Välbesökt när Alfredsson invigde unik laddplats

INFRASTRUKTUR 2026-01-23

Fler än 150 gäster var på plats när Alfredsson Transport under tisdagen och onsdagen invigde sin nya laddplats på terminalområdet i Norrköping. Totalt 12 laddare, varav en med MCS-standard, gör anläggningen till en av de största och kraftigaste i landet.Anläggningen har använts i nästan ett år, men det är först nu som alla detaljer kommit på plats och det blivit läge att slå på stort. Tisdagens invigning lockade ett 70-tal gäster i form av regionala företagare, politiker och tjänstemän såväl som de stora fordonstillverkarna. Den traditionella bandklippningen hade passande nog ersatts av en kabelklippning. Under onsdagen fortsatte invigningsaktiviteterna med ytterligare ett 90-tal gäster från stora delar av världen som bjudits in av laddteknikbolaget Kempower.– Det var en riktigt fin invigning. Många i branschen slöt upp och det var tydligt att det finns ett intresse för det här från många olika aktörer. Scania, Volvo och MAN var här, men även en kinesisk tillverkare av eldrivna lastbilar som heter Windrose, berättar vd Erik Alfredsson.Med totalt 12 laddare är anläggningen en av de större i landet för tunga fordon. Ännu mer speciellt är att en av laddarna är av MCS-standard, alltså den kommande standarden för supersnabb laddning som det ännu bara finns ett fåtal av i Sverige och där denna installation enligt Erik Alfredsson är den första publika MCS-laddaren i världen. Något annat som verkligen sticker ut är anläggningens totala näteffekt på 2,4 megawatt.– Det gör den här laddstationen till Sveriges kraftigaste för tunga fordon, konstaterar Erik Alfredsson. Hela stationen är publik och öppen för alla, dygnet runt alla dagar i veckan. Även för personbilar.

HÅLLBARHET 2026-01-29

Axfood, med butikskedjor som Willys, Hemköp och City Gross, har nått sitt mål om att alla transporter mellan lager och butik ska ske fossilfritt. Omställningen omfattar drygt 200 egna lastbilar, och minst lika många inhyrda.Axfoods omställning till förnybara drivmedel och el gäller transporter mellan lager och butiker i hela landet och omfattar både den egna fordonsflottan och inhyrda transporter.– Vi tar ansvar för att minska vår klimatpåverkan och visar samtidigt att det går att ställa om från fossilt till förnybart här och nu. Arbetet fortsätter nu med att minska utsläppen ytterligare genom ökad elektrifiering, säger Simone Margulies, vd och koncernchef för Axfood.Utfasningen av fossila drivmedel har gått snabbare än koncernens tidigare planer, där slutåret var 2030. Med start i den egna fordonsflottan, och därefter i nära samarbete med transportleverantörer, har Axfood drivit ett systematiskt arbete för att ställa om till förnybara alternativ som biogas, HVO och el.– En central del i arbetet har varit att utveckla och omförhandla avtal, där tydliga krav på förnybara drivmedel kombinerats med långsiktighet och gemensamt ansvarstagande. Genom ett nära och konstruktivt samarbete med leverantörer har omställningen kunnat genomföras i hög takt och med bibehållen leveranssäkerhet, säger Hans Bax, vd för Dagab, Axfoods inköps- och logistikbolag.Simone Margulies pekar ändå på utmaningen i att förnybara drivmedel ofta är dyrare än fossila alternativ.– Vi visar att näringslivet kan och vill bidra till att nå klimatmålen. För att Sverige ska nå sina miljömål behöver hållbara transporter vara konkurrenskraftiga också ur ett kostnadsperspektiv. Därför krävs det långsiktiga och tydliga styrmedel från politiken som driver på omställningen, säger Simone Margulies.Axfood ökar nu sitt fokus på elektrifiering. I dag är cirka 15 procent av lastbilarna eldrivna och målet är att minst hälften av den egna lastbilsflottan ska vara elektrisk senast 2030. Koncernen har successivt investerat och testat olika typer av eldrivna fordon, utvecklat laddinfrastruktur och samarbetat med fordonstillverkare, transportleverantörer och andra aktörer för att driva på utvecklingen. 2021 togs den första helelektriska tunga lastbilen i drift och erfarenheterna har varit viktiga för att kunna skala upp elektrifieringen på ett sätt som fungerar i den dagliga verksamheten. 

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-02-04

Enligt årets gymnasiebarometer från Tya får 82 procent av gymnasieeleverna som tar examen från Fordons- och transportprogrammet jobb efter avslutad utbildning. Siffrorna bekräftar det positiva läget på arbetsmarknaden som Svensk Åkeritidning rapporterade om förra veckan.I förra veckan skrev vi om Svenskt Näringslivs genomgång av utbildningar som leder till jobb, där gymnasiets fordons- och transportprogram låg i topp. Nu har Tya (Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd) presenterat sin årliga gymansiebarometer (tidigare ”Skolledarrapporten”) och där bekräftas de goda jobbutsikterna på transportmarknaden.2025 tog 87 procent av eleverna på utbildningen examen och av dem gick 82 procent direkt ut i jobb. Samma trend går att spåra i Skolverkets senaste statistik, som visar att 79 procent av eleverna som tog examen från Fordons- och transportprogrammet 2020 har etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter avslutad utbildning. Det är den högsta etableringsgraden av samtliga yrkesprogram, långt över genomsnittet på 64 procent. Lena Törnstrand, projektledare på Tya säger att detta är något branschen vetat om länge.– Ändå har vi utmaningar med att få beslutsfattare att satsa på fler utbildningsplatser på lång sikt. Det kommer att leda till kompetensbrist i branschen och missade skatteintäkter för kommunerna.Under 2025 startades två helt nya transportutbildningar i Ljusdal och på Gotland, dessutom stoppades beslutet om nedläggning på Malgomajskolan i Vilhelmina. I snitt har utbildningarna två sökande per utbildningsplats. Flera län rapporterar ett söktryck på 2,5 elever per plats eller mer.– För ungdomarna i län med så högt söktryck blir det extra svårt att genomföra sina yrkesdrömmar och där bör utbildningsplatserna utökas, konstaterar Lena Törnstrand.Trenden med allt fler tjejer på transportinriktningen har bromsat in, med 31 procent kvinnliga elever jämfört med 33 procent i rapporten för 2024/2025.– Det är svårt att säga om det är en tillfällig nedgång eller ett trendbrott, men sett till de senaste årens utveckling tror vi att intåget av tjejer på transportinriktningen är här för att stanna, säger Lena Törnstrand.FAKTA UR GYMNASIEBAROMETERN TRANSPORTPROGRAMMET 2025/2026– 87 % av eleverna på inriktning transport tog gymnasieexamen.– 76 % gick ut med CE-körkort och 88 % med C-körkort. Samtliga erhöll yrkeskompetensbevis (YKB).– 31 % är andelen kvinnliga elever på transportinriktningen i årskurs 2.– 82 % fick jobb som lastbilsförare direkt efter examen.