsvinsten uppskattades till över 700 miljoner kronor. Kostnaderna för näringslivet till följd av alla typer av bedrägerier beräknades till 4,5 miljarder kronor under 2023. I lagrådsremissen föreslår nu regeringen lagändringar som ska förhindra att telefonsamtal och sms används för bedrägerier.– Telefonbedrägerier är en avskyvärd brottslighet som ofta drabbar äldre och är en stor inkomstkälla för den kriminella ekonomin. Många av oss har själva drabbats eller känner någon som fallit offer för denna hänsynslösa verksamhet. Regeringens tidigare insatser har gett resultat, men det finns mer att göra. Det här lagförslaget innebär även att vi äntligen kommer åt bedrägeri‑sms. Nu ökar vi tryggheten för alla samtidigt som vi utdelar ett hårt slag mot organiserad brottslighet, säger civilminister Erik Slottner.I lagrådsremissen föreslås bland annat att operatörer som tillhandahåller telefoni och sms ska vara skyldiga att stoppa samtal och meddelanden som misstänks användas för bedrägerier, eller för att vilseleda en större grupp mottagare. Operatörerna får inte filtrera innehållet i samtal eller sms, utan ska basera bedömningen på teknisk information som avvikande trafikmönster eller vissa anmälda avsändaruppgifter.Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026.

VÄGUNDERHÅLL 2026-03-05

Vad är statusen på de svenska vintervägarna? Under onsdagen möttes representanter för Trafikverket, driftentreprenörer och åkerier för att summera vinterns intryck och måla upp nästa steg på vägen mot bättre framkomlighet.De senaste två vintrarna har de svenska Europavägarna drabbats av omfattande trafikstopp i samband med avåkningar och andra olyckor. Händelserna har blivit utgångspunkten för en ny och djupare dialog mellan Trafikverket, landets driftentreprenörer som ansvarar för vägunderhållet samt åkerinäringen som utför stora delar av det faktiska arbetet. I september möttes ett flertal representanter för de olika aktörerna på Sveriges Åkeriföretags kontor i Stockholm, och nu i veckan hölls ett uppföljande möte med fokus på den vinter som varit och i delar av landet fortfarande är.Den allmänna uppfattningen från deltagarna var att vägarna hållit högre standard denna vinter, trots att hela Sverige haft riktigt vinterväder och på många håll under lång tid. Flera aktörer menade att de vågat göra mer insatser än tidigare och att Trafikverkets kommunikation vid vädervarning blivit bättre.– Det har varit vinter i hela landet i år, mer vinter än vanligt i södra delen av landet och lite mindre än vanligt i norr. Men jag upplever att Trafikverket har haft ett högre fokus på vintervägarna i år. Det gäller även media, på gott och på ont, säger Per Sjöblom, Sverigechef på Terranor.Flera aktörer menade att det fortfarande råder viss osäkerhet om hur underhållskontrakten ska tolkas och när insatser ska sättas in, men att de regionala skillnaderna är stora. För Peter Lagrell på åkeriet med samma namn har vintern ändå upplevts som ett tydligt steg i rätt riktning.– Vi har sett skillnad i vinter där vi är verksamma. Det känns som att ambitionsnivån i vår region har höjts från Trafikverkets håll. Vi har fått bättre möjlighet att hantera snöfallen som kommit när driftsentreprenören har haft ett ökat fokus på vinterväghållningen.Amanda Hammarbäck, enhetschef på Trafikverket, tycker också att arbetet rör sig framåt.– Vi har upplevt förbättringar i framkomligheten på vägarna, vilket visar sig i att vi inte har haft lika många och svåra stopp på vägarna – trots rejäl vinter i hela landet. På Trafikverket är vi mer förberedda för vinter nu genom vår utökade beredskapsplan. Vi har mer handlingskraft i projekten och större fokus vid vädervarningar.Hon tror också att dialogen med branschen kommer att leda till bestående förändringar som i slutändan ger mer förutsägbara villkor för entreprenörer och åkerier.– Nu har vi en öppen och ärlig dialog som gör det lättare för oss att staka ut en väg. Vi slipper gissa vad branschen tycker. Att vi nu ser över delar i ersättningsmodellen för vinterunderhåll är ett tydligt resultat av den dialog vi haft med branschen på senare tid.Per Sjöblom hoppas att samhällsnyttan i framkomliga vägar blir mer synlig.– Den finns en stor samhällsvinst i att ha en bra väg och undvika olyckor och stillastående. Sedan finns förstås ett kommunikativt problem i att få folk att förstå vad vinter innebär. Är det vinter så kan man inte förvänta sig att det är exakt samma väglag som på sommaren, trafikanten måste anpassa sin körning. Det förstår de flesta som bor i norr, men i söder är man inte lika van.

VÄGUNDERHÅLL 2026-03-12

Skarpare beredskapskrav på företagen, fler sopsaltade gångbanor och kanske en del snöröjning i kommunal regi. Så vill Stockholms rödgröna styre förändra vinterväghållningen.Stockholms snöröjning sköts precis som på andra håll i landet av företag som ingår fleråriga avtal med kommunen. Nu ska nya avtal upphandlas för innerstan syret i Stockholm vill då passa på att skärpa kraven på entreprenörernas beredskap.– Företagen har inte varit redo för en orange snövarning. De har haft för få fordon och saknat förmågan att snabbt skala upp verksamheten. Så får det inte fungera. Vi måste se till att den som inte är tillräckligt rustad sorteras bort redan i upphandlingen, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.Konkret innebär det att den som vill sköta Stockholms vinterväghållning behöver ha en större fordonspark och bättre tillgång till reservmaskiner vid arbetstoppar. Trafikkontoret ska också granska och utvärdera företagens krisplaner och ställa specifika krav på beredskap vid gul, orange och röd vädervarning.– Vi kan se att företag har tecknat avtal med staden, men sedan inte haft den organisation som krävs för att leverera. Det är inte acceptabelt. Varje entreprenör som vill röja snö åt Stockholms stad måste ha en tydlig krisplan för snövarningar, säger Lars Strömgren.De nya avtalen utformas för att göra det enklare att införa sopsaltning på fler gångbanor.– Det sämsta som kan hända under ett intensivt snöfall är att tiotusentals stockholmare sätter sig i bilen. Då korkar gatorna igen direkt och inga snöröjningsfordon kan komma fram. Vi måste se till att det alltid är enklare att promenera till bussen eller tunnelbanan, säger Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.Trafikkontoret i Stockholm har konstaterat att snöröjning helt utan entreprenörer skulle innebära dyra investeringar i en stor organisation med ojämn arbetsbörda. Det rödgröna styret har dock bestämt sig för att utreda förutsättningarna för att bedriva en viss del av vinterväghållningen i egen regi.– Den senaste vintern har allvarligt skadat förtroendet för snöröjning som helt bedrivs av företag. En möjlig väg framåt skulle kunna vara att införa någon form av kommunal spetsstyrka, i syfte att höja stadens beredskap vid extrema snöfall, säger Lars Strömgren.Utredningen om egen regi ska svara på vilken del av snöröjningen som skulle lämpa sig bäst för kommunal drift, vad en förändrad organisation skulle kosta och hur en sådan verksamhet skulle förhålla sig till befintliga avtal i stadens nämnder och bolag.