Mats Hellström
Chefredaktör
2025-12-19
INFRASTRUKTUR
Under ett par dagar i september föll extrema mängder regn över delar av Västernorrland. Väderhändelsen orsakade stora skador på väg och järnväg och en person avled. Nu har Skogsstyrelsen kommit fram till att åtgärder inom skogsbruket förvärrade skadorna, men att det går att minska riskerna för nya problem.
Det var den 6 och 7 september som delar av Västernorrland drabbades av kraftiga skyfall. Det ledde till att flera bilvägar spolades bort, två tåg spårade ur och en person omkom. Nu har Skogsstyrelsen presenterat en analys av skogsbruksåtgärderna i det drabbade området och där konstaterar man att det är vetenskapligt belagt att avverkningar, byggande av skogsbilvägar, markberedning och andra skogsbruksåtgärder har en verkan på risken för erosion, ras och slamströmmar.
Myndigheten drar slutsatsen att en hög andel ungskog och föryngringsytor, tillsammans med bristfälligt eller direkt felaktigt anlagda skogsbilvägar har haft en betydande inverkan på skadornas omfattning. Man skriver att i princip alla skogsbilvägar som löper utför sluttningar har skadats på något sätt eftersom de har samlat och lett vatten. När vattenmassorna blivit stora och fått hög hastighet på vägbanken eller i vägdiket har vägmaterial dragits med och slamströmmar uppstått ned mot Trafikverkets vägar. Därför hittar man många skadepunkter där en skogsbilväg ansluter till en allmän väg. Exempel på brister i anläggningen är för få och underdimensionerade vägtrummor och att vägen dragits på fel sätt.
Skogsstyrelsen konstaterar också att många de skadade skogsbilvägarna nu återställts utan att man anpassat dem till framtida höga vattenflöden. Alltså, samma misstag görs igen.
– Det är svårt att helt förhindra skador vid en så extrem väderhändelse som i Västernorrland, men det vilar stort ansvar på både samhället och skogsbruket att så långt möjligt förbygga och begränsa skador på omgivningen, säger Staffan Norin, chef för skogsavdelningen på Skogsstyrelsen.
För att minska problemen i framtiden har Skogsstyrelsen tagit fram ett antal rekommendationer, bland annat dessa:
Utför inte markberedning så att det skapas fåror vinkelrätt mot höjdkurvorna i långa slänter. I branta erosionskänsliga områden bör markberedning inte ske alls.
När nya skogsbilvägar byggs, förhindra att vatten kan ackumuleras och rinna på vägplan eller i vägdike över långa sträckor.
Se till att vattentrummor finns i tillräckligt antal och i rätt dimension.
Förhindra att det blir körskador i marken av maskinerna.
Undvik att skapa stora sammanhängande avverkade områden. Använd hyggesfria metoder i branta erosionskänsliga områden där det är möjligt.
Tipsa redaktionen!
Tipsa oss om händelser, ämnen eller frågor som är viktiga för dig och som påverkar branschen.
Läs även
FÖRETAGANDE 2026-10-23
Volvo ökar omsättningen och orderstockenVolvokoncernens finansiella rapport för det tredje kvartalet visar på både tillväxt och en tydlig uppgång i ordervärde. Marknaden hade dock väntat ännu lite mer och aktien föll något efter att rapporten presenterats.Totalt omsatte hela koncernen 119,5 miljarder kronor under tredje kvartalet. En tydlig uppgång på åtta procent från 110,7 miljarder samma period förra året. Även det justerade rörelseresultatet stärktes till 14,7 miljarder kronor från förra årets 11,7. En knapp miljard av denna ökning berodde på förändrade valutakurser.Lastbilssegmentet, som är Volvokoncernens största, visar tydlig styrka. På den europeiska marknaden levererades under kvartalet 23 158 lastbilar (inräknat alla koncernens varumärken), upp något från 22 200 samma period förra året. Ännu bättre gick det på den nordamerikanska marknaden där antalet ökade från 9 622 till 13 683 fordon. På den globala marknaden summerades leveranserna till 48 611 fordon, upp från 44 631 förra året. Volvo Lastvagnar står för ungefär två tredjedelar av dessa leveranser, medan övrig delas mellan främst varumärkena Renault Trucks och Mack.Nedåt gick det däremot för leveranserna av koncernens eldrivna fordon, från 1 061 st världen över Q3 2025 till 878 under Q3 i år. Nedgången ser dock ut att vara tillfällig, då orderingången på elektriska lastbilar under kvartalet gått upp kraftigt. Förra årets tredje kvartal beställdes 733 eldrivna lastbilar världen över, en post som detta kvartal är uppe i 1 928 exemplar. Av dessa är 1 126 exemplar från Renault Trucks, 789 från Volvo Lastvagnar och 13 från Mack. Det återstår att se om det räcker för att Volvokoncernen ska återta sin starka marknadsposition för eldrivna tunga fordon i framför allt Europa.Orderingången är kanske överlag den mest positiva posten i Volvokoncernens rapport. För Volvo Trucks ökade den från 37 134 beställda lastbilar under Q3 2025 till 46 918 beställda exemplar för Q3 2026, en uppgång med 26 procent.Sett över årets första nio månader är Volvo Lastvagnar fortsatt marknadsledare i Europa med 19,5 procent (19,3 2025). Renault Trucks minskade ungefär lika mycket som Volvo ökade, till 9,1 procent (9,3). Totalt har dessa två varumärken alltså ca 28,6 procent av den europeiska marknaden just nu.
POLITIK 2026-11-04
EU:s miljöutskott säger ja till sänkta krav på utsläppsfria fordonEuropaparlamentets miljöutskott röstade under veckan om att ändra reglerna för hur mycket koldioxid nyregistrerade vägfordon i EU får släppa ut 2035. Det tidigare beslutet innebar att inga bilar med utsläpp kan säljas, men med dagens omröstning är EU ett steg på vägen mot lättare krav.Enligt de nuvarande reglerna får nya fordon alltså inte ge några utsläpp från och med 2035. Beslutet drevs igenom i EU 2023 men har därefter tagits upp igen i Kommissionen som föreslagit ändringar. Enligt dessa måste utsläppsminskningarna nå 90 procent, där de resterande utsläppen ska kunna kompenseras genom användning av e-bränslen, biobränslen samt koldioxidsnålt stål i produktionen. För åkerinäringen är skillnaden betydande, då detta öppnar för en fortsatt nyproduktion av lastbilar med förbränningsmotor.Både den svenska regeringen och oppositionen har varit kritiska till en uppmjukning av reglerna, bland annat med motiveringen att svenska företag har investerat mycket i omställningen och att ändringarna förändrar spelreglerna på marknaden.Nu har frågan alltså gått vidare till Europaparlamentets miljöutskott som vill se en ytterligare uppluckring av reglerna. Dagens omröstning, som drevs igenom av partigrupperna EPP, S&D och Renew, innebär att utsläppsminskningen för nya fordon stannar på 87,5 procent för 2035. Av de 12,5 procent som återstår ska enligt förslaget 7,5 procentenheter kunna tillgodoräknas genom användning av koldioxidsnålt stål, medan de sista 5 procenten utsläpp inte behöver elimineras alls. Det antagna ändringsförslaget innehåller också formuleringar som är mer gynnsamma för fordon som drivs uteslutande på biodrivmedel eller andra eventuella förnybara eller koldioxidsnåla drivmedel.Den internationella vägtransportorganisationen IRU välkomnar beskedet från Parlamentet.– Det politiska budskapet från Europaparlamentet är tydligt: minskningspolitiken måste återspegla marknadsrealiteterna och transportföretagens operativa behov. Omröstningarna om båda förslagen markerar ett viktigt skifte mot en mer pragmatisk strategi: att möjliggöra omställningen, bevara teknikvalet och säkerställa att klimatambitionerna matchas av den infrastruktur, energiförsörjning och de ekonomiska förutsättningar som behövs för att genomföra dem, säger IRU:s EU-chef Raluca Marian i ett uttalande.Även den nordiska transportorganisationen i EU, NLA, ser positivt på det nya förslaget.– Omställningen till utsläppsfria tunga transporter är i full gång, och transportaktörer investerar i nya fordon, infrastruktur och teknik. Prioriteten måste nu vara att säkra det stöd som krävs för att skala upp denna omställning. Det förutsätter konkurrenskraftiga driftskostnader, tillförlitlig laddinfrastruktur och en starkare efterfrågan på marknaden – inte obligatoriska inköpskvoter. EU:s politik bör möjliggöra och belöna investeringar, snarare än att diktera när och hur transportaktörer ska förnya sina fordonsflottor, säger Torsten Laksafoss Holbek, vd på NLA.Miljöutskottet röstade samtidigt om större flexibilitet i koldioxidstandarderna för nya transportbilar, där man vill se bindande utsläppsminskningar på 80 procent till 2035 i stället för kommissionens föreslagna 90 procent och de 100 procent som gäller enligt nuvarande regler. Även i denna uppgörelse ingår koldioxidsnålt stål och biobränslen som parametrar. Reduktionen till 2030 föreslås också justeras ner, från 50 procent till 35 procent.Omröstningarna i utskottet är en milstolpe, men lagstiftningsprocessen är långt ifrån avslutad. Parlamentet planerar att rösta i frågan i december och därefter väntar förhandlingar med EU:s medlemsländer i ministerrådet.
LAGAR & REGLER 2026-11-06
Stockholm vill se större miljözoner och dubbdäcksförbudDet politiska styret i Stockholm ska anta en nollvision för dödsfall och allvarliga sjukdomar som orsakas av trafikens luftföroreningar. Ett led i detta är att utvidga den planerade miljözonen i city och stegvis införa dubbdäcksförbud i hela innerstan.Utsläppen från trafiken förkortar den förväntade medellivslängden och gör att tusentals svenskar varje år beräknas dö i förtid. Luften har dock blivit bättre de senaste decennierna, men för att nå en ny nivå vill alltså Stockholms rödgröna styre se en nollvision för dödsfall och allvarliga sjukdomar som orsakas av trafikens luftföroreningar. Man pekar på att det är en reform som tidigare har föreslagits på nationell nivå av flera civilsamhällesorganisationer och forskare i medicin.Ett verktyg för att minska utsläppen och partikelhalterna i city är den aviserade miljözonen av klass 3. Förslaget har passerat Förvaltningsrätten, Kammarrätten och EU-kommissionen och inväntar nu ett slutgiltigt avgörande från Transportstyrelsen.